Transcript Utagerande eller inåtvända barn – hur kan vi hjälpa?

11-03-22
Utagerande eller inåtvänd? Utagerande eller inåtvända barn – hur kan vi hjälpa? Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog www.provivus.se Vad är det som gör oss Hll individer? •  Protesterar, trotsar •  Känslig för förändringar •  Svårt aE komma överens •  Far omkring – svårt aE stanna upp •  Svårt aE få kontakt med •  Passiv i förhållande Hll andra •  Följer siE eget spår •  Känslig för förändring •  Under eller överakHv •  Svårt aE få kontakt med •  Följer inte gruppen, svårt aE anpassa sig •  Följer inte gruppen, svårt aE anpassa sig •  Individens fungerande – Beteende, inlärningsförmåga •  Olika funkHoner – Minne, koncentraHon, exekuHva funkHoner etc Miljö
Neuropsykologi
•  Hjärnans struktur och uppbyggnad Neurologi
Hjärnans betydelse •  Hjärnan är det vi tänker med •  Vi processar informaHon här •  Hur informaHonen processas bestäms av hur hjärnan fungerar •  Här bestäms inte vad vi tänker på Neuropsykiatriska diagnoser Vanligare nu än för 10 år sedan Lägre ned i åldrarna Men har problemen blivit vanligare? 1
11-03-22
Kvällens program •  Vad kännetecknar olika neuropsykiatriska diagnoser? •  Hur kan miljön påverka? Har kraven blivit större? •  Vad hjälper – och vad kan vi göra i förskolan? AD/HD •  AEenHon Deficit HyperacHvity Disorder = Uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperakHvitet. •  ProblemaHken finns globalt •  Socialstyrelsens rapport 2002: Symtom
Diagnos
Kognitiva
problemområden
Uppmärksamhet
Aktivitetsreglering
Impulsivitet
ADHD
Exekutiva
funktioner,
hämma impulser
Långsammare
utveckling än
jämnåriga
Utvecklingsstörning
Förståndshandikapp
Teoretiskt tänkande
Processhastighet
Svårt med socialt
samspel och
kommunikation
Autism
Asperger syndrom
Förstå andras
Tankar –
mentalisering
Förstå helhet
Exekutiva
funktioner
Uppmärksamhet – en portal mellan informaHonsfloden och hjärnan •  Kontrollerad – som vi bestämmer oss för aE rikta mot något •  SHmulusdriven-­‐ där vi uppmärksammar sådant som händer omkring oss •  Vakenhetsgrad –  3-­‐5% –  1 av 3 är flickor Uppmärksamhet •  UppräEhålla uppmärksamheten •  LäEstörd –  Svårt hålla fokus på det som är väsentligt –  Svårt aE sortera bort det ovidkommande •  Ski`a fokus och fördela uppmärksamheten –  AE snabbt HEa upp och återvända Hll det man gör AkHvitetsnivå •  Svårt aE reglera akHvitetsnivån –  ÖverakHv •  Har svårt aE siEa sHlla, är fariga och praHga, pillar på saker, ”kläErar på väggarna” •  O`a svårare aE se överakHviteten hos flickor: rör på sig men siEer kvar på stolen – mer av pillande, skrivande, tuggande. Pratar mycket. Överreagerar •  I tonåren blir många mer rastlösa. –  UnderakHv (mindre vanligt)– passiv, har svårt aE komma igång, frånvarande. –  En del växlar, särskilt tonåringar 2
11-03-22
Impulsivitet •  Gör saker eller reagerar på andra utan aE tänka Hll en extra gång. •  Svårt låta bli aE reagera omedelbart på sinnesintryck eller impulser. •  Gör det svårt aE hinna stanna upp och tänka Hll – reflektera •  För diagnos skall problemen finnas i flera miljöer och ha funnits med under lång Hd (minst 6 månader) Styr-­‐ och reglersystemet försvagat Som aE köra bil: •  Styra •  Gasa •  Bromsa •  Växla •  Blinka •  Planera körningen •  Anpassa farten ADD •  ADD är inte en diagnosHsk term men används för de med uppmärksamhetsproblemaHk utan hyperakHvitet •  Låg akHvitetsnivå, passiva, dagdrömmande, svårt komma igång, mer läEstörda •  ADD -­‐ vanligare bland flickor (30%) än bland pojkar (ca 15%) i ADHD-­‐gruppen •  Över häl`en kan ha läs-­‐ och skrivsvårigheter Störst problem vid AD/HD: BROMSA OCH TÄNKA EFTER Förmågan aE styra sig själv I förhållande Hll åldern! Vad kan vi förvänta oss av en 4-­‐åring, 7-­‐åring, 17-­‐åring? 3
