Transcript Våra sinnen!

Våra sinnen!
Synen
•
Hur ser vi?
•
•
•
•
•
Ljuset träffar hornhinnan och ljusstrålarna bryts.
Pupillen (ögats öppning) reglerar hur mycket ljus som släpps in i ögat.
Ljuset går genom linsen som bryter ljuset ytterligare.
Ljuset går genom glaskroppen (klar, geléaktig vätska)
Ljuset träffar näthinnan och alla dess sinnesceller som kallas Tappar
( färger) och Stavar (ljus och mörker).
Ljuset ombildas till nervimpulser
Nervimpulserna skickas via synnerven till syncentrum (nackloben).
Hjärnan bearbetar och tolkar nervimpulserna
Vi ser en bild.
•
•
•
•
Blinda
fläcken
Synvillor
• Synvillor
Lukt
•
Människans lukt sinne är mindre utvecklat än hos många andra djur ex
hundar har 30 ggr fler luktceller än oss.
•
Vi kan uppfatta tusentals dofter.
•
Luktsinnescellerna finns i näshålans övre del.
•
Luktsinnescellerna är bra på att registrera nya dofter.
•
Luktsinnescellerna ”tröttnar om de utsätts för samma doft under en längre
tid. Ex personer som bor i mögelskadade hus, känner inte mögeldoften efter
ett tag.
•
Dofter är starkt förknippade med minnen. De spelar också en stor roll för
vilken partner man väljer (”personkemin”, sker omedvetet)
Smaken
•
Smaklökar finns på tungan och innehåller smaksinnesceller.
•
Smaklökar känner igen 5 olika grundsmaker: salt, surt, sött, beskt och
umami (buljong smak)
När vi äter blandas smakerna till en
helhet.
Lukten har stor betydelse för
smakupplevelsen.
Utseende, temperatur och konsistens
påverkar också smakupplevelsen
Känseln
•
Känseln märker av förändringar.
•
Huden är vårt viktigaste känselorgan.
•
Det finns olika känselkroppar för: värme, kyla, beröring, tryck och smärta.
•
Känselkroppen känner av en förändring
ryggmärgen
hjärnans känselcentrum.
•
Ju fler känselkroppar som aktiveras desto intensivare känsla ex. varmt
badvatten känns lagom med handen, men inte när man går i vattnet.
•
Känselkroppar för beröring sitter särskilt tätt på de områden av huden som
är speciellt känsliga för beröring ex. fingertoppar, hand, fotsulor och
könsorgan
en nervimpuls
Hörseln
Hur hör vi?
• Vibrationer gör att luftmolekylerna kommer i rörelse, ljudvågor.
• Dessa fångas upp av ytterörat, passerar hörselgången och får
trumhinnan att vibrera. Vibrationerna sätter hörselbenen i rörelse.
Vibrationerna påverkar sinnescellerna i snäckan. De omvandlar
svängningarna till nervimpulser som skickas till hörselcentrum i
När
vi äter blandas
smakerna
till en
hjärnan.
Där tolkas
nervimpulserna
till ljud.
helhet.
Lukten har stor betydelse för
smakupplevelsen.
Balanssinnet
• Utgörs av sinnesceller som sitter i båggångarna. Dessa tar upp
information om kroppens rörelser och skickar den till hjärnan via
Utseende,
temperatur och konsistens
balansnerven.
påverkar också smakupplevelsen
• Yrsel kan bero på:
• Virus på balanssinnet.
•
Ett överstimulerat balanssinne.
Örats delar