Transcript Hej Hus! - Östergötlands museum

Är ett hus bara ett hus?
Hur Hus oCH nÄrMilJöer kan vara lÄrMilJöer
Svaret på frågan är naturligtvis nej. Men de flesta av oss
upplever de byggda miljöer vi dagligen omges av som
vardagskulisser. Kulisser vi hastar förbi, men som har
mycket att berätta. Att spana, upptäcka och lära i dessa
miljöer gör att synen på dem förändras.
Det här är ett inspirationsmaterial för dig som arbetar med
barn i årskurs 0–3. Börja med skolbyggnaden, skolgården,
vägen till skolan, husen runtomkring – och sen givetvis allt
annat som finns därute. Hus är fyllda av betydelser och
berättelser. Alla har ett förhållningssätt till hus och alla har
dessutom något att berätta om dem.
ISBN 978-91-85908-93-6
Caroline Morgansdotter Blomsten
9 789185 908936
Innehåll
Förlag Östergötlands museum
Ansvarig utgivare Olof Hermelin
TEXT Caroline Morgansdotter Blomsten
Grafisk form Allan Näslund
illustrationer Allan Näslund, Lena Wiklund
Korrektur Birgitta Hybinette
Tryck Larsson Offsettryck AB, Linköping
Tryckår 2013
Lärarhandledningen är utgiven med stöd från
Statens kulturråd.
© Östergötlands museum, Caroline Morgansdotter
Blomsten, Allan Näslund och Lena Wiklund
ISBN 978-91-85908-93-6
Förord....................................................................................4
Varför?...................................................................................6
Hur?.......................................................................................8
Lärarhandledningens upplägg...........................................12
Hej hus! Du är mitt!.............................................................16
Hej hus! Varför ser du ut som du gör?...............................18
Hej hus! Vem bestämmer hur du ska se ut?.....................24
Hej hus! Du är en skola!.....................................................28
Hej hus! Du är min hembygd!.............................................30
Hej hus! Får jag vara här?...................................................34
Hej hus! Här är det ju trianglar, cirklar
och kvadrater överallt!........................................................36
Hej hus! Nu ska vi mäta och jämföra!................................38
Hej hus! Varför är du inte regnbågsfärgat
eller prickigt?......................................................................42
Hej hus! Du gör mig glad!...................................................44
Hej hus! Hur ser du ut i boken, på teven
och i dataspelet?.................................................................46
Hej hus! Vad är det som är där?.........................................48
Hej hus! Hur har du det året om?.......................................50
Hej hus! Du är med i min berättelse!.................................52
Hej hus! Låter du?...............................................................54
Hej hus! Du luktar nåt!........................................................58
Hej hus! Och alla stigar, gator och vägar!..........................62
Litteraturförteckning...........................................................64
Kopplingar till Lgr 11..........................................................70
Förord
Under 2008 och 2009 bedrev Östergötlands museum ungdomsprojektet ”K-märkt på schemat – östgötsk ungdom på
spaning”. Projektet besökte sex av länets högstadieskolor
och diskuterade kulturmiljöfrågor med eleverna. Detta resulterade inte bara i en fotoutställning och lärarhandledningen ”Hus på schemat”: under projektets gång väcktes
också tankar om att utveckla arkitekturpedagogiken för en
yngre målgrupp, skolelever i årskurserna 0–3.
det arkitekturpedagogiska arbetet. Erfarenheterna är nu
samlade i lärarhandledningen ”Hej hus!” för att inspirera
till fortsatta spaningar, upptäckter och upplevelser bland
husen!
Caroline Morgansdotter Blomsten
Våren 2011 startade länsmuseet projektet ”Hej hus!” med
medel från Statens Kulturråd. Under 2011 och 2012 har
elever på skolor i länet spanat på små detaljer, mätt och
jämfört, granskat kartor och känt på tegel. Det har byggts
drömhus och berättats om egna hus.
Utvecklingsbidraget från Kulturrådet har
varit en förutsättning för projektet och för
Östergötlands museum att utveckla
8
9
Varför?
Ja, varför? Vad innebär det för dig som lärare att ta med
den byggda miljön i undervisningen?
Vi vill att det här materialet ska inspirera dig som behöver
nya uppslag till ditt pedagogiska arbete. Det är tacksamt att
presentera den här lärarhandledningen eftersom den tar
avstamp i något som vi alla har tillgång till, närmiljön. För
finns det egentligen något som är så lättillgängligt, gratis
och fullt av kunskap som just det vi har runt knuten? Vi hoppas att ”Hej hus!” bidrar till nya uppslag att arbeta vidare
med!
10
Att arbeta med närmiljön är viktigt för barnens (och de vuxnas) identitet. Det väcker nyfikenhet till att fundera och ifrågasätta varför omgivningen ser ut som den gör. Dessutom
bidrar det till att stärka stoltheten för hembygden, skapa
förutsättningar för reflektioner och diskussioner som i sin
tur kan leda till förståelse och redskap till att i framtiden
kunna tolka och påverka sin omgivning samt engagera sig i
frågor som berör den.
Det är en demokratisk rättighet att som barn få sådana
redskap till att påverka miljön man lever i. För att undvika
en – ur barns och ungas perspektiv – segregerad stad, är
således deras kunskap och erfarenhet av största vikt vid
förändringsprocesser. Barn använder och upplever sin
närmiljö på ett helt annat sätt än vad de flesta vuxna gör.
Det är de vuxnas ansvar att skapa förutsättningar för att
barns röster hörs och tas på allvar. Arkitekturpedagogik
främjar alltså demokratiskt arbete och delaktighet.
11
Hur?
Att integrera den byggda närmiljön i undervisningen kan
ske på en mängd olika sätt. Det kan handla om att integrera husen med det ni för tillfället arbetar med, till exempel
geometri. Men ni kan även arbeta mer fokuserat med den
byggda miljön under en längre period – då är husen själva
kärnan som de olika ämnena integreras i. Det kan vara en
byggnad, ett torg eller kanske en gata som är den utgångspunkt flera teman/ämnen vävs in i, till exempel material,
ljud, lukt, känslor, geometri, mäta och jämföra, historia,
svenska, matematik, bild, religion och engelska.
Börja helt enkelt med att fråga vart och ett av barnen vad
de vet om hus. Vad känner de till om området där skolan
ligger? Vad skulle de vilja veta mer om? Svaren
får sedan ligga till grund för projektets inriktning. Kanske handlar det om att besöka en
byggnad som de är nyfikna på eller bjuda in en arkitekt som
berättar hur det går till när man planerar ett nytt område.
Lärarhandledningen är tänkt främst för pedagoger som arbetar med elever i årskurs 0–3. De teman som föreslås är
inte indelade efter ålder utan kan anpassas utifrån klassens behov.
Innan ni börjar!
Barn är spanare och detektiver. Under era spaningar
i närområdet är det av största vikt att lyfta fram dessa
förmågor lite extra. Det kan man göra genom att i förväg
diskutera detektiv- och spaningskunskap med eleverna.
Vad är en detektiv och hur spanar man egentligen? Har de
några bra tips? Vad brukar de själva spana på? Känner de
till någon detektiv? Har de läst några detektivböcker? Öva
lite på hur man på bästa sätt undersöker saker.
