Transcript PMU-tidningen

Nu kommer boken
om Denis Mukwege
2013 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU
De oönskade
barnen
Barnens RättKAMPANJ
Barnens rätt är
Mariannes passion
soldaterna tog
barnens mat
Funktionsnedsatta
får nytt värde
i Centralasien
hej! nu har jag fått ett
namn – kolla sidan 15
innehåll: nummer 3 – 2013
Innehåll
/
9
bilden: Dr Denis Mukwege
Bara vart tionde
barn i skola
90 procent av barnen med
funktionsnedsättningar
nekas utbildning i utvecklingsländerna.
»PMU har genom sin långa
närvaro i landet ett förtroende hos makthavare och
människor som är oerhört
värdefullt att förvalta.«
Annika Ben David om PMU:s roll i DR Kongo
10
Ett liv på institution väntar många funktionsnedsatta barn i Centralasien. PMU
arbetar för deras rätt till en framtid.
foto: noomi lind, lennart nolvall, torleif svensson, jonas lind
4
Lever gömda för världen
Höstens PPSresa har startat
Strategier för det framtida
PMU-samarbetet tas fram
runtom i världen.
15
Unga säljare
på Lappis
16
PMU – en viktig
miljöaktör
18
Nu grönskar
det i Moyale
Kajsa, Selma, Sandra och
Matilda sålde lejon för
barns rätt till skola.
Dubbla vinster med second
hand-försäljning av textilier.
Samarbete och nya
jordbruksmetoder hjälper
familjer att överleva torkan
Som att drunkna i kärlek
D
et var som att drunkna i kärlek. Att svepas med av en flod,
gå sönder men samla ihop
sig själv igen. Så skrev jag på bloggen
strax efter min resa till Centralasien.
Jag mötte ett ljuvligt pärlband av barn
och överöstes av deras kramar. Barn
som kasserats av världen, men som nu
fått en chans att blomma ut.
I årets Barnens rätt-kampanj berättar vi om den hårda tillvaron för barn
2 PMU NUMMER 3 2013
och ungdomar som lever med funktionsnedsättningar i denna region och
vad PMU gör. Läs om Ivan och Rozas
nya framtidshopp!
Även i DR Kongo har många barn
det mycket svårt på grund av konflikter och fattigdom. Lennart Nolvall har
mött mammor och barn som får hjälp
genom vårt nutritionsprojekt.
En man som gjort en enorm insats
för detta land är Doktor Denis Mukwe-
ge. Du får ett smakprov av hans biografi, och kom ihåg att
när du köper den
genom oss, stöder
du arbetet vid Panzisjukhuset.
Noomi
Lind
Redaktör
[email protected]
Att predika fred och förmedla hopp är hans uppdrag
n ”Jag slutar aldrig att predika fred. Min strategi är att besvara
hatet med ännu mer kärlek, visa att ondskan aldrig kommer att
segra. Att förmedla kärlek är för mig att vårda de sjuka och ge
Tidningen PMU ges ut
av Pingstmissionens
Utvecklingssamarbete
Ansvarig
utgivare:
Per Hörnmark.
Redaktör:
Noomi Lind.
Redaktion:
Noomi Lind, Elisabeth Hammarberg, Niclas Lindgren,
Jeanette Ingemarson, Kati
Hirvonen och Malin Canslätt.
omslag: Noomi Lind.
Layout: Peter Wickberg.
Produktion: Swedmedia.
Tryck: V-tab, Vimmerby.
Upplaga: 27 000 exemplar.
E-post: [email protected]
Internet: www.pmu.se
PMU finansieras med stöd av
Sida (Styrelsen för internationellt Utvecklingssamarbete).
Sida delar inte nödvändigtvis
de åsikter som här framförs.
Ansvar för innehållet är förfat-
foto: torleif svensson
dem ett hopp.” Det säger Denis Mukwege, nominerad till Nobels
fredspris, vars biografi nu ges ut av Weyler i samarbete med PMU
och Läkarmissionen. Författare är Berthil Åkerlund.
tarens. Redaktionen ansvarar
ej för obeställt material.
PMU:s huvudkontor:
Box 151 44, 167 15 Bromma, 08-608 96 00 (tfn), 08-608 96 50 (fax).
Vårgårda Biståndscenter: PMU, Skattegårdsgatan 1, 447 91 Vårgårda,
0322-66 87 60 (tfn), 0322-62 37 39 (fax).
PMU (Pingstmissionens
Utvecklingssamarbete) är de
svenska pingstförsamlingarnas biståndsorgan. Organisationen arbetar tillsammans
med församlingarna i cirka
170 projekt i cirka 50 länder.
PMU NUMMER 3 2013 3
fokus: Centralasien
I kampanjen Barnens rätt –
vårt ansvar får du i år möta
barn som lever med
funktionsnedsättningar
i Centralasien.
De sågs som döda i världens ögon
Genom en organisation som PMU samarbetar med får barn med funktionsnedsättningar hjälp.
Det går att brodera och
dansa utan fingrar och tår
och att lära sig prata om
man får spela teater. Ivan
och Roza sågs som döda
för världen, men fick chansen att bevisa motsatsen
för sig själva och för samhället.
Text och foto: Noomi Lind
Vidsträckta parker med enorma mo-
nument och perfekta rader av rabatter. Dammiga bakgator och längor av
slitna höghus. Kontrasten mellan det
storslagna och det fattiga slår mig när
jag tittar ut genom fönstret, på resa i
Centralasien.
När bussen stannar öppnas en
grind för oss, men sluts snabbt igen
om den värld som tillhör barnen som
blev annorlunda. Några av dem sitter
i rullstol i skuggan av ett träd, andra
4 PMU NUMMER 3 2013
Ivan och Roza har bevisat för omvärlden
att de trots sina funktionsnedsättningar
kan leva ett meningsfullt liv.foto: roger svanell
springer omkring och leker. En liten
flicka i gul tröja skyndar ivrigt fram
till mig och jag tar hennes mjuka hand
i min. Den glädje och tillit jag möts av
värmer mer än solens strålar.
Men bakom alla leenden, finns
historier som står i stark motsats till
denna ljusa förmiddag i maj. Om barn
som övergavs av sina föräldrar, som
betraktades som döda för världen och
inte fick bekräftelse och omsorg.
Den statliga institution vi kom-
mit till inrymmer såväl barn med
mycket grava funktionsnedsättningar,
som barn som är här för sina kluvna
gomspalter, för kortväxthet eller utan
någon märkbar anledning alls. Nu får
de genom en ideell organisation som
PMU samarbetar med, den terapi de
behöver för att kunna utvecklas. Arbetet sker i samverkan med staten. Stimulering av de olika sinnena, massage
och övning i grov- och finmotorik är
viktiga delar i arbetet, men kanske är
den främsta av alla, att de får omslutas
av en varm och kärleksfull famn. För
barn på hundratals andra institutioner, råder ännu en helt annan verklighet.
I en av salarna möter jag Roza och
Ivan, djupt koncentrerade över varsitt
broderi. Hon är 17 år gammal och han
21 och innan de kom hit, bodde de på
spädbarnshem.
På väggarna hänger många färdiga
alster och i hörnet står en provdocka.
Stämningen är rofylld. Trots att Ivan
I en av salarna sitter Roza och Ivan, djupt koncentrerade över varsitt broderi.
Fakta: centralasien
De forna sovjetstaterna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turk- menistan och Uzbek- istan svarar enligt Kazakstan
Världsbanken för 53 Uzbekistan
procent av all extrem Kirgizistan
fattigdom i Asien. Turkmenistan
Giftutsläpp från Tadzjikistan
industrin och jordbruket orsakar svåra hälsoproblem med
hög spädbarnsdödlighet, men också
funktionsnedsättningar. Samtidigt har
kvaliteten inom hälsovården sjunkit i
regionen.
saknar fingrar på sina händer, för han
säkert nålen upp och ner genom knapparna som bildar ett fint motiv på det
svarta tyget.
