Transcript Presstödsnämnden – Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013
Innehåll
Resultatredovisning
Mål och uppdrag ......................................................................................... 4
Resultatredovisningens innehåll.............................................................................. 4
Kvalitativa aspekter ................................................................................................ 5
Löpande processer – ärendehantering och utbetalningar................................. 5
Övergripande tillämpningsfrågor....................................................................... 5
Följa och analysera utvecklingen....................................................................... 6
Det övergripande målet för verksamheten och utvecklingen inom dagspressen... 6
Verksamhet och prestationer.................................................................................. 7
Bidragsgivning................................................................................................... 7
Redovisning och rapportering........................................................................... 7
Bidragsgivning............................................................................................. 8
Driftsstöd................................................................................................................. 9
Ansökningsprocessen....................................................................................... 9
Bedömning av redaktionell självständighet....................................................... 9
Driftsstödstidningar 2013................................................................................ 10
Upplagor och hushållstäckning....................................................................... 11
Distributionsstöd................................................................................................... 12
Verifiering av utbetalt distributionsstöd .......................................................... 13
Kartläggning av påslag på distributionskostnaden inom samdistributionen... 13
Redovisning och rapportering........................................................... 15
Redovisning av driftsstödsanvändning................................................................. 15
Redovisning av kostnader och prissättning avseende tidningsdistribution.......... 16
Dagspressens ekonomi......................................................................................... 16
Dagstidningsförteckningen................................................................................... 17
Organisation och förvaltning............................................................ 18
Kommentarer till utfallet på förvaltningsanslaget ................................................. 18
Utvecklingsarbete och nya arbetsuppgifter.......................................................... 19
Kompetensförsörjning........................................................................................... 19
Utbyte och samverkan.......................................................................................... 20
Finansiell redovisning
Resultaträkning..................................................................................................... 24
Balansräkning........................................................................................................ 25
Anslagsredovisning............................................................................................... 26
Tilläggsupplysningar och noter............................................................................. 27
Sammanställning över väsentliga uppgifter.......................................................... 33
Underskrifter.......................................................................................................... 35
Resultatredovisning
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 3
Mål och uppdrag
Presstödsnämnden har
till uppgift att värna
mångfalden på dags­
tidningsmarknaden.
Målet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna.
Av Presstödsnämndens instruktion (2007:1191) framgår att myndigheten
har till uppgift att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden. Inom ramen för denna uppgift ska myndigheten pröva ansökningar om stöd enligt
presstödsförordningen (1990:524) och i övrigt tillämpa bestämmelserna i
förordningen.
Presstödsnämnden ska också följa och analysera utvecklingen inom
dagspressen och tillhandahålla uppgifter om dagstidningars spridning enligt
kungörandeförordningen (1977:827).
Myndigheten ska årligen rapportera till regeringen om den ekonomiska
utvecklingen för olika tidningsgrupper, förändringar i tidningsägandet samt
övriga väsentliga förändringar inom dagspressen.
Myndigheten ska även årligen följa upp och till regeringen redovisa kostnader och kostnadsutveckling för tidningsdistributionen samt distributionsföretagens prissättning av distributionstjänsten.
Presstödsnämnden har en verksamhetsgren – presstöd, vilken inkluderar
alla de frågor om dagspressen som myndigheten arbetar med. Nämnden
disponerar två ramanslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslagen 8:1
Presstödsnämnden och 8:2 Presstöd. Det senare får användas i enlighet med
bestämmelserna i presstödsförordningen.
Utgångspunkten i Presstödsnämndens arbete är att objektivitet, saklighet och likabehandling ska genomsyra verksamheten. Presstödsnämnden
ska också ge god service och lämna svar på förfrågningar med mera så snart
som möjligt.
(PRESSTÖDSNÄMNDENS
INSTRUKTION)
Resultatredovisningens innehåll
Av 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag framgår att en myndighet ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som finns i myndighetens
instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i
regleringsbrev eller i något annat regeringsbeslut. Resultatredovisningen ska
främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på
volym och kostnader.
I årsredovisningen utgår Presstödsnämnden från uppgifterna i instruktionen.
4
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Redovisningen utgår också från regleringsbrevet för 2013 där det bl.a.
anges att Presstödsnämnden ska definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat. En sådan redovisning har även gjorts för
2011 och 2012.
Kvalitativa aspekter
För Presstödsnämndens verksamhet är ytterst måttet på kvalitet att pres�stödsförordningen följs och att de statliga medlen förvaltas och används
korrekt.
Presstödsnämnden redovisar i resultatredovisningen några av de kvalitativa aspekterna i de löpande processerna.
I resultatredovisningen återges också insatser under året som rör övergripande tillämpningsfrågor och utvecklingsområden. Enligt nämnden är dessa
insatser centrala för att nämnden på ett sammanhållet och kvalitativt bra sätt
ska kunna fullfölja sitt uppdrag där likabehandling och förutsebarhet är i
fokus.
Löpande processer – ärendehantering och utbetalningar
Presstödsnämnden bedömer liksom föregående år att avgörande för att
verksamheten ska fungera väl är kvaliteten i de löpande processerna. Det
gäller till exempel arbetet med ansökningar, redovisningar, utbetalningar
och uppföljningar.
Rutinbeskrivningar, checklistor, blanketter och kontrollmoment är kvalitativa aspekter som skapar systematik, enhetlighet och kontinuitet i arbetet.
Detta möjliggör i sin tur uppföljning och säkerställer likabehandling och
effektivitet. Ett omfattande arbete har genomförts de senaste åren i dessa
delar. Arbetet under 2013 har i huvudsak byggt vidare på det arbete som
myndigheten genomfört tidigare och som redovisats i årsredovisningarna
för 2011 och 2012.
Det är också relevant att ha ett kvalitetsperspektiv utifrån de tidningsföretag som ansöker om presstöd. Presstödsnämnden arbetar bland annat för
att ge god service och informerar regelbundet om händelser inom området,
vilket är exempel på viktiga kvalitetsaspekter.
Övergripande tillämpningsfrågor
Kvalitetsarbetet innebär också att ha fokus på övergripande tillämpningsfrågor och utvecklingsområden. Detta bidrar till att skapa förutsebarhet i de
beslut som fattas. Presstödsnämnden arbetar för att tydliggöra olika bedömningsgrunder genom föreskrifter, riktlinjer eller andra särskilda beslut. En
revidering av nämndens föreskrifter påbörjades under 2013 och ska slutföras under 2014.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 5
Följa och analysera utvecklingen
Vid sidan om tillämpningen av presstödsförordningen ska Presstödsnämnden också följa och analysera utvecklingen inom dagspressen och även
redovisa kostnader och prissättning för tidningsdistributionen. Kvaliteten i
dessa delar avgörs bl.a. av att systematik och jämförbarhet mellan åren upprätthålls i syfte att kunna följa förändringar över tid. I vissa delar samarbetar
Presstödsnämnden med forskare inom området.
Det övergripande målet för verksamheten och
utvecklingen inom dagspressen
Presstödsnämnden har genom tillämpning av presstödsförordningen och
fördelning av presstöd främjat förekomsten och spridningen av dagstidningar i landet. Många av tidningarna med driftsstöd skulle sannolikt inte
kunna fortsätta utgivningen utan stödet. Nämnden kan konstatera att det
fortfarande finns många titlar på den svenska dagstidningsmarknaden även
om samarbetet dem emellan i många fall har ökat.
Det är samtidigt viktigt att notera att det nuvarande presstödssystemet
utformades i en tid då mediemarknaden och medievanorna såg annorlunda
ut än de gör i dag. Det som nu påverkat branschens utveckling under flera
år är lägre upplagor för den tryckta tidningen samt behovet av att satsa
på en digital utveckling och att hitta nya intäktsmöjligheter. För att sätta
presstödet i ett sammanhang kan noteras att dagspressens annonsförsäljning
fortsatte nedåt under 2013. Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik
minskade annonseringen i morgonpressen med 14,2 procent under årets tre
första kvartal. I kvällspressen var minskningen 18,0 procent. Under samma
period ökade annonseringen på internet med 7,8 procent. För mediebranschen som helhet slutade perioden på minus 2,8 procent. Siffrorna speglar
den pågående strukturomvandlingen av mediemarknaden där annonsörer i
ökad utsträckning överger tryckta medier för internetbaserade kanaler. Som
en följd av den vikande konjunkturen kom under 2013 varsel om fortsatta
personalneddragningar vid flertalet av landets tidningsföretag.
Landets fyra största tidningskoncerner – Stampen, Bonnier, Schibsted
och MittMedia – svarade under 2013 för 35 av landets 94 medel- och
högfrekventa tidningar. Sett till utvecklingen under de senaste åren har
utvecklingen mot en fortsatt ökad ägarkoncentration stannat av något.
Endast två ägarbyten noterades under 2013. I början av året slutfördes den
affär i vilken Dala-Demokraten togs över av MittMedia-koncernen, som
sedan tidigare står som ägare för lokalkonkurrenten Dalarnas Tidningar. I
samband med övertagandet genomfördes en omfattande samordning av de
två tidningsrörelserna. Under hösten införlivades Provinstidningen Dalsland,
som utkommer tre dagar i veckan i Åmål, i NWT-koncernen.
6
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Verksamhet och prestationer
Verksamhetsgrenen presstöd indelas i årets resultatredovisning i följande
prestationer:
–Bidragsgivning
– Redovisning och rapportering
Bidragsgivning
För området bidragsgivning redovisas bl.a. antal tidningar med driftsstöd
respektive distributionsstöd och totala bidragsutgifter per stödform.
Redovisning och rapportering
I resultatredovisningen beskrivs vilka rapporter och redovisningar som har
lämnats under året. Den samlade kostnaden för prestationen redovisning och
rapportering anges också.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 7
Bidragsgivning
Bidragsgivningen – presstödet – omfattar driftsstöd och distributionsstöd.
Presstödsnämnden redovisar nedan hur utgifterna har utvecklats fördelat
på de olika stödformerna. Nämnden redovisar även bland annat hur många
tidningar i olika kategorier som har beviljats stöd under året samt arbetet
med vissa övergripande tillämpningsfrågor och utvecklingsområden. Kommentarer lämnas också till de förändringar som skett.
Tabell 1.
Anslags- och
utgiftsöversikt (mnkr)
Driftsstöd
Distribu­tionsstöd
Summa
Presstöd
2010
Ingående överföringsbelopp
0,0
Anslag
Utgift
567,1
502,8
66,8
Utgående överföringsbelopp
569,5
-2,4
2011
Ingående överföringsbelopp
-2,4
Anslag
Utgift
567,1
499,8
65,4
Utgående överföringsbelopp
565,1
-0,4
2012
Ingående överföringsbelopp
-0,4
Anslag
Utgift
567,1
474,0
61,3
Utgående överföringsbelopp
535,3
31,4
2013
Ingående överföringsbelopp
0,0
Anslag
Utgift
Utgående överföringsbelopp
558,1
459,9
57,6
517,5
40,6
Utgifterna för presstödet var under 2013 cirka 18 miljoner kronor lägre än
under 2012. Utgifterna för såväl driftsstödet och distributionsstödet sjönk
under året. Förändringarna kommenteras närmare nedan.
Anslaget för presstödet sänktes under 2013 med 9 miljoner kronor genom en ändring i regleringsbrevet i december 2013.
De samlade kostnaderna för förvaltningen av bidragsgivningen uppgår
under 2013 till 5 805 tkr (2012 5 820 tkr). Beräkningen utgår från att alla
kostnader finansierade med förvaltningsanslaget och som inte kan relateras
8
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
till prestationen redovisning och rapportering avser bidragsgivningen (se s.
15).
Driftsstöd
Driftsstöd utgår till dagstidningar som uppfyller de krav som ställs i pres�stödsförordningen och i Presstödsnämndens föreskrifter (KRFS 2011:2).
Grundförutsättningen för att en dagstidning ska beviljas driftsstöd är att den
kommer ut med minst ett nummer per vecka och har en abonnerad upplaga på minst 1 500 exemplar. Tidningen får heller inte ha en hushållstäckning på utgivningsorten som överstiger 30 procent. Därutöver finns en rad
andra krav för olika tidningsgrupper som måste vara uppfyllda.
Ansökningsprocessen
Presstödsnämnden har under 2013 fortsatt arbetet med att kvalitetssäkra
ansökningsprocessen avseende driftsstöd genom rutiner, kontroller och
uppföljningsmoment.
Ansökan om driftsstöd lämnas i oktober varje år. Med ansökan lämnar
tidningarna bl.a. ett intyg med uppgift om upplaga, hushållstäckning m.m.
samt en prognos avseende rörelsekostnaderna för tidningsutgivningen.
Beslut om driftsstöd fattas enligt en modell i två steg. Ett preliminärt beslut fattas normalt i december året före det år stödet avser. I september fattar
nämnden ett slutligt beslut om stöd för det innevarande året efter bedömning av tidningarnas rörelsekostnader och efter att tidningarna har redovisat
vad driftsstödet användes till under föregående år.
