Transcript Chefen i fokus Nr 02/11

U en
tidning om ledarskap från fackförbundet SKTF
lö n e s ta
. ti
s ti k . Så tjänar
topparna i
landstinget
si d 5
U nr 2 april 2011 U Lösnummerpris 60 kr
Relaxa med
mobilen
Porträttet. Stormig start
i Sörmland
sid 24
Din plikt att
vara lojal
sid 14
Ett leende smittar
- om det är äkta
sid 31
sid 24
omorganisation. Tålamod och
öppenhet
­öppenhet är
hemligheten
­hemligheten
Jobbar för aktiv fritid
sid 6
sid 34
löner. Högsta & lägsta
lönerna i omsorgen
­
Svårt att komma
igång? Här finns
knepen
sid 26
din kladsel
avslojar dig
sid 32
Inga trasiga jeans på jobbet för Christine Nivung
sid 18
Hannons e
Chefen i fokus Nummer 2
innehåll
U April 2011
reportage
6
K
Karin Welin, landstingsdirektör i Sörmland.
14
Stormig start. Sedan Karin Welin tog över
rodret som landstingsdirektör i Sörmland
för två år sedan, har hon ägnat mycket tid
åt att prata om en tråkig våldtäktshistoria
och protester mot sin egen och politikernas
löner. Själv vill hon helst prata om satsningar i verksamheten.
18
Klä dig personligt. Många chefer i Sverige
i dag klär sig ängsligt
och trist. Det tycker
Kekke Stadin, professor
i historia och mode. Hon
kom nyligen med boken
”Maktens män bär rött”.
32
Lönekartläggningen gav topplöner. Enhetscheferna inom äldre- och handikappomsorgen i Simrishamn har lyckats få upp sina
löner ordentligt. Men det krävdes en Jämoanmälan och en tvisteförhandling.
susanne kronholm
läderna säger vem du är. Vem har inte varit med om den
hemska känslan av att ha på sig fel kläder vid fel tillfälle. Den
svenske kungen Karl XI var en riktig klädsnobb. Det var siden,
sammet och franska spetsar som gällde. Men när han skulle
meddela adeln att han tänkte konfiskera deras tillgångar, då
klädde han ”ner sig”, för att signalera att här handlar det
om besparingar. Varje arbetsplats har sina klädkoder. Varje yrke sin ”uniform”. Och det är inte bara rådande mode som styr hur vi klär oss. Hur
du som chef klär dig, betyder mer än du tror. I detta nummer filosoferar
fyra chefer kring varför de klär sig som de gör.
Den är antingen för hög eller för låg, sällan rätt. Det handlar förstås
om lön. En enhetschef inom äldreomsorgen i en landsortskommun tjänar
betydligt mindre än motsvarande chef i en storstadskommun. En personalchef i en kvinnodominerad bransch förlorar 3,8 miljoner kronor under
ett arbetsliv, jämfört med en personalchef i en
mansdominerad bransch eller sektor. Det visar
beräkningar som SKTF har gjort.
Ett annat perspektiv kan vara Karin Welins.
När hon fick löneförhöjning stod folket utanför hennes fönster och skramlade med
nycklar i protest mot hennes ”girighet”.
Möt dem alla i Chefen i fokus.
På www.chefenifokus.se kan du
läsa mer om lön och lönesamtal.
Ole-Østen Tokle
Klä dig på rätt sätt
Information och öppenhet. Det är hemligheten bakom lyckade organisationsförändringar. I Arvika kommun har organisationen förändrats från grunden. ”Förändringar måste
få ta tid”, säger dåvarande kommunchefen
Gunnar Tidemand.
avdelningar
4 chefsenkäten
Lägre löner i kommuner och stat.
12 lagar & regler
Årliga lönekartläggningar står i avtalet.
24 Hälsa
Må bra med hjälp av telefonen.
26 gör det själv
Susanne Blick
Så undviker du prokastinering.
Chefredaktör
28 kort från sktf
30 böcker & tidskrifter
U Hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter
så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick
@chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52.
adress
Box 7825, 103 97 Stockholm
Besök: Kungsgatan 28 A
PRENUMERATION
SKTF-medlem 168 kr/år,
icke-medlem 360 kr/år.
www.sktf.se
www.chefenifokus.se
31 fråga din ombudsman
3­­4 min karriär
Jan Hagström vill se resultat.
Chefredaktör
layout
Skribenter
Insänt material
omslag
Susanne Blick
08-789 64 52
070-578 64 52
susanne.blick
@chefenifokus.se
Michael Ennab
08-789 64 51
[email protected]
Erik Larsson
08-789 65 31
[email protected]
Tidningen ansvarar inte för
insänt, ej beställt material.
Allt material i Chefen i fokus
lagras och publiceras elektroniskt. I princip publiceras
inget material med förbehåll
mot denna hantering.
Svanthe Harström
Ansvarig utgivare
Ingela Hofsten
Annika Larsson
Niklas Lindstedt
Lasse Nilsson
Emma Sandell
Gunnel Åhlander
Kent Källqvist
08-789 64 55
[email protected]
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Teknisk redaktör
Annonsförsäljare
Ad4you Media AB
Margaretha Carlberg
08-505 667 83
[email protected]
Chefen i fokus är medlem av
Tryck
V-TAB Vimmerby AB
medeltal 2009 är 16 900
ISSN 1653-8773
Chefen i fokus är en
medlemstidning.
Producerad av
SKTF media AB
Utgiven av SKTF
3
inkorgen
chefsenkäten
Stora skillnader i lön
U En personalchef i en kvin-
nodominerad bransch eller
sektor förlorar 3,8 miljoner
kronor under ett arbetsliv
när det gäller lön och avsatta
pensionspengar, jämfört med
en personalchef i en mansdominerad bransch eller sektor.
Det visar en ny undersökning
från SKTF.
naderna är strukturella, att i
exempelvis kommuner och
landsting – där det jobbar flest
kvinnor – tjänar alla, inklusive
männen, mindre än i privat
sektor där det jobbar flest män.
löneskillnad
P Skillnaden i lönerna per månad för personalchefer i privat sektor,
landsting, stat och kommun. Avser medianlönerna 2009.
Källa: SCB
PRIVAT SEKTOR
54 200 kronor
LANDSTING
53 500 kronor
(99 % av lönen
i privat sektor)
Det bottnar i synen och värderingen av kvinnligt och manligt
arbete som genomsyrar hela
samhället – och arbetsmarknaden.
För att komma tillrätta
med de strukturella löneskillnaderna vill SKTF inrätta en
jämställdhetskommission, där
fack, arbetsgivare och regering
medverkar.
– SKTFs medlemmar i kommuner och landsting förlorar
på dessa orättvisor varje dag,
år efter år. Det är oacceptabelt.
Nu krävs det ett gemensamt
initiativ för att få bort de strukturella löneskillnaderna på
­arbetsmarknaden, säger
Eva Nordmark, ordförande i
SKTF.
Med hjälp av siffror från SCB
STAT
KOMMUN
49 800 kronor
(92 % av lönen
i privat sektor)
45 600 kronor
(84 % av lönen
i privat sektor)
Samma beräkningar har gjorts
för en ekonom, som går miste
om 4,5 miljoner kronor inklu-
Större arbetsplatser och arbetsplatser i offentlig regi är bättre på
att förebygga alkoholproblem än
andra. Det visar en nationell kartläggning som Statens folkhälsoinstitut har gjort. Folkhälsoinstitutets
uppdrag har varit att öka kompetensen i företagshälsovården vad
gäller metoder för att tidigt upptäcka och åtgärda alkoholproblem.
I undersökningen deltog 929
slumpmässigt utvalda arbetsplatser i hela landet. Hälften av dessa
uppgav att de arbetar förbyggande
med problemet.
lönestatistik
Så bra tjänar direktören
Regeringen ska se över lagstiftningen för att stärka skyddet för
whistleblowers, eller visslare. Offentlighetsprincipen gör att i princip alla kommunala handlingar är
offentliga. Det gör att det är svårt
att förbli anonym, som man kan
vara om man tipsar media.
Göteborg har som första kommun i landet planer på att skapa
en mottagningsenhet för anmälan
av korruption eller oegentligheter
på arbetsplatsen. Målsättningen
är att den ska vara på plats under
året.
Det där är inget jobb
som någon vettig
människa längtar efter.”
Leif Pagrotsky i en intervju på politikerbloggen.se svarar på frågan
om han skulle kunna tänka sig att leda Socialdemokraterna.
U Medellönen för en landstingsdirektör är i år 117 680 kronor, vi-
sar en kartläggning som tidningen Dagens Samhälle gjort. Därmed
har lönerna ökat med 26 procent sedan 2007. Jämfört med 2009
är ökningen 11 procent.
J
maja suslin/scanpix
SKTF har i rapporten Slut
på rean i kommuner och landsting jämfört två 41-åriga personalchefer, den ene med en
medellön för en kommunanställd personalchef på 42 000
kronor och den andra med en
medellön för en privatanställd
på 52 000 kronor. I båda fallen
har de kommunala kollektiv­
avtalen tillämpats med ett
genomsnittligt värde där bland
annat avsättningar för pension
ingår.
SKTFs räkneexempel visar
på vad skillnaden blir efter 20
års arbetad tid. Exemplet visar
att den kommunanställde personalchefen går miste om 3,8
miljoner kronor inklusive pension från 65 till 80 års ålder.
sive pension från 65 till 80 års
ålder och för en kommun- eller
landstingsanställd
it-tekniker, som förlorar drygt 2
miljoner under 20 år.
SKTF menar att löneskill-
Storföretag bättre Tipsare ska få
på ­alkoholproblem stärkt skydd
Landstings-/
regiondirektörLön 2011
Landstings-/
regiondirektörLön 2011
Skåne
Sören Olofsson
Stockholm
Toivo Heinsso (tf)
Västra Götaland
Johan Assarsson
Västernorrland
Anders L Johansson
Västmanland
Monica Berglund
Uppsala
Kerstin Westholm
Gävleborg
Svante Lönnbark
Västerbotten
Jonas Rastad
Jönköping
Agneta Jansmyr
Sörmland
Karin Welin
Dalarna
Karin Stikå Mjöberg
114 500
Norrbotten
Elisabeth Holmgren
112 000
Halland
Catarina Dahlöf
110 000
Östergötland
Barbro Naroskyin
110 000
Örebro
Rickar Simonsson (tf) 100 000
Jämtland
Karin Strandberg Nöjd
97 274
Kronoberg
Börje Lindqvist
96 500
Värmland
Hans Karlsson
95 000
Kalmar
Alf Jönsson
94 400
Blekinge
Jan Svanell
93 000
175 000
157 000
140 000
140 000
124 000
122 000
121 000
120 000
117 000
115 000
Läs om Karin Welin på sidan 14.
Hannons e
(Statistiska Centralbyrån) har
vi tagit fram 2009 års medianlön för personalchefer i privat
sektor och jämfört den med
medianlönen för en personalchef i landsting, stat respektive
kommun. Sifforna visar att i
snitt tjänar en kommunanställd
personalchef 84 procent av vad
en personalchef i privat sektor
tjänar. J
text Susanne blick
grafik erik larsson
En bra chef bör delegera mera
Flexibelt kontor
Delat ledarskap
ödsla pengar på dyra chefschef och medarbetare som har
bättre än landskap gav bättre resultat Sluta
utbildningar. Skicka hela arbetsstörre betydelse.
Flexkontoren, där alla varje morgon
ska hitta en ny arbetsplats, blir allt
vanligare och populärare. Forskaren och arkitekten Christina Bodin
Danielsson har låtit 500 anställa på
26 olika företag ranka sin favoritarbetsplats. Bäst trivs personalen
i egna rum. Flexkontoren kom på
andra plats. Sist kom det traditionella kontorslandskapet.
– Flexkontoren passar ändå inte
alla eftersom det kräver ett medvetet och engagerat ledarskap, säger
hon till dn.se.