– I början var det svårt och jag ville
inte riktigt sy och göra såna saker.
Men sen, när jag märkte att det gick,
så kändes det bra, säger han.
Roza, som sitter i rullstol, tittar upp
på mig med ett blygt leende. Att skapa
med händerna hör till hennes största
glädjeämnen.
– Jag gillar att titta på det som är
färdigt och tänka ”det här har jag
gjort.”
När hon kom till hemmet låg Roza
I PMU:s nya
kunde jag ingenting,
film får du
säger han allvarsamt.
veta mer
Jag satt bara i ett rum,
om barns
eller låg på golvet. Det
situation
var ingen som ville ha
i Centralmig. Jag trodde inte
asien.
att jag skulle kunna
bli som en vuxen, eller
leva som vanliga människor.
– När volontärerna kom hit och
började arbeta fick jag lära mig om
Gud, att han älskar mig. Jag är tacksam till honom för det. Från den tiden
började mitt liv förändras.
bara ner, men genom träning kunde
hon senare sitta upp, ta sig ur rullstolen själv och krypa. Före femton års
ålder hade hon också svårt för att tala.
– Genom lektioner i ryska och att
delta i olika teateruppsättningar med
repliker och sång har jag lärt
Under besöket får vi vara med
mig, säger hon.
på en föreställning där
Ivan minns inte så
Roza spelar xylofon och
mycket från de första
Ivan dansar. Trots att
”Jag satt
åren på hemmet,
inte heller hans fötbara i ett rum
förutom att han bar
ter är fullt utveckeller låg på golvet.
på mycket ilska och
lade, rör han sig
Det var ingen som
bitterhet som ibsmidigt över golvet
land gick ut över de
med sin danspartville ha mig.”
andra barnen.
ner
och har stolt
Ivan
– När jag kom hit
leende på läpparna.
PMU NUMMER 3 2013 5
ß
fokus: Centralasien
Nu väljer fler
att kämpa för
sina barn
Föräldrarna ser vad hjälpen betyder
foto: roger svanell
Många ser dem som statens ansvar, som hopplösa
fall och smittbärare. Men
när föräldrar i Centralasien inser vad de själva
kan göra, väljer allt fler
att kämpa för de gömda
barnens framtid.
Ivan kan sy och brodera trots att han inte har några fingrar.
En föreställning under vårt besök där Roza spelar xylofon och Ivan dansar.
På utflykt i parken matar Roza gärna djuren.
själva kan ge vård och träning till exempelvis poliodrabbade barn. Läkare
och sjuksköterskor har också undervisats.
– Vår erfarenhet är att fokus inom
denna yrkesgrupp så gott som helt ligger på förebyggande arbete som vaccinering, medan rehabilitering är något
man saknar kunskap om och inte ser
som möjligt, säger Noomi.
Text: Noomi Lind
Att barnen får ligga stilla under långa
perioder leder till förvärrade problem.
na Sovjet-staterna i Centralasien, hör
– Föräldrar letar efter operationen
fattigdom, miljöproblem och ohälsa.
som kan ställa allt till rätta. Ofta inser
Majoriteten av alla barn som föds med
de inte att det är träning som behövs.
funktionsnedsättningar lämnas till
Det bidrag som föräldrar till funkinstitutioner eller göms undan i hemtionsnedsatta barn får från staten i det
men.
land där de verkat, är mycket litet och
Noomi och Johan Söderkvist har
blir inte högre för att de väljer att ha
i många år arbetat i regionen. Jobarnet hemma.
han är lärare i engelska och
Förutom ekonomiska
Noomi ortopedingenjör,
problem, leder sociala atett yrke hon valde eftityder och okunskap
”Det kan
ter att äldsta dottern
till att så många barn
handla om att
föddes med klumpfortfarande lämnas
föräldrarna ser det
fot.
till institutioner.
– Det kan handla
som statens ansvar
Till uppdraom att föräldrarna
att ta hand om
get hörde unser det som statens
barnet.”
dervisning inom
ansvar att ta hand
Noomi Söderkvist
DPO:s,(Disabled Peopom barnet, eller känles Organizations) och
ner skam över det, säger
att bistå familjer där det
Johan.
finns barn med särskilda behov.
Det har handlat om träning, stöd geMånga medborgare försöker ge en
nom bland annat mikrofinanser och
allmosa, men ser samtidigt inte dessa
hälsoinformation.
individer som fullvärdiga medlemmar
Föräldrar har fått lära sig hur de
i samhället. Uppfattningen att detta är
Till de stora utmaningarna för de for-
ß
De får ibland uppträda
ut och bo och försörja
i offentliga sammansig själva. Föräldrar
”Vi vet själva
hang, något han ser
kan också komma
att vi kan, men
dit med de barn som
som viktigt.
andra vet inte det,
har särskilda behov,
– Vi vet ju själva
så vi vill visa
och lära sig hur de
att vi kan, men
andra vet inte det,
själva ger dem vård
dem.”
så vi vill visa dem.
och träning.
Ivan
Kanske blir de lite
När Roza och Ivan
chockade och det är
berättar om hur de tänmeningen, säger han och
ker sig framtiden, får de
det glimmar till i de mörka
ett skimmer i ögonen.
ögonen.
– Jag drömmer om att lära mig engelska riktigt bra och bli tolk, berättar
Eftersom det inte anses finnas någon
Roza. Allt jag får lära mig nu är jätteplats i samhället för den som har en
viktigt, för genom det kan jag bli självfunktionsnedsättning, så placeras barständig. Det är min högsta önskan.
nen när de blir stora på en annan institution för resten av livet. Men Roza,
Ivan vill gärna bli målare, det är ett
Ivan och flera av deras vänner har nu
manligt yrke tycker han:
ett framtidshopp. Ett transitionscen– För några år sedan såg jag hur de
ter har öppnats av den ideella organirenoverade och jag tänkte att det där
sationen och denna verksamhet stöds
skulle jag vilja göra men det kommer
av PMU. Där får de bo i egna lägenhejag aldrig att kunna. Men sen så insåg
ter och lära sig olika yrken. Målet är
jag att om jag verkligen vill, då kan jag
att de så småningom ska kunna flytta
lära mig.
6 PMU NUMMER 3 2013
Han vill gärna fortsätta arbeta på
centret också för att hjälpa andra ungdomar som lever med funktionsnedsättningar.
Men även om de fått en tro på sig
själva och på framtiden, så finns det en
oro. De vet att det inte är någon enkel
tillvaro som väntar dem där ute.
– Det finns så många onda människor, säger Ivan, men jag vill göra gott.
Livet är inte lätt, men om Gud vill så
får jag ett bra liv.
Roza funderar
en stund och
säger sedan:
– Ibland så
undrar jag,
kommer jag att
kunna klara av
det här. Men
Rozas broderade
sen, när jag har avskedsgåva.
bra tankar, så
tror jag det.
Resten av meningen, liksom hennes
vackra leende, kommer tillbaka när
jag ser på den färgglada tavlan som
hon broderat och som jag fick som avskedsgåva:
– Jag tror mer nu, säger hon. Jag
känner att allt kommer att bli bra. t
+ affisch
+ lärarhandledning
+ film
Nytt skolpaket ute
n Ett nytt skolpaket kommer
ut i höst. I materialet, som i år
har fokus på Centralasien, ingår tidningen Kompis, en film,
en affisch och en lärarhandledning. Du kan också beställa
PMU:s Barnens rätt-bingo. Läs mer under Material på
www.pmu.se
PMU NUMMER 3 2013 7
ß
fokus: Centralasien
Barn med funktionsnedsättningar i världen
De har sämre tillgång till mat och vård och 90 procent av dem
får inte gå i skola. Och antalet barn som lever med funktionsnedsättningar väntas öka de kommande 30 åren i utvecklingsländerna på grund av bland annat undernäring, sjukdomar
och barnarbete.