Presstödsnämnden har under året vidareutvecklat modellen för granskning och bedömning av tidningarnas rörelsekostnader i syfte att säkerställa
att lämnade uppgifter är korrekta och att tidningarna uppfyller kraven i
presstödsförordningen. I år har uppföljningsmodellen gjort det möjligt att
jämföra de redovisade uppgifterna med fjolårets uppgifter.
Bedömningen är att ordningen för ansökan och beslut om driftsstöd
fungerar väl och att den modell som utformats är ändamålsenlig. Modellen
bedöms också underlätta för tidningsföretagen genom att uppgiftslämnandet samordnas.
Bedömning av redaktionell självständighet
Presstödsnämnden bedömer tidningar som ansöker om driftsstöd utifrån
riktlinjerna (dnr 11/00259) för tillämpning av 1 kap. 7 § presstödsförordningen. Riktlinjerna innebär bland annat att nämnden kräver att varje
tidningstitel har en egen redaktionell ledning samt att olika tidningstitlar
ska säljas och marknadsföras separat. Om en tidning med driftsstöd samarbetar redaktionellt med en annan tidning ska samarbetet vara begränsat och
tydligt avgränsat.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 9
Under 2013 har flera omfattande redaktionella samarbeten ingåtts bland
högfrekventa driftsstödstidningar med samma ägare som den andra tidningen på sin utgivningsort. Detta har föranlett flera ställningstaganden från
nämndens sida.
Nämnden konstaterar att dessa prövningar har blivit alltmer centrala i
tillämpningen av presstödsförordningen. I större eller mindre omfattning
har en prövning av den redaktionella självständigheten gjorts av i princip
alla högfrekventa tidningar med driftsstöd under åren 2011-2013. Prövningar har också gjorts av samtliga låg- och medelfrekventa tidningar med
samma ägare. Den svåra ekonomiska situationen som många tidningar
befinner sig i innebär att gränsen för vad som är tillåtet enligt presstödsförordningen prövas.
Nämnden gör liksom förra året bedömningen att riktlinjerna har höjt
kvaliteten i nämndens beslut genom att en tydligare prövning görs utifrån frågor om redaktionellt oberoende och självständighet. Det bör dock
understrykas att det i många fall rör sig om svåra avgöranden att bedöma
tidningarnas självständighet.
Driftsstödstidningar 2013
År 2013 var 176 unika dagstidningstitlar (1–7 dagar/vecka) anslutna till och
reviderade av Tidningsstatistik AB. Av dessa hade 87 tidningstitlar driftsstöd
under året. År 2011 och 2012 var motsvarande antal 181 respektive 178
stycken.
Dagstidningar som får driftsstöd delas in i lågfrekventa tidningar (1–2
dagar/vecka), medelfrekventa tidningar (3–5 dagar/vecka) och högfrekventa
tidningar (6–7 dagar/vecka). I tabell 2 redovisas antal tidningar med driftsstöd under perioden 2010–2013 fördelat på de olika tidningskategorierna.
Tabell 2. Antal dagstidningar med driftsstöd 2010–2013
Frekvens
2010
2011
2012
2013
1–2 nr/vecka
64
66
67
68
3–5 nr/vecka
5
5
5
5
6–7 nr/vecka
18
18
16
14
Samtliga
87
89
88
87
För 2013 ansökte 90 tidningar om allmänt driftsstöd. Sammanlagt utbetalades driftsstöd med 460 mnkr (474 mnkr 2012) till 87 tidningar under 2013.
De minskade kostnaderna för driftsstödet 2013 förklaras främst av följande
faktorer. Driftsstödet till storstadstidningar har sänkts enligt bestämmelser i
presstödsförordningen om nedtrappning av stödet. De lägre kostnaderna för
driftsstödet förklaras också av att upplagorna sjunker för många tidningar
(se avsnitt Upplagor och hushållstäckning). Det gäller bl.a. fyra högfrekventa
dagstidningar som under 2013 fått ett lägre stöd. I samband med ansökan
10
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
om driftsstöd för 2013 fick två lågfrekventa tidningar och en högfrekvent
tidning avslag på sin ansökan. Under hösten 2012 gick tidningen Folket
från sexdagars- till endagsutgivning vilket resulterade i ett lägre stöd under
2013 jämfört med 2012.
Frekvens
2010
2011
2012
2013
1–2 nr/vecka
162,5
171,0
176,5
180,6
3–5 nr/vecka
30,0
28,0
25,0
26,7
6–7 nr/vecka
310,3
300,8
272,5
252,6
Samtliga
502,8
499,8
474,0
459,9
Tabell 3.
Utbetalat driftsstöd per tidningskategori 2010–2013 (mnkr)
För lågfrekventa tidningar får stödets andel utgöra högst 75 procent av
rörelsekostnaderna. För hög- och medelfrekventa tidningar är motsvarande
andel 40 procent. Ingen tidning har redovisat så låga rörelsekostnader att
stödet sänkts.
Tre nya tidningar med utgivning en gång i veckan har beviljats driftsstöd
under året, Nya Tider, Suomen Uutisvikko och Landet Runt – i väntan
på…, som bytte namn till Landets Fria Tidning och i samband med det
genomförde så stora förändringar att nämnden ansåg att den skulle betraktas
som en ny tidning.
Upplagor och hushållstäckning
Den allmänna upplageminskningen i tidningsbranschen innebär att fler
högfrekventa tidningar ligger nära eller under den upplagegräns som berättigar till maximibeloppet för allmänt driftsstöd (16 861 000 kronor).
Inför beslut om stöd för 2013 fortsatte tidningarnas upplagor att sjunka
Ekonomiskt drabbas tidningar med stöd under maximibeloppet dubbelt
då dessa dels förlorar abonnentintäkter, dels erhåller ett lägre stöd. Sannolikt
leder också upplagetappet i många fall till lägre annonsintäkter även om
detta inte går att avläsa lika enkelt.
De nya tidningar som startar är lågfrekventa tidningar. År 2013 hade
15 tidningar en abonnerad upplaga mellan 1500 och 1999 exemplar (16
tidningar år 2012 och 15 tidningar år 2011). Av de tidningar som beviljades
driftsstöd för första gången 2013 hade två av tre tidningar en abonnerad
upplaga som var lägre än 2000 exemplar. En av dessa hade dock en upplaga
som låg nära upplagegränsen 2000 och erbjöds därför en helårsmätning av
upplagan.
En tidning som beviljas stöd får inte ha en täckningsgrad som överstiger
30 procent på utgivningsorten. Presstödsnämndens bedömning, med anledning av att upplagorna sjunker för många tidningar, är att fler tidningar kan
komma att hamna under den driftsstödsgrundande täckningsgraden.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 11
Distributionsstöd
Distributionsstöd lämnas, enligt 4 kap. presstödsförordningen, till dagstidningar som samdistribueras och den så kallade likaprisprincipen tillämpas.
Syftet med stödet är att främja samverkan mellan tidningar och att stimulera
till så stor spridning av dagstidningar som möjligt. Stödet utgår per distribuerat exemplar med en fallande skala för tidningar med stora upplagor.
De flesta av landets dagstidningar medverkar i samdistributionen och får
därmed del av distributionsstödet.
Totalt har 134 tidningar erhållit distributionsstöd under 2013. Av dessa är
95 hög- och medelfrekventa och 39 är lågfrekventa tidningar. Som framgår
av tabell 4 har antalet tidningstitlar som fått distributionsstöd legat på ungefär samma nivå de senaste åren.
Samdistributionen utfördes under 2013 av följande distributionsföretag:
Tidningstjänst AB som är rikstäckande och svarar för både bud- och postdistribution, Pressens Morgontjänst KB, Tidningsbärarna KB och Västsvensk
Tidningsdistribution KB. Distributionsstödet utbetalas månadsvis i efterskott till distributionsföretagen som förmedlar stödet vidare till tidningarna.
Under 2013 har sammanlagt 57,6 mnkr betalats ut i stöd, vilket är cirka
3,7 mnkr lägre än för 2012. Av det sänkta stödet förklaras 1,5 mnkr av
att tidningarnas upplagor har sjunkit. Resten av sänkningen beror på att
en faktura med rekvisition av distributionsstöd från Tidningstjänst AB för
november inte inkommit i tid för att utbetalas under 2013. Som en följd av
detta kommer fakturans stödbelopp, 2,2 mnkr, att belasta anslaget för 2014.
Tabell 4. Antal dagstidningar med distributionsstöd och kostnader 2010–2013
2010
2011
2012
2013
Antal tidningar
136
135
135
134
Kostnad (miljoner kronor)
66,8
65,3
61,3
57,6
Bolagens procentuella andel av det totalt utbetalade distributionsstödet
uppgår till cirka 52 procent för Tidningstjänst AB, 11 procent för Pressens
Morgontjänst KB, 23 procent för Tidningsbärarna KB och 14 procent för
Västsvensk Tidningsdistribution KB.
673 miljoner exemplar har distribuerats under 2013. I tabell 5 redovisas
utdelade exemplar per distributionsföretag 2010-2013. Det bör tilläggas
att ökningarna mellan åren för vissa bolag beror på övertagande av annat
bolags distributionsområde. Antalet utdelade exemplar har minskat med 15
procent mellan 2010 och 2013.
12
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
2010
2011
2012
2013
117
114
107
97
89
89
Tidningsbärarna KB
152
148
156
151
Tidningstjänst AB
292
277
311
322**
Västsvensk Tidningsdistribution KB
141
136
112
103
Summa
791
764
725
673
Pressens Morgontjänst KB
Svensk Morgondistribution KB
39*
Tabell 5.
Distribuerade exemplar med
distributionsstöd 2010–2013
(miljoner exemplar)
0
* Svensk Morgondistribution KB lades ned i maj 2012 och distributionen övertogs av
Tidningstjänst AB.
**Uppgiften om antalet distribuerade exemplar kommer från Tidningstjänst AB. När års­
redovisningen lämnas har myndigheten ännu inte fått alla underlag för att kunna verifiera
de rapporterade uppgifterna.
Presstödsnämnden har under 2013 fått ofullständiga underlag för det förmedlade distributionsstödet från Tidningstjänst AB. Detta beror bland annat
på ett byte av Tidningstjänst AB:s faktureringssystem. Presstödsnämnden har
under året haft en kontinuerlig dialog med företaget för att säkra uppföljningen av det förmedlade distributionsstödet. När årsredovisningen lämnas
för 2013 pågår det arbetet fortfarande. Detta innebär att det redovisade
antalet distribuerade exemplar ännu inte har kunnat verifieras. Uppgifterna
kan därför komma att justeras.
Under flera år har distributionsstödet sjunkit, som en följd av generellt
sjunkande upplagor bland dagstidningarna. Det är värt att notera att distributionsstödet, som är ett fast stöd per exemplar där stödnivån inte förändrats på många år, genom den här utvecklingen får relativt sett mindre
betydelse för tidningsdistributionen. Stödets betydelse för att hålla ihop
systemet med samdistribution minskar därmed också.
Verifiering av utbetalt distributionsstöd
Presstödsnämnden genomför kvartalsvis stickprov, hos tidningar med distributionsstöd, i syfte att verifiera de uppgifter som distributionsföretagen
lämnar avseende utdelade tidningsexemplar och utbetalt stöd. Dessa uppgifter är kopplade till det distributionsstöd som nämnden betalar distributionsföretagen. Arbetet följer de rutiner som har tagits fram under tidigare år.
Kartläggning av påslag på distributionskostnaden inom
samdistributionen
Enligt den så kallade likaprisprincipen i samdistributionen får inte storleken på den enskilda tidningens abonnerade upplaga vara avgörande för hur
distributionsföretagen prissätter distributionstjänsten.
Om det blir väsentliga kostnadsskillnader på grund av att tidningarna
t.ex. väger olika mycket per exemplar eller om distributionen av någon
av tidningarna leder till mer administrativt arbete får dock prissättningen
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 13
anpassas till dessa skillnader. Priset får vara högst tio procent högre än det
ordinarie exemplarpriset.
Presstödsnämnden gjorde under 2013 en kartläggning av hur distributionsföretagen använder denna möjlighet. Kartläggningen visar att den
används av tre av företagen som förmedlar distributionsstöd och påslaget
om tio procent har etablerats som standard för överspridda tidningar. Flera
av de intervjuade företagen menar att det idag är delvis andra faktorer som
fördyrar tidningsdistributionen än när regelverket för påslaget kom till.
14
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Redovisning och rapportering
Presstödsnämnden har flera uppgifter som innebär ett uppdrag att redovisa
och rapportera. Denna del av myndighetens verksamhet har ökat genom
nya uppgifter som återrapporterades första gången 2012.
Den samlade kostnaden för området uppgår under 2013 till 679 tkr. I
beloppet ingår kostnader för konsulter, tryck, personal och OH-kostnader.
Personalkostnaden bygger på en uppskattning av nedlagd tid då myndigheten inte har någon tidredovisning. OH-kostnaden är proportionerlig mot
personalkostnaden.
