Transcript PMU-tidningen!

carmen sprider
hopp i öknen
2013 NUMMER 2 EN TIDNING FRÅN PMU
Jouris skola
bombades
kristen minoritet
får hjälp
SommarKAMPANJ
PMU stöder
barns rätt till
utbildning
nu kommer boken om Denis
Mukweges dramatiska liv
ny second hand-butik
har öppnat i leksand
Innehåll
/
innehåll: nummer 2 – 2013
6
bilden: Förskolebarn i Nicaragua
Från rädda till
glada skolbarn
Bättre betyg har stärkt
romska elevers självförtroende.
»Vi vill ge synsättet vidare till vår dotter – att
de pengar vi rör oss med
inte bara tillhör oss.«
Marie Bothén om att
vara Barnens rätt-vän
Fortfarande får 70 miljoner
barn i världen inte gå i skola
foto: Daniel Bergh, Mikael Wiberg, Patricia Mouamar
4
Alla barn har rätt
till utbildning
10
Uppmaning
till regeringen
11
Sjöng för världens mammor
Namningamling ska lyfta DR
Kongo på dagordningen.
Samuel Ljungblahd
uppträdde i vårkonsert för
mödrahälsovård.
12
Nära till
safariparken
16
Ny second handbutik i Leksand
19
Kramen blev
bok och bistånd
Livet i Tanzania har många
fördelar för Wibergs.
Så förbereddes invigningen
för succé.
Caroline León delar med
sig av intäkterna från sin
barnbok.
Någon som väcker det som slumrar
I
bland behöver vi någon som ser
och lockar fram, det som slumrar
djupt inom oss.
Carmen är en sådan person. Hon
väcker något till liv hos de unga i öknens flyktingläger, får dem att tro på
sig själva och framtiden. Trots allt.
Jag hade nog aldrig satsat på skrivandet, utan en av mina lärare. Hos honom
såg jag passionen för ett uppdrag med
ett högre syfte. Hos mig såg han något
2 PMU NUMMER 2 2013
värt att bygga på, bakom all osäkerhet.
Men trots det viktiga arbete de har,
så är lärarna i världen alldeles för få.
Och många av de som finns saknar den
pedagogiska kompetens som behövs,
för att kunna ta fram det bästa hos
sina elever. Därför satsar PMU bland
annat på fortbildning av lärare.
Vi vill att alla barn ska få gå i skola
och få en bra utbildning. Du kan vara
med i detta viktiga arbete genom att
bli Barnens rätt-vän.
Välkommen till
en tidning som jag
hoppas ska väcka
nya tankar hos dig
i sommar!
Noomi
Lind
Redaktör
[email protected]
Hon få hjälp att klara grundskolan
n Genom att gå i förskola får barnen bättre förutsättning att klara de utmaningar som de sedan möter i grundskolan. Därför stöder PMU
förskolearbete i många länder i världen. I Nicaragua är detta en del i ett projekt som går ut på att ungas situation ska förbättras i samhället.
Foto: Mikael Stjernberg
Tidningen PMU ges ut
av Pingstmissionens
Utvecklingssamarbete
Ansvarig
utgivare:
Per Hörnmark.
Redaktör:
Noomi Lind.
Redaktion:
Noomi Lind, Elisabeth
Hammarberg, Anna-Lena
Martinova Hansson, Niclas
Lindgren, Jeanette Ingemars-
son och Kati Hirvonen.
omslag: Patricia Mouamar.
Layout: Peter Wickberg.
Produktion: Swedmedia.
Tryck: V-tab, Vimmerby.
Upplaga: 29 000 exemplar.
E-post: [email protected]
Internet: www.pmu.se
Ansvar för innehållet är författarens. Redaktionen ansvarar
ej för obeställt material.
PMU finansieras med stöd av
Sida (Styrelsen för internationellt Utvecklingssamarbete).
Sida delar inte nödvändigtvis
de åsikter som här framförs.
Vårgårda Biståndscenter: PMU, Skattegårdsgatan 1, 447 91 Vårgårda,
0322-66 87 60 (tfn), 0322-62 37 39 (fax).
PMU:s huvudkontor:
Box 151 44, 167 15 Bromma, 08-608 96 00 (tfn), 08-608 96 50 (fax).
PMU (Pingstmissionens
Utvecklingssamarbete) är de
svenska pingstförsamlingarnas biståndsorgan. Organisationen arbetar tillsammans
med församlingarna i cirka
170 projekt i cirka 50 länder.
PMU NUMMER 2 2013 3
FoKus: Barns rätt till utbildning
I sommarkampanjen lyfts barns
rätt till utbildning. På fokussidorna får du möta barn
i Libanon, Etiopien och
Serbien och veta mer om
tillgången till skola
i världen och vad
PMU gör.
Insamling för
syriens barn pågår
Jouris skola
träffades
av bomber
Jouri, 8 år, älskade sin skola
hemma i Syrien, men när
familjen tvingades fly till
Libanon kunde hon inte
fortsätta sin utbildning.
Genom ett pedagogiskt
program som stöds av
PMU, får hon nu hjälp att
inte hamna efter andra
jämnåriga skolbarn.
Text och foto: Patricia Mouamar
”Var inte rädd, bomberna kommer
inte att träffa oss.” Orden kom inte
från en mor som ville lugna sitt barn,
utan från Jouri, en 8-årig flicka som
lugnade sin mamma medan bomberna
föll i närheten av dem i Yarmoukområdet, Syrien.
Jouri är modig, men hon visste att
för varje bomb som föll, så dog män-
4 PMU NUMMER 2 2013
niskor. Hon brukade räkna ljuden av
bomber i huvudet, tyst, för att inte
skrämma sin bror och syster.
– Varje explosion innebar att någon
dött, säger hon. Vi såg planen, några
passerade mycket nära över våra huvuden.
Yarmouk, ett palestinskt läger inne
Syrien, blev skådeplatsen för intensiva
strider i oktober förra året. Jouri och
hennes familj är palestinier, men föddes och har levt hela sina liv i Syrien.
De tvingades fly för sina liv och
lämna allt bakom sig: hemmet, företaget de byggt upp och Jouris favoritplats – skolan.
– Min skola var stor, den hade två
lekplatser med en gunga och en massa
leksaker, säger Jouri. Klassrummen
var färgglada och jag älskade mina lärare. Jag trivdes väldigt bra.
Men i år hann Jouri bara gå i skolan
i tre veckor i Syrien, innan den träffa-
des av bomber flera gånger.
– Det fanns fortfarande odetonerade bomber inne i skolan, vi kunde inte
skicka våra barn dit längre, säger Hala,
Jouris mamma. Att berätta den nyheten för Jouri var svårt, inte bara för
att hon är en lysande elev, men också
för att hon älskar utbildning och är angelägen om att göra
allt som krävs för att
fortsätta den.
Så många
– När vi först kom
procent av
alla barn som
till Libanon började
inte går i skola
jag tjata om och om
lever i konfliktigen på min pappa
länder.
för att få registrera
mig i skolan, men han fortsatte att tala
om för mig att det inte finns någon
plats för mig där, tillägger Jouri.
Skolorna tog emot syriska flyktingbarn i början av detta läsår, men
utrymmet är begränsat liksom den
pedagogiska kapaciteten och många
42
barn fick ingen plats. De flesta syriska flyktingbarn kämpar också med
språksvårigheter, eftersom den syriska
läroplanen är på arabiska, medan det
libanesiska systemet även innefattar
engelska och franska.
World Vision Lebanon har, med stöd
från PMU, startat ett utbildningsprojekt för syriska flyktingbarn i Bekaadalen. Det innebär att 120 barn som
inte har möjlighet att gå i skolan genomgår ett program som hjälper dem
till snabbare inlärning för att förbättra
sina studieresultat och vara redo att
börja i skolan när det blir möjligt. De
får bland annat läsa språk och flera
andra ämnen.