11-03-22
Svårigheter med exekuHva funkHoner kan se ut så här i förskoleåldern •  Svårt aE bromsa impulser –  Reagerar för kra`igt –  Har svårt aE vänta –  Svårt aE komma igång – och svårt aE sluta •  Svårt aE välja –  Hoppar mellan lekar och akHviteter – kan inte stanna i en akHvitet •  Svårt för övergångar och förändringar Vad kräver fri lek för förmågor? •  Förmåga aE bromsa och vara uppmärksam på andra •  Föreställa sig saker i huvudet (om jag… så du..) •  Komma överens, ge och ta •  Hantera mycket informaHon samHdigt •  Ändra sig smidigt •  Anpassa sin egen idé Hll andras Svåra situaHoner på förskolan – om barnet har svårt med självstyrning •  Välja akHvitet •  Förändringar av olika slag –  ny personal, komma vid en annan Hd än vanligt, närmaste kompisen sjuk, andra barn vid matbordet än de vanliga, Lucia-­‐tåg, ny vinterjacka, etc etc •  Lyssna •  Vänta •  Komma ihåg ADHD-­‐symtom och beteendeproblem Negativa reaktioner
från omgivningen
Bristande självkontroll
hos barnet
Ökad föräldrastress
Negativa reaktioner
Symtom
AE minnas vid ADHD: 9 6 år 12 8 år 18 13 år Påverkar :
Relationer, självkänsla,
känsla av kontroll
Beteendeproblem:
Trots,
aggressivitet
Diagnos
Kognitiva
problemområden
Uppmärksamhet
Aktivitetsreglering
Impulsivitet
ADHD
Exekutiva
funktioner,
hämma impulser
Långsammare
utveckling än
jämnåriga
Utvecklingsstörning
Förståndshandikapp
Teoretiskt tänkande
Processhastighet
Svårt med socialt
samspel och
kommunikation
Autism
Asperger syndrom
Förstå andras
Tankar –
mentalisering
Förstå helhet
Exekutiva
funktioner
4
11-03-22
Lärande Vad är intelligens?  En generell mental kapacitet som bl.a. innehåller förmågor som:  AE resonera  Planera  Lösa problem  Tänka abstrakt  Förstå komplexa idéer  Lära sig snabbt  Lära sig av sina erfarenheter Det är inte en artskillnad mellan utvecklingsstörning och normalbegåvning utan en gradskillnad Utvecklingsstörning
Bild: Ingrid Adolfsson
Normalbegåvning
Normalfördelningskurva Teoretiskt tänkande
Förmåga att förstå omvärlden
Tecken på aE tankeförmågan utvecklas långsammare – i förskoleåldern •  Behöver upprepa, träna mer än andra barn •  Leker som yngre barn •  KoncentraHonssvårigheter i tankekrävande situaHoner •  Enkelt tal, bristande förståelse •  Inte så intresserad av aE lära sig nya saker, vill leka med sådant som man känner Hll 5
11-03-22
Symtom
Diagnos
Kognitiva
problemområden
Uppmärksamhet
Aktivitetsreglering
Impulsivitet
ADHD
Exekutiva
funktioner,
hämma impulser
Långsammare
utveckling än
jämnåriga
Utvecklingsstörning
Förståndshandikapp
Teoretiskt tänkande
Processhastighet
Svårt med socialt
samspel och
kommunikation
Autism
Asperger syndrom
Förstå andras
Tankar –
mentalisering
Förstå helhet
Exekutiva
funktioner
