Transcript ppt - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Självstudier om
Nationella riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsen
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Varför riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder?
50 % av alla kvinnor och 65% av alla män har
minst en ohälsosam levnadsvana.
Minst 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror
på ohälsosamma levnadsvanor.
Förebygga de vanligast förekommande
sjukdomarna som är relaterade till levnadsvanor.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Varför riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder?
Det finns effektiva metoder som hälso- och
sjukvården kan använda för att stödja patienterna.
Det finns ingen enhetlig praxis i sjukvården.
Socialt utsatta personer har oftare ohälsosamma
levnadsvanor (risk för ökad multisjuklighet).
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Varför riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder?
Ökad risk för bland annat:
Diabetes
Psykisk ohälsa
Alkoholberoende
Hjärtkärlsjukdom
Olycksfall
Högt blodtryck
Cancer
Leverskador
Övervikt/Fetma
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Vad består riktlinjerna av?
Stöd för
styrning
och
ledning
• Rekommendationer
• Ekonomiska/organisatoriska
konsekvenser
• Indikatorer
Läs riktlinjerna på www.socialstyrelsen.se
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Riktlinjernas inriktning
Metoder för att förebygga
sjukdom genom att stödja
förändring av
levnadsvanorna:
• tobaksbruk
• riskbruk av alkohol
• otillräcklig fysisk aktivitet
• ohälsosamma matvanor
Länk till riktlinjerna på www.socialstyrelsen.se
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Vad ska riktlinjerna leda till?
God vård och omsorg genom att stödja:
öppna och systematiska beslut om resursfördelning
ordnat införande av nya metoder och insatser
utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
och vara underlag för:
beslut om vårdens organisation
regionala och lokala vårdprogram
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Enligt riktlinjerna ska alla insatser i hälso- och
sjukvården vara präglade av ett
hälsofrämjande förhållningssätt, det vill säga
Hälsofrämjande –
stödja patienternas
möjlighet att öka
kontrollen över sin
hälsa
Stödjande dialog –
erbjuda patienterna
kunskap, verktyg och
stöd i sin
hälsoutveckling
Ta hänsyn till
patienternas motivation
till förändring
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Vägen till rekommendationerna –
så har de tagits fram
Formulerat
frågeställning
Samlat bästa
tillgängliga
kunskap
Prioriterat
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kriterier/definition av
ohälsosamma vanor
•
Rökning
Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag.
•
Alkohol
Återspeglar genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion. Uttrycks i ”standardglas”.
Hög genomsnittlig konsumtion = 9 glas per vecka för kvinnor, > 14 glas för män
Intensivkonsumtion: = mer än 4 glas vid samma tillfälle en gång i månaden eller oftare
för kvinnor, och mer än 5 glas för män.
•
Fysiskt aktivitet = mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå,
alternativt mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå.
•
Matvanor = Fyra frågor (grönsaker, frukt, fisk, utrymmesmat)
Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor .
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder
Så här vanliga är några av de ohälsosamma
levnadsvanorna hos den svenska
befolkningen ?
Daglig rökning
13%
Riskabla alkoholvanor
14%
Ohälsosamma matvanor
20%
Otillräcklig fysisk aktivitet
35%
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Sammantagen risk för död, sjukdom
och försämrad livskvalitet
Daglig rökning
= kraftigt till
mycket kraftigt
förhöjd risk
Daglig snusning
= något till måttligt
förhöjd risk
Riskbruk av
alkohol
= kraftigt förhöjd risk
Otillräcklig fysisk
aktivitet
Ohälsosamma
matvanor
= kraftigt förhöjd risk
= kraftigt förhöjd risk
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Hälso- och sjukvården bör
erbjuda patienter följande åtgärder:
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder
Riktlinjernas rekommendationer
Alla rekommendationer är någon
form av rådgivning/samtal.
Tre
nivåer:
Enkla råd
Nivåerna skiljs åt genom
innehållet och personalens
kvalifikationer
Mer kvalificerade åtgärder tar i
regel mer tid.
Rådgivande
samtal
Kvalificerat
rådgivande
samtal
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder
Enkla råd
Enklare råd är mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer.
De kräver ingen särskild uppföljning och kan kompletteras med skriftlig
information. De tar mindre än 5 minuter.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Rådgivande samtal
Rådgivande samtal är
mer av en dialog och
anpassat till individen.
Samtalen kan
kompletteras med verktyg
och hjälpmedel
samt särskild uppföljning.
Samtalen kan inkludera
motiverande strategier.
Rådgivande samtal är
tidsmässigt mer
omfattande än enkla råd.
