Transcript Årsredovisning 2013 (PDF, 2.6 Mb)

ÅRSREDOVISNING 2013
1
Skribenter: Common Space
Art direction: Sandra Praun
Layout: Carl-Johan Nordin
Dnr. R14-46
2
FÖRORD
INGEN MÄNNISKA ÄR EN Ö*, EJ HELLER ETT LAND
Riksutställningar fick sitt nya uppdrag i december 2010. Detta uppdrag har personalen på Riksutställningar
förvaltat väl. Vi har gått från att vara en myndighet med en osäker framtid, till en myndighet i medvind.
ETT UNIKT UPPDRAG
Riksutställningar har ett unikt och mycket intelligent uppdrag. Att från en global arena med omvärldsbevakning
som bas, finna det nya, kreativa, inspirerande och utmanande. Det som utvecklar den svenska utställningssektorn. Uppdraget visar på en vidsynthet från Sverige som nation, att ta in världen och låta sig inspireras av andra.
Man kan se detta som ett direkt motdrag mot de främlingsfientliga tendenser som finns i Europa, tendenser som
leder till isolation och stagnation.
Riksutställningars uppdrag är inte bara unikt för att vara en svensk statlig myndighet, utan även i en internationell
jämförelse är det svårt att finna någon kulturmyndighet som har detta som huvuduppgift. Det innebär att vi inte har
någon direkt förebild att kopiera, utan vi skapar själva med en blandning av inspiration och initiativ från omvärlden
och råd av de många kloka personer som vi är lierade med.
DEN UTÅTRIKTADE VERKSAMHETEN 2013
Vår verksamhet har under 2013 etablerats. Vi arbetar hårt och har alltid fokus på våra mottagare.
Här följer några av de många aktiviteter och projekt som vi bedrivit under 2013 som jag särskilt vill lyfta fram:
• Våra många Armkroksresor med sektorn ut i världen.
• De konferenser vi har arrangerat eller varit delaktiga i.
• De många förfrågningar om rådgivning vi fått från sektorn och bidragit med kunskap till.
• Riksutställningars Utvecklingsrum som har turnerat runt i Sverige.
• De publikationer som blivit producerade.
• Våra nyhetsbrev och vår webb som vår omvärldsredaktion producerat.
• Vår delaktighet i internationella projekt.
• De utmanande uppdragen från regleringsbrevet.
• Vårt samarbete med HDK i Göteborg i högskolekursen Critical Exhibition Studies.
INTERNA PROCESSER UNDER 2013
Organisation
Under årets inledning lät vi en extern organisationskonsult genomföra en studie av hur personalen ansåg att organisationen fungerade (alla blev intervjuade och anonymiserades). Det fanns en stor arbetsglädje och stolthet
över Riksutställningar, vilket även kan utläsas av en mycket hög frisknärvaro. Studien gav upphov till en utveckling av organisationen under sommaren 2013.
3
Lokaler
Som en konsekvens av det nya uppdraget för myndigheten behövdes mindre och bättre anpassade lokaler.
Under 2013 har vi genomfört en omförhandling med fastighetsägaren och från den 1 december 2013 har vi
halverat vår lokalyta. Arbetsprocessen med lokalförändringen har varit framgångsrik och vi kommer dela med
oss av denna erfarenhet. Arbetet har lett till bättre anpassade lokaler och vi har kunnat föra in anslagsmedel från
fasta kostnader till verksamhet för framtiden.
IT och administration
Som troligen första svenska myndighet gick vi in i “IT-molnet” under hösten 2013. Intressant, lärorikt och arbetsamt och som i alla moln så är sikten ibland ganska dålig. Vi arbetar nu med att ta hand om de “barnsjukdomar”
som har uppstått. Vi har även förflyttat vår löneadministration till Statens servicecenter i Gävle.
FORTSATTA ARBETET PÅ RIKSUTSTÄLLNINGAR
Under 2013 har vi haft ett fortsatt högt tempo i våra projekt med många nya kontakter och samarbeten. Vi har
skapat och delat kunskap tillsammans med svenska museer och utställare i ett stort antal aktiviteter.
En viktig uppgift de kommande åren är att få än fler ur den svenska utställningssektorn att använda sig av våra
tjänster. Vi skapar inte för oss själva, utan vi är en tjänande kulturmyndighet för utställningssverige.
Min vision är att inom ett par år är Riksutställningar en spelare av internationell klass. Vår verksamhet blir mer och
mer uppmärksammad, vilket leder till fler intressanta internationella samarbetspartners. Detta i sin tur stärker vår
ställning i Sverige vilket möjliggör att leverera vårt uppdrag för museer och utställare i Sverige.
Det som syns i bild
Interna frågor är viktiga för oss som arbetar på Riksutställningar men som ingen utanför vår egen organisation
bryr sig om. De bryr sig om vad vi levererar, ”Det som syns i bild”. Vad vi gör och vad vi säger, vilket är den yttersta
och bästa formen av marknadsföring.
Och vi gör väldigt mycket, som är mycket bra!
“To believe in something and not practice it, is a crime”. Mahatma Gandhi
Jag anser att Riksutställningar lever som vi lär!
Staffan Forssell
Generaldirektör Riksutställningar
*Citat Sture Linner
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
3.
FÖRORD
6.
LÄSANVISNING
7.
SAMMANDRAG
8.
8.
9.
9.
RESULTATREDOVISNING
SPANA
Resultat för Spana
Resultatanalys för Spana
11.
11.
12.
12.
UTVECKLA
Urval av prestationer inom prestationstypen Utveckla
Resultat för Utveckla
Resultatanalys för Utveckla
14.
14.
17.
17.
DELA
Urval av prestationer inom prestationstypen Dela
Resultat för Dela
Resultatanalys för Dela
18.
18.
18.
18.
Övriga återrapporteringskrav
Resultatredovisning enligt regleringsbrev
Redovisning
Analys av de kvalitativa aspekterna på verksamhetens resultat
20. Samverkan med andra myndigheter och aktörer
24. Lokalkostnader
25. Uppdrag
26. PUBLIK OCH TILLGÄNGLIGHET
26. Resultat
26. Analys
27. KOMPETENSFÖRSÖRJNING
27. Redovisning
30. FINANSIELL REDOVISNING
5
LÄSANVISNING
Riksutställningar redovisar de viktigaste uppgifterna (1§ och 2§) enligt Förordning (2007:1187) med instruktion
för Riksutställningar i kapitlet Resultatredovisning. Utifrån prestationernas intresse, omfattning och genomslag
under året har ett urval för respektive prestationstyp beskrivs i text och resultaten analyseras samlat gentemot
målet att bidra till utveckling och samverkan av utställningssektorn. Tidsserier om tre år redovisas. Under avsnittet Resultatredovisning enligt Regleringsbrev finns myndighetens samlade bild för enkäter och svarsfrekvens.
Verksamhetens prioriteringar (barn och ungdomar samt den samtida konstens utveckling och spridning i landet),
perspektiv (jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv) samt utbyten (internationellt och interkulturellt) ryms
inom prestationerna.
Redovisning enligt myndighetens regleringsbrev samt myndighetens kompetensförsörjning redovisas i kapitlet
Övriga återrapporteringskrav. Riksutställningar gör ingen särredovisning avseende målet En utvecklande funktion
enligt regleringsbrevet, utan det är integrerat i allt vi gör och därmed också i årsredovisningen. Till skillnad från
resultatredovisningen redovisas inga tidsserier.
Resultat- och balansräkning, anslagsredovisning och noter redovisas enligt Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag i kapitlet Finansiell redovisning.
6
SAMMANDRAG
Riksutställningar har under året fortsatt utveckla arbetet med att på bästa möjliga sätt främja utveckling och
samarbete inom utställningsområdet. Under 2013 har vi kunnat vara mer pricksäkra än 2012 som var vårt första
hela år i det nya uppdraget. Vi har under detta år haft större erfarenhet av att välja hur vi ska fokusera vår
omvärldsbevakning och av hur vi ska omsätta denna omvärldsbevakning till nytta för svenska utställare. Vårt resande i omvärlden har också byggt upp kontaktnätet utanför Sveriges gränser, något som inneburit nya
påbörjade internationella samarbeten.
I tabellen visar siffrorna på totalt färre aktiviteter. Dock ska nämnas att vi haft en ambition att genomföra färre
aktiviteter (prestationer) men att varje prestation håller en högre kvalitet. Som en följd har vi gjort mer omfattande aktiviteter, exempelvis högskolekursen Critical Exhibition Studies och Lab 13, som i sig innehöll flera stora
aktiviteter. Vi har också utvecklat arbetet med hur vi tillgängliggör kunskap från våra aktiviteter för fler genom film
och annat material som delas i våra digitala kanaler. Vi har även aktiviteter som pågår över flera år och redovisas
som prestation endast en gång vid slutleverans.
Våra utvärderingar visar att mer än åtta av tio som deltagit i någon av våra aktiviteter samt läst våra nyhetsbrev
förbättrat sina teoretiska kunskaper. Och mer än var nionde skulle rekommendera oss till andra inom sektorn
efter att ha deltagit i våra aktiviteter. Även om alla som deltagit i aktiviteterna inte svarat på utvärderingarna så
är det ett tillfredställande kvitto på vårt arbete som ger inspiration att fortsätta utveckla våra aktiviteter. Vi märker
också att fler efterfrågar våra tjänster, vilket troligen beror på att vi nu är ute och reser mycket mer och träffar
sektorn, samt att vi jobbar nära sektorn i olika samarbetsprojekt. Vi märker också en större efterfrågan vad gäller
att få komma till våra lokaler för att få inspiration och ta del av vår omvärldsbevakande personal på plats.
Tabell 1 (Prestationstabell)
Volym (antal)
Kostnad (tkr)
5
9 406
Dela
13
18 282
Utveckla
10
10 316
Total
28
38 004
Område
Spana
7
RESULTATREDOVISNING
SPANA
För prestationstypen Spana redovisas prestationer som är kopplade till myndighetens uppgift att ”främja utveckling och samarbete på utställningsområdet. Myndigheten ska särskilt samla in … kunskaper och erfarenheter
… till sådana arrangörer och producenter av utställningar och utställare som antingen har ett offentligt uppdrag
eller arbetar på ideell basis”.
Under 2013 har Riksutställningar bedrivit internationell omvärldsbevakning och omvärldsanalys genom strukturerad översyn av identifierade noder för ny kunskap: framgångsrika museer, internationella lärosäten och konferenser, nätverk och aktörer både innanför och utanför utställningsbranschen. Bevakningen inbegriper rapporter,
aktiviteter, fysiska besök, publikationer och digitala flöden i olika kanaler. Fokus ligger på all den kunskap som är
relevant för utställningsverksamma. Under året har vi fokuserat särskilt på ny teknik, publikrelationer och pedagogik, kreativa arbetsmetoder och processer, samtidskonstens utveckling och tillgänglighet, samt på generella
tendenser i samhället som påverkar utställningsmediet.
Riksutställningars medarbetare och frilansare bidrar till innehållet och två redaktörer sammanställer dessa nya
rön om hur utställningsmediet kan utvecklas. Förmedling sker via myndighetens webbplats, via föreläsningar,
utbildningar, workshops, rådgivning och publikationer.
Nyhetsbreven Spana! och Spana Teknik
De digitala publikationerna Spana! och Spana Teknik är Riksutställningars månatliga nyhetsbrev och de riktar
sig till alla som arbetar med utställningsmediet. I nyhetsbreven ryms såväl praktiska tester av ny teknik och nytt
utställningsmaterial som bevakning av större skeenden – under 2013 till exempel den geografiska förflyttningen
av världens mest intressanta scener för samtidskonst, den växande deltagarkulturens inflytande på museer,
maker-rörelsen, 3D-printing, digitalisering och ”big data”. Antalet prenumeranter befinner sig stadigt kring 1 700.
Armkroksresor
För andra året i rad har utställningsaktörer haft möjlighet att resa tillsammans med representanter från Riks­
utställningar till konferenser och andra platser för kunskapsinhämtning och omvärldsbevakning. Riksutställningar
utlyste sju Armkroksresor 2013, bland annat till Sharjahbiennalen, World Maker Fair i New York och Titanic
Belfast. Varje resa innebar att en person från Riksutställningar reste med en (i ett fall två) personer från utställningssektorn. Ansökningarna bedömdes utifrån vilken utvecklingspotential Riksutställningar bedömde att resan
skulle innebära för deras uppdrag i verksamheten på hemmaplan, samt utifrån hur de skulle dela med sig av sin
omvärldsbevakning från resan till kollegor och resten av branschen. Att man håller presentationer för sina kollegor
och nätverk samt skriver artiklar till Riksutställningars nyhetsbrev är motprestationen för att Riksutställningar
betalar resa och boende under Armkroksresan.
Spana After Work
Prestationen syftar till att skapa platser för möten och nätverkande, platser där verksamhet omvärldsbevakningen
också utvecklas. Årets upplaga av Spana After Work hölls på konferensen Media Evolution City i Malmö, då
57 personer tog del av tre trendspaningar och reflektioner kring utställningsverksamheten – bland annat vilken
potential som finns i den digitala utvecklingen. Mer än 200 personer kom till det efterföljande minglet. Direkta
omdömen efter Spana After Work var uppskattande och deltagarantalet har helt motsvarat målsättningen.
8
Resultat för Spana
De läsarundersökningar som gjorts för nyhetsbreven Spana! och Spana Teknik visar på att målgruppens för­
väntningar uppfylls: 92 respektive 82 procent av respondenterna vittnar om detta. Över 80 procent menar att
nyhetsbreven ger ökad teoretisk kunskap och förståelse. Nio av tio läsare skulle rekommendera andra att läsa
nyhetsbreven. Under 2014 kommer vi att genomföra värvingskampanjer med målet att öka antalet prenumeranter
till minst 2 000.
Samtliga armkroksresenärer intygar i uppföljande intervjuer under december 2013 att de haft användning för
sina resor, samt att omvärldsbevakningen från resorna nu i positiv bemärkelse påverkar beslut och utveckling
i verksamheterna på hemmaplan. Samtliga har satt stort värde på att resa och att, tillsammans med en expert
från Riksutställningar, kunnat få rådgivning och tid för gemensam analys utifrån sina olika kompetenser. Något
som flera efterlyser och som Riksutställningar tar i beaktning inför framtiden, är möjligheten att resa i grupper
där ännu fler kompetenser möts. Riksutställningar har publicerat artiklar av samtliga armkroksresenärer i nyhetsbreven Spana! och Spana Teknik samt erhållit rapporter om vilka föreläsningar resenärerna hållit för sina kollegor
och nätverk.
Resultatanalys för Spana
Riksutställningars omvärldsbevakning kommer våra målgrupper till gagn genom nämnda prestationstyper samt
genom våra samarbetsprojekt, konferenser och andra leveranser. Att behov av omvärldsbevakning och potentiella delningar av omvärldsanalyser alltid inventeras i uppstarten för Riksutställningars projekt, betyder att
omvärldsbevakningen nu genomsyrar hela verksamheten starkare än tidigare. Inventeringarna säkerställer att
allt fler i utställnings-Sverige, även utöver våra samarbetspartners och mottagare av våra leveranser, får möjlighet till ökad kunskap. Kontaktytor breddas, inte minst internationellt och utbytet av information och inspiration
stimuleras både internt och externt. Att tillhandahålla omvärldsanalyser är inte minst viktigt för de institutioner
och organisationer som saknar resurser att utveckla ett motsvarande långsiktigt arbete och i perspektiv av allt
mer internationaliserade kultursfärer. Det kvalitetsarbete som inleddes förevarande år har gett resultat för att
fortsätta öka relevansen, det vill säga arbetet med vad som bevakas och för vem och därmed ytterligare höja
angelägenheten för läsare och deltagare.
Tabell 2 (Prestationstabell för Spana)
2013
2012
2011
Volym (antal)
5
4
1
Kostnad (tkr)
9 406
9 850
3 334
Prestationstyp
Spana
Kommentar: 2013 fick prestationstypen Spana ett nytt format. Kostnaderna har minskat på grund av mindre
reskostnader.
9
10
UTVECKLA
Under prestationstypen Utveckla redovisas resultaten som är kopplade till myndighetens uppgift att ”främja utveckling och samarbete på utställningsområdet. Myndigheten ska särskilt … erbjuda teknik- och metodstöd till
sådana arrangörer och producenter av utställningar och utställare som antingen har ett offentligt uppdrag eller
arbetar på ideell basis”.
I många fall sker detta utvecklingsarbete i samarbeten med utställningsaktörer, institutioner och organisationer.
Under 2013 har projekt skapats med bland andra Statens kulturråd, Sveriges konstkonsulenter, med museer
och konstcentra. Utgångspunkten är oftast reella utmaningar och behov som har identifierats: Metoder för att
skapa nya processer och för att kunna hantera svåra frågor i verksamheten eller kompetens och nätverk som är
svåra för enskilda konstinstitutioner att själva skapa. Och inte minst gäller utmaningarna att utveckla utställnings­
mediet för unga målgrupper, med ny teknik och i skärningspunkten däremellan. Riksutställningar har också
utifrån sitt uppdrag inom samtidskonst arbetat med att förstärka områdets infrastruktur, att utveckla arbetsmetoder
och nyskapande utställningskoncept.
Urval av prestationer inom prestationstypen Utveckla:
Lab 13
Lab 13 skapades som en plattform för prestationer med syfte att stödja utvecklingen av processer och metoder i utställningsverksamhet och i lärande. Här har nya sätt att arbeta med institutionella rum för lärande, med
kunskapsöverföring och om frågor kring intolerans och mångfald utvecklats. Sammanlagt har ett trettiotal workshops genomförts, två endagskonferenser och två internationella seminarier om tre dagar vardera under året.
Femtio institutioner, universitet och företag har berörts av projektet och 1 800 personer har kommit i kontakt med
Lab 13. Genomförare är Pernilla Glaser och prestationen kommer att göras tillgänglig digitalt i början av 2014.