4
Sammanslagningen av Karolinska
sjukhuset i Solna och Huddinge
universitetssjukhus har studerats
ingående i en doktorsavhandling. En slutsats som forskaren
Soki Choi på Handelshögskolan i
Stockholm drar är bland annat att
sammanslagningen blivit så lyckad
tack vare ett delat ledarskap.
– Den ena chefen hade uppbyggda kontakter och förtroenden
i Huddinge och den andra i Solna,
säger Soki Choi.
laget på utbildning i stället. Det
ger bättre
resultat.
Det hävdar
Johan Bartlett
som nyligen disputerat
i psykologi vid Lunds
universitet. Han grundar
sitt påstående på en studie
bland 200 anställda på flygplatsen
Arlanda. Resultatet visar att chefen
endast har begränsade möjligheter
att påverka arbetsklimatet och att
det i stället är samspelet mellan
Det bästa klimatet finns på
företag där chefen skapar förutsättningar för de
anställda att leda
sig själva och
varandra. En bra
chef bör utbilda
sin personal och
främja informellt
ledarskap genom att
delegera. Då kan cheferna
i större utsträckning koncentrera
sig på strategiskt ledarskap. Det är
hans slutsats.
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
5
omorganisation
omorganisation
så lyckas du
få ihop pusslet
Kommunikation och delaktighet.
Det är ledorden om man vill lyckas
med en omorganisation.
V
text ingela hofsten foto colourbox
6
miriam grut arleij
iveka Grut Lillieros är organisationskonsult i Östersund. Hennes främsta råd till
en chef som ska genomföra en
omorganisation är att vara tydlig
och öppen.
– Man måste säga precis som
det är och göra det så tidigt som möjligt!
­Annars börjar det snabbt
spridas oro och rykten.
Detta kan tyckas som en
självklarhet, men, säger Viveka Grut Lillieros, alltför
många ledare är konflikträdda och väntar därför alldeles
Viveka Grut
för länge med att informera ­Lillieros
sina medarbetare om förestående förändringar. Hon hör ofta talas
om arbetsplatser där medarbetarna inte känt
till att en omorganisation är planerad.
– Sådant skickar ju ut signaler om att
­medarbetarna är någon slags boskap som
man kan fösa omkring hur man vill. Det är
väl klart att det blir spänningar då.
I stället bör medarbetarna få så mycket information det bara går. Om varför omorganisationen sker, vilka effekter man hoppas
uppnå med den och om vilka möjligheter de
som medarbetare har att påverka processen.
Bosse Angelöw i sin bok Framgångsrikt förändringsarbete.
”De som tar initiativ till förändringen behöver lägga ner mycket möda på hur berörda
kan förstå motiven till förändringen”, skriver han och påpekar att en motiverad och
engagerad människa får energi och ­drivkraft
att genomföra förändringar. Han menar ock-
Människor som känner sig delaktiga kan
hantera förändringar mycket bättre.
Man bör också låta dem lufta sin oro, låta
dem ha synpunkter; ”hur kan vi genomföra
det här på bästa sätt för alla?”
– Och så måste man ge uppriktiga svar!
Människor som känner sig delaktiga kan
­hantera förändringar mycket bättre och
­kommer inte lika lätt i stress.
På liknande vis resonerar socialpsykologen
så att det är viktigt att upprepa budskapet,
­eftersom risken för missförstånd är stor.
Och ”ju mer faktisk information som saknas, desto mer färgas tolkningen av gruppens
bristande kunskap”.
Också Thomas Lundqvist, som skrivit
­boken Det biologiska ledarskapet, betonar
vikten av att få medarbetarna med sig, eller
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Det gäller alltså för
chefen att försöka sätta
sig in i medarbetarnas
ängslan inför förändringen.
som han uttrycker det, ”vända motarbetare
till medarbetare”. Han menar att det svåra
inte är att få människor att acceptera förändringar utan om att få dem att överge det gamla
sättet att jobba.
– Vi människor fungerar ju så, att om vi känner oss oroliga och otrygga ser vi bara hot.
Vi får sugrörsseende och vänder taggarna
utåt, säger Viveka Grut Lillieros.
Om omorganisationen beror på att en arbetsgrupp fungerar dåligt måste man våga
säga det också, betonar hon.
tips U 8 steg att följa för succé
1
Informera samtliga medarbetare så
tidigt som möjligt och
fortsätt informera.
Gör en perfekt
projektplan och
följ den.
2
3
4
Se till att alla i
projektledningen
har samma agenda.
Var tydlig,
­öppen och uppriktig, också med dina
egna tvivel.
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
5
Sätt dig in i medarbetarnas situation, låt dem lufta sin
oro, och värdera inte
deras känslor.
Medarbetarna
ska vara del-
6
aktiga. Be om deras
­synpunkter och råd.
Var inte rädd att
ta hjälp!
Glöm inte att
göra uppföljningar.
7
8
Som ledare behöver man också vara tydlig med vad som går att påverka och vad som
inte går att göra något åt.
– En omorganisation är ju ofta ett faktum
som inte går att ändra på. Därför kommer
man ingen vart genom att stångas mot­
själva idén. Bättre då att rikta in sig på det
som går att påverka.
Om man som chef blir satt att genomföra
en omorganisation som man inte själv
­riktigt tror på då?
– Då tycker jag dels att man ska visa sina medarbetare sin tvekan, samtidigt som man gör
klart att nu står vi inför faktum och får tillsammans försöka göra det bästa av situationen,
säger Viveka Grut Lillieros.
– Och så tycker jag att man ska anlita en
duktig chefscoach. Ett par dagars handledning kan räcka. J
Läs mer: Arvika har omorganiserats från grunden. E
7
omorganisation
omorganisation
EN grund för GOD framtid
I Arvika kommun har organisationen
­förändrats från grunden. "Vi gick från
­stuprör till hängränna på tre år", säger
Gunnar ­Tidemand som var kommun­
direktör ­under omorganisationen.
är kommunalt anställda med ett statligt uppdrag att inspektera även kommunala anläggningar.
Den största personliga utmaningen för Anders Jonasson har blivit att hålla koll på alla
grupper han förväntas vara med i.
– Jag sitter bland annat i en ledningsgrupp
för förvaltningen. Sedan ska man ju ha samverkan med facket, lönesamtal och möten med
min arbetsgrupp. Det blir många möten…
– I förvaltningens ledningsgrupp diskuterar vi sådant som särskilda satsningar på olika
verksamheter. Jag ser det som en möjlighet
till en öppen och bra diskussion där vi får
insyn i andra verksamheter och har möjligheter att skicka in lite synpunkter. Det ger inblick och påverkan i ett tidigt skede. Tidigare
satt varje förvaltning och höll på sina pengar. Det är ingenting som blir bra av att ställa
­verksamheter mot varandra, skola mot miljö
till exempel.
text Susanne blick foto johan eklund
I ett första steg förändrades den politiska
organisationen, nu finns två beredningar i
fullmäktige som har ett uttalat uppdrag att
föra en dialog med kommuninvånarna. I nästa
steg ändrades förvaltningsorganisationen.
Öppenhet och tålamod är två nyckelbegrepp som Gunnar Tidemand lyfter fram
som hemligheten bakom ett lyckat förändringsarbete.
8
– Vi la ut allt material på hemsidan och
skickade det till media, oavsett om det var
klart eller inte. Organisationsförändringar är en
­mognadsprocess, man tar ett
steg fram och två tillbaka ibland. Vi började redan 2004
med att jobba i seminarieform. När vi sedan skulle geGunnar Tidemand
nomföra det hela så tillstyrkte
alla fackliga organisationer förslaget.
2010 utvärderades omorganisationen
av politiker, tjänstemän och 500 Arvikabor.
En majoritet ger omorganisationen ett gott betyg. Mer helhetsperspektiv, mindre revirtänkande mellan förvaltningar
är några ­synpunkter som framför allt ­chefstjänstemännen
förde fram.
Øivind lund
Å
r 2007 slopades så gott som alla
nämnder. Samtidigt infördes en
gemensam förvaltning med tre
verksamheter: Lärande och stöd,
Vård och omsorg och Samhällsbyggnad, miljö och service. En
gemensam värdegrund för
både politiker och tjänstemän togs fram.
– Vi gjorde först en ordentlig omvärldsananys. Sedan gjorde vi också en studieresa till
några kommuner i USA och såg bland annat
att de låg längre fram än oss när det gällde
till exempel dialogen med invånarna. De
jobbade också mer med värdegrunder. Det
här var ju några år sedan, berättar Gunnar
Tidemand.
Han konstaterar att skälet till omorganisationen inte var att spara pengar.
Han beskriver Arvikas tidigare organisation som
fragmenterad, med flera olika kulturer och
brist på helhetssyn.
– Omvärldsanalysen visade att vi för
att kunna möta framtidens
utmaningar, behövde en
bättre dialog med medborgarna och en större helhetssyn.
Anders
Jonasson,
Har du någon du kan bolla tankar och eventuella problem med?
är
nybliven miljöchef i
Arvika. 2007, då omorganisationen genomfördes, var han biträdande
miljöchef och för hans del
betydde det att hans verksamhet, miljöstaben, hamnade
i den gemensamma förvaltningen och
direkt under kommundirektören.
– Den organisationen har förändrats
en gång till efter 2007 på grund av alla bolagiseringar kommunen har gjort. Så för mig
kom den stora förändringen egentligen nu
vid årsskiftet. Det var då man lyfte ut bolagen
vid sidan av och bildade en särskild myndighetsstab, där miljöstaben och säkerhet och
bygg ingår.
För honom själv betydde det ett steg
upp på karriärstegen. Efter flera år som bi-
Anders Jonasson, nybliven miljöchef i Arvika, har fått
trädande är han nu miljöchef och chef över
myndighetsstaben.
– Ja, tänk att jag åkte dit på att bli chef vid
62 års ålder, säger han och ­låter uppriktigt
förvånad.
Anders Jonasson har arbetat kommunens
tjänst sedan 1975. Han är utbildad hälso­
skyddsinspektör och har bland annat jobbat med djurskydd och tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Han kan Arvika med
omnejd och har varit ute och träffat många
­Arvikabor.
– Det har varit jätteroligt och jag har fått
komma in hos folk och se mycket som jag
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
många nya arbetsuppgifter. Mellan alla sammanträden försöker han hinna med inspektioner på fältet.
När du gör en förändring får du aldrig
glömma bort att i de där fyrkanterna du flyt­
tar runt, sitter det människor av kött och blod.
aldrig skulle ha fått se om jag jobbat i något
privat företag.
Nu har han det samordnade ansvaret för
budget och verksamhetsutveckling för en stab
med 58,5 tjänster. På miljöstaben har han 8,5
tjänster som han har personalansvar för. Till
det kommer säkerhet och bygg, som har en
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
räddningschef med personalansvar men som
budgetmässigt lyder under Anders Jonasson.
Det viktigaste är att hålla ordning på
­rollerna, tycker Anders Jonasson. Därför
är han väldigt nöjd med den nya organisationen med en särskild myndighetsstab.
– Vi jobbar med myndighetsutövning. Vi
– Jag tog över när Olof Hallén, den tidigare
miljöchefen gick i pension. Vi stod varandra
nära och pratade jättemycket. Han fattas mig,
som de säger i Ronja Rövardotter.
– Nu har jag en biträdande chef, Catarina
Bernau. Hon och jag fungerar som bollplank
åt varandra. När det gäller ledarskapsfrågor går jag till kommundirektören, Jan-Åke
­Hermansson, han är bra att prata med.
– Jag är en sådan person som vill ha åtminstone hängslen eller livrem, helst både
och. Ibland känns det som om jag ska hoppa
från fjärde våningen. Men har man bra medarbetare så vågar man hoppa. Och det har jag.
Vad tycker du är det viktigaste att tänka på
vid en omorganisation?
– Mycket handlar om personkemi. Du kan
ha en roddig organisation som fungerar därför att människor kan prata med varandra,
och tvärtom. Som chef måste du alltid kunna
­svara på frågan varför. Då kommer du långt.
– Information och öppenhet är väldigt
­viktigt. När du gör en organisationsförändring får du aldrig glömma bort att i de
där fyrkanterna du flyttar runt, sitter det
­människor av kött och blod.