90
procent av
barnen får
inte gå i skola
Rehabilitering är något som många föräldrar saknar kunskap om. Ofta letar man efter operationen som kan ställa allt till rätta och
inser inte att det är träning som behövs.
ß
kommer att ha Downs, men håller nu
något smittsamt, är också utbredd.
på att bygga upp en intresseförening
De berättar om hur en pappa lämför att kunna hävda sonens rättighenade sin fru och byggde upp en mur
ter.
mellan hennes hus och sitt nya, efter
att sonen fötts med muskeldystrofi.
Att stödja familjers och funktionsSamtidigt vill de lyfta fram de goda fönedsatta individers möjlighet att orredömen de mött:
ganisera sig för att få bättre livsvillkor
– En god vän till oss fick polio
är oerhört viktigt framhåller
som barn och föräldrarna
Johan.
råddes att skicka iväg
– Vi hoppas att de
honom till barnhem.
ska kunna bli en stark
”Det är viktigt
Men de valde att
röst gemensamt, det
att visa att livet inte
kämpa för sin son.
behövs för att en
Mamman städade
genomgripande förär slut på grund av
gratis i en skola för
ändring ska ske.
en funktionsnedatt han skulle få en
sättning.”
plats där, och i dag
Till de största utmaNoomi Söderkvist
är han lärare i engelningar de ser hör att
ska och it.
det ännu råder så stor
brist på kunskap och att
De tycker sig se att en fördet finns så många olika perändring långsamt är på väg i denna
spektiv att ta hänsyn till.
riktning. Johan berättar om en pappa
– Det gäller att inte bara angripa
vars pojke föddes med Downs synproblemet från ett håll, utan att bygga
drom:
upp ett förtroende, säger Johan. I ett
– Han har insett att hans barn alltid
område där det råder stor fattigdom
8 PMU NUMMER 3 2013
och arbetslöshet är det till exempel
inte lätt att börja tala om funktionsnedsatta människors rätt till ett jobb.
Arbetet tar lång tid och måste ske på
olika nivåer parallellt.
Ett resultat på regeringsnivå, i det
land där de verkat, är en ny lag som
ger alla barn rätt till utbildning. Men
den beredskap och kompetens som
behövs för att skolan i praktiken ska
bli tillgänglig för barn med särskilda
behov, saknas. Noomi har arbetat med
att översätta en bok utgiven av Unicef,
som hon hoppas ska bli ett redskap på
vägen.
– Även om vi ännu inte sett de stora
resultaten, så kan vi se en förändring
i de familjers liv som vi arbetat med,
säger Noomi. Det är viktigt att visa
att livet inte är slut på grund av en
funktionsnedsättning. När föräldrarna
inser att de själva kan göra något tänds
ett hopp och de framsteg som sker hos
barnet ger ringar på vattnet. t
X
Svår situation för barn med
funktionsnedsättningar:
l 90 procent av dem får inte gå i skola i utvecklingsländerna, enligt Unesco.
l De har sämre tillgång till
näringsrik mat, omsorg och hälso-/sjukvård.
l De löper högre risk att utsättas
för våld och sexuella övergrepp.
Människor
i fattigdom
Brist på näring,
hälsovård,
trygga levnadsoch arbetsvillkor
Högre risk för funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning
Sämre tillgång till utbildning,
arbete,
hälso/sjukvård
Svårare ta sig ur fattigdom
Research: Noomi Lind, Källor: FN, Unesco, WHO, disabled-world.com
7
miljarder
människor
finns det
i världen
Fler kvinnor än män
är drabbade i de flesta
utvecklingsländer.
10
procent av
världens
befolkning lever
med funktionsnedsättning...
6
...
80
procent av
dessa finns
i utvecklingsländer
orsaker som bidrar till
funktionsnedsättning
1 23456
l Undernäring
och brist
på hälsovård.
l Otrygga levnadsoch
arbetsvillkor,
barnarbete.
l Väpnade
konflikter och
våld.
l Miljöproblem
och
giftutsläpp.
l Nya
sjukdomar och
hiv/aids.
l Missbruk av
alkohol
och
droger.
PMU NUMMER 3 2013 9
Humanitär insats
i Myanmar
Utdrag ur boken om Mukwege:
n PMU bistår internflyktingar i norra
Myanmar, så att barnen inte ska gå
miste om sin skolgång.
En intern konflikt mellan burmesisk militär och rebeller har tvingat
tiotusentals invånare på flykt och
skapat en mycket svår situation i
Kachin-provinsen, norra Myanmar
(tidigare Burma).
Provisoriska flyktingläger har
upprättats av PMU:s lokala samarbetspartner. Genom medel till bland
annat till skoluniformer, får nu fler
barn möjlighet att delta i undervisningen i det område där familjerna
befinner sig. Den humanitära insatsen sker i samarbete med Sollentuna
Pingstförsamling, verksam i landet
sedan många år tillbaka.
Sedan tidigare stöder PMU ett
byutvecklingsprojekt i Myanmar,
som ger familjer möjlighet att
bli självförsörjande och fler barn
tillgång till skola.
Foto: Lars Klingsbo
J
Denis Mukwege tillsammans med sin mor Lydie och hustru
Madeleine.
foto: torleif svensson
100 kronor från
varje bok som säljs via
PMU eller Läkarmissionen
går till upprustning av det
enkla boende för kvinnor
som kommer långväga
och väntar på vård vid
Panzisjukhuset.
Skolbarn i PMU:s byutvecklingsprojekt.
Denis Mukweges liv har varit fyllt av dramatik ända från starten.
Han har vigt det i tjänst för Kongos utsatta kvinnor och stått upp för
sanning och rättvisa trots hot och mordförsök. För sina insatser är
han nu nominerad till Nobels fredspris. I mitten av oktober släpps
biografin ”Denis Mukwege – en levnadsberättelse,” utgiven av
Weyler förlag i samarbete med PMU och Läkarmissionen.
Författare är Berthil Åkerlund.
14-16
november
10 PMU NUMMER 3 2013
Planeringsseminarium under hösten
Höstens programplaneringsseminarium har dragit
Foto: Lars Klingsbo
n Namninsamlingen för att visa
solidaritet med DR Kongos folk,
fortsätter. Genom den vill PMU och
andra organisationer uppmana
Sveriges regering och EU att agera
tydligare för Kongo.
Listan med namn
lämnas till ansvariga
politiker i samband
med Mänskliga
Rättighetsdagarna
den 14-16 november
i Stockholm. Läs
mer och skriv under
på www.pmu.se
foto: torleif svensson
aktuellt
igång. Under
dessa dagar
Niclas Lindgren
möts svenska
besökte Kenya.
representanter
foto: Andreas Alexandersson
och partner i
fält för att ta fram strategier för PMUsamarbetet i de olika regionerna i världen de kommande fyra åren.
– Dessa strategier är viktiga för
att vi ska kunna arbeta effektivt och
målstyrt. Det är också viktigt att våra
lokala samarbetspartner ”äger” strategierna – att det är deras visioner och
prioriteringar som ligger till grund för
vårt samarbete. Därför är dessa gemensamma samlingar så betydelsefulla, säger Kati Hirvonen, utbildningsansvarig på PMU.
Det första PPS:et hölls i Kenya den
18-24 augusti. Det andra äger rum i
Turkiet den 15-21 september, det tredje i Burkina Faso den 13-19 oktober
och det fjärde i Sri Lanka den 17-23
november.
ag föddes den 1 mars 1955 som tredje barnet och förste pojken
i familjen. Enligt min mor kunde min vistelse här på jorden ha
blivit mycket kort. Mina första dagar var dramatiska och mitt liv
balanserade på en knivsegg.
Anledningen var en illa skött förlossning.
Jag förlöstes i hemmet av en kvinna i grannskapet, en lokal barnmorska, som tydligen hade bristfälliga kunskaper om hur en förlossning skulle gå till.