AuHsmspektrumHllstånd Grundläggande svårigheter vid auHsmspektrumHllstånd KvalitaHv begränsning i utvecklingen av: •  Ömsesidig social interakHon •  KommunikaHon •  RepeHHva och begränsade intressen och akHviteter Grundläggande svårigheter vid auHsmspektrumsvårigheter •  AuHsm •  AuHsmliknande Hllstånd •  Aspergers syndrom •  Dimension – intelligensen avgörande? Hur tänker vi? Paraply kontra lego-­‐modellen Förstå helheten – ”central coherence” •  Fokuserad på detaljer – men har svårt aE förstå övergripande samband –  samla på fakta – kan allt om t ex dinosaurier, tåg, bilmärken, hästar –  Ser sådana detaljer som andra inte lägger märke Hll –  Specialförmågor (”savant-­‐skills) •  Sekvenser –  Svårt aE förstå sammanhang, händelseförlopp •  Svårt aE se framåt och föreställa sig nya situaHoner –  Alla situaHoner är unika 6
11-03-22
”Theory of mind” – aE förstå andras tankar •  Svårt aE säEa sig in andras tankar och känslor •  Svårt aE tolka icke-­‐verbal informaHon – ansiktsuEryck, gester, tonfall •  Varför pratar människor med varandra, vad är sy`et? •  Bokstavlig förståelse –  Det kan verka som om andra människor kan se in i framHden: ”det blir roligt”, ”sov goE” –  Har svårt aE förstå ironi och vita lögner •  Säger som det är och kan därför uppfaEas som okänsliga Andra svårigheter som påverkar fungerandet •  Sensorisk överkänslighet –  Hörsel: ljudet av olika maskiner, skraE, prat –  Känsel: särskilt känslig/
okänslig för beröring, smärta, hur kläder siEer –  Lukt –  Syn: ljus ExekuHva funkHoner •  Överblicka, planera och organisera – för detaljfokuserad •  Svårigheter aE växla mellan olika akHviteter –  AE t ex prata och äta samHdigt •  Agera flexibelt vid förändringar –  Svårt aE tänka om –  RuHnberoende, tycker inte om överraskningar •  Svårt moHvera sig aE göra sådant andra önskar Språk och kommunikaHon •  Språkliga svårigheter är vanliga, pragmaHsk språkstörning o`a kopplad Hll auHsmspektrumHllstånd •  Hur och när använder man vilket säE aE uErycka sig på? •  UppfaEas som ”professor”: föreläser om favoritämnen men har svårt aE samtala ömsesidigt •  En del upprepar ord och fraser (ekolali) Flickor och pojkar Flickors och pojkars lek •  Flickor kommer senare och mer sällan Hll utredning •  Flickor får o`are andra diagnoser: språkstörning, selekHv muHsm •  Pojkar är generellt mer utagerande vilket gör aE svårigheterna syns mer •  Flickor kan ytligt seE verka sociala •  Flickor har o`a mindre udda specialintressen men kanske lika intensiva: ÄR kaE eller kanin, t.ex. •  Pojkar leker generellt mer i grupp vilket gör aE de med auHsm läE hamnar utanför •  Flickor leker generellt med en eller två andra. Flickor med auHsm kan leka bredvid, eller har en mer passiv roll som hund eller bebis. Kamrater kan också fungera som sociala handledare 7
11-03-22
–  Försenat eller avvikande språk. Bristande kommunikaHonsförmåga. –  Inte intresserad av kontakt med vare sig barn eller vuxna –  Stereotypa eller ensidiga akHviteter som är ”udda” •  Kunskap leder tanken •  Mötet med barnet– förhållningssäE och strategier •  Hur kan vi hjälpa barnen aE utvecklas så bra som möjligt? Strategier
•  Kan bero på många saker men observandum om det förekommer Hllsammans med andra företeelser som: Byggstenar för en stabilare grund Vad göra som pedagog? Kunskap
Svårt med socialt samspel Förhållningssätt