Det finns vissa hjälpmedel som gör en slipad detektiv ännu
vassare:
•
•
•
•
•
12
Kikare
Förstoringsglas
Måttband
Penna, papper
Kartor, både historiska och nutida
13
Det kan vara bra att börja med att prata om vad ett hus är.
Ta fram ett stort papper och måla dit alla husdetaljer som
ni kan komma på, tills det finns ett färdigt hus på papperet.
Fråga eleverna om alla hus ser ut som det på papperet.
Svaret kommer att ge en ingång till att börja husspaningarna!
Diskutera också varför det finns hus. Vad har vi husen till?
Diskussionen leder till samtal kring husens betydelse. Hur
skulle det vara att leva utan hus?
Ett hus består ju av en mängd olika delar som har olika
funktioner. Ett tips är att fästa bilder på dessa husdetaljer
på väggen i klassrummet och skriva vad detaljerna heter.
Det kan vara olika typer av tak, fönster, dörrar, skrovlig/
slät fasad, utsmyckad/enkel dito, fasader av trä/tegel/puts,
snickarglädje, balkong, stupränna, villa/flerfamiljshus,
skorsten med mera. Det blir som en begreppsbank som
hjälper er att samtala kring husen och förstå varandra.
Ytterligare ett tips är att plocka ihop delar från några av
de teman som presenteras här i lärarhandledningen och
utifrån dessa skapa en spanarslinga med flera stopp vid
olika hus/miljöer. Vid ett hus kan ni ha geometrispaning,
vid ett annat mäter ni och jämför, vid ett tredje pratar ni
om likheter/olikheter mellan gamla och nya hus. Ni kan
14
planera stopp för lukt, känsel, hörsel, offentlig konst, detaljer (fönster, dörrar, tak) och jämföra verkligheten med
gamla bilder och/eller kartor. Ett tips är att kopiera äldre
kartor på OH-papper och jämföra med nutida kartor. Det
ger en tydlig bild av hur det såg ut innan skolan och husen
runtomkring byggdes. Kanske finns det hus på den äldre
kartan, finns de kvar eller är de rivna?
Till varje tema i lärarhandledningen finns det tips på böcker, hemsidor med mera, som kan hjälpa er i arbetet. Dessa
hittar ni i litteraturförteckningen. Alla teman går att anknyta till Lgr11, ett sammandrag av kopplingarna finns i
bilaga 1.
Tillgänglighet och miljö
Oavsett vilket tema ni väljer att arbeta med är det viktigt
att diskutera att våra upplevelser av bebyggelsemiljöerna
skiljer sig åt. Vad kan det bero på? Hur upplevs miljöerna
om man har en funktionsnedsättning, till exempel om man
är rullstolsburen, synskadad eller hörselskadad?
Diskutera också miljöfrågor när ni är ute och spanar eller
när ni till exempel bygger husmodeller. Vilka material är
husen byggda av? Är de miljöfarliga? Finns det miljövänliga (passiva) hus? Hur kommer hus och bebyggelsemiljöer
planeras och byggas i framtiden?
15
Lärarhandledningens
upplägg
Lärarhandledningen består av olika teman, som i sin tur
består av en introduktion, frågeställningar och ibland
förslag på övningar. En del av övningarna och tipsen passar
även in på flera olika teman beroende på hur ni planerar
ert hus-tema!
Teman
Hej hus! Du är mitt!
Om det egna huset.
s. 16
Hej hus! Varför ser du ut som du gör?
Om hur hus ser ut och varför de ser ut som de
gör.
s. 18
Hej hus! Vem bestämmer hur du ska se ut?
Om närmiljön, arkitektens roll och om hur djur
bor.
s. 24
Hej hus! Du är en skola!
Om skolbyggnaden och skolgården.
s. 28
16
Hej hus! Du är min hembygd!
Om hembygden.
s. 30
Hej hus! Får jag vara här?
Om allmänna och privata platser.
Om allemansrätten.
s. 34
Hej hus! Här är det ju trianglar, cirklar
och kvadrater överallt!
Om geometriska former i närmiljön
s. 36
Hej hus! Nu ska vi mäta och jämföra!
Om att mäta och jämföra i närmiljön.
s. 38
Hej hus! Varför är du inte regnbågsfärgat
eller prickigt?
Om färger, mönster och former.
s. 42
Hej hus! Du gör mig glad!
Om hus och känslor.
s. 44
Hej hus! Hur ser du ut i boken,
på teven och i dataspelet?
Om fantasifigurer och deras hus.
s. 46
Hej hus! Vad är det som är där?
Om offentlig konst.
s. 48
17
Hej hus! Hur har du det året om?
Om närmiljön och årstider.
s. 50
Hej hus! Du är med i min berättelse!
Om hus i berättelser.
s. 52
Hej hus! Låter du?
Om ljud i närmiljön.
s. 54
Hej hus! Du luktar nåt!
Om dofter i närmiljön.
s. 58
Hej hus! Och alla stigar, gator och vägar!
Om stigar, gator och vägar i närmiljön.
s. 62
Litteraturförteckning
s. 64
Bilaga 1
Kopplingar till Lgr11
s. 70
18
19
GÖRA Använd en detaljbild där eleven är med. Kanske vid
entrédörren, vid ett fönster eller kanske på altanen. Utifrån
detaljbilderna som man fäster på varsitt större pappersark
kan eleven sedan fritt måla huset. Kanske som det ser ut i
verkligheten, eller som eleven vill att det ska se ut.
GÖRA Gå på ”mitt-hus”-spaning och fotografera eleverna
vid deras egna hus. Fotografera huset i sin helhet och –
av eleverna utvalda – detaljer. Sammanställ bilderna så
de får varsitt ark med bilder på huset. Be dem fundera
kring sitt hus, vad är det byggt av? Bor det fler i huset?
Hur många våningar? Är det gammalt eller nytt? Liknar det
övriga hus som ligger på samma gata/område? Finns det
saker som är bra respektive dåligt med huset/området?
Alla får därefter chans att berätta om sitt hus.
Diskutera också vad det är för typ av hus, är
det ett höghus, ett radhus, en villa eller
kanske ett parhus?
GÖRA Eleverna kan också få i uppdrag att rita en karta över
det egna hemmet. Hur upplever de sitt hem? Hur förhåller
sig rummen till varandra? Kan eleverna återskapa hemmet
utifrån minnet? Hur markerar de fönster, dörrar och hur
de upplever de olika rummen och deras placering i förhållande till varandra? Är köket större än badrummet men
mindre än vardagsrummet? De kan också måla eller skriva
vad rummen används till och kanske vem i familjen som
använder de olika rummen mest?
GÖRA Var och en väljer en favoritplats. Det kan vara vid
skateboardrampen, i badkaret, i ett träd… Be dem beskriva/måla platsen, vad som finns där och hur det känns att
vara där. Finns det platser vi aldrig glömmer?
GÖRA Tillsammans kan ni skapa ett flerfamiljshus. Varje
elev målar och dekorerar ett fönster, där också ett foto på
eleven klistras in. Dessa fönster placeras på ett stort ark
och bildar en husfasad. Tänk så många människor som bor
i ett flerfamiljshus, de bor under samma tak, men alla har
de olika liv och drömmar. Som en berättelse! Här kan ni
också befästa begrepp som vänster, höger, ovanför, under,
mittemellan. Vem bor till vänster om Ilon?