J
Läs mer: I Timrå blev det inte som man tänkt sig. E
9
omorganisation
E
omorganisation
Inga tomma ord
ia
­ rvika kommun
Den nya organisationen för
­enhetscheferna i äldreomsorgen
i Timrå passade Linda Strandlund bra, men det fanns brister
och nu har man gått tillbaka till
sin gamla organisation.
SMÖRF. Det ska alla anställda
i Arvika kommun känna till
­betydelsen av.
SMÖRF står för Stolthet,
­Meborgarfokus, Öppenhet,
­Resultatinriktning och Förändring. De vackra orden infördes i
kommunens personalplattform,
som en del av omorganisationen.
Det tog drygt två år. Men
nu börjar den sätta sig, Arvika
kommuns gemensamma värdegrund.
– I början var det en period
av osäkerhet och otydlighet
över ordens betydelse. Frågan
som dök upp var om samtliga
chefer hade samma uppfattining
och tolkning av innebörden.
Det konstaterar Birgitta
Skoog, enhetschef för hemvården, när hon och kollegan Birgitta Ljunggren,
ser tillbaka på
förändringarna.
Den stora utmaningen blev att
förankra värdegrunden bland
Birgitta Skoog
medarbetarna.
Hur skulle orden efterlevas
och kopplas
till arbetssätt,
rutiner och beteende?
Birgitta Ljunggren
Någon större
10
pen. Det var väl egentligen den
organisatoriska förändringen.
Men det är ingenting som vår
personal egentligen märker
något av. De jobbar på som de
gjort tidigare, säger ­de.
Vad var svårast för er?
– Att tolka alla nya ord som vi
inte använt oss av tidigare som
till exempel ”omvärldsbevakning”, ”globalisering”, ”demografi". Att sätta begreppen konkret i det dagliga arbetet, att gå
från ord till handling, var svårt.
Även om det är en bit kvar att gå
så tycker de att mycket har satt
sig. Orden och värdegrunden
har fått betydelse och används
flitigt både när de pratar om
verksamheten och i utvecklingsoch lönesamtal.
Varje månad träffas också samt-
liga chefer i kommunen i ett så
kallat ledarforum. Där fortsätter
diskussionerna och utvecklingen av personalplattformen.
– Nu när vi diskuterar med
personalen känns det som om
vi pratar mycket mer individanpassat och med brukarfokus. Jag upplever det som om
medarbetarna ifrågasätter mer
och kommer med lösningar och
idéer själva. Det är mer fokus på
att åtgärda orsaker till problemen nu, säger Birgitta
Skoog.
J
text susanne blick
foto johan
­e klund
Det skulle bli så bra. Med omorganisationen skulle cheferna få tydligare roller och mer
renodlade arbetsuppgifter.
Men när det hela inte fungerade valde äldreomsorgen
i Timrå att gå tillbaka till sin
tidigare organisation.
Det är drygt två år sedan nu.
Områdescheferna (fyra inom
hemtjänsten, sju inom särskilt
boende) inom Timrås äldreomsorg tyckte att de hade för
många olika arbetsuppgifter;
såväl verkställighet som personalansvar och budget. Vore
det inte bättre att dela upp
områdena, så att vissa
chefer bara hade ansvar
för verkställighet, medan
andra tog hand om personal och budget?
– Vi tänkte att det skulle
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
bli tydligare både för personalen och för oss själva, säger
Paula Fällgren, områdeschef
inom särskilt boende och chefsföreträdare för SKTF lokalt.
Hon och hennes kolleger
presenterade förslaget för sina
chefer och fick fria händer att
omorganisera utifrån denna idé.
hade ansvaret för ungefär hälften av de vårdtagare som hade
hemtjänst i kommunen.
– Det innebar att jag fick en
bra överblick och i stort sett
hade koll på alla vårdtagare. Biståndshandläggarna och andra
tyckte också att det blev enklare, eftersom vi nu bara var två
Framförallt måste det finnas
en tydlighet från ledningen om
vad som gäller.
Sagt och gjort. I januari 2008
delades ansvarsområdena upp
enligt den nya modellen.
– Mig passade det jättebra,
säger Linda Strandlund, områdeschef inom hemtjänsten som
blev verkställighetschef. Hon
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
personer som hade koll på alla
vårdtagare, i stället för fyra.
Paula Fällgren tyckte också
att systemet fungerade bra, så
länge hon arbetade inom hemtjänsten. Men då hon efter ett år
blev överflyttad till ett boende,
fick hon klart för sig hur viktigt
det är att förankra en sådan här
omorganisation i alla led.
– Framförallt måste det finnas en tydlighet från ledningen.
Utan tydliga riktlinjer från den
högsta ledningen är det nämligen svårt för såväl områdescheferna själva som för deras personal att förstå vem som ansvarar för vad. På boendet fanns
inte några sådana riktlinjer från
dåvarande ledningen, enligt
Paula Fällgren.
Resultatet blev,
att arbetsfördelningen blev
ojämn och att
Paula Fällgren
personalen blev
frustrerade över att inte veta
vart de skulle vända sig.
Så småningom märkte också
Inger Lithén
förändring av verksamheten
innebar det inte. Birgitta Skoog
har cirka 40 undersköterskor
som åker hem till äldre eller
människor med funktionshinder
i Arvika. Birgitta Ljunggren har
ett team på 22 undersköterskor
som besöker skogarna och byarna runtomkring.
– Vård och omsorg blev en
egen enhet och vår verksamhetschef sitter i ledningsgrup-
Det är viktigt att känna stolthet över sitt jobb. Men vad betyder stolt?
Enhetscheferna Birgitta Skoog och Birgitta Ljunggren har jobbat mycket
med att fylla orden i värdegrunden med innehåll.
när det inte blir
som man tänkt sig
Linda Strandlund att det nya
systemet hade sina akilleshälar.
I semestertider, till exempel,
täckte hon och den andra verkställighetschefen upp för varandra, vilket innebar en övermäktig arbetsbörda.
– Men det handlade nog
egentligen mest om att vi är för
få. Det hade kunnat bli lika illa
med den gamla organisationen.
Vilket lär visa sig nästa sommar. Vid årsskiftet återgick
nämligen Timrås äldreomsorg
till sin gamla organisation.
– Det funkade ju inte, så då
kändes det självklart att gå tillbaka till det gamla systemet.
– Men jag anser fortfarande
att det är en bra idé att organisera så, i en liten kommun som
Timrå, säger Paula Fällgren. J
text ingela hofsten
foto svanthe harström
11
Hannons e
lagar & regler
Har du gjort den årliga
­lönekartläggningen?
U Andelen offentliga arbetsgivare som
gör årliga lönekartläggningar har minskat
ordentligt under 2010.
text susanne blick ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
Att de har minskat beror på att
det inte längre är ett lagkrav att
göra årliga lönekartläggningar.
Men i SKTFs centrala avtal med
SKL (Sveriges Kommuner och
Landsting) står det att en analys
och kartläggning av lönerna ska
göras årligen inför löneöversynen.
Syftet med det är att
upptäcka, åtgärda och
förhindra löneskillnader
som har direkt eller indirekt samband med kön.
Ansvaret att upptäcka
osakliga löneskillnader ligger på lönesättande chef.
– Det är varje chefs ansvar
att analysera löneläget i sin
arbetsgrupp och ta hänsyn till resultatet
av lönekartläggningen när
man sätter lön,
påpekar Eva-Lotta
Nilsson, SKTFs biträdande förhandlingschef och ansvarig för
jämställdhetsfrågor.
Den lönekartläggning som enligt
jämställdhetslagen
ska ske minst vart
tredje år omfattar alla
arbetsgivare och de
som har 25 eller
fler anställda är
dessutom skyldiga att upprätta
en handlingsplan för jämställda
löner. I den ska man redovisa
resultatet av kartläggningen och
analysen. I planen ska också
anges vilka lönejusteringar och
andra åtgärder som behöver
vidtas för att uppnå lika lön för
arbete som är att betrakta som
lika eller likvärdigt. Handlingsplanen ska också innehålla en
kostnadsberäkning och en tidsplanering. Målsättningen bör
vara att de lönejusteringar som
behövs ska genomföras så snart
som möjligt och senast inom
tre år.
En redovisning och en utvärd-
ering av hur de planerade åt-
gärderna genomförts ska tas in i
efterföljande års handlingsplan.
För att kunna jämföra likvärdiga arbeten måste man göra en
arbetsvärdering. Ska lönen verkligen sättas på lika villkor? Inom
en kommun eller en annan
större arbetsplats finns stora
spännvidder mellan yrkena och
därmed finns behovet av arbetsvärdering som ett komplement
till andra lönestrategier. Ett arbete är lika med ett annat arbete
om det har samma eller nästan
samma arbetsuppgifter.
Arbetet med lönekartläggningen
ska ske i samverkan med de
fackliga organisationerna
på arbetsplatsen. Om
du som chef anser dig
lönediskriminerad, eller ingår i en grupp med
chefer där det finns ett
behov av att göra en lönekartläggning och arbetsvärdering,
ta kontakt med ditt fackförbund
eller personliga chefsombudsman så hjälper de till att driva
frågan om lönekartläggning. J
Läs vidare på sidan 32 om hur
enhetscheferna inom äldre- och
handikappomsorgen i Simrishamn fick upp sina löner
genom en arbetsvärdering
där de placerades in i samma
lönegrupp som chefer på den
tekniska sidan.
Läs mer i DO:s handledning
Jämställdhetsanalys av löner –
steg för steg. Finns att beställa
på www.do.se
lagen U Så säger lagen
Jämställdhetslagen 10 §:
P I syfte att upptäcka, åtgärda
och förhindra osakliga skillnader
i lön och andra anställningsvillkor
mellan kvinnor och män skall arbetsgivaren var tredje år kartlägga
12
och analysera - bestämmelser
och praxis om löner och andra
anställningsvillkor som tillämpas
hos arbetsgivaren,
och - löneskillnader
mellan kvinnor och
män som utför arbete som är att
betrakta som lika eller likvärdigt.
Bilaga 5 i HÖK10, SKTFs huvud­
överenkommelse med arbets­
givaren:
P Löneavtalet förutsätter att
arbetsgivare bland annat kartlägger och analyserar sina löner som
underlag till överläggning inför löneöversyn. Utöver det kräver diskrimineringslagen kartläggning och
analys ur jämställdhetsperspektiv.
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
13
porträttet
porträttet
tuff start i
förarsätet
Ett sparpaket på 300 miljoner kronor låg på bordet när Karin
Welin satte sig i landstingsdirektörsstolen för två år sedan.
Jobbet som högsta tjänsteman i Sörmlands landsting blev knap­
past enklare när en läkare som misstänks för våldtäkt, hennes
egen lön och politikernas arvoden hamnade i rampljuset.
''D
text niklas lindstedt foto Ole-Østen Tokle
et har varit stora och jobbiga
händelser som tyvärr har
flyttat fokus från verksamheten. Jag skulle hellre
berätta för journalisterna
om satsningarna vi gör på
akutmottagningarna till exempel, men tyvärr har rapporteringen varit
ganska ensidig".
Klockan åtta på morgonen tar Karin Welin emot i sitt pampiga rum en trappa upp i
landstingshuset i Nyköping. Smörgåsar är
framdukade på bordet och landstingsdirektören har avsatt två timmar i sin vanligtvis
fulltecknade kalender.
Arbetsdagen började redan för två timmar
sedan. Som vanligt styrde hon sin bil ut ur
fakta U Karin Welin
Titel Landstingsdirektör i Sörmland
Arbetsplats Landstingshuset i Nyköping
Lön 115 000 kronor/månad Ålder 53 år
Bor Lägenhet i Stockholm Fritid: Tillbringar
varje helg året om i fritidshuset på en ö i
Stockholms skärgård.
Stockholms innerstad för den tio mil långa
resan till jobbet med ena handen på ratten
och den andra kring en kaffemugg.
– Mina medarbetare vet att jag sitter i bilen
och de ringer för att resonera om stort och
smått. Jag uppskattar dessa samtal, det är
häftigt att vi har en sådan enkel och avspänd
relation.