Ytterligare 300 barn i åldern 9 till 14
år, som börjat i den kommunala skolan
men har inlärningssvårigheter, ska få
stödundervisning.
– Ju längre ett barn är borta från
skolan, desto svårare är det att komma
ikapp kamraterna, säger Lara Lteif,
projektkoordinator inom utbildning
hos World Vision Lebanon. Flyktingbarn löper mycket stor risk för att
hamna på efterkälken utbildningsmässigt, vilket kan kosta dem deras
framtid.
Jouris faster hörde talas om World
Vision:s arbete och registrerade omedelbart sina syskonbarn.
– Att komma hit är det bästa som
hänt mig sedan vi lämnade Syrien, säger Jouri, som har varit i Libanon med
sin familj i åtta månader men aldrig
klagar över att leva ihop med 16 andra
familjemedlemmar och släktingar i en
lägenhet på två sovrum.
Förändringen i familjens liv är
enorm. De hade ett nybyggt hus med
en liten trädgård där Jouri lekte med
sin katt, fåglarna och getterna. Fadern
ägde en liten skrädderifabrik och både
den och deras hus träffades av bom-
ber. Han har inte haft något arbete sedan de kom till Libanon.
– Problemet är att det till och med
är svårt för libaneserna att hitta jobb,
särskilt på vintern, säger en av de libanesiska grannarna. Hur kan då de
hoppas på bättre möjligheter?
Före kriget i Syrien började, härbär-
gerade Libanon redan 455 000 registrerade flyktingar från hela regionen.
En försvagad ekonomi och en krympande arbetsmarknad innebär, tillsammans med omkring en miljon nya
flyktingar, en ännu större konkurrens
om resurserna.
World Vision fortsätter att stödja
mer än 60 000 syriska flyktingar i Libanon med matkuponger och utbildningsprogram.
Just nu ger möjligheten att få undervisning Jouri och andra barn det
hopp de behöver för att överleva dessa
svåra tider.
t
PMU NUMMER 2 2013 5
Foto: Bread of Life
Foto: Bread of Life
FoKus: Barns rätt till utbildning
Nu är de inte rädda
för skolan längre
– Förut klarade jag inte proven i skolan, utan lämnade
alla sidor tomma. Jag visste
att jag skulle få dåliga betyg
och att alla skulle säga att
jag inte kunde något. Men
nu går det jättebra.
att när de får sina läxor gjorda och är
väl förberedda för sina prov, går de till
skolan med en känsla av lättnad och
trygghet. Det är väldigt positivt när
barnen övervinner sin rädsla för skolan, då ökar deras motivation att lära
sig och deras självbild stärks, säger
Slavica Stankovic på Bread of Life.
Det berättar ett av många romska
barn som fått studiehjälp i Serbien.
I Serbien lever en halv miljon romer
i enkla och många gånger illegala bosättningar, skilda från det övriga samhället. Enligt lag har alla barn rätt till
utbildning i landet, men fattigdomen
liksom att undervisningen inte sker på
deras eget modersmål, hör till hinden.
Föräldrarna kan ofta
Så många
procent av
själva inte läsa eller
världens barn
skriva och har svårt
går i skola.
att ge sina barn det
stöd de behöver. Många barn saknar
också de födelsebevis som behövs för
att få registrera sig för skolgång.
PMU och Smyrnaförsamlingen i
Göteborg stöder Bread of Lifes arbete
med professionell studiehjälp för barn i
två bosättningar utanför Belgrad. Kostnader för födelsebevis, skolböcker, busskort och annat materiellt ingår också.
Lärare i skolorna vittnar om att barnen numera har lättare att samarbeta i
grupp och att lösa olika problem.
– De är mer uthålliga och noggranna i sitt arbete, har högre förväntningar och sätter högre mål för sig själva
i stället för att nöja sig med att uppnå
minimikraven, berättar en lärare.
Barnen deltar också mer i sociala aktiviteter som idrott, utanför skolschemat. Deras intresse för och kunskap om
det övriga samhället har ökat.
En tydlig attitydförändring kan
också ses hos romska föräldrar, varav
många nu går i vuxenskola.
– De strävar efter att ge barnen förutsättningar att fullfölja sin skolgång
och deltar numera aktivt i föräldramöten, säger Slavica Stankovic. Vi kan
också se en förändring i synen på jämställdhet. Nu uttrycker de att skolgång
är lika viktigt för pojkar och flickor.
Till de största framgångarna hör att
allt fler barn också går också vidare till
högre studier.
– Vi har startat en process där en ny
generation av välutbildade unga romer växer fram och förhoppningsvis
kommer den att leda till mer långsiktiga förändringar, där fattigdomscykeln bryts och folket integreras i ett
samhälle som är fyllt av fördomar mot
dem, säger Slavica Stankovic.
90
Barnen i en av de skolor som EMWACDO startat. Totalt går nu 86 pojkar och 61 flickor i de skolor som organisationen startat i Afarregionen.
Genom studiehjälp har de romska skolbarnens
betyg blivit bättre liksom deras självförtroende.
Kortare skolväg och fler flickor i klassen
Skolor närmare hemmen
och flexibla terminer underlättar för barnen i Afar.
Fler flickor får nu också
möjlighet till utbildning.
Text: Noomi Lind
I Afarregionen, nordöstra Etiopien,
livnär sig majoriteten av befolkningen
på boskapsuppfödning. Området drabbas allt oftare av torka och invånarna
tvingas söka bete till sina hjordar allt
längre hemifrån.
Andelen barn som går i skola är
mycket låg och allra lägst bland flickor, och majoriteten av de vuxna är
analfabeter.
Männen ansvarar för boskapen och
6 PMU NUMMER 2 2013
tar barnen till sin
hjälp. Det är också
männen som styr
ekonomiskt och politiskt, medan kvinnorna ofta har den
tyngsta arbetsbördan. Flickor omskärs
och gifts ofta bort
tidigt.
De få skolor och
Hinder
för barns
skolgång
Fattigdom
Krig och
konflikter
l Naturkata-
strofer
l Funktions-
nedsättning
l Att vara flicka
l Bristande kvalitet på utbildningen
l l hälsovårdsinrättKälla: Millenningar som finns är
niemålen.nu,
ojämnt fördelade
Education For
och dåligt utrustade
All, EFA.
och långa avstånd
till närmsta skola är ett stort hinder
för barns utbildning.
– Avhoppen ökar från och med mars
månad, i takt med att det blir allt varmare. Barnen orkar helt enkelt inte gå
långa vägar i över 42 grader, säger Ato
Kifle Zewede, projektledare hos PMU:s
samarbetspartner Ethiopian Mulu
Wongel Amagnoch Church Development Organization, (EMWACDO).
Att barnen periodvis befinner sig
långt hemifrån för att valla boskap, är
ett annat hinder.
För att lösa problemen har flera utbildningscenter öppnats i regionen,
av EMWACDO. Projektet, som stöds
av PMU och Pingstförsamlingen i
Jönköping, startade 2011 och ger i dag
utbildning till 86 pojkar och 61 flickor.
Parallellt med skolundervisningen
sker alfabetisering för vuxna.
Det finns också en flexibilitet i ter-
minsplaneringen utifrån hur invånarna rör sig säsongsvis, något som
saknas inom den statliga skolan.
Många års arbete har gett goda resulEtt viktigt led i arbetet är att få tra-
ditionella ledare att inse vikten av att
alla barn får utbildning. I sin tur motiverar de sedan föräldrarna.