20
21
Ålder & byggnadsstil
DISKUTERA Hus kan se väldigt olika ut beroende på hur
gamla de är, vad de används till, men också om de ligger i
staden eller på landet, samt var i världen. En del vill bo på
landet och ha skogen runt knuten medan en del vill bo mitt
i staden. En del vill bo stort, en del vill bo mindre. Någon
kanske vill ha balkong medan någon annan vill ha en stor
trädgård. Det finns många olika typer av boenden men det
finns också människor som inte har ett eget hus eller lägenhet att bo i. Varför är det så?
DISKUTERA Precis som att vi ändrar smak när det gäller
kläder, musik och frisyr så förändras trender kring husens
utformning. Under en tid är det på modet med stora, pampiga, rikt dekorerade hus. Under en annan tid är det mer
populärt med avskalade fasader och stora fönsterpartier.
I de allra flesta bebyggelsemiljöer är det en salig blandning
av gamla och nya hus, sida vid sida ligger de längs gator
och torg.
GÖRA Gå på spaning! Vad tror ni: kan man se om ett hus är
gammalt eller nytt? Hur gör man det? Titta på tak, fasad,
dörrar, fönster och husgrund. Försök spana efter motsatser, som en gammal dörr och en ny dörr, ett gammalt fönster, ett nytt fönster. Fotografera och diskutera olikheterna
men också likheterna.
GÖRA Hur såg husmodet ut det året eleverna föddes och de
åren ni lärare föddes? Försök hitta bilder och jämför och
diskutera utifrån bilderna. Titta på fasadmaterial, färg och
form. Likheter/olikheter? Förstärk husbilderna med bilder
från dessa årtal som visar mode- och musiktrender med
mera.
22
23
Land & stad
DISKUTERA Hur såg husen ut förr i tiden på dessa platser?
Var det någon skillnad? Beroende på vilken ställning och
vilket yrke man hade i samhället så speglade det av sig på
hur man bodde. Är det så idag?
landet. Av kalksten byggdes många hus på Gotland och i
Skåne byggdes de vanligen av tegel tack vare den bördiga
lerjorden. Platsens förutsättningar spelade alltså stor roll
i utformandet av ett hus/område. Idag fraktar vi material
långväga och man bygger hus som är influerade av arkitekturtrender från hela världen. Det gör att det lokala särdraget suddas ut. Finns det hustyper som är speciella för just
den trakten ni lever i? Byggs dessa fortfarande idag? Vilka
material är husen i er närhet byggda av? Känn på materialen. Är teglet mjukt, träfasaden kall, finns det skrovliga
väggar eller kanske helt släta? Några av materialen är
naturliga och några av dem har tillverkats av människan.
Vilka är naturliga? Det kan till exempel vara sten och träpanel. Vilka är maskintillverkade? Det kan exempelvis vara
cement, glas och tegel. Be eleverna undersöka vilket material deras hus är byggda av. Och ta reda på fakta kring
materialet. Är det miljövänligt?
Lokala särdrag
Världen & klimat
DISKUTERA Börja med Sverige och vårt lands geografi.
Vad består landet av? Till största delen av skog, påverkar
det husbyggandet? Förr byggdes husen av de material
som fanns i närheten. De allra flesta hus byggdes av trä
och mest tydlig var trätraditionen i de norra delarna av
GÖRA Vad har vi för klimat i Sverige? Är det kallt, varmt, fuktigt, torrt, blåsigt…? Diskutera klimatet och dess betydelse
för husens utformning. Varför har vi inte hus bygg-da av
pappkartong, lera, gummi, plywood…? Välj ut några andra
länder, undersök klimatet och kolla in hur husen ser ut
24
25
DISKUTERA Hur ser husen ut på landet och i staden? Är det
någon skillnad på färg, form, material och storlek? Varför
finns det inga höghus på landet? Och inga bondgårdar i
stan? Eller gör det? Diskutera vad det är som styr utformningen. Platsbrist och efterfrågan på bostäder = höghus.
På landet där det oftast finns gott om plats och man kanske
brukar jorden och har kor, hästar och grisar bygger man
inte höghus. Varför? Hur ser landsbygdens hus ut? Kolla
också på material – hittar ni till exempel något höghus som
är byggt av trä?
där. Är det någon skillnad på dessa och de hus ni har runt
knuten? Titta lite extra noga på elevernas hemländer, diskutera likheter/olikheter. Eller varför inte ta en jordenruntresa där ni besöker länder från alla världsdelar, diskuterar
kultur, religion och tittar på några kända byggnader eller
kanske typiska byggnadsstilar från länderna ifråga.
Funktion & innehåll
DISKUTERA Kan man se på ett hus vad som finns därinne?
En del hus förmedlar sin funktion på ett tydligt sätt,
exempelvis kyrkan, järnvägsstationen, matvaruaffären.
Förmedlingen kan ske genom byggnadens utformning,
till exempel ett högt torn eller symboler - som ett kors.
Kanske är det miljön runtomkring som avslöjar huset, det
kan vara en kyrkogård, ett järnvägsspår, kundvagnar eller
en uteservering. Ibland ändrar byggnaderna funktion, ett
vattentorn byggs om till lägenheter eller en nybyggd kyrka
kanske inte alls ser ut på det sätt vi är vana vid. Vilka funktioner har husen i er närmiljö? Gå på spaning och kolla!
Finns det hus som har en annan funktion än vad de från
början uppfördes för? Diskutera också vilka yrken som är
knutna till husen och deras verksamhet.
26
27
Börja med att fråga: vad är ett hus? Hur ser ett hus ut?
Skriv ner svaren!
DISKUTERA Allt det som finns runtomkring oss: hus, vägar,
torg, parkeringar, trädgårdar med mera kallas för arkitektur. Hur skulle det vara att leva utan arkitektur? Ja, man
kan väl säga att arkitektur är viktigt för att vi ska må bra.
Men hur ser husen runtomkring oss egentligen ut? Ser de
likadana ut eller är de olika? Ibland kan de vara byggda
uppe i träd, ibland rullar de på hjul eller kanske skvalpar
runt i vattnet. Men för det mesta står de på marken, har
fyra väggar och tak.
GÖRA Ta med svaren, gå på spaning i området och undersök hur husen i er närmiljö ser ut. Överensstämmer svaren
med verkligheten? Kanske representerar svaren några
typer av hus, men är det större variationsrikedom i verkligheten? Är alla byggda av samma material? Har alla hus
samma form och storlek? Nej, spanar man lite extra så
visar det sig att de flesta hus ser olika ut. Diskutera vad ett
hus egentligen är. Kan hus se ut hursomhelst? Varför ser
de lika/olika ut? Är det viktigt att de är lika/olika?
GÖRA Vem bestämmer hur det ska se ut där vi lever och
bor? Det är arkitekterna som bestämmer om husen ska
vara höga, låga, runda, kvadratiska, ha runda fönster eller
väggar av glas. Bjud in en arkitekt eller en stadsplanerare
från kommunen som kan berätta om sitt yrke. Hur går det
till när man ritar ett hus, när man planerar en stadsdel?
GÖRA Nästa steg kan nu vara att ni skapar drömhus – ni är
arkitekter! Rita, klipp, bygg, sy och vik!
28
29
Hur bor djur?
GÖRA Ni kan också komplettera husspanandet med att
titta på djurhus. Stå stilla och lyssna, lyft på en sten. I varje
litet hörn av byn eller staden bor det djur. Men vilka typer
av djur? Vilka djurhus finns i området där ni spanar? Leta
efter fågelbo, myrstack, eller en stubbe. Finns det några
djur som bor som oss människor? Finns det djur som är
arkitekter och bygger sina egna hus? Finns det djur som får
hjälp av oss människor att bygga bo? Finns det rentav djur
som bor i våra hus – i väggarna, på vinden?
30
31
GÖRA Finns det bilder från när skolan byggdes? Är det
något som har förändrats? Gör en utställning om skolan
på skolan, om dess historik med mera. Eleverna kan också
intervjua en förälder, eller mor- och farförälder om deras
första skola och skolgång. Likheter/olikheter?
DISKUTERA Upptäck skolbyggnaden! Hur ser skolan egentligen ut? Är det en stor byggnad eller flera små? Ett plan
eller flera våningar? Om det är flera olika byggnader – varför? Har de olika funktion? Vilka material är skolan byggd
av? När är den byggd? Är alla husen på skolgården byggda
samtidigt? Spana på husen runtomkring skolan, ta reda på
när de är byggda. Vilket byggdes först – skolan eller husen
runtomkring? Kanske finns det någon personal på skolan
som har kunskap om byggnadens historia
med mera – eller som kanske till och med
var med när den byggdes och kan berätta
om processen och om hur platsen såg
ut innan.
32
DISKUTERA Vad är bra/mindre bra med skolbyggnaderna?
Argumentera kring de olika åsikterna.
GÖRA Gå på spaning runt skolbyggnaden, mät och jämför,
geometrispana, lukt- och ljudspana och spana efter konst.
Finns det konst? Vem är konstnären? Titta också lite närmare på skolgården. Måla en karta över gården och byggnaderna. Vad finns på skolgården, lekredskap, buskar och
blomrabatter? Hur upplever ni skolgården? Vad bidrar till
upplevelsen? Vad är bra med gården? Vilka platser gillar ni
bäst? Finns det platser som inte är bra? Kan dessa förbättras med enkla medel? Är det något ni saknar?
DISKUTERA Hur tror ni att framtidens skola och skolgård
kommer att se ut?
33
de upplever sin hembygd. Ni kan sedan tillsammans titta
på kartorna och diskutera likheter/olikheter. Vad är det
eleverna lyfter fram och vilka delar finns inte med på kartorna? Vad tycker de är bra/dåligt i området? Platser i området man gärna/ogärna vistas i?
DISKUTERA Alla har vi växt upp någonstans, en del på ett
och samma ställe medan andra har flyttat runt. Finns det
en eller kanske flera platser som är hembygd? Vad är en
hembygd? Är det viktigt att ha en hembygd? Kan man ha
flera?
GÖRA I vilken typ av bebyggelsemiljö ligger skolan? I en
stadsdel? I ett samhälle? I en by? Var och en får i uppdrag
att rita en karta över området runt skolan, samhället eller stadsdelen. En karta som blir en
tolkning utifrån barnens inre bilder av hur
34
GÖRA Gå på spaning och dokumentera området med hjälp
av kartor och kamera. Återskapa sedan miljön genom att
med hjälp av exempelvis skräpmaterial bygga husen som
finns i området, men också vägar, skogsdungar, lekplatser,
idrottsplaner med mera. Hur ser det egentligen ut? Vilken
form har husen, hur stora är de i relation till varandra, hur
många parkeringar finns det, var finns gatubelysning och
vart går cykelvägarna? Är det skillnad på den egna minnesbilden och verkligheten? Varför? Att bygga en modell
av närmiljön kan vara ett långsiktigt projekt som kanske
pågår under en termin eller två.
DISKUTERA Bor ni i staden? Diskutera vad en stadsdel är,
titta på en karta över staden och dess olika delar som tillsammans bildar en stad. När byggdes stadsdelen och vad
fanns på platsen innan? Jämför med historiska kartor. Hur
tror ni staden kommer att förändras i framtiden? Kontakta
kommunen och låt en representant komma och berätta om
de planer som finns kring stadsplaneringen.
35
DISKUTERA Kanske bor ni i ett brukssamhälle? Kring
vilken industri har samhället växt fram? Finns industrin
kvar? Kan man se spår av bebyggelsestrukturen i form av
direktörsbostad, arbetarbostäder och liknande.
DISKUTERA Bor ni i en by på landet? Hur ser den ut? Verkar
den vara byggd kring särskilda hus som till exempel en kyrka? Finns det ett gammalt skolhus i bykärnan? Läs om hur
kyrkbyar växte fram och vilka byggnader som ursprungligen hörde till dessa.
GÖRA Hur kommer framtidens hus att se ut i ert område?
Måla, bygg och diskutera!
36
37
Vad är ett rum förresten?
DISKUTERA Platserna vi omges av och rör oss i består av
offentliga och privata platser. Diskutera vilka regler som
finns och vad de innebär. Vad är en offentlig plats? Vad är
ett privat område? Kan man se om en plats är offentlig eller
privat och hur ska man i så fall kunna veta det? Hur kan en
gräns se ut?
GÖRA Finns det offentliga och privata områden på skolområdet? Gå på spaning och undersök! Vilka rum på skolan
har man tillträde till och vilka inte?
DISKUTERA Det finns många olika typer av rum! Om man
vänder på ordet blir det mur, måste det finnas en typ av
mur för att man ska uppleva att man befinner sig i ett rum?
Vilka rum kan ni komma på? Rum i byggnader, rum i naturen, rum i staden, luftrum? Vad är det som gör att man
får känslan av att vara i ett rum? Är en äng, en tunnel eller
en väg ett rum?
GÖRA Gå på spaning efter rum, kan en parkeringsplats vara
ett rum? Kan en gata vara ett rum? Vilka rum känner ni er
trygga/otrygga i? Vad är det som gör att just de rummen
känns på ena eller andra viset? Måla/bygg sedan valfria
rum utifrån diskussionen och spaningen.
Allemansrätten
GÖRA Gå en slinga i både skog och bebyggd miljö. Vid olika
stopp diskuterar ni vad allemansrätten betyder just där.
Får man bryta grenar för att bygga en koja i skogen eller
klappa vilda djur? Skräpa ner? Får man tälta på torget?
DISKUTERA Är allemansrätten något bra eller är det dåligt?
Har alla länder allemansrätt?