Exempel på verktyg och
hjälpmedel: skriftlig
information, nikotinläkemedel, kolmonoxidmätning, förteckning över
idrottsföreningar,
träningsanläggningar och
motionsspår, FaR,
stegräknare. Receptbok,
mat- och motionsdagbok
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Inkluderas i
Arbetsterapeutiska metoder
Enkla råd och rådgivande samtal kan och bör
inkluderas i redan existerande arbetsterapeutiska
metoder och komma till uttryck exempelvis i:
•
anslutning till träning av nytt hjälpmedel vid
•
eller gruppintervention som stresshanteringsgrupper
matlagning i hemmet
och smärtskola vid en vårdcentral.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Kvalificerat rådgivande samtal
Kvalificerat rådgivande
samtal är ett
strukturerat/teoribaserat
tillvägagångssätt och genomförs
av särskilt utbildad personal.
Det kan kompletteras med
verktyg och hjälpmedel
samt särskild uppföljning.
De kan även inkludera
motiverande strategier. De är
ofta tidsmässigt mer
omfattande än rådgivande
samtal.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Som arbetsterapeut inom
hälso- och sjukvården ska du:
kunna tillämpa ett
hälsofrämjande
förhållningssätt
kunna inkludera
enkla råd och
rådgivande samtal i
de arbetsterapeutiska
metoder som du
använder idag
kunna informera
patienter/klienter om
risker med de olika
levnadsvanorna
ha kunskap om
levnadsvanor och dess
konsekvenser/koppling
till vardaglig aktivitet
ha kännedom om de
metoder som finns för
att förebygga sjukdomar
orsakat av ohälsosamma
levnadsvanor och
effekten av dem
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Bedömningsverktyg som kartlägger olika aspekter av
individens aktivitet vilka kan stödja enkla råd och
rådgivande samtal
Etisk kod för
arbetsterapeuter,
2012
Läs mer om Etiska
koden
Min Mening - bedömning av
kompetens och värderingar
genom självskattning
2012
Läs mer om verktyget
Bedömning av
Delaktighet i Aktivitet
(BDA), version 2.0
2013
ADL-Taxonomi
2001, nytryck 2011
Läs mer om verktyget
Läs mer om verktyget
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Att finna nya vägar evidensbaserat
hälsoutbildningsprogram för personer
med åldersförändringar
i gula fläcken.
Dialog om arbetsförmåga (DOA),
version 4.1 (2013)
Läs mer om verktyget
Läs mer om verktyget
GAP i vardagens
aktiviteter - instrument
som mäter delaktighet
genom att fånga
skillnaden mellan vad
klienten vill göra och
faktiskt gör, version 1.0
(2012)
Programmet Vardagsrevidering
Länk till Lunds universitet och programmet
Skriva dagbok
Klicka på länken för exempel
Läs mer om verktyget
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Gör din egen utvecklingsplan
Identifiera
ytterligare tre
sammanhang
där du skulle
kunna använda
metoderna.
Hur kan du
implementera
riktlinjerna i
ditt vardagliga
arbete?
Gör en översikt
över vilka
metoder (enkla
råd och
rådgivande
samtal) som du
redan använder
idag och i vilka
sammanhang du
använder dem.
Diskutera dina idéer
med andra
arbetsterapeuter i
kommentarsfältet
på webbsidan
fsa.se/levnadsvanor
Gör en
detaljplan
veckovis för
hur du ska
kunna
introducera
metoderna
inom 3
månader.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Sju yrkesgrupper –
gemensamt policydokument
Läs vårt gemensamma policydokument
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Fyra filmer för inspiration
(Klicka på bilderna eller klistra in länken under respektive film
för att komma till filmerna)
Fysisk aktivitet
http://www.youtube.com/watch?v=ompjG9LvKJI
Matvanor
http://www.youtube.com/watch?v=o7YPyG3cXGQ
&feature=share&list=PL5L6p11WDYtx5IpuFLojfXq7
MXxN4eQEM
Rökning
http://www.youtube.com/watch?v=gX_wzcvtZFc
Alkohol
http://www.youtube.com/watch?v=7Wx6kofFWk
U&feature=share&list=PL5L6p11WDYtx5IpuFLojf
Xq7MXxN4eQEM
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Du hittar mer om riktlinjerna på
Socialstyrelsens webbplats
Sammafattning av
rekommendationerna
Checklista för införandet
Frågor och svar
Mycket mer
www.socialstyrelsen.se
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Litteraturtips
Matuska KM, Christiansen CH. A proposed model of lifestyle
balance. J Occup Sci. 2008;15(1):9-19.
Scaffa, M., Reitz, S.M. and Pizzi, M. (Eds.) (2010). Occupational
Therapy in the Promotion of Health and Wellness. Philadelphia,
PA: F.A. Davis.
Wilcock A. An Occupational Perspective of Health. 2nd ed.
Thorofare, NJ: SLACK Incorporated; 2006.
Erlandsson, L-K. (2012) Enkla råd kan göra stor nytta.
Tidningen Arbetsterapeuten. 4, 24-25.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder