Transcript Ingrid Pramling

Den lekande lärande
läraren
Ingrid Pramling Samuelsson
Göteborgs universitet
Det lekande lärande
barnet
– i en utvecklingspedagogisk teori
Den traditionella synen:
LEK
←
→
LÄRANDE
  barns egna initiativ
  planerat av läraren
  glädjerik, lättsam
  målorienterat
  styrs av barns intresse
  kognitiva dimensioner
  processorienterad
  produktorienterad
  aktiva barn
  aktiva lärare
LEK ÄR EN VIKTIG ASPEKT I BARNS LIV
- OCH I FÖRSKOLAN
Är detta lek eller lärande?
Tre karaktärsdrag för
”lek – lärande”
•  Meningsskapande.
•  Kommunikation och interaktion på två
nivåer.
•  Variation är källan till lek – lärande.
Kunskap är en intern relation mellan barnet och hans eller hennes värld.
Meningsskapande
• Att ta barnets perspektiv – oavsett om
initiativet kommer från barnet eller
läraren.
Kommunikation och
interaktion på två nivåer
•  I leken använder barn spontant:
•  kommunikation
•  meta-kommunikation.
•  I lärandet, med lärarens hjälp:
•  tänker de om någonting
•  tänker de på hur de tänker om någonting
(metakognitiva dialoger).
Variation är källan till
lek och lärande
• Lek som variation
• Lärande som variation
• urskiljning
• samtidighet
Lek är inte samma sak som
lärande
men
det finns en lekdimension i lärandet
och
en lärandedimension i leken
KREATIVITET
“SOM OM”
UPPMÄRKSAMHET, MÖJLIGHETSTÄNKANDE
Lekande lärande barn!
Var finns då dessa mål?
  I lärarens tankar.
  I den konstruerade miljön.
  I de erfarenheter läraren tillhandahåller.
  I lärarens förmåga och skicklighet att
fokusera barns uppmärksamhet och intresse.
Barn börjar sin livslånga
lärandeprocess tidigt i livet
  De lär sig:
  värden och normer
  skicklighet och förmåga
  att förstå olika aspekter av sin omvärld
SAMMA LÄRANDEOBJEKT
- som senare i skolan
Lärandets akt är
annorlunda
Barn är alltid aktiva (pågående). Detta medför till
speciella krav på läraren:
  att göra barnen intresserade av specifika objekt
  att fånga barns intresse
  att tona in i barnets värld
DELAT HÅLLBART TÄNKANDE
Lärarens roll är lika viktig i
lek som i lärande!
  för att ge support
  för att inspirera
  för att utmana
  för att uppmuntra barns vilja och önskan att
fortsätta processen
Ju större förmåga en lärare har att
kommunicera med varje barn - desto
större inverkan har hon på barnets
värld.
  
Ju mer beroende en lärare är av
sin egen planering - desto sämre
blir hon på att kommunicera och
guida barnens lärprocess.
Utvecklingspedagogik
  Lärarens viktiga och nödvändiga delaktighet i barns
lärande
  Barns perspektiv, meningsskapande och urskiljning
  Det lekande lärande barnet
  Vardagen som läroplan
  Fenomenografi och variationsteori som en teoretisk
plattform
En lek och lärandesituation
Mönster av samspel
  Delad glädje och gemensamt fantiserande
  Ett känslomässigt erfarande
  Ett kunskapande erfarande
  Ett metaforiskt erfarande
  Att få och ge bekräftelse
  Att flytta knappar från ett ställe till ett annat,
studera dem eller fundera över vad man kan
använda dem till
Lärarens viktiga och
nödvändiga delaktighet
  Lärarnas olika samspelsmönster
  Olika innehållsdimensioner urskiljs
  Kvalitetsutvärderingar visar att mönster ofta är
generella
  Att rikta barns medvetande
  Kunskap om innehållet och lärandets objekt
Tre perspektiv på lärande i och
om det estetiska
1.  Estetiska som medel för att utveckla andra
sorters förmågor (matematik t.ex.)