Prestationerna har inte tidigare angetts på detta sätt i resultatredovisningen, men med en liknande beräkning som för 2013 blir den samlade
kostnaden för 2012 798 tkr. Att kostnaderna för rapporteringen beräknas
vara lägre under 2013 beror bl.a. på att tryck- och konsulttjänster varit något lägre och att metoder för arbetet behövde utvecklas i flera delar under
2012.
Redovisning av driftsstödsanvändning
Presstödsnämnden ska
årligen göra en sam­
manställning av hur
driftsstödet har an­
vänts och vilka kost­
nader det har täckt
samt kontrollera att
driftsstödet använts
i enlighet med pres�­
stödsförordningen.
Ett tidningsföretag som har beviljats driftsstöd för en dagstidning ska årligen
i efterhand lämna in en redovisning till Presstödsnämnden om hur stödet
har använts och vilka kostnader det har täckt. Nämnden ska med utgångspunkt i lämnad redovisning kontrollera att användningen av driftsstödet
sker i överensstämmelse med presstödsförordningen. Nämnden ska också i
enlighet med 5 kap. 3 a § presstödsförordningen göra en sammanställning
av uppgifterna och lämna denna till regeringen och Europeiska kommissionen. Den rapport som lämnats under 2013 avser tidningarnas redovisade
uppgifter för 2012. I den lämnade rapporten gjorde nämnden bedömningen att driftsstödet använts till de godkända kostnaderna på tidningarna som
beviljats driftsstöd.
I likhet med det rapporterade resultatet för 2011 framgår det av sammanställningen att driftsstödet även under 2012 till stor del har använts
för att finansiera redak­tionella kostnader (57 procent). Om även tryck och
distribution inräknas har 84 procent av det utbetalade driftsstödet för 2012
gått till dessa poster.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 (PRESSTÖDSFÖRORDNINGEN)
15
Redovisning av kostnader och prissättning avseende
tidningsdistribution
Presstödsnämnden
ska årligen följa upp
och till regeringen
redovisa kostnader och
kostnadsutveckling för
tidningsdistributionen
samt distributionsföre­
tagens prissättning av
distributionstjänsten
Enligt sin instruktion ska Presstödsnämnden årligen följa upp och till regeringen redovisa kostnader och kostnadsutveckling för tidningsdistributionen
samt distributionsföretagens prissättning av distributionstjänsten. En sammanställning över uppgifter avseende 2012 sammanställdes under 2013 och
redovisades till regeringen. Motsvarande redovisning lämnades även under
2012 med uppgifter avseende 2011.
Presstödsnämndens har samlat in uppgifter från distributionsföretagen,
samt från tidningar med och utan distributionsstöd. Distributionsföretagen
har besvarat frågor om prissättning. Uppföljningen av distributionskostnader besvarades av 125 tidningar med distributionsstöd (av totalt 135) och 28
tidningar utan distributionsstöd. Utifrån redovisningarna kan det konstateras att hos de svarande tidningsföretagen var kostnaderna för distribution i
genomsnitt ca 20 procent av tidningens totala kostnader. För dessa tidningar
uppgick distributionsstödet i genomsnitt till drygt 2 procent av distributionskostnaderna.
Uppföljningen visar också att distributionsföretagens kostnader inte kan
sänkas i den takt som upplagevolymen minskar. Konsekvensen blir ökade
kostnader per distribuerat exemplar.
(PRESSTÖDSNÄMNDENS
INSTRUKTION)
Dagspressens ekonomi
Presstödsnämnden
ska följa och analysera
utvecklingen inom
dagspressen. Nämn­
den ska årligen rap­
portera till regeringen
om den ekonomiska
utvecklingen för olika
tidningsgrupper, för­
ändringar i tidnings­
ägandet, samt övriga
väsentliga förändring­
ar inom dagspressen.
Presstödsnämnden följer den ekonomiska utvecklingen för svensk dagspress
samt förändringar i ägandet av landets dagstidningar. Nämnden presenterar
årligen en redovisning och analys i publikationen Dagspressens ekonomi.
Den senaste rapporten lämnades i september 2013 och avser uppgifterna
för 2012. I rapporten framkom bilden av en fortsatt vikande konjunktur
för dagspressen. Den nedgång i den svenska dagspressens vinstnivåer som
inleddes under 2011 fortsatte under 2012. Försämringen jämfört med 2011
berodde huvudsakligen på minskade intäkter. En kraftig nedgång i försäljningen av annonser slog hårt mot flera av landets tidningsföretag. Samtidigt
med intäktsminskningarna föll också kostnadsnivåerna i branschen. Sänkta
personalkostnader till följd av neddragningar i bemanningen var här en
viktig bidragande orsak.
Liksom under 2011 var det i första hand gruppen landsortstidningar
med allmänt presstöd som hade det tuffast ekonomiskt under 2012. Det
ekonomiska läget är bekymmersamt i flera av gruppens företag till följd av
sjunkande upplagor och annonsvolymer.
(PRESSTÖDSNÄMNDENS
INSTRUKTION)
16
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Dagstidningsförteckningen
Presstödsnämnden ska
tillhandahålla uppgif­
ter om dagstidningars
spridning enligt kun­
görandeförordningen
(1977:827).
Presstödsnämnden tillhandahåller årligen uppgifter om dagstidningars spridning enligt kungörandeförordningen (1977:827). Uppgifterna samlas in och
sammanställs med hjälp av Tidningsstatistik AB och presenteras i Dagstidningsförteckningen, som publiceras på Presstödsnämndens webbplats. Några
tidningar har valt att inte längre redovisa sin upplaga via Tidningsstatistik
AB. För dessa tidningar finns inga aktuella spridningsuppgifter redovisade.
Presstödsnämnden har tagit upp frågan om svårigheterna att lämna en fullständig redovisning med Kulturdepartementet.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 (PRESSTÖDSNÄMNDENS
INSTRUKTION)
17
Organisation och förvaltning
Presstödsnämnden består av elva ledamöter och elva personliga suppleanter, vilka utses efter beslut av regeringen. Presstödsnämnden sammanträder
normalt sex gånger per år.
Nämnden har ett kansli med en kanslichef som är förordnad av regeringen. Under 2013 har Presstödsnämndens kansli haft drygt fem anställda i
genomsnitt.
Kansliet bereder nämndens ärenden och sköter den samlade verksamheten såväl avseende kärnverksamheten och administrationen av myndigheten.