När Karin Welin tog jobbet som landstingsdirektör visste hon vad hon gav sig in
Vilka beslut som sedan fattas är upp
till politikerna. Mitt uppdrag är att omsätta
­deras visioner i praktisk handling.
14
i. Kostnaderna hade skenat och cirka 300
miljoner kronor skulle sparas på tre år. Det
krävdes att verksamheten bantades och att
antalet anställda minskades för att få debet
och kredit att gå ihop inom tre år.
Eller rättare sagt, med sin erfarenhet
som förvaltningschef för habilitering och
jobbet som kanslichef, båda i Landstinget
Sörmland, visste hon hur organisationen
och uppdragsbeskrivningen såg ut i detta besvärliga läge. Knappast kunde hon ana att en
ansenlig del av hennes tid de två kommande
åren skulle handla om helt andra saker.
I augusti avslöjade Sveriges Radio Sörmland
att flera politiker och politiska sekreterare
hade fått höjda arvoden – utan att formella
beslut hade tagits i fullmäktige. Det blev
början på en folklig proteststorm som fortfarande inte har bedarrat.
Enligt revisionsfirman PwC handlade
det om drygt två miljoner kronor för mycket
som betalades ut – i en tid då landstinget
­dignade under sparbetingen.
– Det är en olycklig händelse som har­­
­skapat en jättestor goodwillförlust. I sak E
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
15
porträttet
U
porträttet
Karin Welin om...
P… samarbetet med facket: ”Vi har jättebra fackliga företrädare och vi har hittat
former för att driva frågor tillsammans.
Till exempel har vi skapat en utbildning för
läkarsekreterare i länet, för det arbetet ska
SKTF ha en stor eloge.”
P… storregioner: ”Vårt första alternativ
är att slås ihop med Stockholm, vi friar
hela tiden men får ständigt nobben. Men
vi arbetar också med Västmanland och
Örebro. Klart är i alla fall att i framtiden
måste landstingen bli färre och större för
att klara sina uppgifter.”
P… att göra karriär: ”Jag blev chef när jag
var 28 år och var tidigt på det klara med
att ledarskap var roligt. Jag har valt bort
den nära relationen med brukarna för att
arbeta med utveckling och ledarskap. Det
har jag aldrig ångrat.”
E var beslutet inte fel, men det borde ha
­konfirmerats av landstingsfullmäktige. Att
så inte skedde är naturligtvis allvarligt,
säger Karin Welin.
Sedan det stod klart att hon själv fått en
löneförhöjning på nästan tio procent har
hon också blivit måltavla för den folkliga
vreden. Dagen innan Chefen i fokus kommer på besök samlades ett 60-tal personer
utanför landstingshuset och skramlade i sina
nycklar i protest mot både politikerna och
den ”giriga” landstingsdirektören.
– Det är klart att det inte är roligt, men
det är en del av livet och en del av ett sådant
här jobb. De som protesterar kopplar ihop
politikernas höjda arvoden med min löne­
förhöjning. Men de måste förstå att jag inte
sätter min egen lön. Dessutom handlar det
om ett avtal över två år, säger Karin Welin.
Bara gubbar. Redan som 28-åring var Karin
Welin på det klara med att hon ville bli chef.
Här flankeras Sörmlands Landstings första
kvinnliga landstingsdirektör av de tidigare
ordförandena i landstingsstyrelsen.
Den första tiden vid rodret blev knappast enk-
lare när det stod klart att en läkare i ”hennes” landsting misstänktes för flera våldtäkter. ­Läkaren i fråga blev vid en tidigare
anställning i ett annat landsting anmäld till
både Socialstyrelsen och polisen för liknande övergrepp – trots det fick han jobb på
en vårdcentral i Sörmland.
– Vi tyckte att vi hade bra rutiner, mannens
chef kollade med Socialstyrelsen och tog referenser från två tidigare arbetsgivare. Men det
är klart att det finns anledning till självkritik.
Vi måste skärpa våra rutiner ytterligare så att
det inte kan hända igen.
Mellan alla kritiska journalistfrågor och
brandkårsutryckningar har Karin Welin
16
Det är klart att det inte går, inte om
man menar att jag ska ha en nära relation med
alla anställda. Men jag försöker vara synlig
för cheferna på olika nivåer.
också hunnit med att vara högsta chef för
ett landsting med en budget på sju miljarder kronor. Enligt henne handlar jobbet om
att vara ett stöd för den politiska ledningen
och skapa förutsättningar för kloka beslut.
– Vilka beslut som sedan fattas är upp
till politikerna. Mitt uppdrag är att omsätta
deras visioner i praktisk handling. Samtidigt
måste jag se till att vi följer alla lagar som
reglerar de olika verksamheterna.
Som chef vill hon vara både tydlig och
­närvarande. På frågan hur närvarande man
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
kan vara med 7 300 underställda, slår hon
ut med armarna och skrattar.
– Det är klart att det inte går, inte om man
menar att jag ska ha en nära relation med alla
anställda. Men jag försöker vara synlig för
cheferna på olika nivåer och skriver i varje
nummer av personaltidningen Sörmlandstinget så att medarbetarna ska veta var jag
står i olika frågor.
Redan när Karin Welin anställdes var
hon tydlig med att inga varsel skulle läggas.
Även om sparbetinget är stort är det bättre
att minska personalkostnaderna med avtalspensioner och se över visstidsanställningarna,
resonerade hon då.
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Den inställningen står hon fast vid.
– Det är min fasta övertygelse att stora
­varsel och inköpsstopp inte är bra verktyg
för att jobba med ekonomin. Vi har arbetat
hårt med att minska kostnaderna och frågat
oss om en viss tjänst verkligen måste återbesättas.
– Varsel skapar mer låsningar än möjligheter. Dessutom blir det motsägelsefullt
om man samtidigt är tvungen att nyanställa,
säger Karin Welin.
Med ett överskott på 118 miljoner kronor
2010 och med förhoppningar om nyanställningar under 2011 ser det ut som om Landstinget Sörmland är igenom ekluten.
Men Karin Welin hållet inte riktigt med:
– Det finns fortfarande en obalans inom
hälso- och sjukvården som vi måste komma
till rätta med. 2012 kommer vi inte att få något
statligt stöd, därför måste vi anpassa kostymen under året.
Tre år fram sträcker sig anställningsavtalet.
Innan Karin Welin tackar för sig ska budgeten vara i balans och ekonomin gå ihop i alla
delar.
– Det tar längre tid än vi hade hoppats.
Men det är ingen tvekan om att vi kommer
att lyckas.
Hon säger det utan att darra på rösten. J
17
mode
mode
sätt lite tvist
på vardagen
Kan man klä sig hur som helst som chef?
Vi har frågat fyra chefer om hur de tänker kring
kläder och chefskap. Klart är att i offentlig
­verksamhet klär man sig ledigt för att smälta
in i verksamheten.
text gunnel åhlander foto Gareth Fuller/Scanpix
vänd och läs vidare
18
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
19
E
E
mode
mode
"Många klär sig trist"
E
Klänning och höga klackar? Mörk maktkostym och slips? Varje ­
tillfälle och varje arbetsplats kräver sin klädsel, men viktigast av allt
är att chefen är välvårdad och trygg i sig själv och sin chefsposition.
Det säger Kekke Stadin, professor i historia och mode, som nyligen
kom med boken ”Maktens män bär rött”.
S
pelar det egentligen någon roll
hur en chef klär sig så länge hon
eller han är en bra chef, som har
sina medarbetares fulla förtroende och uppskattning?
Ja, svarar Kekke Stadin,
professor i historia och mode
vid Södertörns högskola utanför Stockholm.
Hon menar att om exempelvis den manlige kommundirektören inte brydde sig om
sin arbetsklädsel så kunde han ju komma till
jobbet i sitt blåställ, som han trivs så bra i
hemma, och på sommaren när det är varmt
och svettigt kunde han ta på sig
en sval, fräsch bomullsklänning.
Men det gör han
sannolikt inte.
– Kläderna är
viktiga, i alla fall
initialt, för med
kläderna uttrycker människan vem hon
är, vad hon
vill och hur
wikipedia
hon vill att
Karl XI förstod att utnyttja ­klädseln
för att nå sina mål.
andra ska uppfatta henne, säger Kekke Stadin,
som i sin nyutkomna bok börjar med att klä av
chefen alla kläder:
P Möter man en naken person, exempelvis
i bastun, kan det vara svårt att avgöra vem
hon eller han är. Ålder kan vi få en uppfattning om, hudfärg och kroppsspråk säger en
del, men svårare är att läsa av yrke, position
och intressen.
P Naken, blöt och rufsig i håret i en bastu
och nysatsningar, ja då avspeglade det sig i
hans klädedräkt.
– Han förstod att använda hela sitt jag på
ett medvetet sätt! På den här tiden diskuterade man såväl kläder som frisyrer vid varje
riksdag, berättar Kekke Stadin, som nagelfarit
den tidens riksdagsprotokoll.
Men var tid och varje arbetsplats har sina koder
och den chef, som är säker och trygg i sin position, kan skapa sina egna.
– De strikta, mörka
maktkostymerna dominerar de högsta chefs­
sfärerna, men inom
kommunala verksamheter varierar klädkoderna sektor för
sektor, enligt Kekke Stadin.
– De som jobbar
med IT har sina
Hon säger att
koder, cheferna på
hon är en reolika nivåer sina.
bell som med
Viktigt är att inte
kläderna protesmarkera för tydlig
terar mot, att
Kekke Stadin är
Många hyllar finansminister Anders Borgs
distans till kommun­
en viss position
professor i historia
personliga stil med ring i örat, kostym och
befolkningen. Det hästsvans. Och bankvd:n Annika ­Falkengrens – i hennes fall
och mode.
gäller att vara lagom, kvinnliga framtoning med spetsar, rysch och professorns
pysch, pastellfärger och höga klackar.
att inte sticka ut.
– automatiskt
maria hansson & fredrik sAndberg/scanpix
Hennes egen
har sin klädkod.
värld – universitetets – har lite udda klädko– Förr klädde jag mig mer damigt, i
der fjärran de mörka maktkostymerna, säger typ blus och lite längre kjol, kanske för att
hon. Här kan ett par väl ingångna byxor och ­markera distans till mina studenter, men nu
en grå kofta utgöra ”chefskostym”.
när jag blivit professor och också är äldre,
I den akademiska världen har fokus alltid kan jag klä mig som jag vill. Det är härligt,
legat på ansiktet och blicken, som ansetts ­befriande.
J
spegla intelligensen, kroppen är något untext gunnel åhlander
derordnat. Status och pondus får man via
foto susanne kronholm
Med kläder på kroppen blir det genast
enklare att avläsa vem en person är.
Kekke Stadin tycker att många chefer i
­Sverige i dag klär sig ängsligt och trist. Och
i samma slags mundering; männen i svart
eller mörkt grå kostym, kvinnorna i samma
slags kostym, det vill säga byxdress eller
dräkt, medan chefer på lägre nivåer ofta
har vit skjorta, byxor, ibland jeans eller chinos, och kavaj.
Kläderna är viktiga, för med kläderna uttrycker människan vem hon är, vad hon vill
och hur hon vill att andra ska uppfatta henne.
kan det vara svårt att uttrycka den värdighet
och auktoritet, som en mörk dräkt, kostym,
klänning eller uniform med automatik ger.
Här lovprisar Kekke Stadin den svenske
kungen Karl XI, en man som förstod att utnyttja klädseln för att nå sina mål!
Förr i tiden kunde muskelmassan vara det som
– Han var dyslektiker och en dålig talare men
skilde en arbetare från en tjänsteman eller
chef, men i dag när alla går på gym ser vi på
muskler på ett annat sätt. Tatueringar var
länge sjömäns och kriminellas kastmärken,
men i dag förekommer det i många samhällsgrupper. Kännetecken förändras över tid.
en strålande retoriker vad gällde det yttre.
När han skulle dra tillbaka adelns ­egendomar
klädde han sig inte längre i franska spetsar
och ljusblå siden, utan framträdde i en enkel,
slimmad, figursydd dräkt, som signalerade
­åtstramning! Gällde det expansion
det man skriver i vetenskapliga arbeten och
avhandlingar.
– Tänk på den så kallade kulturelitens
”svarta kostym”, det vill säga svarta jeans och
svart polo, som blivit ett slags heltäckande klädsel som lyfter fram
just ansiktet och blicken.
– När man kommer in i en ny
värld socialiseras man nästan med automatik till den. Man klär sig som
kollegan, eller allra helst som
den överordnade, för det är ju
den positionen man sneglar
åt, säger Kekke Stadin, som
ibland gärna klär sig i
skinnjacka, kort
kjol, nätleggings och
urringad
topp.
En storbanks klädkod
”Skrota den gubbiga maktkostymen och satsa i stället på klänning, blus, färg och höga klackar”.
Det är Ebba von Sydows, redaktör
och modeguru, råd till kvinnliga
chefer.
P En schweizisk storbank
skickade nyligen hem sina
anställda med en 43-sidig
klädkod. Syftet är att imponera på kunderna och öka
förtroendet för banken efter
finanskrisen, rapporterar
Wall Street Journal.
Män ska välja kalsonger av
god kvalitet och bära svarta
– Våga vara kvinnlig! Snegla på
modeproffs som kronprinsessorna
Victoria, Mary och Mette Marit!
20
Och förstås Michelle Obama, som
är både tuff och elegant!
Ebba von Sydow lyfter också
fram politiker som EU-ministern
Birgitta Olsson och näringsministern Maud Olofsson som utmärkta
exempel på kvinnligt klädda chefer.
– De vågar vara färgstarka,
kvinnliga och visa sitt intresse för
mode. Det visar att de är trygga
i sig själva.
Hon tror att den svarta maktkostymen är på väg bort.
– Vi kommer att se ett mer
personligt chefsmode fram över.
Personligheten kommer att lysa
genom kläderna. En trend som
märks i dag är att på en viss nivå
kan chefen signalera makt genom
att klä ner sig. Han
eller hon kan
komma i
gympaskor,
jeans och
kavaj medan
dom under
förväntas
komma
uppklädda.
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
karin grip/scanpix
ebba von sydow: "Våga vara kvinnlig"
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
knästrumpor under kostymen.
Slipsknutarna ska matcha
ansiktsformen. Manliga
anställda får rådet att inte
bära några andra smycken
än klockor, som antyder ”tillit
och punktlighet”.
Dräkt med knäppt kavaj
och kjolar över knäna gäller
för kvinnor. Kortärmat är för-
bjudet. Lätt make up men inga
svartmålade naglar och håret
ska färgas regelbundet.
Reglerna testas just nu på
flera kontor i Schweiz
och om det faller väl
ut kommer klädkoden att spridas i hela
landet.
Källa: Dagens Nyheter.
vänd för fyra chefers stil
21
E
mode
mode
elisabeth särenfors:
E
christine nivung:
"jag har aldrig dragit
ner på min kvinnlighet"
"klädseln är en markör
på ens roll i yrkeslivet"
P Kan man klä sig hur som helst
som chef?
– Nej. I mitt arbete representerar
jag min kommun och det är viktigt
att visa respekt för uppdraget. I
det första mötet med andra avgörs
mycket och kläderna är en första
signal. Men jag måste få vara jag
och känna mig bekväm i mina
kläder på jobbet, annars blir jag
P Kan man klä sig hur som helst
som chef?
– Nej. Hur man klär sig på jobbet har betydelse. Klädseln är en
markör på ens roll i yrkeslivet, mer
eller mindre av vikt beroende på
bransch, företagskultur och var i
Sverige man jobbar.
– Kavajen är en typisk chefsmarkör, även om den är enkel och
sportig. Vid kundsammanhang
Namn: Elisabeth Särenfors
Yrke: Kommundirektör i Järfälla
utanför Stockholm.
Ålder: 49 år i mars.
bara utklädd och kan inte göra ett
bra jobb.
Hur klär du dig?
– Om jag inte klär mig som förväntat kan det bli för stort fokus på
mig som kvinnlig kommundirektör,
som sådan sticker
jag ut ändå. Jag
klär mig aldrig
utmanande utan anpassar mig efter situationen.
­Ibland när inget får störa, klär
jag mig nertonat i mörk byxdress,
dräkt eller klänning, ofta blir
det jeans, kavaj och en enkel
topp.
– Jag har aldrig dragit
ner på min kvinnlighet,
jag sminkar mig
alltid.
Har du klätt dig
fel någon gång?
– Usch ja, när jag
en sommar tog på mig
en rosa chiffongklänning
med rosenknoppar på.
Jag kände mig jätte
fånig, som en idiot.
Det var inte jag, även
om många sa att klänningen
var fin. Och en gång klädde
jag upp mig till tänderna och
så visade det sig att vi först
skulle besöka en förskola
Finns några tabun i en chefs
klädsel?
– Aldrig leggings och gympaskor! En chef ska inte heller vara
för uppknäppt, för urringad
eller ha för kort kjol eller
klänning. Jag är tveksam
till flip flop och shorts.
Hur ser du på tatueringar,
rakat huvud, piercing och liknande?
– Ledarskapet blir mer och
mer personligt och i framtiden
kommer nog chefer att våga
klä sig utifrån sin egen personlighet mer än i dag. Vi kommer att se en större mångfald
fram över. Spännande smycken
kan vara okej både på män och på
kvinnor.
Gillar du kläder och mode?
– Jag är intresserad av kläder
och utseende. J
foto susanne kronholm
jim lundmark:
"huvudsaken är
att vara hel & ren"
P Kan man klä sig hur som helst
som chef?
– Nej. Som representant för en
kommun är klädkoderna olika
beroende på om jag befinner mig
i interna eller externa sammanhang. Viktigt är att smälta in och
inte sticka ut, att visa respekt i sin
klädsel gentemot medarbetare och
andra, och att vara välvårdad.
Hur klär du dig?
– På kontoret ledigt, ofta i
jeans, skjorta och tröja. Slips
är inget för mig. Jag är inget
klädorakel. Men ska jag besöka
landshövdingen, vara med på någon invigning eller ett större möte
åker både kostymen och slipsen på.
– Kostymen är som regel mörkt
blå eller grå och finns i de vanliga
22
Namn: Jim Lundmark
Yrke: Kommun-/ekonomichef
Malå kommun.
Ålder: 53 år.
butikerna. Slipsen, tja den kan vara
röd, helst diskret. Aldrig lila eller
rosa. Jag har alltid en mörk kavaj
hängande på mitt arbetsrum ifall
den skulle behövas.
Har du klätt dig fel någon gång?
– Jo, på en kommunchefsträff kom
jag en gång i jeans och tröja medan alla andra kom i kostym.
Finns några tabun i en chefs­
klädsel?
– Själv skulle jag aldrig komma i
shorts, t-shirt eller Foppatofflor,
även om nog ingen skulle reagera.
Men kortärmad skjorta går bra.
Hur ser du på tatueringar, rakat
huvud, piercing och liknande?
– En liten tatuering kan gå an, liksom en ring i örat, men regeln är
att alltid vara välvårdad och visa
sin omgivning respekt.
Gillar du mode och kläder?
– Nej, kläder är ointressant för
mig. Huvudsaken är att vara hel,
ren och proper. En gång planerar
jag att inför en okänd församling
först komma in i kostym, skjorta
och slips och börja tala för att sen
plötsligt gå ut och komma tillbaka
i jeans och då se om jag bemöts
på olika sätt. Jag tror folk lyssnar
olika beroende på talarens klädsel.
Det är intressant.
J
foto paulina holmgren
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Namn: Christine Nivung
Yrke: Platschef och konsult på
företaget PBM, som sysslar med
KBT-baserat ledarskap, i Sundsvall
och Hudiksvall.
Ålder: 45 år.
spelar klädseln mest roll, det gäller
att anpassa sig efter kundens verksamhet och kultur, man ska varken
vara för upp- eller nerklädd.
Hur klär du dig?
– Oftast i klassisk kavaj, dräkt eller
kostym i bra kvalité, men om jag
vet att jag har en administrativ dag
framför mig, så klär jag mig ledigt.
Har du klätt dig fel någon gång?
– Som nyanställd hade jag en gång
en linnedräkt, som snabbt förvandlades till ett dragspel, den blev
ofattbart skrynklig. Jag kände
mig obekväm och ”fel” hela den
dagen, särskilt som jag
träffade många för
första gången vid det
tillfället.
Finns några tabun i en
chefs klädsel?
– För kort kjol, för höga
klackar, för urringat, för genomskinligt, för sexigt eller
utmanande. Rutig flanellskjorta,
skinnväst, shorts, träskor eller sandaler utan
strumpor. Trasiga jeans
passar inte heller.
Hur ser du på tatueringar, rakat huvud, piercing, smycken
och liknande?
– Massor av stora smycken,
piercing och synliga tatueringar
är iögonfallande och pryder inte
någon. Som företrädare för en
verksamhet och även som förebild
för medarbetare har man ett ansvar att ge ett seriöst intryck.
– Vi kommer nog att se fler
chefer som är både piercade och
tatuerade i framtiden. Nya branscher, nya ideal och nya förebilder
ändrar på våra värderingar och
förändrar våra fördomar med
tiden.
Gillar du mode och kläder?
– Ja, det är kul men numera prioriterar jag inte det nöjet i samma
mån som tidigare. Jag är tacksam
om jag enkelt hittar det
jag behöver, det tar
ganska mycket tid att
komponera en funktionell
garderob.
J
foto svanthe harström
Bert bergström:
"jag hade vita
strumpor i sandalerna"
Intervjuer
gunnel
åhlander
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
P Kan man klä sig hur som helst
som chef?
– Nej, det är viktigt att ha en
professionell attityd och anpassa
klädseln till sammanhanget. Varje
tillfälle har sin klädkod.
Hur klär du dig på jobbet?
– Grunden är skjorta, jeans och
kostymväst. Ibland fleeceväst.
Kavaj kan jag ha, om jag
ska iväg på ett externt
möte, exempelvis med
ansvariga inom socialtjänsten. Men om jag kom
i slips och kostym till ett vanligt
möte med mina medarbetare,
skulle de nog undra vad som
stod på. Viktigast av allt är att
vara hel, ren och välvårdad.
Namn: Bert Bergström
Yrke: Personalchef på Active
­Omsorg och Skola AB i Linköping.
Ålder: 55 år.
Har du klätt dig fel någon gång?
– Ja, faktiskt. Vid en sommarsamling med alla som hade avtal med
Linköpings kommun hade jag på
mig ett par vita strumpor i sandalerna. Då kände jag mig väldigt
obekväm och tyckte att strumporna lyste lång väg.
Finns några tabun i en chefs
­klädsel?
– Det beror alldeles på, men flipflop och shorts ska man nog inte
ha. Överhuvud taget ska man inte
avvika för mycket, gör man det kan
det bli fel i kommunikationen med
dom man möter.
Hur ser du på tatueringar, rakat
huvud, piercing och liknande?
– Vår finansminister har ju ring
i örat och hästsvans och det är
okej för han är ju väldigt välvårdad.
Jag tror vi kommer att få se förändringar i chefers klädsel fram­
över. Just nu är det exempelvis
vanligt med tatueringar, något
som nog kommer att återspegla
sig i chefsammanhang fram
över.
Gillar du kläder och mode?
– Ja, just nu lånar mina söner mina
kläder och det är kul!
J
foto lasse hejdenberg
23
Hannonser e
hälsa
Låt din mobil hjälpa
dig att stressa ner
U I år tar vi hjälp av den nya
tekniken för att stressa ner
och ha koll på hur vi mår. För
alla som har tillgång till en
Iphone eller en android kommer det nya, så kallade
”appar”, som ska underlätta
för oss att må bra i vardagen.
En del är gratis, andra kostar
pengar.
Mindfulness, meditation och
yoga är numera vedertagna sätt
att stressa ned och få ro i själen.
Mindfulness, eller medveten
närvaro, är en metod som har
sitt ursprung i buddismen.