– Att de börjar förstå möjligheterna
för framtiden, har gjort föräldrar mer
villiga att sända sina barnen till skola i
stället för att bara vakta getter och kameler, säger Ato Kifle Zewede.
Målet är att attityden till barns, och
framför allt flickors, utbildning ska
förändras i grunden.
– Det flickorna lär sig i skolan frigör
dem från många band och öppnar upp
nya möjligheter i livet, framhåller Zewede.
t
tat. Allt fler romska föräldrar skriver
nu självmant in sina barn i skolan och
från att ha utgjort 11 procent av eleverna i området 1999, är de i dag 281 av
742 barn, alltså 38 procent.
Fler barn fullföljer också sin skolgång och deras betyg förbättrats.
– Barn som får stöd av oss berättar
Noomi Lind
Genom PMU:s arbete i världen 2012 har...
... minst 930 barn och ungdomar har fått hjälp med skolavgifter med mera så att de kan fullfölja grundskolan.
... minst 5 000 lärare och skolledare fortbildats.
... minst 60 föräldraföreningar bildats.
PMU NUMMER 2 2013 7
Foto: Andreas Skoog
FoKus: Barns rätt till utbildning
127
Elever i Sierra Leone, där PMU bidragit till uppbyggnad av skolor efter kriget. Brist på lärarkompetens och bra utbildningsmaterial
Trots att alla har rätt att
få gå i skola, så nekas 70
miljoner barn i världen den
möjligheten. Det begränsar
dem i livet och hämmar
hela samhällsutvecklingen.
Därför satsar PMU på stöd
till skolgång och fortbildning av lärare.
Utbildning hör till PMU:s främsta
verksamhetsområden, och svarar för
en fjärdedel av alla insatser. Största
delen av arbetet rör alfabetisering,
men många projekt går också ut på att
fler barn ska få börja i skola.
De stora nätverken inom kyrkan
innebär en styrka, liksom samarbete
8 PMU NUMMER 2 2013
med myndigheter och olika organisationer. Media och kampanjer är viktiga redskap för att främja barns utbildning. Ett resultat av påverkansarbete
på olika nivåer, är att det numera finns
fler flickor än pojkar inskrivna i de
skolor som samarbetspartner i Sierra
Leone och Togo driver.
– Att stärka föräldrars motivation är
ett viktigt arbete. Många gånger ser
de inte vinsten med att barnen får gå i
skola och särskilt gäller det flickor, som
ändå ska giftas bort. Samtidigt är det i
många samhällen kvinnorna som bär
familjens försörjning, så när flickor får
utbildning ger det väldigt goda effekter,
säger Ann-Sofi Wrang, tematiskt ansvarig för utbildning hos PMU.
När föräldrar själva lär sig läsa och
skriva, så ser de ett större värde i att
barnen går i skola. De nya inkomstmöjligheter som öppnas upp, gör det
också lättare att klara sig utan barnens
arbetsinsats för försörjningen, och
kunna finansiera deras skolgång. Men
eftersom skolavgifter ännu är ett hinder för många barns skolgång, ingår
ibland stöd till sådana omkostnader i
PMU:s insatser.
Brist på välutbildade lärare och bra
utbildningsmaterial är stora utmaningar i många länder och PMU satsar
mycket på stöd till fortbildning och till
att ta fram läromedel.
– Det kan handla om att hitta en annan pedagogisk inriktning i undervisningen, där den går från att handla
om ren repetition, till att stimulera ett
kreativt lärande. Då höjs barns kunskapsnivå, liksom deras motivation att
fullfölja sin skolgång, säger Ann-Sofi
Wrang. Resultat från olika insatser visar också att det lett till att fler elever
går vidare till högre
studier.
Flera av PMU:s
95
samarbetspartner
Så många prodriver pilotskolor
cent ska enligt
där nytänkande pemillenniemål 2
gå i skola 2015.
dagogik tillämpas.
I Burkina Faso
har utbildningsministeriet valt ut fyra
sådana skolor för att prova den nationella miljöplanen i undervisningen.
Barn som drabbats av krig och konflikter löper stor risk att gå miste om
sin skolgång
miljoner unga kan
fortfarande inte
läsa och skriva.
– I områden där det pågår strider
kan det vara farligt, inte minst för
flickorna, att bege sig ut på vägarna för
att komma till skolan, säger Ann-Sofi
Wrang. Risken för övergrepp får dem
många gånger att stanna hemma.
I DR Kongo har antalet flickor i
samarbetspartnerns skolor ökat genom att man ordnat speciella boenden
för flickor.
ordna födelsebevis till sina barn, kan
exempelvis innebära att de inte tillåts
börja i skolan.
– Ofta hålls heller inte lektionerna
på deras eget språk, vilket gör det väldigt svårt för dem att tillgodogöra sig
undervisningen, berättar Ann-Sofie
Wrang. Att barn ska få möjlighet till
undervisning på sitt modersmål, är
viktigt för PMU.
Att det är väldigt långt till närmsta
skola är ett vanligt problem, inte minst
i länder som är märkta efter många års
krig. PMU har därför bidragit till att
bygga upp skolor i Sierra Leone och
Sudan.
Runtom i världen lever minoritetsgrupper som har svårt att hävda sina
rättigheter. Att föräldrarna inte kan
Allra störst hinder möter barn med
funktionsnedsättningar och PMU
arbetar för deras rättigheter i många
länder. I Sri Lanka har kompetensen
höjts hos över 1 400 förskollärare och
400 lärare om barn med särskilda behov, och många barn har fått börja i
skolan.
Noomi Lind
PMU NUMMER 2 2013 9
I höst kommer biografin
om Denis Mukwege
n En namninsamling för att visa
solidaritet med DR Kongos folk,
pågår. Den startade i samband med
en manifestation i Norrmalmskyrkan,
Stockholm, i december i fjol.
Genom namninsamlingen vill PMU
och många andra organisationer
uppmana Sveriges
regering och EU
att agera tydligare
för Kongo i sin
utrikespolitik och
verka för att de
humanitära katastroferna i landet
inte ska ignoreras
av omvärlden.
Förhoppningen
är att budskapet
och namninsamlingen ska spridas
vidare, exempelvis genom sociala medier. Andra sätt att visa sitt
engagemang är att samla in pengar
till DR Kongo, eller att själv skriva
till Utrikesdepartementet och lyfta
Kongofrågan.
Tanken är att listan med
namn ska lämnas till ansvariga politiker i samband med
Mänskliga Rättighetsdagarna
den 14-16 november i Stockholm, med krav på handling.
Läs mer: www.pmu.se under Aktuellt
Nytt om sms-gåvor
n För att ge sms-gåvor till PMU:s
arbete måste man numera vara
ansluten till WyWallet. Det blir man
genom att sms:a WW till 71798. Då
dras summan på mobilfakturan som
tidigare.
Från den 1 februari är det bolaget
4T, med sin tjänst WyWallet, som är
ansvarigt för betalningar via SMS.
Bakgrunden är den nya betaltjänstlagen som innebär att säljare av varor
och tjänster måste ha ett särskilt
tillstånd.
Den som har företagsabonnemang
eller icke registrerade kontantkort,
måste registrera sig och ladda ner
appen.
Läs mer: www.wywallet.se.
10 PMU NUMMER 2 2013
Foto: Lars Klingsbo
Namninsamling
för Kongo
En hjältes biografi, boken om Denis Mukwege, kommer ut i höst.
Den är skriven av
Berthil Åkerlund och
ges ut av Weyler förlag
i samarbete med PMU
och Läkarmissionen.
I oktober kommer biografin
om Denis Mukwege, grundaren av Panzisjukhuset utanför
Bukavu i DR Kongo. Han är
läkaren som nått världsberömmelse för sitt arbete med
de kvinnor som utsatts för
grovt sexuellt våld under de
strider som i decennier plågat
befolkningen i östra Kongo.
Förordet till boken är skrivet av Margot Wallström,
tidigare FN-sändebud för
En hjältes biografi, boken om Denis Mukwege.
kvinnors situation i krig och
konflikter.
– När jag frågade om hon
ville skriva det svarade hon direkt. Ja,
studier och sen vidare för läkarstudet gör jag gärna, ”han är en vän – och
dier i Burundi och Paris. Utan stödet
en hjälte”, berättar Svante Weyler, förfrån svenskt håll, bland annat genom
läggare.
PMU-stipendium, och en stark känsla
för hemlandet och dess människor,
Inför lanseringen i höst, hålls den 14
hade Denis Mukwege i dag kanske
maj ett seminarium i Stockholm där
varit en framgångsrik gynekolog i den
Denis Mukwege, Margot Wallström
franska huvudstaden. Erbjudanden
och Svante Weyler medverkar. Modesaknades inte.
rator är Maria Bard, sakkunnig inom
frågor som rör DR Kongo på PMU.
Men han valde en annan, lång och
Denis Mukwege har
komplicerad väg, som biografin skildframträtt inför FN:s gerar. Den är skriven av journalisten och
neralförsamling, tagit
författaren Berthil Åkerlund, som följt
emot det förnämliga
Dr Mukwege under lång tid i hans arPalmepriset, fått en vabete på sjukhuset och under resor till
pendragare i stjärnskåBryssel och Stockholm.
despelaren Ben Affleck. Berthil
– Så mycket av rapporteringen om
Åkerlund är
Men också utsatts för
stridigheterna och grymheterna i
författare
ett flertal mordförsök,
östra Kongo förefaller helt obegriplig
till boken.
det senaste i fjol. Han
för de flesta av oss. Det är som om vi
har berömda vänner och mindre beinte kan föreställa oss de enskilda märömda, men desto farligare fiender.
niskor som lever och verkar där. Denis
Dr Mukweges liv har aldrig saknat
Mukweges egen berättelse om sitt liv
dramatik.
och sin gärning ändrar på det, och det
Som ung, begåvad pojke, skickaskänker, mitt i allvaret, en smula hopp,
des han till huvudstaden Kinshasa för
säger Svante Weyler.
t
Att få ett eget barn gav
Marie Bothén i Stockholm ett större hjärta
för andra barn med
svåra levnadsvillkor.
Därför valde hon att bli
Barnens rätt-vän.
Foto:privat
aktuellt
Hallå där…
Samuel Ljungbladh, som hjälpt
PMU att samla in pengar till mödrahälsovård under vårkampanjen, genom en konsert i Stockholm.
Marie Bothén med in dotter Hilda.
”Våra pengar tillhör inte bara oss”
Hur kom det sig att du valde att bli
Barnens rätt-vän?
– Vi är regelbundna givare till PMU
med autogiro och ger också ”stötvis”
bidrag till någon speciell satsning, så
jag följer lite vad de arbetar med.
Jag läste på deras hemsida om det här
och tyckte att det skulle passa oss bra.
Vad är det i just det här upplägget
som tilltalar dig?
– Jag har aldrig haft fadderbarn och
det hade vi inte heller i min familj när
jag växte upp så det är ingen tradition.
Men jag tycker om att det är ett kollektivt fadderskap.
Genom den här formen så kan hjälpen fördelas till flera. Jag litar på att
PMU som har större överblick vet var
pengarna behövs bäst just då, utan
begränsningar vare sig till länder eller
till projekt och insatser.
Jag har vuxit upp i en pingstförsamling och känner väl till PMU och
känner mig trygg med hur pengarna
hanteras där.
Vad ger det er som familj att dela
med er på det här sättet?
– Vår dotter är än så länge bara två
år, men hon är väl en av anledningarna
till att vi sökte efter något som just
riktar sig till barn. När man själv får
barn får man nog ett större hjärta också för andra barns levnadsvillkor. Barn
som inte har det så bra som vi.
Vi försöker se på våra pengar och
resurser som en del i något större och
vill gärna ge det synsättet vidare till
vår dotter – att de pengar vi rör oss
med inte bara tillhör oss. Och det tror
vi att vårt engagemang i detta kan
hjälpa oss med.
Kerstin Klason
Så här fungerar det att bli Barnens rätt-vän
n Varje månad ger du ett
valfritt belopp via autogiro
till PMU:s arbete för barn
runtom i världen. Du får
två återrapporteringsbrev
per år om aktuella projekt,
samt PMU:s tidning, kalender och en Barnens rätt
vän-magnet till kylskåpet.
Läs mer: www.pmu.se,
under Stöd arbetet.
Varför valde du att samarbeta
med PMU igen?
– Först och främst för att jag
tycker att det var en fantastisk
upplevelse senast jag fick vara
med PMU i Stockholm! Sedan
tycker jag att de utför ett viktigt
arbete som jag gärna stöttar.
Behöver världens mammor uppmärksammas mer?
– Det tycker jag! Jag är själv
småbarns pappa och ser vilket
fantastiskt och viktigt jobb en
mamma har. En närhet för barnet,
som aldrig kan ersättas.
Vad vill du förmedla genom din
musik?
– Glädje, kärlek & frihet!
Noomi Lind
FÖRETAG MED SOCIALT ANSVAR:
Skapa en bättre
värld med PMU
r på ditt engagemang,
Inte bara världen vinne
etagare och ditt företag!
det gör även du som för
För mer info:
u.se
johannes.widlund@pm
97
eller tel. 08 – 608 96
Pg: 90 00 50 – 6
PMU NUMMER 2 2013 11
foto: Andreas Alexandersson, PMU
vår vardag
Familjen Wiberg utanför huset i Ngaramtoni, Arusha. Catharina, Noah, 3 år,
och Mikael.
Noah och Catharina beundrar några av de många elefanterna i Tarangire National Park, Tanzania.
Emmanuel kör Noah och kompisen Zackarias i skottkärran.
Familjeliv bland djur och kulturkrockar
Många avsked från pappa är
tufft för treårige Noah. Men
vacker natur och vilda djur
sätter guldkant på familjen
Wibergs vardag i Tanzania.
Och arbetet innehåller
spännande utmaningar, i
mötet mellan olika värderingar och synsätt.
Text: Kerstin Klason
Foto: Mikael Wiberg
Uppe i nordöstra Tanzania, vid foten
av ett av Afrikas högsta berg, Mount
Meru, cirka 70 km väster om mer
12 PMU NUMMER 2 2013
kända Kilimanjaro, ligger regionen,
tillika staden, Arusha. Genom den
internationella flygplatsen, närheten
till Afrikas höga berg och lockande safariutflykter i Serengeti, Ngorongoro
med flera naturreservat ”om hörnet”,
har området blivit en turistmagnet av
stora mått.
I Arusha finns också något som kan
betecknas som svensk pingstmissions
centrum i Tanzania. Där finns mediecentret Habari Maalum, Ibra radios
samarbetspartner med radio- och tvproduktion, samt medieutbildning.
Arusha har blivit en fast punkt för
många svenskar som, för kortare eller
längre tid, arbetar på olika sätt inom
missionen eller kommer på besök.
Det är därför inte särskilt förvånande att det är där man hittar Mikael och
Catharina Wiberg som är mitt upp i
sin andra period i missionens tjänst på
den afrikanska kontinenten.
Hittar är dock en sanning med mo-
difikation, åtminstone när det gäller
Mikael. Hans uppdrag är att fungera
som facilitator och han har hela östra
Afrika med Afrikas horn som arbetsområde
– Det betyder att jag ska hålla kontakt med pingstmissinens olika samarbetspartner i Tanzania, Uganda,
Kenya, Etiopien och Sydsudan och
därmed blir det mycket resande, förklarar han.