Kansliets kunskaper och resurser är en förutsättning för att nämndens beslut ska vara av god kvalitet, att det finns bra rutiner för t.ex. bidragsutbetalningar, att myndigheten ger god service och kan svara på förfrågningar, att
statliga regelverk följs inom en rad olika administrativa områden, att nämnden lever upp till de krav som ställs på statliga arbetsgivare och så vidare.
Via förvaltningsanslaget finansieras bland annat personal, arvoden och
lokaler. Anslaget finansierar även till exempel konsulter, publikationer och
nämndens sammanträden.
Tabell 6. Förvaltningsanslaget 2011–2013 (tkr)
2011
2012
2013
192
183
110
Anslag
6 128
6 543
6 580
Utgifter
5 844
6 617
6 484
475
110
206
Anslagsbehållning att disponera
Utgående överföringsbelopp
Kommentarer till utfallet på förvaltningsanslaget
Presstödsnämnden konstaterar liksom tidigare år att myndighetens uppdrag
är omfattande och att arbetsbelastningen har varit hög under året. Det är
därför positivt att tilldelade medel har använts i så stor omfattning. Det är
samtidigt mycket viktigt att understryka att myndighetens resurser är knappa. Det innebär att nämnden inte har resurser att arbeta med utredningar,
analyser och omvärldsbevakning i den omfattning som skulle behövas. Det
är därför nödvändigt att ha en fortsatt dialog kring myndighetens uppdrag
och förutsättningar.
18
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Utvecklingsarbete och nya arbetsuppgifter
Som redovisats har Presstödsnämnden utvecklat verksamheten och genomfört en rad kvalitativa förbättringar avseende centrala processer i verksamheten under de senaste åren. Genom föreskrifter och riktlinjer för tillämpning
och bedömningar har beslutsgrunder blivit tydligare och transparensen ökat.
Den utveckling som kvalitativt förbättrat myndighetens arbete, de nya
arbetsuppgifter som nämnden fått och utvecklingen i branschen innebär att
omfattningen på myndighetens arbete har ökat markant under de senaste
åren. För myndigheten innebär det en mycket hög arbetsbelastning.
Följande faktorer är särskilt viktiga:
– Ansökningsprocessen har blivit mer omfattande. Komplexa bedömningsfrågor innebär att mer utredningsinsatser behöver läggas på beredningen av ärenden. Det rör t.ex. frågor om samarbete mellan olika
tidningstitlar, bedömning av vad som är en dagstidning enligt pres�stödsförordningen och analyser av tidningarnas kostnadsredovisningar.
– Den återrapportering som nämnden ska göra avseende dagspressens
ekonomi, användning av driftsstödet och tidningsdistributionen innebär att stora resurser krävs för inhämtande av uppgifter, sammanställning och analys.
– Utvecklingen och förändringarna inom dagstidningsbranschen med en
svår ekonomisk situation för många tidningsföretag och den pågående
omställningen mot andra distributionsformer innebär för nämnden ett
nödvändigt ökat fokus på omvärldsbevakning. Detta påverkar också
förutsättningarna att tillämpa presstödsförordningen. Särskilda utredningar och analyser behöver göras av många frågor, t.ex. vilka krav
som ska ställas på e-tidningar och prissättning av tidningsdistribution
när upplagor faller. Det handlar också om att fördjupa styrningen och
förståelsen av den revision som görs av upplagor, hushållstäckning m.m.
– För ledning, styrning och administration av myndigheten krävs ett
kontinuerligt arbete. Detta inkluderar insatser inom arkivområdet,
upphandlingsfrågor, sekretessprövningar, webbutveckling, framtagande
av policydokument m.m.
Kompetensförsörjning
Enligt 3 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att
säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som framgår av
myndighetens instruktion, regleringsbrev eller annat beslut. I redovisningen
ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har
bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 19
I en liten organisation har varje medarbetare kompetens inom många
olika områden.Varje medarbetare utgör också relativt sett en stor del av
verksamheten. Detta innebär också att en stor andel av verksamhetens samlade kompetens riskerar att lämna organisationen vid personalförändringar
och verksamheten är särskilt sårbar vid ledigheter och sjukdom.
Under 2013 har ingen ny personal tillkommit på myndigheten, vilket
skiljer sig åt från den redovisning som lämnats de senaste åren. Under 2013
har färre konsulter anlitats och mer resurser har i stället lagts på att ha en
något ökad bemanning på kansliet.
För att säkra Presstödsnämndens kompetensförsörjning har följande utgångspunkter varit vägledande även under 2013:
–Ett systematiskt och kontinuerligt arbete med att utveckla arbetsformer, rutiner och förbättra dokumentationen har genomförts, vilket
underlättar vid personalförändringar eller vid personalens frånvaro.
Målsättningen är att kunskapen om kärnprocesserna inte endast ska
finnas hos en person.Varje medarbetare ges också möjlighet att bredda
sina kunskaper genom att arbeta med olika områden och delta i kurser
om till exempel arkiv, ekonomi samt offentlighet och sekretess. Gemensamma planerings- och utvecklingsdagar genomförs också ett par
gånger om året.
– Ett arbetssätt som förenar löpande arbetsuppgifter med nytänkande
och utveckling har etablerats. Utgångspunkten är att arbetet med att
utveckla och förbättra rutiner och processer ska pågå kontinuerligt
och ske stegvis, med deltagande av all personal och med förankring i
nämnden.
– Externa konsulter och tillfälligt anställda anlitas för specifika uppgifter
och för avlastning, även om detta skett i mindre grad under 2013.
Trots de insatser som genomförts, och som bidragit till att verksamheten
fungerar väl, är det viktigt att återigen lyfta fram att myndighetens verksamhet är mycket sårbar. Arbetet utförs av en mycket liten personalstyrka, vilket
gör att det är en stor utmaning att samtidigt hantera nya arbetsuppgifter, en
större mängd arbete och en ökad komplexitet i flera ärenden.
Utbyte och samverkan
Presstödsnämnden har löpande kontakter med övriga svenska mediemyndigheter genom bland annat ett nätverk för myndighetscheferna. Arbete
pågår för att utveckla samarbetet ytterligare inom områden där ett ökat
kunskapsutbyte är av betydelse. Presstödsnämnden bidrar också till Myndigheten för radio och tv:s uppdrag att följa utvecklingen på medieområdet.
20
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Presstödsnämnden är samlokaliserad och har bl.a. en gemensam IT-funktion med Myndigheten för radio och tv.
Presstödsnämnden har avtal med Statens servicecenter för ekonomi- och
löneadministrativa tjänster.
Kansliet har också kontakt med bland annat myndigheter i de nordiska
länderna och tar emot utländska besök eller har andra utländska kontakter
vid några tillfällen varje år.