Metoden handlar om att leva i
nuet. För att bli duktig krävs regelbunden träning. I dag finns
kurser över hela landet som lär
ut hur man kan använda tekniken i vardagen bland annat
genom meditation. Och nu kan
man förstås träna både mindfulness, meditation och yoga via
telefonen med en app.
avslappningsmusik med dig.
Meditationen tar 15–20 minuter, pris 15 kr.
P 101 yoga poses: En gratisapp
med precis vad det låter
som, 101 yogaövningar
med beskrivningar
i text och bild. Indelade i sittande, stående
och olika svårighetsgrader.
P Long Deep Breathing:
Den här plockar du
fram när du
känner att du
springer runt
med andan
En app är ett
litet, ­enkelt
program
som körs i
mobiltelefon
eller på
surfplatta.
P Mindfulness
Meditation: I
i halsen och aldrig
hinner djupandas.
Då kan du lära dig
andningsteknik
när du missar bussen till exempel, pris 7 kr.
P EnergyBoost-Relax!:
Innehåller avspänning
i fyra punkter för axlar,
käkar, sittben och fötter.
Det är just på de ställena
som stressen slår till mot
kroppen. Framförallt mot
axlar och käkar, där
stressen sätter
sig i så kallade ”stressnästen”.
co
lo
ur
bo
x
stället för att
sätta på en cd
så har du alltid
instruktioner och
Ett leende smittar Koncentrera dig
– om det är äkta
på att vara chef
Le gärna på jobbet – om du verkligen menar det. Är det påtvingat
blir du bara nedstämd. Det konstaterar forskare vid
Michigan State
University i USA
efter att ha studerat ett antal
bussförare under två veckors tid.
Undersökningen visar att de som
log mot passagerarna på grund av
äkta känslor blir på bra humör och
engagerar sig i jobbet. Påtvingade
leenden hade motsatt effekt.
24
För att kunna se sina medarbetare och skapa en bra arbetsmiljö
behöver cheferna må bra. Därför
har Västra Götalandsregionen en
kurs i stresshantering. I stället för
att lära ut modeller kring att leda
andra, får deltagarna koncentrera
sig på sig själva och sin roll som
chef. De får också gör en egen
hälsoprofil. Syftet är att hitta sätt
att hantera sin egen stress. Utbildningen pågår under sju halvdagar
och är öppen för alla chefer i regionen, skriver suntliv.se.
P Bullerapp: En gratisapp från
Arbetsmiljöverket som via telefon mäter bullernivån
i din omgivning. Appen
mäter bullernivån i
realtid och med hjälp
av en kalkylator kan
man också räkna ut
hur mycket buller
man utsätts för under en hel dag. Här
finns också information om
vilka kravvärden som gäller för
ljudnivån. Appen fungerar för
ljudnivåer mellan 40 och 100
decibel.
Till slut en gratis-app som Röda
korset har tagit fram och som
faktiskt kan rädda liv.
P Första hjälpen-app: Enkla illustrationer och en tydlig röst
på svenska, guidar användaren
genom de viktigaste momenten
i hjärt-lungräddning på vuxna
samt luftvägsstopp för barn
respektive vuxen. Dessutom
finns enkla, tydliga
första hjälpen-råd
för skador och sjukdomar som man kan
råka ut för. J
text susanne blick
Meditation gör
Dålig kunskap om
dig stresståligare psykisk ohälsa
Det är inte bara avspänningen som
gör att många känner sig bättre av
meditation. Ny forskning visar att
åtta veckors regelbunden övning
räcker för att förändra hjärnans
struktur och göra den mer stresstålig. Forskare vid Massachusetts
General Hospital har genomfört
en studie där de magnetröntgat
försökspersonernas hjärnor. Resultatet visade på en tillväxt i det
område som kallas hippocampus,
viktigt för inlärning och minne.
Tydlig policy och rutiner för att
hantera psykisk ohälsa är viktigt.
Men mer än varannan chef uppger
att det saknas på arbetsplatsen.
Det visar en undersökning som
företagen Novus och CEPI genomfört. Drygt 7 av 10 chefer tycker
att det är viktigt med kunskap, en
tydlig policy och rutiner och 6 av
10 kan tänka sig att anställa personer med erfarenhet av psykisk
sjukdom. Endast 45 procent uppger att de har god kunskap i hur de
ska stödja anställda med problem.
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
25
gör det själv
För i morgon kan det vara för sent
U Varför skjuta det du kan göra i dag till
i och sedan hälla dem genom
en mental tratt – ut på andra
sidan kommer bara de du som
chef bör vara inblandad i och
som får störst effekt på vad du
vill uppnå. De projekten ska
sedan brytas ner i små steg som
gör dem lättare att hantera.
I slutet av varje arbetsdag
väljer du vilka tre uppgifter
som är viktigast att ta tag i
den kommande dagen. Det
gör det lättare att sätta i gång
direkt när du kommer in på
morgonen.
– Det går att bocka av massor av uppgifter på sin lista utan
att det leder dig närmare målet.
Det är lätt att bli överlastad
och inblandad i för mycket, då
måste man fokusera på målet,
konstaterar Louise Widén.
i morgon? Ibland är det lätt att hitta skäl
men att flytta fram uppgifter kan bli en dålig vana med stress som följd. Har du svårt
att komma i gång finns tekniker att ta till.
text annika larsson ILLUSTRATION NICKAN JONASSON
Att skjuta upp saker som behö– Personer med höga krav på
ver göras är vanligt. Det som
sig själva kan vara rädda både
känns svårt eller tråkigt får
för att misslyckas och för vad
gärna vänta medan vi surfar in
som händer om de lyckas. Ibpå Facebook, läser mejl eller går land lägger de sig medvetet på
och tar en kopp kaffe. Beteendet en lägre prestationsnivå, sitter
kallas prokrastinering och kan
in i sista stund och får aldrig
ställa till problem för oss då
veta vad de skulle kunna åstadansökningar till jobb
komma om de börjat
inte kommer in i tid,
i tid, säger hon.
räkningarna inte blir
betalda eller deadlines
Om det fungerar att
passeras. Även proleverera på kort tid
krastinerare som får
blir det en form av
vardagen att fungera
belöning, vilket lätt
kan på sikt få problem.
skapar en vana. Det
lästips
Att ständigt ha för
fungerade ju bra sist,
lite tid på sig för olika
då löser det sig säkert
uppgifter skapar stress P The now habit av nästa gång också. På
Neil Fiore. Penguin
och man hinner inte
sikt kan det bli en del
Putnam Inc 2007.
göra saker så bra som
av ens självbild. Man
man skulle kunna. Stressen gör i tror man måste ha kniven mot
sin tur att det blir ännu svårare
strupen för att komma upp i en
att fokusera och spär på det dåviss stressnivå, bli koncentrerad
liga samvetet.
och kunna leverera.
– Det handlar om en kombination av personlighetsdrag
Karin Folkar är psykolog med
och vanebeteende. Men det
KBT-inriktning. Hon menar att
går att förändra. Man kan lära
prokrastinering kan ha många
sig bygga upp stressnivån själv
olika förklaringar, till exempel
­genom att träna på igångsätträdsla, invanda mönster och att
ningstekniker, säger Karin
vi vill belöna oss själva i stunFolkar.
den.
s­ jälva kan vara rädda
både för att misslyckas och för vad som händer om
de lyckas. Karin Folkar, psykolog med KBT-inriktning
26
För att få en bild av hur du
själv arbetar rekommenderar
Karin Folkar att under tre arbetsdagar skriva ner vad du
gör av din tid. Försök uppskatta hur mycket du surfar,
fikar, sitter i möten eller med
ett dokument. Då kan du hitta
mönster och se om du har svårt
att ­komma igång, svårt att fokusera och slutföra eller om
du ägnar allt för mycket tid åt
kvasi­uppgifter som inte leder
mot målet.
En vanlig tankefälla som gör
det svårt att komma i gång är
att vi går på känsla och tror
vi måste vara inspirerade för
att kunna börja. Så är det inte.
Genom att träna in ingångsättningstekniker kan vi hitta vägar
att komma över bristen på inspiration.
Ska du skriva en rapport
kan du exempelvis börja med
att skapa strukturen och sätta
­rubriker. Du jobbar fem minuter
och när du klarat det kan du
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Men det finns knep att ta till som hjälper dig att komma till skott.
belöna dig med att göra något
annat en stund innan du jobbar
fem minuter till. Poängen är att
du ska stå emot impulser att
göra andra saker
för att arbetet
går trögt. Allt
eftersom du blir
bättre på att
­hålla fokus ut­
ökar du arbetsLouise Widén
passens längd.
För att jobba effektivt behöver vi tydliga mål. Louise Widén
dan eriksson
privat
Personer med
’’höga
krav på sig
Svårt att komma igång? Beteendet kallas med ett finare ord för prokastinering.
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
är coach och jobbar bland annat
med personlig effektivitet.
– De flesta har många projekt
och det gäller att hitta ett fokus
och ett system för att hantera
allt som ska göras. Utgå från ett
övergripande mål för året och
bestäm vilka som är dina tre
viktigaste projekt just nu, råder
hon.
För att prioritera allt som ska göras kan det underlätta att skriva
upp alla projekt du är inblandad
Ett annat vanligt problem är
dubbelhantering. Du får ett
mejl, tittar på det men svarar
inte. Senare tittar du igen och
skriver ett svar.
– Träna in en vana att göra
allt som tar mindre än två minuter på en gång, säger Louise
Widén.
Har du saker att göra som
kräver fokuserat arbete så ­
gäller det att planera in ostörd
tid. Stäng av mejl och telefon,
sätt en lapp på dörren med
ett klockslag då du är tillbaka
och leta reda på en plats där
du ­jobbar bra. Ungefär 90 minuter är lagom. Så länge kan
i princip allt vänta. Efter ditt
arbetspass kan du boka in en
halvtimme för att ringa och
svara på mejl som kommit då du
varit borta.
– Jag tycker det är viktigt
att man på arbetsplatsen börjar
prata om arbetsvanor och vad
var och en behöver för att fungera. Mycket handlar om att bli
medveten om hur man fungerar
och sedan träna in nya vanor,
säger Louise Widén.
J
4
steg till
bättre arbetsro
1
2
Gör arbetsplatsen
­trevlig att sitta vid.
Jobba i tidsblock. Avsätt tid för fokuserat
arbete då du stänger av
mejl och telefon. Därefter
bokar du tid för att svara
på mejl och samtal.
3
Välj en arbetsplats
där du koncentrerar
dig bra, kanske är det ett
café eller hemma.
4
Meddela dina kolleger att du inte är
nåbar och tala om när du
blir tillgänglig igen.
5
steg för att lättare
komma igång
1
Se över dina vanor.
Skriv upp vad du gör
med din tid under tre
arbetsdagar. Hitta de
­moment som distraherar
och gör en plan för hur
du vill hantera dem.
2
3
Dela upp projekt
i väldigt små steg.
Välj dagens tre viktigaste uppgifter och
sätt igång redan på förmiddagen.
4
Träna på att sätta
i gång och att hålla
fokus. Börja med fem minuters arbete, belöna dig
med att göra något annat
innan du jobbar ytterligare
fem minuter. Utöka arbetspassen allt eftersom.
5
Använd tvåminuters­
metoden. Allt som tar
mindre än två minuter gör
du omgående.
27
fråga ombudsmannen
böcker & tidskrifter
U Har du frågor till din personliga ombudsman? Skicka ett mejl till [email protected]. Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan.
Utmana dina fördomar
Regnbågschefen –
så blir du bra på hbt-frågor
Petra Elisson
Liber
U Recension
Människor trivs bättre på jobbet och presterar mer om de får
vara sig själva. Det är egentligen
den självklara utgångspunkten
för den här boken. Att vara sig
själv innebär bland annat att
kunna sitta vid fikabordet och
prata om vad du gjort i helgen
tillsammans med din älskade,
dina vänner och/eller din familj
utan att någon ifrågasätter könet på dem du berättar om.