Mer konkret består hans arbetsuppgifter bland annat i att, i samråd
med regionala programhandläggare
på PMU:s huvudkontor i Stockholm,
hålla kurser för, och stötta samarbetspartnerna på olika sätt i genomförandet av projekt.
– PMU har också en controller,
Jeanette Kruse, stationerad i regionen
och vi arbetar en hel del tillsammans,
även om våra tjänster har delvis olika
inriktning.
Catharina, å sin sida, är mer ”bofast” hemma i Arusha. Hon är sjuksköterska till yrket men betecknas i sin
funktion för PMU den här gången som
”resursperson”, också hon med kontrakt hos PMU. Det innebär att hon
hjälper till med en hel del administrativt arbete, håller ordning på kvitton
och annat som behövs för redovisning
från Mikaels arbete men också när det
gäller det som hör till deras privata
vardagsliv som familj.
Dessutom finns ju lille sonen Noah,
drygt tre år, som behöver tillsyn, med
i bilden. Han går ännu inte på någon
förskola utan tillbringar en hel del tid
med en jämnårig, svensk lekkamrat.
Och så längtar han efter pappa förstås,
när han är ute och reser och kanske
också efter presenten som kanhända
anländer tillsammans med pappa när
han kommer hem.
– Familjelivet blir ju lite annorlun-
da än en åtta till fem-tillvaro hemma,
säger Mikael. Jag är ju borta en hel del
och avskeden är förstås lite jobbiga för
Noah.
– Men när jag är hemma jobbar jag
från kontoret som finns i huset där vi
bor, så då får vi ju desto mer tid tillsammans, tillägger han.
Förra gången det begav sig för makarna Wiberg i Afrika var Zambia deras ”hemland”. Arbetsuppgifterna var
också annorlunda.
– I Zambia arbetade vi direkt ute
på ”fältet” med mer konkreta insatser
och detta kan jag sakna ibland; kontakten med människor på gräsrotsnivå
är väldigt inspirerande och det är ofta
lättare att se direkta resultat av det
PMU NUMMER 2 2013 13
ß
vår vardag
Brev till Lilly
och Ofelia
Barn
i fokus
Filmen ”Lilly och Ofelia”
handlar om två systrar i
Filippinerna. De bor i ett litet
skjul och deras föräldrar har
inte råd att låta dem gå i skola.
Flickorna vill väldigt gärna lära
sig läsa och skriva, men de måste
samla flaskor på en soptipp, som de säljer
så att familjen kan köpa mat.
Så här skriver svenska
skolbarn i Norrevångsskolan,
Eslöv, till Lilly och Ofelia:
Kurs för projektledare från Free Pentecostal Churches Tanzania (FPCT) på Nkinga sjukhus i Tanzania.
”Firar era
föräldrar era
födelsedagar
med tårta? Jag är
avundsjuk på
ert väder.”
Violent
ß
man gör, menar Mikael.
Men han betonar att han trivs
mycket bra i den funktion han nu har
som facilitator.
– Det är en stimulerande och inspirerande utmaning att förmedla vårt
(PMU:s) ”tänk” till våra partner med i
vissa fall andra värderingar och kulturella utgångspunkter. Jag upplever att
det emellanåt uppstår krockar mellan
mitt sätt att tänka och hur de lokala
samarbetspartnerna tänker. Detta är
i sig inget konstigt utan är en del av
samarbetet och det gäller att vara väldigt ödmjuk i den roll jag har.
– Det finns stor vishet och kunskap
hos dem vi samarbetar med och man
får ständigt bearbeta sina egna värderingar och uppfattningar på många
områden. Min förhoppning är att den
dynamik som uppstår i dessa möten
mellan olika uppfattningar och synsätt, i förlängningen ska bidra till en
bättre och mer mångfacetterad värld.
14 PMU NUMMER 2 2013
En annan skillnad om man fortsätNär Mikael och Catharina tackade
ter jämförelsen med Zambia är ju hur
ja till det här uppdraget var det med
vardagen ter sig.
en känsla av inspiration och spänning
– Den kanske största skillnaden
och frågan är om det har förändrats
för oss som familj är att vi nu har det
under den tid de varit här.
mycket enklare; det är nära till
all service och det finns
– Nej, det har inte ändrats
goda möjligheter till
nu när vi har varit igång
”Man får
en givande fritid. Vi
ett tag. Arbetsuppgifständigt bearbeta
bor på ett lugnt och
terna stämmer bra
sina egna värdetryggt område (Remed hur vi trodde
dio Habari Maalum)
att det skulle vara.
ringar och
och det mesta prakJag har växt upp i
uppfattningar.”
tiska fungerar bra,
Tanzania och det
Mikael Wiberg
så det är ett behagligt
har nog gjort att det
liv på många sätt, det
varit lättare att förevill säga så länge det inte
ställa sig hur det komhänder något allvarligare
mer att vara när man väl är
och mer akut. Då är det ju inte
på plats. För Catharinas del har
riktigt lika välordnat som i Sverige.
åren i Zambia varit en bra grund för
– Vi har också mer kontakt med
att bo och verka i Afrika med allt vad
svenskar och andra vita här än vi hade
det innebär.
i Zambia. Där arbetade vi direkt i an– Framför allt är det en stor tryggslutning till den lokala församlingen,
het i att känna Guds ledning i det vi
men så är det inte på samma sätt nu.
gör nu, avslutar de.
t
”Synd att ni
inte kan gå
i skolan.”
Mohamed
”Vi arbetar
inte, det gör ni.
Jag är nöjd med
mitt liv, är
ni det?”
Blenda
Se filmen
du också!
Victoria
”Om vi inte
går i skolan då får
polisen komma
och lämna oss
till skolan.”
”Jag såg på
er film att ni
bodde i ett skjul.
Jag bor i en
villa”
Alice
”Vi har
många saker
som ni inte
har.”
”Jag har en säng
och ni kanske
sover på golvet
utan täcke.”
Agnes
”Jag får mat
varje dag, men
jag vet inte om
ni får det.”
Mike
Mio
Håll utkik
efter PMU:s
Barnens rätt-vän
under Nyhem
och Lappis!
www.pmu.se, under
Material/Filmer/Barnfilmer
PMU NUMMER 2 2013 15
second hand: leksand
Köar för att fynda
Text: Noomi Lind
Foto: Daniel Bergh
Dagen före den stora invigningen av
Pingstkyrkans Second hand i Leksand
låg spänd förväntan i luften. Många
hade jobbat hårt för att få alla bitar på
plats.
– Vi brukar alltid ha en festkväll
före öppnandet och denna gång var vi
30 personer. Församlingens medlemmar har varit väldigt engagerade, säger Daniel Bergh på PMU.
Som second hand-konsulent sedan
fem år tillbaka, vet han att läget ibland
kan bli kritiskt, exempelvis om inte
bygglov eller andra tillstånd hunnit
falla på plats.
– Några gånger har det varit på
håret, men i slutänden har det alltid
ordnat sig.
Att det finns ett sug efter den nya
butiken gick inte att ta miste på. En
kö på bortåt 100 meter kunder bildades inför premiären den 6:e mars och
lokaltidningen fanns på plats. Bandet
klipptes av Tommy Granberg, second
hand-ansvarig på PMU och Sakarias
Kvällen före invigningen var det fest.
16 PMU NUMMER 2 2013
Winberg, ordförande i Pingstförsamlingen.
Att Daniel själv hamnade i second
hand-branschen kallar han för ”ett
tillfälle sänt från himlen.”
