Transcript Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa!
WHO bedömer att
Socialstyrelsens
Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder
Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
• 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar
• 90 % av diabetes typ 2
• 30 % av all cancer
kan förebyggas med bra matvanor, tillräcklig
fysisk aktivitet och rökstopp.
Karin Kauppi, dietist
SWESPEN 9 maj 2012
Varför nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder?
I Sverige…
…har hälften av alla kvinnor och 65 % av alla män
minst en ohälsosam levnadsvana.
…beror en femtedel samlande sjukdomsbördan på
ohälsosamma levnadsvanor.
• Saknas enhetlig praxis för hälsofrämjande
arbete i vården
• Socialt utsatta grupper har oftare ohälsosamma
levnadsvanor.
• Vi har inte råd att inte jobba förebyggande
Målet med riktlinjerna
Evidensbaserade metoder för att förebygga
sjukdom genom att stödja förändringar av
levnadsvanorna:
• Tobaksbruk
• Riskbruk av alkohol
• Otillräcklig fysisk aktivitet
• Ohälsosamma matvanor
1
Metoder för att påverka levnadsvanor
i mötet med den enskilda patienter
Gäller vuxna. Omfattar all hälso- och sjukvård.
Åtgärder:
• Enkla råd
• Rådgivande samtal
• Kvalificerat rådgivande samtal
Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens
kvalifikationer
Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid
Ohälsosamma matvanor hos vuxen
Hur allvarligt är tillståndet?
Kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet
och förtida död
Rekommendation:
HoS bör erbjuda Kvalificerat rådgivande samtal
Socialstyrelsen medveten om att detta är
resurskrävande och bedömningen är också att det
är den levnadsvana som Hälso- och sjukvården
lägger minst resurser på.
Prioriterade grupper
Kartlägga behovet av åtgärder
Ohälsosamma matvanor hos
Matvanefrågor
• gravid
• vuxen med övervikt/fetma
• vuxen med hypertoni
• vuxen med hyperlipidemi
• vuxen med diabetes
• vuxen med genomgången hjärtinfarkt/hjärtsjukdom
• vuxen med depression
• vuxen med schizofreni
• Utgår från livsmedelsverkets kostråd och Svenska
Näringsrekommendationer (SNR)
• Fångar relevanta matvanor ur folkhälsosynpunkt
• Fångar personer som är i störst behov av åtgärder
• Är validerade
• Möjliggör uppföljning av förändringar, individ/grupp
2
Matvanefrågor
1.




Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotsaker?
Två gånger per dag eller oftare
3p
En gång per dag
2p
Några gånger i veckan
1p
En gång i veckan eller mer sällan
0p
2.




Hur ofta äter du frukt och/eller bär?
Två gånger per dag eller oftare
En gång per dag
Några gånger i veckan
En gång i veckan eller mer sällan
3p
2p
1p
0p
5. Hur ofta äter du frukost?
 Dagligen
 Nästan varje dag
 Några gånger i veckan
 En gång i veckan eller mer sällan
3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt?
 Tre gånger i veckan eller oftare
 Två gånger i veckan eller oftare
 En gång i veckan
 Några gånger i månaden eller mer sällan
3p
2p
1p
0p
4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller
läsk/saft?
 Två ggr/dag eller oftare
0p
 Dagligen
1p
 Några gånger i veckan
2p
 En gång i veckan eller mer sällan
3p
Helhetsgrepp om nutritionen
Kostindex
• 9-12 p = följer i stort rekommendationerna (10 %)
• 0-4 p = betydande ohälsosamma matvanor (20 %)
• Frukost ingår inte i kostindexet
• Indikerar behov av extra uppmärksamhet ihop
med låga poäng och samtidig övervikt/fetma
Två sidor av samma mynt!
3
Pilotmodell
Implementering på Akademiska
Erbjuda bra matrutiner på avdelningen
Startat med pilotavdelningar
Varför?
• Erfarenhet av ”riktlinjeprocessen”
• Prova i liten skala – hitta basrutin
• Resursåtgång?
• Testa dokumentation – in/utdata
• Ge avdelningar/mottagningar redskap att på ett standardiserat sätt hitta
patienter som behöver hjälp
Vilka?
• Prioriterade patientgrupper
• Intresse för förebyggande arbete
• Delvis befintlig struktur för att ta hand om patienter med
ohälsosamma matvanor
• Representera olika divisioner
5-12
5-12poäng
poäng
Ingen
Ingen åtgärd
åtgärd
4. Screening
Matvanefrågor
BMI
När?
Vad görs idag?
5. 0-4 poäng - Erbjuda
kvalificerat rådgivande
samtal med dietist
MI-anda
Risk för undernäringannan nutritionsåtgärd
• 98 tillfrågade patienter, 25 % har ohälsosamma matvanor, varav
hälften har träffat dietist 1-5 ggr
• Positiv respons från avdelningschefer och personal!
Strukturen ses som hjälp, ej pålaga!
7. Uppföljning
6 månader
Matvanefrågor
BMI
DOKUMENTATION
3. Utbildning till personal
• Vad innebär riktlinjerna?
• Vad är bra mat?
• Hur samtalar man om mat?
• Hur man dokumenterar i datajournalen
Utvärdering - Enkät till personal
• Hur upplevs det att ställa
frågorna?
• Hur upplevs det att motivera till
vidare åtgärd?
2. Kartläggning av rutiner på avdelningen
1. Information till chefer
Erfarenheter
6. Åtgärd
Kvalificerade
rådgivande
samtal
5 dietistbesök
Utdata:
• Andel tillfrågade
• Andel med ohälsosamma matvanor (0-4p)
• Andel som fått åtgärd
• Andel som förbättrat matvanorna (> 4 p)
Personlig reflektion
Upplägget för kontakten skiljer sig inte från mitt vanliga arbete
som dietist när jag träffar patienterna. Det handlar om att
kartlägga matvanorna, hitta de goda strukturerna att bygga
vidare på, att hjälpa patienten att identifiera sina
problemområden och att utifrån det formulera tydliga,
konkreta mål att arbeta med i vardagen.
• Patienterna har haft matrelaterade problem och sjukdomar att ta
hänsyn till i kostrådgivningen/behandlingen
• Kontakt med avdelningar ger ringar på vattnet
• Upplägget för kontakten skiljer sig inte från vanligt dietistarbete!
Tack för er uppmärksamhet!
4
Hur lyckas vi implementera med bredd?
Styrkort, vårdavtal och handlingsplan
• Ta tillvara befintliga rutiner* och program
• Registrera det som redan görs standardiserat och sökbart
• Ge avdelningar/mottagningar redskap att på ett
standardiserat sätt hitta patienter som behöver hjälp
Utvecklingsmål - Implementering av SoS nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder
Införandet ska ha påbörjats för samtliga levnadsvanor. Ett arbete med riktlinjernas
process indikatorer ska ha påbörjats. Arbeta för enhetliga metoder och rutiner i Cosmic
för hela landstinget. 2011.
Målrelaterad ersättning
Hälsoinriktad hälso - & sjukvård
*Malnutritionsscreeningsmallen
Vikt vid inskrivning
BMI vid inskrivning
Ätproblem
Viktutveckling – ofrivillig viktnedgång/viktuppgång
Riskbedömning malnutrition – risk för undernäring/ingen risk
Fem frågor om matvanor- kostindex 0-4
Dokumentationsrutin som beslutsstöd för åtgärd
Standard
vårdplan
undernäring
”Utveckla systematiskt arbetssätt för riskbedömning av nutrition/ohälsosamma matvanor
för patienter på vårdavdelningar enligt SoS nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder.” (2 miljoner) 2012
Säker hälso- & sjukvård
Standard
vårdplan
Ohälsosamma
matvanor
Minska förekomst av malnutrition – ”Riskbedömning och planering av åtgärder för
riskpatienter ska genomföras och dokumenteras för inneliggande patienter 65 år och
äldre.” (Senior Alert) (2,4 miljoner)
I sjukhusets handlingsplan omfattas alla patienter av
malnutritionsscreeningen
5