Kalle Problem med små barns utveckling: Vad är vanligaste problemet? Kalle utvecklas: 1 •  Lär sig prata bäEre och utveckla siE språk. •  Ligger i nivå med de övriga när han börjar i skolan 2 •  Utvecklingen av språket går långsamt men framåt. Vid skolstart fungerar han forqarande som eE yngre barn i många avseenden. •  Kalle är sen i sin språkutveckling. Han är svår aE förstå för andra personer än sina föräldrar. Han verkar inte ha så många ord och förstår inte heller allHd vad andra säger. Han blir arg när han inte får sin vilja fram och kan slå Hll de andra barnen. Han vill inte siEa med på samlingen. Kalle utvecklas: 3 4 •  Kalle har svårt aE •  Kalle visar aE han stanna upp och lyssna. förstår mycket av det När han får enskild som sägs Hll honom träning och hjälp aE men är inte så fokusera på den som intresserad av aE prata pratar går han snabbt eller lyssna. Han pratar framåt. när han själv vill något. •  Vid skolstart pratar Kalle •  Vid skolstart kan han bra men har forqarande redan läsa men är inte svårt aE bromsa. intresserad av andra barn. 8
11-03-22
Sara •  Sara är nöjd när hon leker för sig själv på gården. Hon tycker om aE strila sand och bär gärna omkring daggmaskar när det regnar. Hon HEar ibland på de andra som leker men tar inga iniHaHv Hll kontakt och svarar inte då hon Hlltalas. Sara utvecklas: 1 2 •  Vid hörselkontroll på •  Sara utvecklar fasta ruHner BVC upptäcker man aE som är svåra aE bryta. Hon hon Hdvis hör mycket drar sig undan och leker på eE repeHHvt säE och pratar dåligt pga vätska för sig själv. Hon tycker om bakom trumhinnorna. aE siEa i knät på en vuxen Hon får rör men kan slå Hll de andra barnen om de kommer för inopererade. Språket nära. Sara behöver särskild utvecklas snabbt och anpassad pedagogik när Sara får läEare aE vara hon börjar skolan då hon visat sig ha auHsm. med de andra barnen Tidiga tecken Hdigt, men när vet man vad man ser? •  Symtomen på svårigheter mycket mer ospecifika i låg ålder •  Tidiga tecken kan vara: –  Regleringssvårigheter – problem med mat, sömn, känslig för förändringar, ljud, beröring etc –  ”för snäll” Kraven i miljön • 
• 
• 
• 
• 
Tidigare skolstart Större grupper – antalet relaHoner ökar Fler akHviteter aE välja bland Fler byten av akHviteter, grupper etc ? •  Många förändringar som ställer ökade krav på självstyrningen Barn i behov av särskilt stöd på förskolan Barn med svårigheter… …i svårigheter •  Personalens uppgi`: –  Se och upptäcka –  Samtala med föräldrarna om de svårigheter som ses – ge saklig informaHon –  Anpassa kravnivån, ta hjälp av föräldrarna –  Ta in annan kompetens vid behov för aE hiEa förhållningssäE –  Kunna rekommendera föräldrarna vidare 9
11-03-22
Tidig upptäckt kan leda Hll: •  Mer förståelse och mindre kriHk •  BäEre anpassning av kravnivån •  Mindre Hllfälle aE misslyckas – ”han/hon borde klara deEa vid den här åldern” •  Större möjlighet aE få stöd och behandling •  BäEre stöd för familjen Minskar
risken för att
sekundära
svårigheter
utvecklas
Vad underläEar? •  Kunskap hos vuxna runt barnet -­‐ förståelse för varför det blir som det blir •  Insatser ”just nu” – eller helst steget före •  Bemötande i situaHonen •  Barn som har svårt aE styra sig själva – behöver hjälp med styrningen längre •  Kräver mer av både föräldrar och personal Miljön – vad underläEar? • 
• 
• 
• 
• 
Bestämda platser för saker Tydliga ruHner Undvik ”vänta”-­‐situaHoner Mindre grupper = färre intryck och relaHoner Minska valmöjligheterna om barnet har svårt aE stanna i en akHvitet/lek Samtal med föräldrarna •  Finns det problem – boka en Hd •  Saklig beskrivning av det ni ser •  Planera mötet i förväg och välj vad ni skall börja med •  Kolla med föräldrarna – känner de igen det ni beskriver? •  Föräldrarna kan behöva lite Hd aE tänka – ha inte bråEom •  Även små problem kan väcka stark oro hos föräldrar Vad är det som hjälper? Om man har svårt: 1. AE förstå? 2. AE prata? 3. SiEa sHlla? 4. Lyssna? 5. Leka med andra? 6. Kontrollera sin ilska? Planera i förväg för särskilt känsliga barn •  RuHnsituaHoner –  Påklädning –  MatsituaHonen –  Samling •  Andra kriHska situaHoner –  Övergångar –  Fri lek –  Lucia och liknande –  Uqlykter 10