38
39
GÖRA Gå på geometrispaning i närmiljön. Spana på hus,
papperskorgar, brunnslock, gatstenar, parkbänkar, ja allt
ni stöter på. För att underlätta kan det vara bra att ha med
tillklippta figurer som ett stöd i spaningen. Vilka är de vanligast förekommande formerna? Finns det geometriska
former som är svåra att hitta i utemiljön? Diskutera deras olika egenskaper, varför finns det till exempel många
cylinderformade papperskorgar men inga
cylinderformade hus? Vilka geometriska figurer passar bäst till vad? Ta med snören,
pinnar, piprensare med mera och tillverka
40
de former ni ser. När ni nu har geometrispanat, och verkligen kollat in husens former, fortsätter ni inomhus med
skapande verkstad. Rada upp vilka delar ett hus består av
och diskutera de vanligaste formerna på husens delar. Tak
som triangel, huskropp som kvadrat eller rektangel, dörr
som rektangel. Sedan vänder ni på steken och uppmanar
eleverna att skapa tvärtom-hus. Dörren får inte vara rektangulär och huskroppen får inte vara kvadratisk eller
rektangulär. Och taket får inte vara närmast himlen. Allt
ska vara uppochner och tvärtom. Hur blir dessa hus egentligen? Varför byggs inte sådana hus? Vem har bestämt att
golvet ska vara ner och taket upp? Att väggarna ska vara
raka?
GÖRA Eller varför inte skapa fantasihus? Diskutera vad fantasi är och att allt är möjligt där även när det handlar om
hur hus ser ut! Kanske skapar barnen ett lamphus med
en korvbalkong och stjärndörr? Fortsätt på uppochner- och
tvärtomtemat: vad händer om man gör saker på platser där
man inte brukar göra dem? Kanske äta mellis i trädkronorna och samtidigt passa på att spana på fågelbon och
se världen uppifrån. Eller kanske krypa sakta på vägen –
istället för att gå eller springa. Hur ser världen ut om man
spanar på den i sakta mak, underifrån, som en snigel? Eller
varför inte dansa – upplev miljön genom att dansa i den!
41
har kanske stora fönster? Och det stora kanske har många
dörrar och ett platt tak. Vilka hus är längst bort? Vilka är
närmast? Finns det hus där det bor en familj, eller hus där
det bor flera familjer? Kan man se det på en byggnads utsida?
DISKUTERA Är det stort, litet, högt eller lågt? Kanske är det
längst eller kanske kortast eller är det bara mittemellan?
Ja, hur ser det egentligen ut därute? Kan en liten legogubbe vara större än ett hus? Är fotbollsplanen längre än flerfamiljshuset? Närmiljön lämpar sig utmärkt för studier i att
mäta och jämföra, att nyansera de matematiska begreppen
och visa på likheter och olikheter.
GÖRA Undersök och diskutera vilken typ av
hus som är vanligast/ovanligast i området? Kanske finns det en stor, en liten
eller en lång byggnad? Det lilla huset
42
GÖRA Använd kroppen som måttstock för att mäta och
jämföra. Hur många händer lång är en parkbänk eller hur
många tummar lång är en tegelsten? Hur många steg blir
det om man går runt huset, runt gympasalen och träddungen? Vilket är störst/minst till ytan?
GÖRA Ge i uppdrag att mäta olika saker i miljön genom att
måtta med tumme och pekfinger. Hur lång är skorstenen
på fabriken eller guldspiran på kyrktornet? Ta på förhand
reda på den exakta längden och mät upp ett band som sedan vecklas ut och som visar det exakta måttet. Det som på
håll är lika litet som en liten myra kan i själva verket vara
väldigt långt.
GÖRA Ni kan också förbereda band som är exempelvis en
meter långa, sedan får eleverna gå på enmetersspaning.
Vad finns det för objekt i närmiljön som är en meter långt
eller kanske en meter brett? Ni kan också gå på enmetersspaning utan band, samla in de föremål ni tror är en
meter och lägg dem bredvid varandra och mät. Är det svårt
att uppskatta en längd?
43
GÖRA Välj ut en liten sak i närmiljön, till exempel ett dörrhandtag. Vad är dörrhandtaget mindre än? Gå på spaning
efter något som är större än dörrhandtaget. Fönstret är
större än dörrhandtaget men mindre än dörren, dörren är
större än fönstret men mindre än gungställningen, gungställningen är större än dörren men mindre än skolhuset,
skolhuset är större än gungställningen men mindre än
gymnastiksalen. Gymnastiksalen är större än skolhuset
men mindre än fabriken… Vilket hus/föremål är allra störst
i er närmiljö?
GÖRA Höga och låga tal kan illustreras genom höga och
låga hus. Använd stora ark och måla höga hus och skriv
dit höga tal utifrån antalet våningar och gör likadant med
låga tal. Ni kan också jämföra områdets, stadsdelens eller
kanske stadens högsta hus med världens högsta hus. Burj
Khalifa i Dubai är (för tillfället) världens högsta hus med
sina 828 meter. Ta reda på hur högt det lokala höghuset är
och jämför. Det vi tycker är högt i vår närmiljö är ganska
litet i förhållande till världens högsta hus.
44
45
När ni har färg- och mönsterspanat inomhus kan ni
fortsätta på temat utomhus och fokusera på husen. Spana
efter mönster/färger på husen. Vilka är vanligast förekommande? Är det några mönster/färger som inte förekommer
alls? Varför är vissa vanligare på hus än andra? Är de flesta
husen enfärgade eller mönstrade? Finns det prickiga och
randiga hus? Eller blommiga?
DISKUTERA Varför finns det mönster och former? Har de
en funktion eller är de ”bara” till för utsmyckning?
GÖRA Färger, mönster och former finns överallt! Hur skulle
det annars se ut? Gå på form- och färgspaning och förbered
er genom att introducera temat i de vardagliga aktiviteterna, som i samlingen, vid måltiderna med mera. Spana efter
mönster och former i skolan. Måla av!
GÖRA Spana in era kläder! Låt var och en rita/bygga ett hus
som de sedan färglägger i samma färger/mönster som de
egna kläderna. Hur blir husen? Kanske ett svart hus med
spindelmannen på, eller ett blommigt hus, eller kanske
ett glittrigt? Skulle barnen vilja bo i ett sådant hus? Varför
finns det inga sådana hus? Skulle det vara någon skillnad
att gå gatan fram om husen var lite mer färgglada och
mönstrade?
46
47
DISKUTERA Vår närmiljö påverkar oss mer än vi kanske
kan tro. Den kan göra oss glada eller trygga men den kan
också göra att vi känner vemod, sorg eller rädsla. Vad är
det i miljön som skapar dessa känslor? Vad är en känsla –
och hur känns det i kroppen när man är glad, ledsen, orolig
eller kanske rädd? Prata om närmiljön och känslor. I vissa
hus och på vissa platser känner vi oss lugna och trygga. I
andra hus och på andra platser känner vi oss kanske små
och vilsna. Vad beror det på?
diskutera, eller så går ni en förutbestämd slinga med stopp
i miljöer som skiljer sig från varandra. Stoppen kan vara i
en skogsdunge, i en tunnel, i en öppen park, på en trottoar
vid en trafikerad led, i ett bostadsområde, på ett torg.
Eleverna ska sedan försöka berätta vad de känner på platsen och försöka beskriva vad det är på platsen som ger upphov till känslan. Ni kan också efter att ha diskuterat olika
känslor, omsätta dessa i skapande och måla/bygga känslohus. Välj en känsla och fundera på hur man kan förvandla
den till form och/eller färg: hur ser till exempel glädje eller
rädsla ut? Kanske väljer man sorg och målar ett hus svart
för att det är sorgens färg för många. Det kan exempelvis
vara morfars hus som känns sorgligt nu när han inte lever
längre.