”Jag såg att kvinnan gjorde fel”, har min mor berättat. ”Men jag låg
där jag låg och kunde inte göra så mycket.”
Att döma av min mors berättelse begicks misstaget när navelsträngen skulle klippas. Kvinnan gjorde allt bakvänt. Den rätta ordningen
är att binda två trådar runt navelsträngen, den ena några centimeter
från barnets kropp och den andra vid moderkakan, så att blodflödet
stoppas från båda hållen, sedan kapar man navelsträngen mitt emellan
trådarna.
Men kvinnan som förlöste mig började med att skära av navelsträngen, förmodligen med ett rakblad, och hon skar så nära kroppen att bara
en ytterst liten stump återstod. Då hon skulle tillsluta med tråd fanns
inte mycket att binda i, och det blev en öppning kvar som lämnade fritt
fram för bakterier att tränga in.
Det började vätska sig och blöda vid naveln och en svår allmän infektion utvecklades. När jag var en vecka gammal blev jag gul över
hela kroppen och fick hög feber. Min mor var naturligtvis orolig. Hon
var ensam hemma med mina två systrar – fem och sju år gamla – och
visste inte vad hon skulle ta sig till. Min far befann sig på utbildning på
annat håll i Kivuprovinsen och kunde bara nås genom brev, så att kalla
på honom var ingen idé.
Min mor insåg att något måste göras omedelbart och det enda alternativet var att uppsöka en av de två hälsocentraler som fanns i staden.
Men hon var medveten om att det inte skulle bli lätt att få komma in.
Operation på Panzisjukhuset.
Stora behov på
Panzisjukhuset
n Antalet våldtagna kvinnor som
söker vård på Panzisjukhuset ökar
och de brutala övergreppen fick
många att reagera starkt efter en
artikel i Läkartidningen i augusti.
Samtidigt förs en hård kamp för att
kunna finansiera PMU:s projekt.
– Sjukhuset lyfts ständigt fram som
ett gott exempel på vad som görs
för dessa kvinnor, men samtidigt är
det alltför få aktörer som går in med
stöd, säger Maria Bard, påverkansansvarig hos PMU.
Projektet fick tidigare stöd från
Sida, men huvudfinansiär är sedan
starten EU:s humanitära organisation
ECHO. PMU står i dagsläget för 17
procent av budgeten, med insamlade
medel.
– I dagsläget täcker vår budget
knappt kärnverksamheten. Och
för att vi ska få se en förändring i
samhället, krävs en långt större
ansträngning från omvärlden. Först
då kan verksamheten planeras
långsiktigt och större kraft läggas
på förebyggande insatser, säger
Maria Stålgren, PMU:s handläggare
för hälsa och mänskliga rättigheter
i Kongo.
Bli månadsgivare till PMU!
får
rar du till att människor
Som månadsgivare bid astrofhjälp och en möjlighet
kat
,
ård
utbildning, sjukv
tigdom!
att själva ta sig ur sin fat
Skicka ett mail med
namn och adress till
[email protected] eller
ring 08 –608 96 00
så skickar vi en
anmälningsblankett!
PMU NUMMER 3 2013 11
min vardag
Mariannes hjärta
slår för barnens rätt
Hon är känd och älskad av
elever i svenska klassrum
och söndagsskolor. Möt
Barnens rätt-ambassadören Marianne HenrikssonHolmström, som står
bakom devisen ”Det är cool
att vara snäll.”
Text: Kerstin Klason
tala om barns rättigheter, om barns
olika livsvillkor och att vi alla kan göra
skillnad.
Hon samarbetar med PMU inom
ramen för kampanjen Barnens rätt –
vårt ansvar. Hon har en liten deltidstjänst och titeln informatör, men den
som någonsin träffat henne vet att
inspiratör kanske vore en minst lika
adekvat benämning. Samt att arbetetsinsatsen nog motsvarar en ganska god
heltid.
horisont att göra – förmågan att lyfta
För Marianne själv var det aldrig nåblicken, att se de stora perspektiven
gon tvekan om vad hon skulle ägna
och ändå känna sin egen plats.
sitt liv åt.
Det är i alla fall den omHon växte upp i Göteborg
givningen som Marianne
med närhet till kust och
Henriksson-Holmström
hav men också till kris”När man
älskar, som hon vuxit
ten tro. Föräldrarna
upp i och som tycks
var medlemmar i
vågar steget in
vara en kraftkälla i
Smyrnaförsami något så märker
allt hon företar sig.
lingen i Göteborg,
man snart att man
Och det är en hel
men söndagsskodel.
lan i missionshuset
förs vidare.”
Marianne talar inte
i Långedrag betydde
gärna om sin ålder. När
nog minst lika mycket.
jag försiktigt frågar så
Både där och i Smyrnas
svarar hon att hon fyllt 70.
missionsmöten, lyssnade
Jovisst – och med en ganska god
hon till den tidens stora mismarginal dessutom.
sionsprofiler, sög i sig berättelserna
Men den som tror att hon numera
från kulturer bortom hennes egen homed ålderns rätt nöjer sig med att sitrisont, och inte minst i Afrika.
ta i sitt hus på Kalvsund, i Göteborgs
Tidigt växte insikten inom henne
skärgård, och blicka ut över havet har
att arbete med och för barn, kanske
fel.
utomlands, var hennes framtid. Hon
utbildade sig till småskolelärarinna. Så
Hon är fullt aktiv med att möta barn
småningom öppnades dörren till den
och ungdomar i skolor, i kyrkor, på
afrikanska kontinenten för henne och
läger och i andra sammanhang för att
hon gick in genom den.
12 PMU NUMMER 3 2013
ß
Foto: Ulrika Ramstrand
Kanske har det med hav, himmel och
Under Nyhemsveckan i juni träffade Marianne många
barn och fick berätta för dem om hur barn i andra delar
av världen har det.
PMU NUMMER 3 2013 13
Foto: Kristin Holmström
min vardag
Sedan många år tillbaka besöker Marianne svenska skolor och berätta om barns rättigheter och PMU:s arbete. Här tillsammans med
Perla Bjurenstedt i Vättnedalsskolan, Göteborg.
ß
Och utifrån den ingången har hon
gått vidare genom nya dörrar som
öppnats.
– För så fungerar det, säger hon.
När man vågar steget in i något så
märker man snart att man förs vidare.
Hon kompletterade sin utbildning
i Belgien och arbetade sedan på några
olika platser i Centralafrika, bland annat i Kongo, från 1957 till 1976. När
hon avslutat den delen rekryterades
hon som ledare för barn-och ungdomsverksamheten i Smyrnaförsamlingen.
Under hela tiden fortsatte hon att
förkovra sig och har numera en magisterexamen. Men när hon talar om vad
som betytt mest när det gäller utbildning så nämner hon den psykoterapeututbildning hon genomgått hos S:t
Lukasstiftelsen.
– Det jag fick lära mig där har påverkat hela mitt sätt att arbeta och
tänka, säger hon. Jag har lärt mig att
se människan och det lilla i det stora.
PMU-samarbetet började med att hon
engagerades i insamlingskampanjen
för Världens barn i Västra Götaland.
Även om det arbete hon byggt upp där
fortsätter, så är hon själv numera mer
fokuserad på PMU:s egen satsning
Barnens rätt.
Med informationsmaterial från
PMU – framför allt tidningen Kompis
och olika filmer – möter hon personligen mängder av barn i olika klasser i
Västra Götaland, men också på andra
håll i södra Sverige.
Hon tycker att barn är ganska väl
14 PMU NUMMER 3 2013
medvetna om hur det ser ut i omvärlsin pappas ord: ”Lyft blicken! Kanske
den i dag, inte minst genom media,
ser du någon som behöver dig!”
men kanske på ett lite distanserat sätt.