För Presstödsnämnden är utbytet av stort värde. Kontakter med bland
annat forskare, tidningsföretag och branschorganisationer är en central del
av verksamheten, vilket inte minst är viktigt för kunskapsinhämtningen.
Myndigheten saknar dock resurser att ta några mer omfattande initiativ till
ökad samverkan.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 Internationellt utbyte
och erfarenhetsutbyte
mellan de svenska
medie­myndigheterna
ska integreras i myn­
digheternas verksam­
het.
(PRESSTÖDSNÄMNDENS
INSTRUKTION)
21
22
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Finansiell redovisning
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 23
Resultaträkning
(tkr)
Not
2013-12-31
2012-12-31
6 484
6 617
8
11
6 492
6 628
-4 603
-4 158
-332
-290
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Finansiella intäkter
1
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
2
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
3
-1 510
-2 149
Finansiella kostnader
4
-1
-1
-47
-31
-6 492
-6 628
0
0
517 510
535 323
-517 510
-535 323
Saldo
0
0
Årets kapitalförändring
0
0
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa
Verksamhetsutfall
Transfereringar
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag
Lämnade bidrag
5
24
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Balansräkning
(tkr)
Not
2013-12-31
2012-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
6
Summa
65
112
65
112
0
0
0
0
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
7
Summa
Fordringar
16
68
Övriga fordringar
Fordringar hos andra myndigheter
8
12
6
Summa
28
75
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
9
Summa
203
196
203
196
-206
-110
-206
-110
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
10
Summa
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
709
815
Summa
709
815
SUMMA TILLGÅNGAR
800
1 088
56
73
56
73
KAPITAL OCH SKULDER
Avsättningar
Övriga avsättningar
11
Summa
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
12
65
112
171
212
Leverantörsskulder
39
237
Övriga skulder
81
68
355
629
388
385
Summa
388
385
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
800
1 088
Skulder till andra myndigheter
Summa
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 13
25
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag
Anslag (tkr)
Not
Ingående
över­
föringsbelopp
Årets
tilldelning
enl. regleringsbrev
Indragning
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
Utgående
över­
föringsbelopp
14
110
6 580
0
6 690
-6 484
206
15
31 371
558 119
-31 371
558 119
-517 510
40 609
31 481
564 699
-31 371
564 809
-523 994
40 815
Uo 1 8:1 Ramanslag
Presstödsnämnden
ap.1 Presstödsnämnden –
del till PSN (ram)
Uo 1 8:2 Ramanslag
Presstöd
ap.1 Presstöd –
del till PSN (ram)
Summa
26
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges.
Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Presstödsnämndens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om
myndigheters bokföring (FBF) samt Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter och allmänna
råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.
I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § (FBF) tillämpar Presstödsnämnden brytdagen den 3 januari.
Brytdagen föregående år var den 4 januari.
Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och
rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr
och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Motsvarande värde för
immateriella anläggningstillgångar är 50 tkr.
Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod.
Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk.
Bärbara datorer kostnadsförs direkt.
Tillämpade avskrivningstider
3 år
Immateriella anläggningstillgångar
Datorer och kringutrustning
5 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Övriga inventarier, möbler
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Omsättningstillgångar
Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda.
Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 27
Ersättningar och andra förmåner för styrelsen i Presstödsnämnden 2013
Ledamot/
suppleant
perioden
Namn
Ersättn
(tkr)
Andra
för­måner
(tkr)
Andra råds- och styrelseuppdrag
Styrelse Presstödsnämnden
Almqvist, Erik
2012-01-01 –
2013-03-27 (L)
Bergström, Annika
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
Cederfelt, Margareta
–
–
27,0
–
–
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
4,5
–
–
Elgenius, Johanna
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
–
–
–
Fredriksson, Inger
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
5,9
–
–
Härneskog, Örjan
2012-01-01 ­–
2014-12-31 (S)
11,5
–
–
Johansson, Wiwi-Anne
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
6,0
–
–
Karlsson, Mattias
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
–
–
–
Kihlström, Dan
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
6,0
–
–
Klevenås, Lena
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
4,2
–
Fabs AB, Alingsås (S)
Malmberg, Niclas
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
9,0
–
Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR (L)
Olsson Olsén, Sofia
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
27,0
–
–
Ots, Mart
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
11,6
–
­­–
Petersson, Helene
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
9,0
–
Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR (L)
Riksdagens överklagandenämnd (L)
Valprövningsnämnden (S)
Pettersson, Leif
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
4,4
–
Valrossen AB (L)
Valprövningsnämnden (S)
Rydfors, Jonas
2013-03-27 –
2014-12-31
6,0
–
Rättshjälpsnämnden (L)
Strömbom, Inger
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
1,5
–
Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR (L)
Svahn Lindström, Gunilla
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
46,0
–
–
Szatmari Waldau, Ilona
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
4,5
–
Uppsala Stadshus AB
Tornberg, Stefan
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
6,0
–
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (L)
Wachtmeister, Peder
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
1,5
–
–
28
–
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Ledamot/
suppleant
perioden
Namn
Ersättn
(tkr)
Andra
för­måner
(tkr)
Andra råds- och styrelseuppdrag
Wredén, Åke
2012-01-01 –
2014-12-31 (L)
9,4
–
–
Öhberg, Anders
2012-01-01 –
2014-12-31 (S)
11,5
–
AB Nordreportern (L)
2010-07-01 –
2016-06-30
783,3
–
Taltidningsnämnden (L)
Ledande befattningshavare
Finnström, Åsa
Anställdas sjukfrånvaro
Redovisning av de anställdas sjukfrånvaro lämnas inte eftersom medeltalet av antalet anställda
vid myndigheten de två senaste räkenskapsåren inte överstigit tio personer.
NOTER (tkr)
Resultaträkning
Not 1
Not 2
Not 3
2013-12-31
2012-12-31
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
8
11
Summa
8
11
Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra
avgifter enligt lag och avtal)
2 983
2 745
Övriga kostnader för personal
1 620
1 413
Summa
4 603
4 158
Finansiella intäkter
Kostnader för personal
Övriga driftkostnader
Reparationer och underhåll
23
56
Resor, representation, information
133
117
Köp av varor
116
143
Köp av tjänster
1 238
1 834
Summa
1 510
2 149
Minskade driftkostnader jämfört med motsvarande period föregående år
beror på en för verksamheten nödvändig prioritering av ett stärkt kansli
för de löpande uppgifterna. I viss mån beror kostnadsminskningen även
på att vissa uppdragstagares arvoden har belastat konton för personalkostnader.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 29
Not 4
Not 5
2013-12-31
2012-12-31
Ränta på lån i Riksgäldskontoret
1
1
Summa
1
1
459 912
474 049
Finansiella kostnader
Lämnade bidrag
Driftstöd
Distributionsstöd
Summa
57 598
61 274
517 510
535 323
2013-12-31
2012-12-31
Minskat lämnat bidrag i form av distributionsstöd jämfört med motsvarandeperiod föregående år beror delvis på att en faktura med rekvisition för
utbetalning av distributionsstöd, 2 217 tkr, tillhörande 2013 ankom 2014.