Det innebär också att inte
behöva lyssna till bög- eller
flatskämt eller homofobiska
uttalanden på jobbet. Och det
största ansvaret för att skapa en
trygg arbetsmiljö för alla, oavsett sexuell läggning, ligger på
chefen.
Petra Elisson skriver direkt
till dig som är chef, HR-ansvarig
eller på annat sätt jobbar med
personalfrågor och som helhjärtat vill jobba med hbt-frågor.
För det här handlar inte om att
på ytan deklarera att du är en
utgivet
själv, titta på din omgivning och ditt umgänge.
Hur mycket mångfald
finns det runt omkring
dig och hur påverkar det
ditt beteende som chef?
Förutom att boken
innehåller konkret
hjälp med metoder, ordlista och
hbt-historia, så
berättar också några chefer om
sina erfarenheter av att själva
komma ut och vara homo-, bieller transpersoner på jobbet
och varför det är så viktigt att
jobba med de här frågorna.
Petra Elisson lanserar Regnbågstrappan som en modell att
arbeta efter. Den består av åtta
steg, där steg 1 handlar om att
börja med att titta på sig själv
och sina egna fördomar. Även
om man betraktar sig själv som
fördomsfri så är det mycket
svårare än man tror att gå utanför heteronormen. Kartlägg dig
Steg 2 handlar om att
lyfta hbt-frågan högre
upp i ledningen så att ni i
steg 3 kan ta fram styrdokument som hbt-strategi
och hbt-policy. Därefter
är det dags att involvera
personalen och sprida
information, steg 4 och 5.
Vid steg 6 är vi framme
vid att skapa hbt-vänliga
rekryteringar, vid steg 7
att skryta utåt och att i steg
8 göra en långsiktig plan
som följs upp med jämna
mellanrum.
Inte gjort på en kafferast
precis. Men väl värt besväret och hög tid att sätta
igång.
text susanne blick
?
Jag arbetar som enhetschef i en mindre
kommun. Jag har fått kritik
av personalchefen för att jag
har kommenterat en kollegas
inlägg på Facebook. Arbetsgivaren säger nu att jag har
brutit mot mitt anställningsavtal. Vad får man göra och
inte göra? Det känns konstigt
att inte få göra vad man vill på
sin fritid.
Det här problemet är inte
enkelt att svara på men
jag ska försöka ge dig råd för
vad du kan tänka på. Att skriva
och yttra sin åsikt är i Sverige
grundlagsskyddat om man är
offentliganställd, men det finns
en del undantag, främst när det
gäller att yppa sekretessbelagda
!
uppgifter. Att du skriver din
åsikt på Facebook är i sig inte
ett brott mot ditt anställningsavtal och arbetsgivaren kan inte
”straffa” dig för just detta. Om
du skriver det på din fritid spelar ingen roll. Alla anställda är i
och för sig bundna av lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare,
men offentliganställda har yttrandefrihet och det är alltså inte
illojalt att använda sig av den.
Det bästa är att det finns en
skriftlig policy om hur datorer,
mobiler, internet och sociala
medier får användas av de anställda, på arbetstid och fritid,
för att förebygga konflikter.
Denna policy får dock inte gälla
innehållet i meddelandena.
Erfarenheten att använda
sig av sociala medier skiljer sig
mycket och påverkar också synen på vad som är okej och inte.
Ta upp en diskussion om en policy i dessa frågor.
Diskutera i ledningsgruppen
hur ni ser på detta både ur ett
perspektiv som arbetsgivare
och som anställd. Att vara chef
eller inneha annan högre position innebär ett ansvar att vara
just arbetsgivarens företrädare.
Arbetsgivaren förväntar sig en
lojalitet och att chefer visar på
ett gott omdöme och handlar
för arbetsgivarens bästa. Jag
vill poängtera att detta inte ska
tolkas som att man inte får säga
vad man tycker eller kritisera
sin arbetsgivare till exempel när
det finns missförhållanden, men
även om det inte är formellt
möjligt att bestraffa sådant är
det ändå klokt att tänka på vad,
hur och på vilket sätt man uttrycker sig.
Om du har frågor så kan du
alltid kontakta din personliga
ombudsman på ditt center.
Marie Ström
Personlig ombudsman för chefer
U Marie Ström är en av SKTFs sju personliga ombuds-
män. Som chefmedlem i SKTF kan du ­genom din personliga ombudsman bland annat få en rådgivare och ett
bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner
i arbets­miljöfrågor med mera, samt stöd av SKTF vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer på www.sktf.se/chef
Hannons e
Fotnot: Hbt – uttrycket är ett samlingsuttryck som omfattar homosexuella, bisexuella och transpersoner. Allt oftare nämns även ”hbtq”
som ett nytt samlingsuttryck, där q
står för queer.
ett axplock av nyutkommen ledarskapslitteratur
Lönesamtal och lönesättning
Tommy Wahlström
Liber
Syftet med Tommy
Wahlströms bok är
att lyfta fram lönesamtalet, som rätt
hanterat, är det effektivaste samtalet
för att skapa motivation och glädje hos medarbetarna. Bokens råd illustreras av
ett fiktivt medelstort företag där
den relativt nytillträdde chefen
”Gustav” ska ha lönesamtal med
sina sex sinsemellan väldigt oli28
fördomsfri person
och att arbetsplatsen
är öppen och tillåtande. Nej, det här
handlar om att ge sig
tid att bedriva ett aktivt och systematiskt
arbete för att skapa
en arbetsmiljö som
är öppen och som
ger ökat utrymme
för personalen att
prestera bättre. Det
handlar också om
att bli en attraktiv
arbetsgivare som
lättare kan attrahera nya medarbetare.
Du har lojalitetsplikt – även på fritiden
ka medarbetare. Här finns tips,
checklistor och resonemang
kring lön och andra förmåner.
Bestäm dig – handbok för
­snabbare och bättre beslut
Pelle Tornell
Forum
Det är besluten du
fattar varje dag
som avgör hur ditt
liv ser ut, både
privat och i jobbet.
Pelle Tornell kallar sin bok för en
överlevnadshandbok för valmöj-
lighetssamhället. Han berättar
om hur vår hjärna tar in och
tolkar information och hur den
beter sig för att komma till beslut. Han är modig nog att lova
att när du läst boken kommer
du garanterat att fatta beslut
som du slipper ångra.
Så gör du som chef – handledning
vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Handisam, myndigheten
för handikappolitisk samordning
Hur stödjer du som chef en
­anställd som mår psykiskt
­dåligt? Hur motverkas negativ
stress i arbets­
gruppen? Vilka
faktorer främjar psykisk
hälsa och välbefinnande?
Det är frågor som skriften Så
gör du som chef försöker ge svar
på. Den har kommit till utifrån
ett initiativ från kampanjen
Hjärnkoll som regeringen ligger bakom. Syftet med skriften
är att den ska fungera som ett
verktyg för chefer med personalansvar i privat och offentlig
verksamhet.
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
29
enhetschefer
här finns de hö gsta
och lägsta lönerna
26 550 kronor i månaden i Hallsberg och 42 200 kronor
i Danderyd. Det är stora skillnader i löner mellan äldreomsorgens enhetschefer. Arbetsvärdering och lönekartläggning är bästa sätten att få upp lönerna.
D
text lasse nilsson foto mostphotos.com
et gäller att jobba i rätt kommun om man vill ha bra
betalt som enhetschef
inom äldreomsorgen. För
skillnaderna är stora. Det
visar en undersökning som
SKTF-tidningen har gjort och
som bygger på svar från 225 av landets kommuner.
Inte helt oväntat ligger åtta av de tio toppkommunerna i Stockholms län. I Danderyd,
Upplands-Bro och Järfälla ligger median­
lönen på över 41 000 kronor.
– Det är en medveten strategi. Vi har varit
noga med att jämställa enhetscheferna inom
socialförvaltningen med rektorer, de har lika
många anställda under sig och har tung arbetsbörda, säger Barbro Norén, personalchef
i Upplands-Bro.
Upplands-Bro har fem enhetschefer inom
äldreomsorgen. Var och en har omkring
60–70 anställda. Alla enhetschefer har samordnare som hjälper till med administration.
Ibland kan de även hjälpa till med löne- och
utvecklingssamtal.
Kan konkurrens om cheferna ha bidragit
till att pressa upp lönerna runt Stockholm?
– Nej det tro jag inte, vi har inte haft svårt
att få tag på chefer. Jag tror det
är vår satsning
på enhetscheferna som gett resultat, säger
Barbro Norén.
Även i Danderyd, som redovisar högst lön för
enhetscheferna, är det värderingen av arbetet
som avgör lönen snarare än hård konkurrens
om chefer.
– De har så stora arbetsgrupper och ett
direkt ansvar. Resultatenhetscheferna på
­boendena har inga underställda verksamhetsledare eller liknande utan sköter hela
­chefsuppdraget själva, säger personalchefen
Ulla Valentin.
Många
av kommunerna
som har
"ett kvitto på att jag gör ett
andré de loisted
Sedan ett par år tillbaka är
Simrishamns kommun en av
toppkommunerna när det gäller
enhetschefernas löner inom äldreomsorgen. Det började 2006
med en lönekartläggning. Margareta Egerius är en av de som
fick upp sin lön tack vare den.
Margareta Egerius kommun är en av kommunerna i lönetoppen.
30
Trots att enhetscheferna inom
äldre- och handikappomsorgen
fått större ansvarsområden blev
de kvar på samma nivå i kommunens lönesystem. Detta samtidigt
som manliga chefer inom andra
förvaltningar flyttades upp en
nivå med cirka 3 000 kronor högre
löner.
Det krävdes en Jämo-anmälan
och att SKTF genomförde en tvisteförhandling för att arbetsgivaren
skulle gå med på att justera upp
lönerna för enhetscheferna inom
omsorgen. Löneökningarna blev
mellan 2 500 och 3 800 kronor i
månaden. I dag ligger medianlönen på 40 200 kronor i månaden.
– Vi åkte upp en hel del, nu
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
lägre löner är mindre och ligger i glesbygdsområden, men det finns även andra förklaringar.
I Hallsberg, längst ned på listan, är två
av de sex enhetscheferna nyanställda och
en saknar tidigare erfarenhet. Ett par av de
andra cheferna har små områden med ett
fåtal anställda.
Ronneby är en av kommunerna med allra
lägst löner. Trots att flera av enhetscheferna har många anställda och fullt ansvar för
verksamhet, ekonomi, personal och arbetsmiljö ligger medianlönen på drygt 27 000
kronor.
Kommunalrådet Roger Fredriksson (M)
säger att han är medveten om att enhetscheferna har låga löner jämfört med andra
kommuner.
– Vi har uppmärksammat det men har inte
fattat några beslut om hur vi ska gå vidare.
Politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott diskuterar just nu vilka grupper man
ska satsa på och vilket ekonomiskt utrymme
som finns. En av grupperna är just enhetscheferna. Roger Fredriksson vill inte ge
några löften men säger att han inte är nöjd
med löneläget.
– Det är ett problem. Det påverkar rekryteringen och därmed också kvaliteten på
vår verksamhet.
J
bra jobb"
tycker jag att jag har en bra lön. Men
det är ett tufft jobb och jag har stort
ansvar, säger Margareta Egerius,
enhetschef för Gärsnäs vård- och
omsorgsdistrikt.
Margareta Egerius tjänar 39 300
kronor i månaden. Totalt har hon ett
60-tal anställda inklusive vikarier.
Hon har administrativt stöd på halvtid men har alla utvecklings- och
medarbetarsamtal själv.