– Det handlar om att se människan,
– Så kommer jag med mina berätatt se sig själv i relation till andra och
telser och erfarenheter, både från
sina egna möjligheter menar hon.
Afrika och andra håll i världen, och
det är som om barnen får ett helt nytt
Det känns som Marianne skulle kunperspektiv. ”Är det sant?” frågar de
na prata hur länge som helst om barn
förundrat, berättar hon.
och barnens rätt. Det är hennes pas– Och när jag kommer till klasser
sion och liv.
med många invandrarbarn så händer
Några egna barn fick hon aldrig,
det att jag kan tala med dem på
men gifte sig i mogen ålder
deras eget språk och det är
med en änkeman med
fantastiskt att se deras
då relativt vuxna barn
glädje.
som fortsätter att
”När jag
vara hennes familj
kommer till
Marianne, som alltnär deras far, Maklasser med invand- riannes make, gick
så själv är lärare, har
rarbarn händer det
också lätt att hitta sin
bort.
plats i kollegiet där
– Nu har jag både
att jag kan tala
man upptäckt henbarnbarn och barnderas språk.”
nes kvalifikationer och
barnsbarn. De har ju
den resurs hon utgör, inte
vuxit upp med mig och
minst när det gäller språk.
är därför mina alldeles på
Hon har fått hjälpa till i språkunriktigt, säger hon. Och tillägger
dervisningen när det gäller ordförståatt hennes första prioritet i dag nuelse, inte minst i samband med skomera tillhör dem.
lans nationella prov.
Men det tycks vara en prioritet som
På det sättet, och en hel del andra,
snarare utvidgar än begränsar. Marikommer arbetet för Barnens rätt i de
anns hjärta rymmer många fler.
sammanhang hon rör sig, också att
Och när du nästa gång hör om hur
handla en hel del om situationen för
väsktustkommuner, liksom tidigare år,
barn här hemma.
ligger högt på tabellen som bidragsgiMarianne drar gärna en lans för
vare till Världens barn, så kom ihåg att
snällheten och arbetar utifrån ett konen av förklaringarna heter Marianne
cept hon själv varit med och tagit fram
Henriksson-Holmström.
med devisen: ”Det är cool att vara snäll”.
Och det är ett gott exempel på att
Marianne hänvisar i vårt samtal till
när man lägger hjärtats engagemang
egna upplevelser av att till exempel
till strategi och metoder så ger det rekänna sig utanför i skolan och minns
t
sultat.
De sålde lejon för att barn ska få gå i skola
Det är jätteviktigt
att barn i andra länder får gå i skola.
Det tycker Kajsa,
Selma, Sandra och
Matilda från Örnsköldsvik. Därför
valde de att sälja
lejon under Lapplandsveckan.
Text: Noomi Lind
Kajsa Nilsson, Selma Arvidsson, Sandra Elfving
och Matilda Westberg,
som alla är medlemmar i
Pingstförsamlingen i Örnsköldsvik, hade ett viktigt
uppdrag under Lapplandsveckan. De sålde lejon åt
PMU så att fler barn får
gå i skola. Den som köpte
ett lejon kunde också
bli Barnens rätt-vän och
Varför gör ni detta?
– För att det är roligt att
hjälpa till och sen är det
jätteviktigt att barn i andra
länder får en utbildning.
Vissa tror att alla barn får
gå i skola, men i en del länder är det inte alls så, säger
Kajsa.
Varför är det så viktigt
med en utbildning?
Kajsa Nilsson, Selma Arvidsson, Sandra Elfving och Matilda
Westberg tyckte det var roligt att sälja lejon på Lappis. Foto: Noomi Lind
varje månad ge pengar till
PMU:s arbete för barn.
Var det första gången ni
hjälpte till så här?
- Nej, vi brukar göra det.
Det är andra gången vi
hjälper PMU och så har vi
hjälpt Ibra ett år också.
Hur gick det då?
– Det gick bra, vi sålde
över tio stycken. Det var
spännande att gå in i olika
förtält och träffa nya personer. Man fick prata med dem
på ett annat sätt och veta
mer om dem, säger Selma.
Hur reagerade
de när ni kom?
– Några ville fundera
lite och andra hade inga
pengar. Men en del köpte
flera stycken, säger Selma.
– För att de ska få jobb
och pengar och så att deras
barn också får gå i skola
sen, säger Matilda. Om en
familj har det fattigt så kan
inte barnen gå i skola och
sen fortsätter det så. Men
om de får en utbildning så
kan de få det bättre i livet.
Vad tycker ni
själva om skolan?
– Det är jätteroligt att
lära sig nya saker och att
träffa kompisar, säger Matilda, och de andra håller
med.
t
Nu vet jag
vad jag heter
Kajsa Nilsson
Ålder: 11 år
Favoritämne:
Musik och syslöjd
Vill bli: Artist
Selma Arvidsson
Ålder: 11 år
Favoritämne:
Slöjd och idrott
Vill bli: Fotbolls- eller badmintonproffs
Sandra Elfving
Ålder: 11 år
Favoritämne: Slöjd och idrott
Vill bli: Vet inte än
Matilda Westberg
Ålder: 10 år
Favoritämne:
Slöjd och matte
Vill bli: Artist eller
frisör
Bruno
PMU:s nya
Barnens
rätt-lejon
n Bruno är PMU:s nya Barnens rätt-lejon. I sommarens
konferenser bad vi om hjälp att hitta ett namn till PMU:s nya
Barnens rätt-lejon. Vi fick in 261 förslag och valde namnet
Bruno. Grattis till Wilma Nylander, 2 år, i Sävar som vunnit
namntävlingen. En present kommer med posten. Ett stor
tack för alla fina förslag!
PMU NUMMER 3 2013 15
second hand
Miljövän
på köpet
Ideell Second hand
n ”Ideell Second Hand” är ett samarbete mellan ideella organisationer i
Sverige som bedriver återanvändning
och secondhand-verksamhet i ideellt
samhällsnyttigt syfte, däribland PMU.
Läs mer i ämnet på
www.naturskyddsforeningen.se
Textilindustrin är ett av
vår tid största miljöhot.
Samtidigt svarar kläder
och tyger för en stor del av
second hand-butikernas
försäljning. Detta gör PMU
till en viktigare miljöaktör
än många tror.
Text: Kerstin Klason
Foto: Noomi Lind
finns anledning att öka medveten­
heten omkring.
– Man kan, med fog, hävda att PMU
och andra liknande aktörer genom sitt
arbete med second hand faktiskt tillhör
vårt lands största miljöorganisationer.
Det säger Bertil Jonsson, informatör hos PMU med inriktning på second hand-arbetet.
Den tydligaste miljöeffekten handlar om textilier, som ju också är en
stor del av second hand-hanteringen
med kläder och hemtextil.
Second hand har för många blivit nå-
got av en livsstil. Många har upptäckt
de goda vinsterna med second hand,
inte bara för den egna plånboken utan
också butikernas vinst som, inte sällan, går vidare till hjälp- och biståndsorganisationer som med framgång
driver konceptet.
Men med ”på köpet” följer också
vinsten för vår gemensamma, globala
miljö – en given konsekvens som det
16 PMU NUMMER 3 2013
Textilindustrin är i dag, globalt sett,
ett av vår tids allra största miljöhot.
Följaktligen är det också just på textilområdet som second hand-arbetet ger
de största miljövinsterna.
Därför talar Bertil Jonsson hellre om återanvändning än om återvinning.
– Det går ju att åter-
Det torra klimatet gör också att risken
med in i fabrikerna. Starka kemikalier,
som krävs för blekning, färgning med
mera, går rakt ut i naturen.
Det här är en stor anledning till att
svensk textilindustri, som en gång var
stor i Sverige, numera förlägger produktionen i länder i Sydostasien, till
exempel.
– Det handlar inte bara om billig
arbetskraft, utan också om bristande
kontrollsystem när det gäller miljö­
effekterna, säger Bertil Jonsson.