11-03-22
Utveckla barnets förmågan aE styra sig själv KommunikaHon •  Tydlig, rak, lugn och konkret • 
• 
• 
• 
• 
• 
Planera i förväg – steget före Förbered, förvarna och påminn Uppmuntra och förstärk posiHvt beteende Ignorera i vissa fall negaHvt beteende Först -­‐ sedan Hjälp barnet med planering av både fria och fasta akHviteter (aE leka med andra ställer också krav på planeringsförmåga) –  Inte för många ord – korta tydliga instrukHoner –  Tala om vad barnet skall göra – undvik aE säga vad barnet inte skall göra –  Förstärk kommunikaHonen genom beröring, visuellt stöd – bilder, listor etc. –  GruppinstrukHon kan behöva kompleEeras med individuell instrukHon – be barnet beräEa vad han/hon skall göra e`er genomgången •  Icke-­‐verbala signaler –  gester eller tecken som du kommit överens med barnet om för aE bromsa eller uppmuntra •  Påminn, förbered och förvarna! Analys Analys
Utvärdering
Planering
Genomförande
Planera en insats •  Definiera eE problem: ta en avgränsad situaHon •  Analysera: när blir det problem, när fungerar det? •  Brainstorma förslag •  Välj eE! •  Gör en plan •  Pröva! Vilka situaHoner fungerar? I vilka situaHoner blir det problem? Finns det ”risk-­‐situaHoner”? Vilka insatser har fungerat? Observera situaHoner för aE få mer kunskap Har föräldrarna erfarenheter av vad som fungerat? •  Fundera över vad det kan vara i situaHonen som ställer Hll problem • 
• 
• 
• 
• 
• 
Utveckla starka sidor! •  PosiHv uppmärksamhet från andra •  En känsla av aE klara saker – stärker självförtroendet •  Kan göra det läEare aE orka kämpa med annat som är svårt 11
11-03-22
A. PosiHva beteenden som kan uppmuntras B. På vilket säE (hur) skulle ni kunna uppmuntra eller berömma beteenden? Barn som läE tappar balansen  FrustraHon  Förändring  Allt genast!  Svårt aE tänka om Var konkret! AE kontrollera sina känslor vad krävs?   ”AE lägga band på sig” – bromsa och tänka e`er  Förmåga aE bortse från sHmuli  Snabbt bilda sig en uppfaEning  AE kunna tänka om  AE kunna se in i framHden – vad blir konsekvenserna? Insatser vid ADHD Skapa tydlighet och struktur Undvik misslyckanden Förbered särskilt svåra situaHoner Skapa förståelse för barnets behov – anpassa kraven e`er förmågan •  Hjälp barnet utveckla sin förmåga Hll lek •  Bli en lots eller beskyddare – visa vägen och räta upp det som gåE fel • 
• 
• 
• 
•  Socialstyrelsen: Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem. www.socialstyrelsen.se/publikaHoner ”Välja sina krig” Bortse från negaHvt beteende – effekHv strategi! Vilka beteenden kan vi bortse från? Diskutera i arbetsgruppen! Tidig och intensiv träning vid auHsm •  Strukturerade träningsprogram som uqormas i samarbete med landsHngets specialister •  Arbetar systemaHskt med: 1.Träna samarbete, förstärka moHvaHonen 2.Minska problembeteenden 3.Rikta uppmärksamheten, imitera andra 4.Språk/kommunikaHon 5.Öva socialt samspel i lek 12
11-03-22
•  AkHv och processinriktad utbildning •  KompleEera den kunskap som finns hos pedagoger •  Verksamma strategier – i den egna vardagen •  Uqorma och pröva strategier Förhållningssätt
mellan gångerna Stöd & behandling
Kunskap
VIF -­‐ Verksamt i förskolan www.provivus.se 13