– Jag hade inget jobb och pastorn
i Pingstkyrkan i Eskilstuna frågade
mer eller mindre på skämt om jag inte
skulle ta hand om butiken. Jag nappade direkt, utan någon erfarenhet alls.
Han blev nog rätt
chockad.
Senare ledde detta vidare till jobbet
som second handkonsulent för PMU,
som i början handlade väldigt mycket Daniel Bergh
om att inspirera
Bakgrund:
andra att våga satsa. Pastorsbarn, född
Och det arbete han i Örebro.
Bor: I Eskilstuna
och det övriga teaFamilj: Hustrun
met lagt ner har va- Jenny, barnen Ally
rit lyckosamt.
10 år och Joel 7 år.
– Vi hade runt
Yrke: Utbildad
inom ekonomi och
35 butiker när jag
logistik vid Hanbörjade och i dag
har vi 56. Mycket av delshögskolan.
min tid går numera
åt till att hjälpa till vid etableringen av
nya butiker eller flytt till andra lokaler.
foto: Ally Bergh
Den 56:e PMU-anslutna
second hand-butiken har
slagit upp portarna under
våren och hundratals
fyndsugna Leksansbor
vällde in. Bakom varje
lyckad invigning ligger
mycket förberedelse, berättar Daniel Bergh, second
hand-konsulent på PMU.
Det allra bästa med jobbet är mötet
med människorna, säger Daniel.
– Att träffa personer som brinner
för något är fantastiskt roligt. Att se
drivet och passionen hos alla som jobbar ideellt gör mig rörd. Kontakten
med kunderna är också väldigt spännande, att förmedla till dem att det är
En lång kö hann bildas utanför butiken.
något viktigt vi håller på med.
Daniel hjälper bland annat till i planeringen av hur butikerna ska se ut
och fungera på bästa sätt. Pingstkyrkans Second hand i Leksand är uppbyggd som ett varuhus.
– Vår erfarenhet är att styrkan finns
i att ha allt på ett ställe Många kunder sa att butiken var välordnad och
snygg, med hög kvalitet på varorna
och att de ville komma tillbaka.
Butiken i Leksand
Så startar du Second hand-butik
Gunilla Grönlund
föreståndare
Adress: Norsbro Sågmyravägen 5
Öppettider:
onsdag 14.00 – 18.00
lördag 10.00 – 13-00
n Hitta en ändamålsenlig
lokal.
n Rekrytera butiks ansvarig.
n Sätt deadline för
öppnandet.
n Ansök om de tillstånd
som behövs i god tid.
n Bygg upp en fungerande Den första varan som såldes var en
fantastisk 1950-talslampa.
– Hade den inte gått åt så hade jag
själv köpt den, säger Daniel.
I butiken fanns också ett väldigt fint
pelarbord i gjutjärn för 1 300 kronor.
– Det är alltid spännande att se hur
det går med de varor som vi satt ett
ganska högt pris på, och till vår glädje
stod det inte kvar länge.
Daniel minns särskilt en kund, som
formligen lyste över allt fint som hon
hittat.
– Hon kom på cykel och jag undrar
hur hon lyckades få med sig alla varor
hem.
Han känner sig nöjd efter en bra
invigning. Det är dags att gå vidare till
nya utmaningar, men kommer också
att bli en del återbesök i Leksand, för
att se att allt går bra.
Än så länge väntar inget stort butiksprojekt direkt runt hörnet, även
om samtal förs med några församlingar som är intresserade av att starta.
– Nu börjar ”fikaperioden,” när jag
åker runt och träffar föreståndare och
ger dem uppmuntran och support i
det dagliga arbetet.
t
Många handlade under premiärdagen.
Butiken är uppbyggd som ett varuhus, där det
mesta går att få tag i och drivs i samarbete mellan
PMU och Pingstförsamlingen i Leksand.
planlösning.
n Annonsera för att
få in prylar.
n Hitta rätt personal
och volontärer.
n Inred, sortera och
ställ upp varor.
n Marknadsför butiken.
aktuellt
Hjälp till familjer efter
våldsdåd i Pakistan
Personalnyheter
Elie Metni är ny vikarierande projektekonom. Han kommer
närmast från studier
inom ekonomi vid
Södertörns Högskola.
PMU har bistått 100 familjer i stadsdelen Joseph
Colony i Lahore, Pakistan.
Den kristna minoriteten
attackerades den 9 mars
av en fundamentalistisk
mobb och många av invånarna förlorade allt när
deras hus brändes ner.
Ulrika Stigsson har
gått in som vikarierande projektekonom.
Tidigare har hon
arbetat som controller
på Manpower.
1,2
miljoner personer,
minst, har fått
information om hur
man skyddar sig mot
hiv och 130 grupper
med fokus att arbeta mot
spridning av smittan har bildats
under 2012.
tackerades också. Händelsen inträffade efter att en kristen man anklagats
för hädelse.
Detta är en av många attacker mot
religiösa minoriteter i landet.
– Många av familjerna förlorade allt
och tvingades tillbringa flera nätter
under bar himmel. De är traumatiserade och i akut behov av hjälp, berättar Anna-Lena Hansson, koordinator
för PMU:s arbete i Pakistan.
Foto: FGA
tvingades fly för sina liv för att undkomma en mobb om 4 000 man som
plundrade och brände ner 170 av de
190 hus som fanns där. Fyra kyrkor at-
PMU bistod 100 av de värst drabbade
familjerna med bland annat mat.
Noomi Lind
Hus brändes och ägodelar förstördes i attacken mot den kristna minoriteten i Joseph
Colony, Lahore, Pakistan. FÖRETAG MED SOCIALT ANSVAR:
BK Consulting
Uddevalla
Vi skapar en
bättre värld med...
– Den innebär att
jag möjliggör för företag att bidra till en
bättre värld, genom att
stödja PMU:s arbete. Konsumenterna ställer i dag högre krav på
företag, att de inte bara levererar
bättre varor utan också tar ett helhetsansvar där affärsnytta förenas
med ett socialt ansvar.
Mammans kramar
räcker ända till Kongo
Genom samarbetspartnern Full Gospel Assemblies of Pakistan, FGA, har
PMU nu bistått 100 av de värst drabbade familjerna med mat och annat
som behövs för att lindra den värsta
nöden.
– Vår samarbetspartner FGA har
nyligen utarbetat en strategi för sitt
sociala arbete, där de lägger ett ökat
fokus på att hjälpa de olika religiösa
minoriteterna i landet, och tala för deras rättigheter. Det är tydligt att deras
strategi ligger helt rätt i tiden, säger
Anna-Lena Hansson.
Dagen efter attacken demonstrerade tusentals kristna i Karachi, Islamabad och Lahore i protest mot våldet.
PMU i nya lokaler
PMU NUMMER 2 2013
Vad innebär din
tjänst?
Foto: FGA
Foto: Roger Svanell
n PMU kommer även i år
att delta i Radiohjälpens
insamlingskampanj
Världens Barn, som drar
igång i höst. Ett projekt
som ger nutrition till undernärda
barn i DR Kongo lyfts av PMU, liksom
förra året.
18 Johannes Widlund, ny
CSR-ansvarig gentemot
företag, hos PMU.
De 300 familjerna i bostadsområdet
Dags för Världens
Barn i höst
n PMU har flyttat till Gustavslundsvägen 18 på Alviks torg i Bromma. Invigning av Pingsts nya lokaler ägde rum
den 25 mars, då Felicia Stålgren knöt
knuten som ett tecken på samarbete
med de andra organisationer som
finns på plats i Ekumeniska centret.
Hallå där...
Hur trivs du med jobbet?
– Det är roligt, spännande och
bitvis svårt. Jag får tänka fritt
och ta egna initiativ, men det är
också mycket nytt att sätta sig in i.
Bland annat jobbar jag på att flera
företag ska gå ihop och stötta ett
specifikt projekt gemensamt. Jag
samarbetar också mycket med second hand-butikerna i att etablera
kontakter med företagare.
Alltihop började egentligen
en vanlig eftermiddag.
När Caroline León skulle
hämta sina döttrar på dagis
så möttes hon av en riktig
härlig, bamsehjärtekram.
Kramen blev till en bok –
”Mamman och kramarna”.
hon bär fortfarande drömmen om att
få göra en insats någonstans i världen,
kanske som sjukgymnast.
– Men just nu får jag försöka göra
vad jag kan här hemifrån, säger hon
när hon förklarar varför hon valt att
låta en del av inkomsten från boken gå
till ett av PMU:s projekt i Kongo.
Caroline León bor med man och tre
barn i Kaxholmen utanför Jönköping.
Hon är sjukgymnast till yrket, något
som hon trivs bra med, men för en
tid sedan kände hon att det så kallade
ekorrhjulet snurrade
på lite för fort och
Caroline
bestämde sig för att León
ta en paus.
Ålder: 34.
Det blev fem må- Familj: Maken
Pedro och barnen
naders tjänstledigt
och under den tiden Alicia, 6, Clara,
4 och David, 9
passade hon på att
månader.
starta det egna före- Yrke: Sjukgymtaget ”Gladia, kultur nast och egen
och hälsa” samtidigt företagare.
Bor: Kaxholmen.
som hon började
skriva på boken, som
hon nu ligger färdig.
Boken riktar sig till små barn, två till
fem år, och är en vardagsnära berättelser som de flesta kan känna igen sig.
Caroline har länge varit intresserad
av bistånd. Som 19-åring reste hon till
Argentina som PMU-stipendiat och
från just Kongo eller Afrika, men
har vänner här i Sverige som
– Ja, vid sidan av mitt arbete
kommer från den konär 10 konserter inplanerade
På de böcker
tinenten.
i olika kyrkor under våren,
Caroline säljer via
– Jag tycker det är
där jag ska sjunga för att
hemsidan www.gladia.se
intressant att höra
samla in pengar till Paneller direkt avsätts fem
dem berätta om sina
zisjukhuset via PMU och
kronor per exemplar till
hemländer, säger hon.
berätta om möjligheten
PMU:s satsning för getter
Caroline funderade
att som svensk vara med
till familjehushåll
i Kongo.
på vad som kunde vara
och påverka situationen i
effektiv hjälp och fastvärlden.
nade för en satsning som går
Noomi Lind
ut på att hjälpa familjer genom att
de får en get till sitt hushåll.
– Det är en insats som ger både
Konsertdatum:
kunskap och ett ekonomiskt tillskott.
Familjen lär sig sköta geten, ta vara på
24 maj Växjö, Ulriksbergskyrkan
mjölken och när det blir killingar kan
25 maj Kalmar, Vasakyrkan
de sälja dem vidare, så det känns me1 juni
Uddevalla, Pingst
ningsfullt, menar hon.
2 juni
Trollhättan, Pingst
– Eftersom jag har familj så känns
8, 9 juni Lidköping, Pingst
det också naturligt att tänka barnfamiljer i andra länder, avslutar hon.
Själv har hon inte någon erfarenhet
Caroline León valde att låta en del av intäkterna från sin barnbok gå till PMU:s försörjningsprojekt i DR Kongo.
Kerstin Klason
Boken distribueras genom
Bornelings förlag
och det egna
företaget Gladia.
Förra året höll du en stor insamlingskonsert i Lidköping, och det
gav visst mersmak?
Vi skapar en bättre värld
med
Vill DU vara med?
WWW.ORANGIA.SE
PMU NUMMER 2 2013 19
porträttet: Carmen Jopia
sviker inte
sitt folk
Hon har vigt sitt liv för att
förmedla hopp till ungdomar i Västsaharas flyktingläger. Som en av mycket få
utlänningar delar Carmen
Jopia sahrawifolkets hårda
och karga tillvaro mitt ute i
öknen, liksom deras kamp
för ett eget land och en
framtid.
Text: Noomi Lind
Foto: Lars Klingsbo
Det är sju år sedan jag mötte chilenska Carmen Jopia sist. Nu har hon
åter lämnat öknen och är på besök i
ett Stockholm där vinterkylan ännu
biter sig fast. Kontrasten kunde inte
vara större mot det liv hon lever till
vardags. Själv säger hon att hon redan
längtar tillbaka hem till ”sitt folk”,
som varken har el, luftkonditionering
eller kallt vatten trots att det kan bli
över 50 grader varmt i lägren.
– Jag mår inte bra av att lämna folket, när jag vet att de har det svårt.
Till och med två veckor utanför lägret
Barnen växer upp i en hård och karg tillvaro
i flyktingläger mitt ute i ökenen. Sahrawifolket
drömmer om den dag de får återvända till sitt eget land.
20 PMU NUMMER 2 2013
Fakta: västsahara
Officiellt namn:
Demokratiska Sahariska Arabrepubliken, SADR.
Huvudort: El Aiún.
EL AIÚN
Yta: 266000 km2.
Folkmängd:
VÄSTSAHARA
Drygt 200 000.
Språk: Arabiska och spanska.
Religion: Främst islam.
Källa: UI
Foto: Noomi Lind
Carmen Jopia har vigt sitt liv för sahrawifolket
Carmen Jopia bytte för några dagar ökenhettan mot minusgrader i Stockholmm
men hon längtade tillbaka till dammet,
sanden och vinden.
ledde till att ungdomsministeriet bjöd
henne att komma och arbeta heltid i
ett område där det finns mycket få andra utlänningar och är svårt att göra
annat än korttidsinsatser.
– Jag är glad över det stöd jag får
från myndigheterna, så att jag kan
vara kvar och bistå folket, säger hon.
Det politiska dödläge som råder
under marockans makt och i väntan
på en folkomröstning om framtiden,
skapar allt större spänningar. När
Sveriges riksdag i december förra året
enades om att regeringen bör erkänna
Västsahara som fri och självständig
stat, blev glädjen stor i lägren. Om
Sverige som första europeiska land
skulle ta detta steg och fler EU-länder
följde efter, skulle det kunna betyda
mycket för en fredlig lösning på konflikten.
känns för länge. Jag föredrar att leva i
öknen, dammet, sanden och vinden.
Samtidigt tycker jag mig se ett
ännu större allvar i hennes ögon, gester och uttryckssätt än när vi möttes
förra gången. Sedan Marocko intog
deras land på 1970-talet
Carmen leder sedan många
tvingas majoriteten av
år tillbaka ett medieprobefolkningen leva på
jekt i samarbete med
”Hjälpen
humanitärt bistånd i
PMU och Timrå
utifrån minskar
flyktingläger i södra
pingstförsamling,
Algeriets öken och
som går ut på att
allt mer, många
i dag är situationen
med radion som
biståndsorganisamer kritisk än nåredskap involtioner har lämnat
gonsin.
vera ungdomar i
området”.
– Hjälpen utisamhällslivet. Efter
från minskar allt mer,
grundskolan väntar för
många biståndsorganimånga unga en passiv
sationer har lämnat områoch destruktiv livsstil då de
det, säger Carmen.
saknar meningsfulla aktiviteter
och framtidstro.
I lägren finns bara grundskolor och
Men när de genom radion fått möjde föräldrar som har möjlighet skickar
lighet att uttrycka sina behov och
därför sina ungdomar utomlands för
känna att de har något att bidra med,
att läsa vidare. Det var det engagehar Carmen sett hur ungdomarna
mang som Carmen visade för vilsna
blommat ut och även fått ett större ersahrawiska utlandsstudenter, som
kännande i samhället.
PMU NUMMER 2 2013 21
ß
porträttet: Carmen Jopia
Vi vill se fler barn med
skolväskor på ryggen
D
Carmen gör ansiktsmålning på ett barn i Västsaharas flyktingläger. Att ge de unga en framtid och ett hopp, är hennes mission.
ß
Radioproducenter fortbildas i de
fyra läger som finns, radiostudior har
byggts upp och arbetslösa ungdomar
mellan 18-25 år får lära sig att göra
program. Målet är att stödja en demokratisk samhällsutveckling och skapa
förutsättningar för det västsahariska
folket och framför allt ungdomar att
förändra sina livsvillkor.
lägren skapar problem och svåra sjukdomar, kan hon se att tillvaron ute i
öknen har gjort folket starkt.
– Vi behöver så mycket för att
känna oss tillfredsställda, men sahrawifolket har lärt sig att känna glädje
i det enkla i livet. Ibland finns inga
drömmar för framtiden, men kärleken till dagen och det de har just nu,
familjen och barnen, är stark. Och ur
– Att få utbildning inom
detta finner de styrkan att gå
media hjälper de unga
vidare.
på många sätt, men de
Carmen beskriver
lever fortfarande i en
inlevelsefullt det
”Jag försöker
svår situation, säger
vackra i folkets kulatt ge dem
Carmen. Det är viktur, den generositet
möjligheter och
tigt att ha sin idenoch solidaritet som
resurser att
titet i något, men
finns mellan mände här ungdomarna
niskor. Hon berättar
utvecklas.”
har inte ens ett land
också att media är ett
med en egen flagga,
effektivt verktyg för
som de kan känna stoltlärande, för att förmedla
het över.
kulturella värderingar mel– Jag försöker att ge dem möjlan generationer och för att utligheter och resurser att utvecklas och
trycka sig genom sång och poesi.
känna mening, men när jag ser alla
– Det finns en rikedom i kulturen
stora problem de brottas med skulle
och språket och genom radion kan
jag vilja göra så mycket mer. Framdetta bevaras och leva vidare. Min
för allt skulle jag vilja ge dem ett eget
önskan är att tillsammans med ungdoland.
marna också jobba med rörlig bild, tv
Samtidigt som det hårda livet i
och video.
22 PMU NUMMER 2 2013
Hon har arbetat i lägren i över tio
år, men säger att när man lär känna
folket så glömmer man de svåra omständigheter det innebär.
– Jag har fått erbjudanden om arbete på andra håll i världen, men detta
folk är alltför värdefullt för mig. Jag
vill fortsätta att leva med, och ge allt
för dem. Det är så viktigt att nå den
unga generationen och förbereda dem
för framtiden genom utbildning och
träning. Att fokusera på dem ger mig
energi.
När jag frågar hur drömmarna för
framtiden ser ut, bryter tårarna fram i
hennes ögon.
– Jag drömmer om en frihet där jag
tillsammans med mina vänner kan
resa till kusten och äta fisk. Jag drömmer om att de ska få bygga hus, skolor
och universitet i ett eget land som erkänns över hela världen och har rätt
att delta i de olympiska spelen.
– Jag vill vara där när de nås av nyheten att de får återvända till sitt eget
land, höra massor av kvinnor som på
sitt typiska zaghareet-arabiska sätt
ropar av glädje, och se bilar fulla av
gamla och unga i öknen, med sina flaggor redo att vända hemåt.
t
et är en stor dag i livet när man för
första gången får packa sin skolväska,
och stolt ta steget in i en ny värld av
kunskap.
Jouri från Syrien älskade sina lärare och törstade efter kunskap, men kriget tvingade henne att
lämna skolan. Andra flickor får aldrig chansen att
ens börja där, eftersom de ändå ska giftas bort.
Samtidigt minskar exempelvis risken att få hiv eller andra sjukdomar drastiskt för flickor som går i
skolan, och de föder färre barn. Att kämpa för deras utbildning är därför viktigt på många sätt.
Ännu i dag utestängs 70 miljoner barn i världen från de möjligheter till ett bättre liv, som utbildning ger. Det är
åtta gånger Sveriges
Ȁnnu i dag utebefolkning! Jag har
själv besökt byar där stängs 70 miljoner
hundratals barn inte barn i världen från
har någon skola att
de möjligheter till
gå till. Orsakerna är
ett bättre liv, som
förstås många.
utbildning ger.«
Steget från att
börja i skolan och
faktiskt fullfölja sin utbildning är också långt. Någonstans på vägen faller väldigt många elever av,
och här har vi en enorm utmaning.
nerna och Serbien. Vi har också i våra kampanjer
visat på barns utsatthet i efterkrigstidens Sudan.
Och i detta nummer har du bland annat kunnat
läsa om flyktingbarn från krigets Syrien. Att hela
42 procent av de barn som inte går i skolan lever i
konfliktländer, talar sitt tydliga språk. Här har du
och jag ett särskilt stort ansvar att hjälpa till.
Alla dessa barn vill PMU finnas till för i de insat-
ser vi stöder och i våra Barnens rätt-kampanjer.
Det räcker inte med att bygga skolor. Vi måste
arbeta på många olika plan, mot attityder och
förhållanden som hindrar barns utbildning. Vi
behöver skapa goda miljöer
för barnen, där det finns
välutbildade lärare och där
barnen uppmuntras till
kreativitet och utveckling, och får självförtroende.
Vi vill att alla barn ska få
ta skolväskan på och ge sig
ut på kunskapsresa. I de frön
som sås hos dem ligger
framtiden.
Visst är det fantastiskt att andelen barn som
börjar grundskolan ökar och nu ligger runt 90
procent. Men millenniemål 2 säger att alla barn
– både pojkar och flickor – ska få chans att börja
skolan, och dessutom få slutföra sin grundskoleutbildning. Och trots stora framsteg ser det inte
ut som att målet kan nås till 2015.
Därför fortsätter PMU att lyfta barns rätt till
utbildning. Vi har nyligen belyst diskrimineringen av flickor, av funktionshindrade barn i Sri Lanka och av barn ur utsatta minoriteter i Filippi-
Niclas
Lindgren
Direktor, PMU
Stöd oss regelbundet – bli månadsgivare!
Så fungerar det:
l Som månadsgivare skapar
du förutsättningar för att
människor i fattigdom ska få
chans till ett värdigt liv och
redskap att själva förändra sin
situation.
Din månatliga gåva dras via
autogiro. Enkelt och bekvämt
för dig och ovärderligt för oss.
Så blir du månadsgivare:
l Beställ anmälningstalongen
på något av följande sätt:
Hemsidan: www.pmu.se
Telefon: 08-608 96 00
Mejl: [email protected]
l Fyll i talongen med dina
person- och bankuppgifter
och skicka den till oss. Resten
ordnar vi.
Pg 90 00 50-6
l PMU granskas av Svensk
insamlingskontroll, SFI, som
beviljar så kallade 90-konton.
Detta innebär en trygghet för
givaren eftersom SFI bevakar
att högst 25 procent av de
insamlade medlen används till
administration.
Den senaste statistiken
(2009) visar att PMU har
använt 10 procent till administration – alltså en betydligt
lägre andel än vad SFI kräver.
PMU NUMMER 2 2013 23
NU KAN DU BLI …
BARNENS RÄTT-VÄN!
I barnkonventionen står det att alla barn har
samma rättigheter. Ändå lever många barn i
fattigdom och utsatthet. Att få gå i skolan är
långt ifrån en självklarhet. Som Barnens rättvän kan du vara med och förändra!
www.pmu.se