– Därför är det viktigt att tänka sig
för innan man handlar nytt, säger han.
Den miljövinst som sker genom återanvändning av textilier i butiker som
finns inom gruppen ”Ideell Second
Hand” motsvarar faktiskt lika mycket
utsläpp som 300 000 personbilar gör
under ett helt år.
för skadeinsekter är stor och därför
används stora mängder bekämpningsmedel.
Men miljöeffekterna följer också
Men det finns också exempel på hur
vår västerländska slit och släng-livsstil
orsaker mer än skador på miljön.
vinna textil­fibrer, och det är ju bättre
än nyproduktion, men fortfarande tar
miljön stryk, säger han.
Faktum är att bomullshanteringen
har skadliga effekter i hela produktionsledet. Odlingarna är vattenkrävande och eftersom den ofta odlas
i jordens torra områden så behövs
konstbevattning. Detta i sin tur innebär att vattendrag leds om och torrlägger marken omkring, där också salthalten ökar och gör den svårodlad när
det gäller andra grödor.
– Det tydligaste exemplet på detta
är Aralsjön, säger Bertil Jonsson. Sjön
som är belägen på gränsen mellan
Uzbekistan och Kazakstan ligger i ett
område som den gamla Sovjetregimen
utsåg till centrum för bomullsodling.
För att få tillgång till vatten leddes två
floder, som naturligt haft sin avrinning
i Aralsjön, om och i dag är den stora
sjön så gott som torrlagd. Och detta
Bertil Jonsson tar hand om kläder som
ska säljas second hand.
Foto: Mikael Stjernberg
är något som händer på flera håll där
bomull odlas i stor skala och ger återverkningar på grundvattnet.
- Vi har nu börjat uppmana besökarna i våra butiker att lämna sina
avlagda mobiltelefoner. Vi ser till att
guldet och andra metaller som finns
i dem tas om hand och säljs, och vinsten skickar vi till Kongo. Det finns ju
en anledning till att det är så mycket
krig och konflikter där, och det är inte
minst kampen om tillgång till landets
råvaror.
Visst är det anledning nog att gå igenom
våra lådor där hemma och plocka upp
de gamla telefonerna som ligger där till
ingen nytta och låta PMU Second hand
se till att de kommer till nytta.
Och för oss, som gärna tar en shoppingtur på ”fina gatan” i stället för på
second hand finns anledning att reflektera nästa gång vi konstaterar att
det plagg vi just köpte är tillverkat av
ren bomull.
Det är långt mer komplicerat än så.
t
PMU NUMMER 3 2013 17
aktuellt
Rätt till skola i fokus
på årets konferenser
Personalnyheter
Matilda Hector är ny
på kommunikationsavdelningen. Hon
arbetar med påverkan,
då Maria Bard är
föräldraledig, samt
med insamling.
Sandra Bäckelid har
avslutat sitt vikariat
som programkoordinator hos PMU för
att arbeta för EFK i
Thailand.
Sandra Rudholm
börjar studera i
Uppsala, efter flera
år som vikarierande
programkoordinator
hos PMU.
375
Så många lejon
såldes under
sommarens
konferenser, till
förmån för barns
utbildning. Nya praktikanter
åker ut i världen
n Nio nya praktikanter reser ut i höst
för att se, lära och berätta om PMU:s
arbete. Henrik Balke, Natanael Log
och Mathias Danielsson åker till
Tanzania. Emmy och Joel Svahn åker
till Sri Lanka. Evelina Rosell och
Mattias Jonsson åker till Zimbabwe
och Niklas Gren och Anders Engman
praktiserar i Sierra Leone.
18 PMU NUMMER 3 2013
Kanchoora Sakato odlar grönsaker där marken förr var torr och utarmad.
Kanchoora odlar grönsaker där marken förr var
utarmad. Siddiya säljer
mjölk och sparar pengar
för framtiden. Nu ljusnar
tillvaron för familjer i
Moyale, som lidit svårt av
torka och konflikter.
Invånarna i södra Etio-
Foto: Tearfund
ta humanitära insatsen 2011-2012.
Fokus läggs på inkomstgenererande
aktiviteter i grupp, nya grödor, jordbruksmetoder och redskap, samt att
hitta sätt att lagra vatten. Över 21 000
träd har planterats, små dammar har
grävts och terrasodling påbörjats.
Närmare 600 getter har också förmedlats, så att invånarna kan bygga
upp sina hjordar igen. Totalt bistås
7000 hushåll.
pien förlorade 60 procent
av sina boskapshjordar för
Sårbarheten i området har ökat getvå år sedan. För Kanchonom en lokal konflikt. Saddiya Ibraora Sakato, 25 år och fyrahim, 20 år och tvåbarnsmamma, miste
barnspappa, blev situatio- Saddiya
40 getter, fem kor, två oxar och en
nen akut när djuren dog på Ibrahim.
åsna i striderna.
grund av svår torka. I dag
– Familjen tvingades fly i all hast
visar han stolt upp raka rader av totill en område långt bort, berättar Tamater, spenat, chilipeppar, lök och kål,
desse Dadi.
där marken tidigare var utarmad.
Nu har Saddiya fått fyra nya getter
– Kanchorra insåg snabbt
som ger mjölk till barnen och
fördelarna med att samarett överskott att sälja. Henbeta för att besegra fattignes självhjälpsgrupp odlar
PMU bistår
också befolkningen
domen, berättar Tadesse
grönsaker och har sparat
i Kinango, Kenya, som
Dadi, Tearfund, Etiopien.
ihop en hel del pengar för
lider av torka och
Nu har hans självhjälpsframtida behov.
matbrist. Insamling
grupp börjat gräva en
Insatsen i Moyale sker i
pågår!
damm och ska utöka sin
nära samarbete med mynodling.
digheterna, som bland annat
bistått med veterinärer och vacProjektet i Moyale drivs av Ethiopian
cinering av getter. Att uppmuntrat till
Mulu Wongel Amagnoch Church Desamarbete i grupp är ett viktigt sätt att
velopment Organization, EMWACDO.
organisera invånarna och att skapa en
Det samfinansieras av PMU, Tearfund
plattform för förändring, menar jordUK, FIDA och Dorcas Aid Internatiobruksdepartementets ledare.
nal, och är en fortsättning på den akuNoomi Lind
Under årets Nyhems- och Lapplandsvecka lyftes särskilt barns rätt att gå i
skola, temat för sommarkampanjen.
Totalt samlades cirka 150 000 kronor
in till barns utbildning. På plats fanns
också PMU:s nya Barnens rätt-vän,
lejonet.
– Att barn och ungdomar får gå i
skola och utbilda sig är otroligt viktigt
för dem själva och för deras länders
utveckling och framtid. Därför är varje
gåva värdefull, säger Elisabeth Hammarberg, kommunikations och insamlingschef på PMU.
I båda konferenserna hölls seminarium om värderingsstyrt företagande.
– Deltagarna inspirerades och fick
råd om hur de kan driva sin verksamhet helhjärtat och bidra till en bättre
värld. Vi fick mycket positiv respons,
berättar Johannes Widlund, CSR-ansvarig hos PMU.
Under missionsdagen togs mötesbe-
sökarna på pulsen genom mentometer.
Hela 85 procent av deltagarna under
Lapplandsveckan tyckte att det sociala
arbetet är lika viktigt som det andliga
i världen. Samtal fördes också om
PMU:s roll och betydelse för församlingarna i dag. Bland annat lyftes prak-
... Annika Ben David, Sveriges
nya ambassadör i DR Kongo,
som i somras besökte PMU.
Hur känns det att arbeta som
ambassadör i DRK?
– Det känns hedrande och roligt. Jag ser fram emot att arbeta
med så angelägna frågor som
fred och säkerhet, demokrati och
mänsklig utveckling, som arbetet
vid ambassaden erbjuder.