Då det lämnade bidraget redovisas enligt kassamässig redovisning
bokförs bidraget 2014.
Balansräkning
Not 6
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde
141
97
0
44
Summa anskaffningsvärde
141
141
Ingående ackumulerade avskrivningar
-29
0
Årets anskaffningar
Årets avskrivningar
-47
-29
Summa ackumulerade avskrivningar
-76
-29
65
112
Utgående bokfört värde
Not 7
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Ingående anskaffningsvärde
Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde
Summa anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
86
0
-44
42
42
-41
-83
Årets avskrivningar
0
-2
Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar
0
44
-41
-41
0
0
Fordran ingående mervärdesskatt
16
68
Summa
16
68
Summa ackumulerade avskrivningar
Utgående bokfört värde
Not 8
42
Fordringar hos andra myndigheter
30
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
2013-12-31
Not 9
Not 10
2012-12-31
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
83
83
Övriga förutbetalda kostnader
120
113
Summa
203
196
517 510
535 323
-517 510
-535 322
0
0
-110
-476
Avräkning med statsverket
Anslag i icke räntebärande flöde
Redovisat mot anslag
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till
icke ränte­bärande flöde
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
6 484
6 617
-6 580
-6 543
0
292
-206
-110
Återbetalning av anslagsmedel
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Inbetalningar i icke räntebärande flöde
18
2 810
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
-517 528
-538 132
517 510
535 322
0
0
-206
-110
Ingående balans
73
66
Årets förändring
-17
7
56
73
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Summa Avräkning med statsverket
Not 11
Övriga avsättningar
Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder
Utgående balans
Not 12
Lån i Riksgäldskontoret
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.
Ingående balans
112
2
0
141
Årets amorteringar
-47
-31
Utgående balans
65
112
350
350
Under året nyupptagna lån
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
Not 13
Upplupna kostnader
Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter
247
215
Övriga upplupna kostnader
141
170
Summa
388
385
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 31
Anslagsredovisning
Not 14
Uo 1 8:1 Ramanslag
Presstödsnämnden
ap.1 Presstödsnämnden – del till PSN (ram)
Enligt regleringsbrevet disponerar Presstödsnämnden en anslagskredit på 197 tkr.
Presstödsnämnden får disponera hela det ingående överföringsbeloppet då
detta understiger 3% av föregående års tilldelning 6 543 tkr enligt regleringsbrevet.
Anslaget är räntebärande.
Not 15
Uo 1 8:2 Ramanslag
Presstöd
ap.1 Presstöd – del till PSN (ram)
Enligt regleringsbrevet disponerar Presstödsnämnden en anslagskredit på 17 014 tkr.
Presstödsnämnden får ej disponera något av det ingående överföringsbeloppet,
d.v.s 0 % av föregående års tilldelning 567 119 tkr.
Enligt regeringsbeslut 2013-12-12 (Ku2013/2246/RFS) är 9 000 tkr av anslaget
omdisponerat.
Anslaget får användas i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen
(1990:524).
Anslaget är icke räntebärande.
32
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Sammanställning över väsentliga uppgifter
(tkr)
2013
2012
2011
2010
2009
Låneram Riksgäldskontoret
Beviljad
350
350
350
350
350
Utnyttjad
65
112
2
9
91
658
767
767
767
767
0
0
0
4 783 *
5 707*
Ränteintäkter
8
11
21
5
1
Räntekostnader
0
0
0
0
2
Kontokrediter Riksgäldskontoret
Beviljad
Maximalt utnyttjad
Räntekonto Riksgäldskontoret
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Beräknat belopp enligt regleringsbrev
0
0
0
0
0
Avgiftsintäkter
0
0
1
0
0
197
196
184
204
197
17 014
17 014
26 087
17 104
17 104
Presstödsnämnden – del till PSN
0
0
0
0
0
Presstöd – del till PSN
0
0
425
2 419
0
Anslagskredit
Beviljad
Presstödsnämnden – del till PSN
Presstöd – del till PSN
Utnyttjad
Anslag
Ramanslag
Anslagssparande
Presstödsnämnden – del till PSN
Presstöd – del till PSN
Stöd radio- och kassettidningar – del till PSN
Summa
206
110
475
476
307
40 609
31 371
0
0
33 187
0
0
0
0
219
40 815
31 481
475
476
33 713
varav intecknat
* Utnyttjad räntekontokredit med 4 783 tkr är under kort tid beroende av ett manuellt fel i Kammarkollegiets hantering som medförde att
vissa bidragsutbetalningar felaktigt utbetalades från räntekontot i stället för Presstödsnämndens konto kopplat till statens centralkonto.
Utnyttjad räntekontokredit med 5 707 tkr är under kort tid beroende av ett systemfel som medförde att vissa bidragsutbetalningar
fel­aktigt ubetalades från räntekontot i stället för Presstödsnämndens konto kopplat till statens centralkonto.
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 33
(tkr)
2013
2012
2011
2010
2009
Antalet årsarbetskrafter (st)
5
5
4
5
5
Medelantalet anställda (st)
5
5
4
5
6
1 289
1 319
1 461
1 280
1 293
Årets
0
0
0
0
0
Balanserad
0
0
0
0
0
Bemyndiganden (Ej tillämpligt)
Personal
Driftkostnad per årsarbetskraft
Kapitalförändring
34
PRE SST Ö D SN ÄMN D E N S ÅRSRE D O V I SN I N G 2 0 1 3
Stockholm den 12 februari 2014
Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader,
intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Gunilla Svahn Lindström
Ordförande
Annika Bergström
Sofia Olsson Olsén
Stefan Tornberg
Åke Wredén
Dan Kihlström Peder Wachtmeister
Helene Petersson
Wiwi-Anne Johansson
Niclas Malmberg
Jonas Rydfors
Åsa Finnström
Kanslichef
PRESSTÖD S NÄ M NDENS Å R S R EDOVI S N I N G 2 0 1 3 35
BOX 26, 121 25 STOCKHOLM-GLOBEN
www.presstodsnamnden.se