2.  Estetik som individens personliga uttryck
3.  Estetik som inom-domänskt kunnande
 Implikationer för lärares roller och betydelse
Vad behöver man kunna urskilja för att skapa
poesi? - Poesins byggklossar
Liknelser
Stjärnan är som ett akvarium
Metaforer
Månen är ett halsband i himlen
Synestesi (sinnesanalogi)
Strof- och versklyvning
Onomatopoetiska ord
Upprepning (refräng)
Varmt brun
Delar, puls, mönster
av ljud
Voff, brrrrm, plupp
Det poetiska språket
- ett nytt seende
Läraren: Hur var vattnet?
Ebba: Det var lent och
silvrigt
Jag har en rund ring
Ta min hand
Jag har en rund ring
Ta min hand
Jag har en
Räck mig den
Jag har en
Sväng min vän
Jag vill bara ha en
Sväng min vän
Sväng sväng sväng
Hem till mig
Barns perspektiv och
meningsskapande
  Barnkonventionen
  Barns agerande (verbalt och i handling)
  Barns meningsskapande ett uttryck för deras
perspektiv
  Barns erfarenheter (handling) och erfarande
(tankar)
  Meningsskapandet, det som barn utskiljer
En poetisk svårighet
- liknelsens som
En elefant är som en stor
elefant
En sten är som knäckskal
Att representera antal
  Två tigrar, en liten
och en stor
Shiers (2001) modell av
delaktighet
1.  barn lyssnas på
2.  barn får stöd i att uttrycka sina ståndpunkter
3.  barns perspektiv tas i beaktande
4.  barn deltar i beslut
5.  barn delar makt och ansvar för beslut
Det lekande lärande barnet
  Barn undersöker, observerar, prövar, upptäcker,
frågar, funderar, och samspelar med andra barn
och vuxna
  Upptäckande – explorativt samspel
  Berättande samspel
  Formbundet samspel
  Integration av lek och lärande – att ge barn en
position av delaktighet
Vardagen som läroplan
  Förskolan struktureras på olika sätt
  Hemmets vardag med matlagning och
trädgårdsskötsel (innehåll)
  Förskolan som barns vardag (olika och lika)
  Att skapa lärandetillfällen (lek och erfarenheter)
Teoretiska drag
  Det lekande lärande barnet
  Lek och lärande som meningsskapande
  Två nivåer av kognition
  Variation som en nödvändighet för lek och lärande
  Variationsteori (variera för att lära något specifik)
  Utvecklingspedagogik (variera för att förstå
mångfalden av sätt att tänka)
  Kommunikationens roll
Ur ett samtal om musik
Läraren: Skulle man kunna säga att delfinerna är
något av instrumenten?
Matilda: Nej.
Läraren: Det kan man inte säga?
Matilda: Nej, tyvärr.
Brittan: När jag blundade såg jag det du sa.
Läraren: Den där hajen, den kom när…?
Matilda: Den kom när de började jaga dem.
Läraren: Är det när trumpeten kommer? När det blev
starkare?
Matilda: Hm… då är hajen trumpeten!
Utmaningar för lärare
  Att arbeta med yngre barn kräver:
  Innehållskunnande - men ett annat än
skolans
  Kunskap om barn, relationer, miljö,
samhälle, läroplan, lärande & lek
  Kunnande om att planera & att
improvisera
  Ett kunnande om riktning och öppenhet
Utmaningar…
  Innehåll och lärandets objekt måste utvecklas
  Hur man behandlar detta spelar lika stor roll
  Ett innehåll annorlunda än skolans
  Vi måste skapa mer kunskap om vad didaktik
för yngre åldrar kan vara!
Den lekande lärande läraren
  Ger barn utrymme att ta in lek i lärandet
  Ställer öppna frågor som hon/han inte vet svaret på
  Ser kommunikationen som det viktigaste redskapet
  Har tillit till att barn lär sig
  Utmanar barns tankar och idéer
Relaterade böcker
  ”Att lära är nästan som att leka”. Lek och lärande i
förskola och skola (Johansson & Pramling
Samuelsson, 2007)
  Det lekande lärande barnet. (Pramling Samuelsson
& Asplund Carlsson, 2003)
  Konsten att lära barn estetik. (Pramling
Samuelsson, Asplund-Carlsson, Olsson, Pramling &
Wallerstedt, 2008)
  ”Glittrig diamant dansar”. Språkdidaktik för små
barn. (N. Pramling & Pramling Samuelsson, våren
2010)