Många barn besökte PMU:s monter där
man bland annat kunde skriva på svarta
tavlan. Foto: Noomi Lind
tikantprogrammets fram som en god
tillgång för att engagera unga och deras omgivning i mission och bistånd.
Vilket är ditt viktigaste uppdrag?
– Personliga vittnesbörd är oslagbara.
Det fungerar inte med biståndsvokabulär, utan gäller att tala
ett språk som människor förstår och berörs av,
sade Erik Sedig, medlem i
Pingstförsamlingen, Vännäs.
Andra framhöll att
PMU måste finnas till
även för behövande på
hemmaplan, för att vara trovärdig i arbetet i andra länder.
Niclas Lindgren, direktor, betonade
också församlingarnas betydelse för
PMU:
– Andra organisationer är avundsjuka på den kraft vi har underifrån. Vi
vill leva nära församlingarna och hitta
nya sätt att samarbeta på, sade han.
Foto: jonas Lind
Arnold Göransson
är ny koordinator för
PMU:s SSV-projekt vid
Panzisjukhuset i DR
Kongo.
Rustad för
att överleva
torkan
Hallå där…
Temat för PMU:s sommarkampanj var
Barns rätt att gå i skola. Till vänster Erik
Sedig, Pingstförsamlingen Vännäs.
Vilken skillnad kan Sverige göra
i DRK?
Hur ser du på PMU:s roll i DRK?
Noomi Lind
Lejonen som såldes i montern för att fler
barn ska få gå i skola, var populära.
– Att med hjälp av de medel
som står mig till buds, dvs diplomati, politik och bistånd, medverka till att finna långsiktigt
hållbara lösningar på de långvariga konflikterna i DR Kongo.
Men också till att bidra till ökad
jämställdhet, ökad respekt för
mänskliga rättigheter och fördjupad demokrati.
– Sverige kan både självt och
genom EU vara en neutral röst
för många värdefrågor – såsom
just fred, jämställdhet, mänskliga
rättigheter och demokrati.
Foto: noomi lind
Dag Bohlin arbetar
under ett halvår med
kapacitetsutveckling
inom CEPAC, i Bukavu,
DR Kongo.
Barns rätt till skolgång, värderingsstyrt företagande
och PMU:s önskan om mer
samarbete med församlingarna. Dessa ämnen stod i
fokus under sommarens
konferenser.
– PMU har en lång historia i DR
Kongo med många framgångsrika
insatser för både hälsa och utbildning. Detta är något som man
fortfarande hör många kongoleser hänvisa till. PMU har också
genom sin långa närvaro i landet
ett förtroende hos makthavare och
människor som är oerhört värdefullt att förvalta. Därför är det av
stor vikt att PMU och ambassaden
fortsätter att dela erfarenheter
och analys med varandra såsom
jag vet har skett i DR Kongo fram
tills nu, så att våra olika roller ömsesidigt kan stärkas.
Noomi Lind
PMU NUMMER 3 2013 19
DR Kongo: Mat till undernärda barn
Barnen äter tyst och sakta ur stora muggar. Den mat de får innehåller bland annat bönor och majs och är näringsrik.
Världens barn
ger pengar
till nutrition
n Årets Världens
Barn-kampanj pågår
för fullt och når sin
kulmen i oktober. Då
kommer man att kunna
se kampanjbössorna
och många frivilliga
som gör en insats.
PMU stöder genom insamlingen nutritionsprojektet i DR Kongo.
Trots att landet är rikt
på naturtillgångar så
innebär långa perioder
av konflikter och
osäkerhet att många
barn är undernärda
och sjuka.
Världens Barn
är Radiohjälpens
största kampanj där
en rad organisationer
tillsammans samlar in
pengar till olika projekt. Riksinsamlingsdagarna
startar lördagen den
5 oktober och når sin
kulmen lördagen den
12 oktober. Den stora
insamlingsgalan sänds
den 11 oktober i SVT.
Fem av sju barn överlever
Mor
Antal barn
1
Barn
som dött
Barn
i skola
Läskunniga
mödrar
X
X
X
X
X
X
2
3
4
5
6
X
X
7
8
X
9
10
Total = 73
Snitt = 7,3
X
= 18
= 1,8
X
X
X
X
X
X
= 16
= 1,6
Barnens mat går till soldaterna
Nutritionscentret i Mbombero hjälper de små att överleva
Den mat de skördat tvingas
de lämna ifrån sig till soldater. Genom PMU:s nutritionscenter i byn Mbobero,
DR Kongo, får barn och
ammande mammor hjälp.
Kvinnor berättar om livet
som ensamstående, om
barnen som dött och om
kampen för att överleva.
Text och foto: Lennart Nolvall
20 PMU NUMMER 3 2013
Resan utmed den stora Kivusjön, som
utgör gränsen mellan DR Kongo och
Rwanda, är bedövande vacker. Efter
en stund viker vi av åt väster, upp
genom ett böljande och grönskande
landskap. Jag är på väg norrut från
Bukavu för att besöka nutritionscentret i Mbobero, tillsammans med projektledaren Chirimwami Bahizi, en
tolk och en student som gör sin praktik hos CEPAC.
Vi passerar ett par byar med enkla
hus och kommer fram till en stor katolsk kyrka. Intill den ligger en enkel
hälsopost och nutritionscentret. Ett
tiotal kvinnor och betydligt fler barn
har samlats för dagens matutdelning.
Barnen får en näringsrik blandning
gjord av bland annat bönor och majs
som serveras i stora muggar. Tre små
barn delar på en stor mugg, de tar en
sked i taget och skickar sedan muggen
vidare. De äter tyst och sakta.
Jag är på besök i DR Kongo för att
bland annat följa upp PMU:s nutritionsprojekt som genomförs i samarbete med CEPAC och finansieras
genom medel från Världens Barn-
insamlingen. Genom projektet får 11
nutritionscenter i Sydkivu-provinsen,
som drivs av olika kyrkor eller av staten, stöd och finansiering för att förse
undernärda barn och ammande kvinnor med näringsrik mat varje vardag.
Efter några månader återfår barnen
sin vikt och hälsa. Det är ett arbete
som pågått under många år, eftersom
behoven fortsätter att vara stora.
Kvinnorna verkar glada för att det
kommer besökare, det är inte så vanligt. De berättar gärna om situationen
i byn och sina livsvillkor. Jag frågar
en kvinna hur många barn hon har,
och hon svarar åtta. Kvinnan bredvid har tio barn, men berättar att två
har dött. Den tredje kvinnan, som bär
på en liten flicka, svarar att hon har
sex barn, men att två har dött. Det är
en lugn och öppen atmosfär och jag
bestämmer mig för att göra en liten
undersökning om deras familjeförhållanden och livssituation. Det visar sig
att kvinnorna, som de flesta är mellan
35-40 år, i genomsnitt fött nio barn
var men bara har sju i livet då barna-
dödligheten varit nästan två barn per
kvinna. Det verkar helt saknas familjeplanering och tillgång till preventivmedel. Mindre än hälften av deras
barn går i skola.
Kvinnorna försörjer sig alla genom
egna odlingar, men det är mycket svårt
då de inte har tillräckligt med mark.
Jordmånen i området är också dålig
och vissa grödor angrips av sjukdomar.
Det visar sig också att det stora ansvaret för barn och försörjning vilar på
kvinnorna. Bara tre av dem har män
PMU NUMMER 3 2013 21
ß
DR Kongo: Mat till undernärda barn
Vi vill lyfta fram de
bortglömda barnen i ljuset
D
Flera av mammorna som Lennart Nolvall träffade har tvingats se sina barn dö. Nu får de hjälp genom nutritionscentret.
ß
som bidrar till hushållsinkomsten.