GÖRA Gå sedan på känslospaning i området.
Antingen kan eleverna själva styra spaningen genom att välja vilka platser de vill
48
49
DISKUTERA Vilka världar (böcker, tevespel, filmer) besöker
eleverna på sin fritid? Låt dem berätta om en utvald figur
som finns i deras liv. Kanske är det Super Mario, Hello Kitty,
Emil i Lönneberga eller någon Pokémon?
la spelen. Ta hjälp av dessa och spana efter figurernas hus!
Hur bor figurerna egentligen? Skiljer sig deras hus/platser
mycket eller lite från hur det ser ut i er närmiljö? Utgå sedan från dessa och låt barnen måla/bygga ett likadant hus
eller kanske ett hus som de tycker skulle passa bättre till
figuren. Hur ser platsen ut där de bor? Undersök och skapa. Bjud sedan in till vernissage och visa upp fantasistaden!
GÖRA Utgå från barnens referensramar och ta vara på deras erfarenhet och kunskap. Arbeta med hustemat utifrån
de utvalda figurerna. Läs böckerna, se på filmerna och spe-
50
51
Vad är konst för eleverna? Får vem som helst tillverka och
placera konst varsomhelst? Är det viktigt att det är fint där
vi bor och lever? Varför/varför inte?
DISKUTERA I vår omgivning finns det saker som är placerade där för vår trevnad. Det kan vara planteringar
av träd, buskar och blommor, det kan vara en fontän eller kanske parkbänkar och konstverk. Gå på konstspaning i närmiljön, diskutera också begreppet konst. Vad är
egentligen konst? Vem bestämmer vad som är konst? Är
reklamaffischer konst? Eller skylten vid busshållplatsen?
Klottret på papperskorgen? Graffitimålningen i tunneln?
52
GÖRA Anordna en gatukonstfestival där ni själva gör konstverk av naturmaterial och vattenlöslig färg, så kallad
Sweetart! Man kan till exempel måla eller skriva något på
stenar, kvistar, löv. Det kan också vara stickgraffiti: man
stickar eller virkar föremål som man sedan fäster på räcken och liknande. Det kan också vara att man sprejar med
kritblandning. Eller varför inte gå ut en solig dag och vara
skuggmodeller: några står alldeles stilla och övriga använder gatukritor och avbildar skuggan.
Bjud sedan in föräldrarna på gatukonstvernissage och ta
med dem på spaning ut i området. Där kan konstverken
på de olika platserna förmedla något om vad ni tycker just
om platsen i sig. Och kanske synliggör konstverken platser,
vinklar och vrår som man annars bara hastar förbi. Det finns
dock några saker man bör tänka på, använd inte sådant
som skadar det material verket placeras på. Konstverket
ska heller inte lämna några rester efter sig.
53
DISKUTERA Vår omgivning är i ständig förändring, från den
ena stunden till den andra. Saker läggs till eller plockas
bort – en bil dundrar förbi, en trasig papperskorg forslas
bort eller en husvägg målas om. Märkte eleverna någon
förändring på väg till skolan under morgonen?
GÖRA Välj ut en plats, som innefattar ett eller flera
hus, en gatstump och kanske ett grönområde.
Detta är er plats och den ska vara föremål
för er åretrunt-dokumentation. Ta reda på väderstrecken,
var solen går upp och var den går ner. Undersök platsen
med jämna mellanrum under de fyra årstiderna, starta
vid skolårets början. Gå på spaning och undersök vad som
finns där, gärna vid olika klockslag. Hur ser husen ut? Finns
det parkbänkar, belysning (lyser den?), papperskorgar (är
det skräpigt, vad berättar skräpet)? Är det någon människa
där? Låter det någonting? Luktar det något? Finns det träd,
buskar, blommor? Ta reda på namnen. Fotografera, skriv
och måla era upptäckter. Sedan gör ni samma spaning och
dokumentation under höst, vinter och vår. Vad förändras?
Under hösten och vintern kan ni spana efter ställen där
frosten ligger kvar längre än på andra platser. Var ligger
snön kvar längst, var smälter den först? Vilket är det första
vårtecknet ni upptäcker? Ta också reda på historiska fakta
om platsen, titta på äldre kartor, hur gamla är husen, vägarna? Vad fanns på platsen innan? Fundera på om och i
sådana fall hur platsen kan komma att förändras i framtiden.
Finns det något som inte förändrats? Vad är sig likt oavsett
årstidernas växlingar? Hur upplever eleverna platsen vid de
olika tillfällena? Måla, skriv, bygg!
Upptäckterna kan sedan visas i en utställning med fotografier och betraktelser.
54
55
ande parken mot en parkeringsplats? Vilka byggnader och
platser är förknippade med vissa typer av berättelser? Kan
till exempel en skräckhistoria utspela sig på ett dagis?
DISKUTERA Hur viktiga är bebyggelsemiljöerna för hur
man upplever handlingen i en berättelse?
GÖRA Sätt samman tre bilder, en av dem ska vara på ett
hus. Sedan får eleverna utifrån bilderna måla, skriva eller
berätta en historia. Baka in lukt, ljud och känslor.
GÖRA Utgå från bilderböcker eller kapitelböcker som ni
läser i klassen och arbeta med de miljöer som finns i böckerna. Vilka hus, platser och miljöer finns med i boken? Hur
skildras dessa? Vilken roll har de i handlingen? Påverkar de
känslorna som uppkommer när man läser boken eller är
de mer neutrala som en kuliss? Läs ett stycke
högt och så får klassen som sitter redo med
kritor och papper, måla miljön såsom de
ser den framför sig. Hur blir det om
man byter ut exempelvis spökslottet
mot ett badhus? Eller den prunk-
56
57
DISKUTERA Platser som knakar eller gnisslar, surrar eller knäpper, skramlar eller visslar. Platser som bullrar
eller är alldeles tysta. Att vistas i sin närmiljö är som att
delta i en stor orkester. Det kan vara bilar som kör, tutar
och bromsar. Högklackade skor som klickar mot asfalten,
någon skrattar, en telefon ringer. Alla ljud bidrar till hur vi
uppfattar en plats. Vad är ett ljud? Finns det trevliga ljud?
Jobbiga ljud? Glada? Ledsna? Arga ljud? Läskiga? Sköna
ljud? Varma? Kalla ljud?
GÖRA Gå på ljudspaning i området runt skolan. Titta er omkring under tiden, vad är karakteristiskt för området där
ni spanar? Vad är det för typer av miljöer som ni passerar,
kanske bostadsområden, park, skog och vägar? Vilka ljud
”hör ihop” med dessa miljöer? Stanna vid de olika platserna
och lyssna. Vad hör ni? Hör ni ljud som inte ”hör dit”? Ser
ni det ni hör? Försök sortera och benämna de olika ljuden,
även svaga ljud. Jämför sedan ljudstoppen med varandra.
Finns det ljud som återkommer vid varje stopp? Diskutera
om det finns ”föremål” i den yttre miljön som dämpar eller förstärker ljud. Hur är det med hårda saker som hus,
betong och asfalt? Gör de att ljud förstärks eller kanske
dämpas? Hur är det med mjuka saker som träd, gräs och
buskar? Varför ekar det om man pratar i en tunnel men
inte i en allé? Finns det saker ni ser, men som inte hörs?