– En bra lön gör att man känner
sig uppskattad och är ett kvitto på
att man gör ett bra jobb, säger hon.J
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
enhetschefer
fakta U Chefslöner i kommunerna
P Lönetabellen visar kommun och lönen för enhetschefer inom äldreomsorgen samt lönen för chefer inom
research Lasse nilsson
omsorgen om personer med funktionsnedsättning i 225 kommuner*. Ale
Alingsås
Arboga
Arjeplog
Arvika
Askersund
Avesta
Bengtsfors
Berg
Boden
Bollebygd
Bollnäs
Borås
Botkyrka
Boxholm
Bromölla
Bräcke
Burlöv
Båstad
Dals-Ed
Danderyd
Degerfors
Dorotea
Eda
Emmaboda
Enköping
Eskilstuna
Eslöv
Fagersta
Falkenberg
Falköping
Falun
Filipstad
Finspång
Forshaga
Färgelanda
Gnesta
Gotland
Grums
Gullspång
Gällivare
Götene
Hagfors
Hallsberg
Hallstahammar
Halmstad
Haninge
Haparanda
Heby
Hedemora
Helsingborg
Herrljunga
Hjo
Hofors
Huddinge
Hudiksvall
Hultsfred
Hylte
Hällefors
Härjedalen
Härryda
Höganäs
Hörby
Höör
Järfälla
Jönköping
Kalix
Kalmar
Karlshamn
Karlskoga
Karlskrona
Karlstad
Katrineholm
Kil
Kinda
35 000 33 600
31 800 32 425
35 946 35 946
30 375 27 600
31 600 31 500
33 500 31 800
34 450
–
34 400 32 124
32 512
31 877
27 595 31 323
35 900 35 800
32 200 32 470
29 928 28 519
32 500 32 640
32 000 33 600
30 325 28 800
30 393 29 551
32 000 30 675
31 800 32 500
33 750 30 050
42 200 38 800
31 850 29 650
36 210 35 764
33 800
31 291
32 650 30 700
33 500 34 950
33 410 33 325
34 400 34 550
31 744 33 097
30 600 30 900
30 750 31 900
31 000 29 675
31 480
–
33 085 35 250
32 500 31 938
35 500 33 000
34 598 31 700
31 600 31 500
– 29 985
30 200 27 600
30 900 31 700
31 700 30 625
31 300 29 550
26 550 25 550
31 450 31 400
31 250 32 450
36 700 32 250
32 250 29 600
31 000 29 953
28 891 28 200
35 100 34 000
32 620 33 600
37 400 37 000
32 800 33 400
38 000 33 800
31 757 32 364
33 650 30 300
30 900 29 150
37 434 35 037
32 000 32 750
34 500 35 850
32 300 30 458
29 000 29 200
36 312 34 700
41 000 44 500
30 480 29 950
30 797
–
31 211
31 115
30 900 31 950
33 250 37 100
31 180
31 157
34 375 33 750
35 200 34 000
33 500 33 500
32 650 30 475
Kiruna
Klippan
Knivsta
Kramfors
Kristianstad
Kumla
Kungsbacka
Kungsör
Kungälv
Kävlinge
Köping
Laholm
Landskrona
Lekeberg
Lerum
Lessebo
Lidingö
Lidköping
Lilla Edet
Lindesberg
Linköping
Ljungby
Lomma
Ludvika
Luleå
Lycksele
Lysekil
Mariestad
Mark
Markaryd
Mellerud
Mjölby
Mora
Motala
Munkedal
Munkfors
Mölndal
Mönsterås
Nacka
Nora
Norberg
Nordanstig
Norsjö
Nybro
Nyköping
Nynäshamn
Nässjö
Ockelbo
Orsa
Orust
Ovanåker
Oxelösund
Pajala
Partille
Perstorp
Piteå
Robertsfors
Ronneby
Rättvik
Salem
Sandviken
Sigtuna
Simrishamn
Sjöbo
Skara
Skellefteå
Skövde
Sollefteå
Sollentuna
Solna
Sorsele
Sotenäs
Staffanstorp
Stenungsund
Stockholm
33 050
30 150
34 488
29 000
33 125
33 000
34 200
32 950
34 500
35 050
30 450
33 330
31 900
36 850
33 000
29 650
35 000
34 100
33 600
31 550
36 900
30 905
35 750
29 550
29 367
31 325
29 470
35 000
31 814
27 950
32 133
35 550
31 150
32 650
35 994
32 000
31 900
31 625
35 600
36 000
36 000
29 750
27 750
30 050
31 728
32 100
34 650
35 800
30 280
30 686
28 050
34 250
31 113
37 400
–
30 124
30 318
27 046
28 750
38 000
33 295
34 450
40 200
34 500
32 700
30 900
31 900
28 200
37 773
37 000
30 781
31 260
37 950
33 700
39 700
33 523
31 100
34 448
28 800
28 880
32 650
34 250
33 150
34 000
33 000
–
33 330
30 060
33 000
34 000
33 000
–
33 900
33 000
29 500
–
29 300
36 430
30 170
30 695
29 000
29 460
34 500
31 575
28 500
38 300
34 970
32 200
32775
32 600
32 000
31 800
32 225
37 800
39 770
35 000
34 213
–
29 900
31 117
31 700
35 200
34 000
–
27 651
30 000
29 000
28 532
36 500
34 650
31 593
28 350
26 924
28 651
28 600
33 150
34 450
38 900
31 000
33 200
28 600
31 200
29 900
32 900
37 000
–
34 065
–
34 855
38 700
Storfors
34 200
Storuman
28 640
Strängnäs
34 950
Strömstad
32 700
Strömsund
28 500
Sundbyberg
36 725
Sundsvall
31 950
Surahammar 35 500
Svalöv
29 275
Svedala
32 900
Svenljunga
30 200
Säffle
29 325
Sävsjö
31 400
Söderhamn
31 450
Söderköping
33 750
Sölvesborg
30 826
Tanum
33 800
Tibro
32 350
Tierp
30 600
Timrå
30 300
Tingsryd
32 150
Tomelilla
–
Torsby
30 575
Tranemo
32 000
Tranås
29 900
Trelleborg
33 700
Trollhättan
32 525
Trosa
37 000
Tyresö
33 200
Täby
40 200
Uddevalla
31 800
Ulricehamn
31 200
Umeå
30 717
Upplands-Bro 41 400
Upplands-Väsby 37 075
Uppsala
35 550
Uppvidinge
33 000
Vaggeryd
34 140
Vallentuna
40 900
Vansbro
31 800
Vara
31 900
Varberg
31 200
Vaxholm
35 000
Vetlanda
35 133
Vilhelmina
27 600
Vimmerby
30 175
Vingåker
30 300
Vårgårda
29 650
Värnamo
34 300
Västervik
31 300
Västerås
35 538
Växjö
31 050
Ydre
29 005
Ystad
35 800
Åmål
32 100
Ånge
29 700
Åre
36 300
Årjäng
32 500
Åstorp
32 300
Åtvidaberg
34 000
Älmhult
31 225
Älvdalen
32 700
Älvkarleby
33 500
Älvsbyn
29 300
Ängelholm
31 000
Öckerö
35 558
Ödeshög
30 500
Örebro
33 400
Örkelljunga
33 800
Örnsköldsvik 32 500
Österåker
37 900
Östhammar
30 250
Östra Göinge 34 200
Överkalix
30 894
Övertorneå
30 450
31 000
28 400
34 100
32 130
27 860
36 425
30 300
34 200
28 300
31 250
–
27 500
31 977
28 650
30 967
30 638
32 000
31 000
30 850
31 300
30 500
30 000
30 250
31 800
27 500
–
31 775
37 500
31 550
37 650
31 900
31 250
29 882
40 000
–
31 263
31 700
33 975
41 300
31 600
32 900
31 300
35 000
31 520
27 100
29 420
29 667
29 800
–
31 825
37 950
31 050
–
35 700
28 700
29 700
32 500
29 450
31 500
30 000
31 225
–
34 100
28 925
33 250
34 215
26 100
31 500
30 250
30 600
36 050
28 643
34 000
29 120
31 500
* De kommuner som inte finns med i tabellen, har antingen inte svarat på enkäten eller har inte den typen av organisation.
31
n XXX XXX
min karriär
Att bli fritidschef var ingen planerad karriärväg för Jan Hagström,
men när han nu stannat i över tjugo år i Emmaboda ­kommun konsta­
terar han att han trivs alldeles utmärkt på jobbet. Det bästa är att se
resultat av arbetet och få positiv respons från ­kommunens invånare.
intervju emma sandell foto åsa brozén
U
Vad gör du på jobbet?
– Det bästa med mitt jobb
är att det inte finns någon
vanlig dag. Det är väldigt omväxlande. Jag har ansvar för Emma­boda
bad- och träningscenter, sköter service mot föreningar med bokningar
och liknande. Sen kan det bli lite för
mycket möten ibland med alla olika
grupper som finns inom kommunen.
Fler bokningar ordnas via dator i dag
vilket är positivt för tillgängligheten
ökar. Samtidigt kan jag tycka att det
är synd för det gör att man missar att
prata med folk då de kan sitta hemma och göra sina ströbokningar via
datorn. Den kontaktbiten försvinner
när telefonen ersätts av datorn.
Har du själv en aktiv fritid?
– Ja, jag har varit deltidsbrandman i
tjugo år och har hand om lite fystester med rökdykarna två gånger om
året. Sen går jag med några stycken
på vårt eget gym här på vinterhalvåret för att hålla igång lite. På
somrarna paddlar jag gärna kajak
och springer. Målsättningen med
träningen är att genomföra ett minitriathlon i Kalmar. Det innebär att
man ­simmar 300 meter, cyklar två
mil samt springer fem ­kilometer.
Det finns en större tävling där,
Järnmannen, men jag ska göra
­minivarianten dagen innan, den
för motionärer.
Hur ser framtiden ut?
Hur många anställda har du?
– De senaste sju åren har Emmaboda haft det bra ekonomiskt, så vi
har varje år kunnat investera i att
förbättra kommunens fritidsanläggningar. Bland annat satsade vi nu
i höstas på nya friidrottsbanor för
skolan och totaldränerade en fotbollsplan. Det är förhållandevis låg
Titel Fritidschef Arbetsplats Emmaboda kommunkontor
Hur hamnade du på ditt jobb?
Ålder 48 år Lön 33 100 kronor i månaden Familj Sambo, två döttrar arbetslöshet här och då alla förvaltningar skött sina driftsbudgetar har
– Från början är jag utbildad fritids- och två bonussöner Fritid Deltidsbrandman, går på gym, paddlar
kajak och renoverar ett gammalt hus.
det inte varit något underskott.
ledare och sen har jag arbetat som
– Nu framöver ska vi bygga ut
fritidsintendent och fritidskonsuvårt spinningrum i simhallen och även byta bubbelpoolen där. Det
lent. Jag spenderade även några år i Nybro kommun men flyttade
är som roligast att jobba när man ser resultat och folk blir nöjda
tillbaka hit till Emmaboda och har varit här i tjugo år nu.
med det vi gör. J
– Så det är väl inte en jätteplanerad karriär.
– Jag har hand om ett 20-tal anställda. Det svåraste med mitt jobb är att
reda ut när det blir tråkigheter på
personalsidan. Det kan vara problem
med försäkringskassan, sjukfrånvaro
eller rehabilitering.
fakta U Jan Hagström
U Chefen
Tidningar som ger dig
verktyg i arbetslivet.
Hannons e
i fokus nr 3 utkommer den 25 maj 2011
Hannons e
sktftidningen.se
– rykande färska
fackliga nyheter som
uppdateras dagligen.
Allt om jobbet är en
tidning för dig som ­
arbetar eller studerar
och är medlem i SKTF.
Här går vi på djupet i
ett ämne. Vi tar fram de
goda exemplen och ger
massor med tips. Allt
om jobbet kommer
ut fyra gånger per år.
SocialQrage är tidningen
för dig som arbetar inom
det sociala området.
­Förklarar, analyserar och
skapar ­debatt sex gånger
om året
SKTF-tidningen
är en facklig
­nyhetstidning som
bevakar, granskar
och ­kommenterar
händelser inom
­arbetsmarknad, politik
och samhälle.
Chefen i fokus
är en tidning om
ledarskap för dig som är
chef och m
­ edlem i SKTF.
Den utkommer med sex
nummer per år.
Intresserad av att prenumerera på någon av våra tidningar,
eller vill du ha gratis provexemplar? Kontakta redaktionen på
telefon 0771-44 00 00 eller mejla till [email protected]
32
Chefen i fokus nr 2 U april 2011
SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för tjänstemän i kommuner, landsting, kyrka
och hos privata arbetsgivare inom bland annat vård och omsorg.