Männen verkar till stor del vara frånvarande, de har i flera fall övergivit
sina familjer och letar försörjning på
annat håll. Många av männen har flera
fruar eller relationer. En av kvinnorna
blev ivägkörd av sin man och hon vet
inte hur många andra kvinnor han
har. Ett par andra har helt övergivits
av sina män och två kvinnor är änkor
trots att de inte uppnått svensk medelålder. Även männen har det svårt i den
situation som råder, försörjningsmöjligheterna är mycket små och många
dras in i konflikten i regionen.
Jag blir väldigt berörd och lätt chockad över kvinnornas berättelser om de
svåra omständigheter de lever under,
trots att jag arbetat med humanitära
frågor i DR Kongo i 10 år. Jag tänker
att det måste finnas flera förklaringar
till situationen, exempelvis att de är
internflyktingar. Men ingen av dem är
det, får jag veta.
Byn Mbobero ligger bara 15 kilometer från Bukavu och området är
i dag lugnt på ytan. Men när jag frågar vidare förstår jag hur den spända
situationen i östra DR Kongo i hösta
22 PMU NUMMER 3 2013
grad påverkar byn. Någon kilometer
därifrån ligger en liten militärförläggning, med ett 20tal soldater. Dessa Nutritionshar ingen, eller
projektet
väldigt låg, lön
n Genom projektet
från staten och
får undernärda
försörjer sig gebarn och amnom att kräva mat mande mammor
vid 11 center i
från bybefolkSydkivu-provinsen,
ningen. Soldanäringsrik mat.
terna riktar in sig
på dem som har
minst möjlighet att protestera, alltså
de svagaste. Oftast är det familjer där
kvinnan står som försörjare och där
männen är frånvarande. I denna kedja
av brist på rättfärdighet, ansvar, lag
och ordning står kvinnorna jag har
framför mig längst ned på skalan. Och
värst drabbas förstås barnen.
De kvinnor vars barn är inskrivna vid
nutritionscentret, tvingas alltså förse
soldater med mat som var avsedd för
familjen, och soldater som skulle skapa trygghet och skydd bidrar istället
till barnens undernäring. Bilden blir
än mörkare när kvinnorna berättar att
också soldaternas fruar kommer till
förläggningen för att få del av den mat
som krävts av bybefolkningen. Kvinnor som också har barn och svårt att
försörja sig.
Inbördeskriget i östra DR Kongo
har lett till oroligheter i detta område
i omgångar sedan 1996. Stridigheterna
2005 ledde till en mycket svår situation, berättar kvinnorna, och 2008 intog och plundrade en rebellgrupp byn.
Detta är en av hundratals byar där män-
niskor lever under liknande omständigheter. Kanske finns det lika många där
situationen är ännu värre på grund av
pågående strider eller att de ligger isolerat med mycket dålig tillgång till sjukvård, skola och försörjningsmöjligheter.
För att inte tala om alla de familjer, ofta
ledda av kvinnor, som lever som internflyktingar i östra DR Kongo.
Även den student från Bukavu som
varit med på besöket visar sig vara
chockad över situationen i Mbombero – framför allt över barnens dåliga
hälsostatus. Jag förvånas över hennes
starka reaktion, men inser hur stor
skillnad det kan vara mellan livet som
medelklasstudent i staden och som
kvinna i en by strax utanför. t
e överges långt innan de fått en chans
i livet. Svikna av sina egna föräldrar,
förkastade av samhället och bestulna
på sin framtid. Skam, rädsla, maktlöshet, okunskap, fattigdom. Orsakerna är skilda
men konsekvenserna lika förödande för varje litet
barn som lämnas bort, göms undan eller utsätts
för övergrepp för att det inte är som andra.
Var tionde människa i världen har en funktionsnedsättning och
cirka 80 procent av dem
”Funktionslever i utvecklingsländer,
nedsatta barn
enligt WHO. Det innebär
utsätts exempelenorma behov! En överväldigande majoritet av
vis 3-4 gånger
barnen går miste om den
oftare för våld
utbildning som skulle
än andra barn.”
förändra deras liv. De har
också sämre tillgång till
mat och sjukvård. Därför kallas de med rätta för
millenniemålens bortglömda barn. Allra sämst
odds i livet har det barn som föds i fattigdom, tillhör en etnisk minoritet, är funktionsnedsatt och
dessutom råkar vara flicka.
Ansvaret stannar inte hos våra politiker, utan
går vidare till den kristna församlingen och till
dig och mig som individer. Under årets rådslag
för Pingst stod temat ”En församling för alla”
i fokus. Med fanns pastor Craig Johnson från
Lakewood Church i Texas, som leder ett omfattande arbete för barn med särskilda behov och är
pappa till nioårige Connor som har autism. ”Låt
oss aldrig glömma dem som Gud aldrig glömmer”
sade han och uppmanade oss att sluta se personer med funktionsnedsättningar som grupp. ”De
är riktiga människor med riktiga behov. De är
människor vi möter.”
Vårt uppdrag gäller i an-
dra länder, men också i
vårt eget. I våra församlingar och i vår vardag.
En värld där varje barn får
utvecklas och leva ett tryggt
och meningsfullt liv, visst är
det värt att kämpa för tillsammans!
Just nu sätts riktlinjerna för den utvecklingsa-
genda som ska gälla efter 2015 och vår egen biståndsminister Gunilla Carlsson har en viktig roll
i detta arbete. Nu är det är hög tid att lyfta fram
de miljontals barn som lever med funktionsnedsättningar i ljuset, att hitta sätt att kartlägga behoven och avsätta de resurser som krävs.
Samtidigt får vi inte glömma att många barn
far illa även hos oss. Funktionsnedsatta barn utsätts exempelvis 3-4 gånger oftare för våld än
andra barn och barn med utvecklingsstörning 4-5
gånger oftare för sexuella övergrepp, i höginkomstländerna, enligt en Unicef-rapport.
Niclas
Lindgren
Direktor, PMU
Stöd oss regelbundet – bli månadsgivare!
Så fungerar det:
l Som månadsgivare skapar
du förutsättningar för att
människor i fattigdom ska få
chans till ett värdigt liv och
redskap att själva förändra sin
situation.
Din månatliga gåva dras via
autogiro. Enkelt och bekvämt
för dig och ovärderligt för oss.
Så blir du månadsgivare:
l Beställ anmälningstalongen
på något av följande sätt:
Hemsidan: www.pmu.se
Telefon: 08-608 96 00
Mejl: [email protected]
l Fyll i talongen med dina
person- och bankuppgifter
och skicka den till oss. Resten
ordnar vi.
Pg 90 00 50-6
l PMU granskas av Svensk
insamlingskontroll, SFI, som
beviljar så kallade 90-konton.
Detta innebär en trygghet för
givaren eftersom SFI bevakar
att högst 25 procent av de
insamlade medlen används till
administration.
Den senaste statistiken
(2009) visar att PMU har
använt 10 procent till administration – alltså en betydligt
lägre andel än vad SFI kräver.
PMU NUMMER 3 2013 23
275kr
je bok
rån var l
f
r
k
0
0
1
kt til
går dire eges
w
k
u
Dr. M
arbete.
e
Boken ”Denis Mukweg
ges
– en levnadsberättelse”
sam
i
lag
för
r
ut av Weyle
rka
Lä
h
oc
U
PM
d
me
arbete
rje
va
n
frå
kr
missionen . 100
eller
bok som säljs via PMU
ek t
dir
r
gå
en
ion
iss
rm
ka
Lä
för
ete
arb
es
eg
till Dr. Mukw
inz
Pa
på
or
inn
kv
a
utsatt
sjukhuset, DR Kongo.
r
k
5
7
2
je bok
rån var
100 kr f irekt till
går d
weges
Dr. Muk e.
e
arb t
Köp boken
genom att sätta l
in 275 kronor til
BG 900- 0506, K .
märk gåvan BO
Köp boken:
Denis Mukwege
– en levnadsberättelse!
Dr Denis Mukweges liv är en dramatisk
och inspirerande berättelse.
En bok du inte vill missa!
www.pmu.se