Molnen som drar förbi, en myra som bär ett barr, en gardin
som fladdrar, rök som stiger ur en skorsten. Prova också
att hålla för öronen. Upplever ni platsen annorlunda när
den är helt tyst?
DISKUTERA Hur viktiga är ljud för hur man uppfattar en
plats eller ett område? Prata om hur ni tror att andra lite
mer svårbesökta platser låter, t.ex. under vattnet, i barken
på ett gammalt träd, i väggarna på ett hus, under takpannorna eller nere i jorden i grönsakslandet.
58
59
Ljud förr & nu
DISKUTERA Hur såg stadslivet ut förr i tiden, till exempel
på 1800-talet? Leta upp bilder och titta på hur man levde,
försörjde sig och vad som fanns på gårdarna, gatorna.
Diskutera hur ni tror att staden lät då? Var det mer eller
mindre ljud? Vilka ljud fanns då som inte finns nu och vilka
ljud finns nu som inte fanns då?
riktigt tyst i huset, ens på natten? Detta kan sedan resultera i en liten utställning där ni tillsammans diskuterar
vilka ljud som verkar vara vanligast/ovanligast i barnens
hem/bostadsområden eller i skolområdet.
DISKUTERA Upptäckte ni några ljud ni tidigare inte hört
eller tänkt på?
Ljud stad & skog
GÖRA Vilka ljud hör man i en stad? Finns det ljud man bara
hör i en stad? Lyssna i stadsmiljö och skriv ner ljuden på
plats. Måla sedan de ljud ni hörde på ljudspaningen och
skapa ett ljudcollage, gör samma sak fast i en skogsmiljö.
Jämför de olika collagen, finns det likheter, skillnader?
Ljudspaning inne
GÖRA Eleverna får ljudspana i sitt hus – så att öronen
nästan värker! Vilka ljud förekommer, är det kanske någon
som sjunger, en katt som jamar eller en dammsugare som
surrar? Vilket rum har flest/minst ljud? Är det någon gång
60
61
näsorna? Kanske avgaser, matos och blomdoft? Eleverna
får sedan i uppgift att måla dofterna! En eller flera som de
känner vid spaningstillfället. Detta kan resultera i en liten
utställning där ni tillsammans diskuterar era doftupptäckter. Finns det dofter som verkar förekomma ofta? Vilka
dofter är barnens favorit?
DISKUTERA Kan man känna igen vissa rum/hus/platser på
doften? Vilka dofter förknippar vi med olika miljöer? Hur
skulle det vara om det till exempel luktade godisfabrik på
toaletten, gödsel i köket eller gräs i sovrummet? Är dofter
viktiga? Vad är det bästa med att kunna känna dofter? Och
det värsta? Finns det platser som är helt luktfria?
GÖRA Mjuka upp näsan och börja luktspana. Gå på en
luktspaning i området kring skolan,
vilka dofter uppfattar
Lukt förr & nu
DISKUTERA Hur såg stadslivet ut förr i tiden, till exempel
på 1800-talet? Leta upp bilder och titta på hur man levde,
försörjde sig och vad som fanns på gårdarna, gatorna.
Diskutera hur ni tror att staden luktade då? Var det mer
eller mindre dofter? Vilka dofter fanns då som inte finns nu
och vilka dofter finns nu som inte fanns då?
Lukt stad & skog
GÖRA Vilka lukter kan man känna i en stad? Finns det lukter man bara känner i en stad? Lukta i stadsmiljö och skriv
ner dofterna på plats. Måla sedan de dofter ni kände på
luktspaningen och skapa ett luktcollage, gör detsamma i
en skogsmiljö. Jämför de olika collagen finns det likheter,
skillnader?
62
63
Lukt ute & inne
GÖRA Hur luktar det i området där ni bor? Kanske bor några
av er i skogen, bredvid en trafikerad väg eller i närheten
av en fabrik? Sammanställ sedan alla dofter. Är det några
dofter som återkommer?
GÖRA Låt eleverna upptäcka sitt hus med näsan. Låt dem
luktspana så att näsborrarna vibrerar! Vilka dofter förekommer, är det kanske någon som lagar mat, städat
eller röker? Varifrån kommer dofterna? Vilket rum har
flest/minst dofter?
DISKUTERA Upptäckte ni några dofter ni tidigare inte tänkt
på?
64
65
material ni dagligen trampar runt på – på skolgården, på
stigen i skogen, i lekparken, vid busshållplatsen eller kanske på cykelbanan?
DISKUTERA Ägna en spaning åt att titta i backen – men se
upp för lyktstolpar, papperskorgar och annat som kan komma i er väg. Gamla stigar och gator formades efter naturen,
de var slingriga och guppiga som en bergochdalbana. Idag
när vi bygger vägar, kan vi spränga berg, bygga tunnlar och
broar för att vägen ska bli rak. Hur ser man att en gata
är gammal? Vad har den för beläggning? Är det gatsten,
kullersten, grus eller asfalt? Kommer det att finnas gator
och vägar i framtiden? Hur kommer de att se ut?
GÖRA Hur ser gatan ut som ni går på varje dag
till skolan? Är det en trafikerad väg med
trottoar eller en gång- och cykelbana,
är det en grusväg eller kanske en
stig i skogen? Fundera på
vilka olika
66
GÖRA Diskutera om det finns vägar man inte får gå på. Finns
det vägar som man inte får cykla eller köra bil på? Hur vet
man det? Leta efter skyltar och symboler som berättar var
man får gå eller cykla.
DISKUTERA Under många av de gator vi dagligen går,
cyklar eller åker fram på är det full aktivitet. Vad finns det
för ”spår” i gatan? Hittar ni några brunnslock till exempel? Vad betyder de olika bokstäverna på locken? Vad finns
under gatan? Är det bara jord, stenar och en och annan
mask? Avloppsvatten finns i A-brunnen, det är vatten från
toaletten, duschen och disken. I V-brunnen är det lite trevligare innehåll, där hittar man rent dricksvatten som kommer
från vattenverket. Varmt vatten som hamnar i våra element
finns i FV-brunnarna som betyder fjärrvärme. K-brunnen
har ännu värre innehåll än A-brunnen för i dessa trängs
såväl avloppsvatten som smutsigt vatten från gatan, det
som rinner ner i gallerbrunnarna. Så finns det BP-brunnar,
vad är det? Brandpost, där kopplas brandmännens slangar
vid brand. Och i telebrunnen hittar vi en massa telefonledningar.
67
Litteraturförteckning
Varför?
• Barns rätt till staden. Om arkitekturpedagogik som
demokratisk metod i Göteborg, av Mie Svennberg och
Mania Teimouri (red), (2010)
• Den lärande staden, av Mats Lieberg, Suzanne de
Laval och Petter Åkerblom (red), (2010)
• Unga är också medborgare – om barns och ungdomars inflytande i planeringen, utgiven av Boverket,
(2000)
Hur?
• www.handisam.se
• http://www.hsr.se/stiftelsen_hall_sverige_rent
Hej hus! Du är mitt!
• Hela huset, av Anna Bengtsson, (2007)
• Image of the city, av Kevin Lynch, (1960)
• Alvägen, av Martin Widmark, (2008)
Hej hus! Varför ser du ut som du gör?
• Byggnaders särdrag – en stilhistorisk handbok 18801960, utgiven av Boverket, (1995)
• Så byggdes husen, av Cecilia Björk, Per Kallstenius
68
och Laila Reppen, (2003)
• Så byggdes villan, av Cecilia Björk, Lars Nordling och
Laila Reppen, (2009)
• Att hålla hus i Östergötland, av Marietta Douglas (red),
(2008)
• Modernismen i Östergötland, av Gunnel Mörkfors
(red), (2009)
• Att bygga ett land, 1900-talets svenska arkitektur, av
Claes Caldenby (red), (1998)
• De tre små grisarna, av Martin Harris, (2009)
• Hus är gott, sa Oskar, av Larserik Eriksson, (2009)
• Kurt och Kio vill ha koja, av Lisen Adbåge, (2011)
• Mulle Meck bygger ett hus, av George Johansson och
Jens Ahlbom, (1996)
• Mulle Meck berättar om hus, av George Johansson,
Natur & Kultur, (2003)
• Huset mittemot. Hur man bygger ett hus, av Anders
Suneson och Eva Agdler Suneson, (1996)
• Att bygga ett hus, av Pierre Winters, (2010)
• En stad genom tiderna, av Steve Noon, Philip Steele,
(2005)
• En gata genom tiderna, av Steve Noon, Anne Millard,
(1999)
• Se där, en stad, av Sonja Hulth, (1987/1999)
69
Hej hus! Vem bestämmer hur du ser ut?
• Hattstugan, av Elsa Beskow, (1994)
• Mormor är arkitekt, av Anna Rizzon, (2004)
• Se huset, av Kerstin Nilsson, (1998)
• Alla vill ha ett bo, av Grete Rottböll, (2012)
• Den vilda staden: boken om djuren som flyttar till
stan, av Stefan Casta, (2004)
Hej hus! Du är en skola!
• Skolhuset som samhällsspegel – en upptäckarbok, av
Stina Palmberg Eriksson, (2000)
Hej hus! Du är min hembygd!
• Så byggdes staden – Stadsbyggnad, arkitektur och
husbyggnad, av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila
Reppen, (2008)
• Vad berättar en by? av Nils Blomkvist, (1993)
• Modern hembygd, leva i – lära av – utvecklas tillsammans, av Einar Hansson (red), (2001)
• Läsa landskap, av Nils Blomkvist (red), (1993)
• Kyrkplatsen som socknens centrum, av Carin
Bergström, (1992)
• Klipp till ett hus, bygg flera, av Lotta Silferhielm,
(2000)
• www.hembygd.se
70
Hej hus! Får jag vara här?
• www.naturvardsverket.se
• http://www.hsr.se/stiftelsen_hall_sverige_rent
Hej hus! Nu ska vi mäta och jämföra!
• http://www.nta.kva.se/
Hej hus! Varför är du inte regnbågsfärgat eller
prickigt?
• Svenska färger, av Hans Hammarskiöld och Tony
Lewenhaupt, (2003)
• Levande färger, av Karl Rydberg, (1991)
• Om färg. Uppleva, förstå och använda färg, av Jan
Sisefsky, (1995)
Hej hus! Du gör mig glad!
• Trygghetsvandring ur barns perspektiv. Erfarenheter
från fyra pilotprojekt, av Mania Teimouri m.fl. (2011)
• Platsens psykologi: om att tillägna sig sin miljö, av
Maria Nordström, (1986)
Hej hus! Hur ser du ut i boken, på teven och i dataspelet?
• www.givemefive.se
• Bilderbokens mångfald och möjligheter, av Agneta
Edwards, (2009)
71
Hej hus! Vad är det som är där?
• Skulpturer i Sverige: en häpnadsväckande resa i våra
kommuner, av Sven-Åke Johansson, (2002)
• Sätta färg på staden. Obeställd kreativitet i det offentliga rummet, av Kolbjörn Guwallius, (2010)
• www.365saker.se
• http://www.gatukonst.se/
www.ostergotlandsmuseum.se
Hej hus! Hur har du det året om?
• Måns och Mari från vår till vinter, av Kaj Beckman,
(1971)
• Årstidsboken, av Göran Bergengren, (1993)
www.raa.se
Hej hus! Du är med i min berättelse!
• Framför mitt hus. Gissa vad som händer sen, av
Marianne Dubuc, (2011)
www.kulturarvostergotland.se
www.linkopingshistoria.se
bildlinkoping-bilddatabas.linkoping.se
www.lantmateriet.se
www.byggnadsvard.se
www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/
byggnadsvard
Hej hus! Och alla stigar, gator och vägar!
• Järnvägen 150 år – 1856-2006, utgiven av Banverket,
(2005)
• Vägars kulturvärden, utgiven av
Riksantikvarieämbetet, (1997)
72
73
BILAGA
Kopplingar till Lgr 11
Bild
Bildframställning
• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.
• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
Bildanalys
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten
och konstbilder.
Engelska
Kommunikationens innehåll
• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
74
Lyssna och läsa – reception
• Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i
reklam och andra enkla texter.
Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
• Enkla presentationer.
Idrott och hälsa
Friluftsliv och utevistelse
• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning.
• Allemansrättens grunder.
• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar
och spel samt vid natur- och utevistelser.
Matematik
Taluppfattning och tals användning
• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
kan delas upp och hur de kan användas för att ange
antal och ordning.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
75
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt
användning i olika situationer.
Algebra
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska
mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
Geometri
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar,
klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel
förstoring och förminskning.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts
läge i rummet.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska
storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid
med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Sannolikhet och statistik
• Enkla tabeller och diagram samt hur de kan användas
för att sortera data och beskriva resultat från enkla
undersökningar.
76
Samband och förändringar
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och
hälften.
• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån
enkla vardagliga situationer.
Modersmål
Läsa och skriva
• Strategier för att skriva olika typer av texter om för
eleven välbekanta ämnen.
Tala, lyssna och samtala
• Muntligt berättande för olika mottagare.
Språkbruk
• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper
och åsikter.
Biologi, fysik, kemi
Året runt i naturen
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen
årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
77
Kraft och rörelse
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras
i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på
gungbrädor.
Material och ämnen i vår omgivning
• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga
föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
Metoder och arbetssätt
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Geografi, historia, religionskunskap,
samhällskunskap
Att leva tillsammans
• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger
och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och
skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta
kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett
säkert sätt.
78
Att leva i närområdet
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och
bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Hemortens historia. Vad närområdets platser,
byggnader och vardagliga föremål kan berätta om
barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika
perioder.
• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i
tiden.
• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård,
räddningstjänst och skola.
• Yrken och verksamheter i närområdet.
Att undersöka verkligheten
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
79
Svenska, svenska som andraspråk
Tala, lyssna och samtala
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om
vardagsnära ämnen för olika mottagare.
• Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Språkbruk
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Teknik
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
• Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och
fysiska modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
• Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
• Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över
tid.
80
81