Ljuslab
Ljuslab för barn är ett nytt interaktivt och mobilt utställningskoncept för lustfylld kunskapsutveckling riktat till
barn. Målet är ett enkelt, spännande och effektivt ljuslaboratorium – en plats för upptäckande och upplevelse av
rum, ljus och färg utifrån förmågan och längtan att uppleva, upptäcka och lära. Under 2013 har Ljuslabs koncept
arbetats fram med White arkitekter och Blå stället i Angered i Göteborg.
Infrastruktur för samtidskonst
Åtgärder för att kartlägga området samtidskonst, för att öka samverkan och kunskapsspridning, har genomförts
tillsammans med Sveriges konstkonsulenter och med Statens kulturråd. Vidare har Riksutställningar utformat
arbetsmetoden Kokpunkter för att definiera platser med behov av stöd och stor potential för utveckling. Under
2013 har Riksutställningar besökt Norrbotten, Västerbotten, Gävleborg, Kalmar län och region Halland.
Barn <3 (Barn gillar)
Riksutställningar har genomfört utforskande projekt där barn gjort film, sänt webb-tv och producerat poddradio
i samband med utställningsverksamhet. Prestationerna har drivits i workshops på Eskilstuna konstmuseum,
Tekniska museet i Stockholm och på Visualiseringscenter C i Norrköping. Dessutom gavs boken Barn <3 teknik
ut, om barnkultur och barns kultur, skriven av tio experter på området.
Motstående sida över:
Omvärldsbevakning: Miraikain – National Museum
of Emerging Science and Innovation – i Tokyo.
(Foto: Johan Pousette, Riksutställningar)
Motstående sida under:
Omvärldsbevakning:”Giant LED cube puzzle” av
Fukui Shunsuke & Takami Lab, Osaka ElectroCommunication University på Kobe biennalen.
(Foto: Mathias Strömer, Riksutställningar)
11
Resultat för Utveckla
Enligt utvärderingarna har prestationerna levt upp till förväntningarna hos deltagarna: 78 procent anser att deras
teoretiska kunskaper ökat och att deras praktiska kunskaper ökat med 58 procent. I Lab 13 var i genomsnitt
87 procent av deltagarna nöjda eller mycket nöjda med den aktivitet de deltagit i. Där välkomnade man särskilt
de verktyg och metoder som givits för att utveckla och skapa nya strategier och för att arbeta med svåra frågor
som mångfald. Nästan samtliga som svarade på utvärderingsenkäten under Barn <3 menade också att initiativet
levde upp till förväntningarna, att det gav teoretisk förståelse och praktiska färdigheter. Att döma av den feedback som erhållits från samverkande partners inom satsningen på att stärka infrastrukturen för samtidskonsten
är åtgärderna nödvändiga – inte minst skapandet av mötesplatser. Sammantaget uppskattar merparten att få
mötas och reflektera i utvecklande samtal med professionella aktörer från andra sektorer och institutioner.
Resultatanalys för Utveckla
Syftet med prestationerna har varit att utveckla nya idéer, metoder och tekniker som kan användas i utställningssektorn. Prestationerna har skapat mötesplatser mellan olika branscher och sektorer för utbyte av idéer och
där metoder och verktyg kunnat utvecklas tillsammans. Resultatet är bland annat metoder för hur man kan arbeta
med digitala medier och teknik tillsammans med barn och unga i utställningar, hur man kan arbeta med frågor
om lärandemiljöer respektive mångfald på museer samt nya utställningskoncept för sömlösa samarbeten mellan
kulturlivet och skolvärlden. Det har även lett till metoder och strukturer för regionalt arbete med att utveckla och
tillgängliggöra samtidskonst.
Deltagarna uppger också att prestationerna har ökat deras teoretiska kunskap och förståelse. Flera museer
och aktörer inom utställningsområdet kommer att arbeta vidare med metoderna. Vi kan dessutom se en stor
efterfrågan på att ta del av de fakta och den kunskap som kan tillgängliggöras från prestationerna: genom film,
artiklar och publikationer; i tryckt format och på webben.
Tabell 3 (Prestationstabell för Utveckla)
2013
2012
2011
Volym (antal)
10
13
17
Kostnad (tkr)
10 316
7 443
3 941
Prestationstyp
Utveckla
Kommentar: Ett medvetet val inför 2013 var att vi skulle lägga mer tid på kvalité och omfång av våra prestationer, därav något färre, men med en bredare spridning. En anledning till att kostnaderna är lägre 2013 beror på
att 2012 var de höga pga framtagande av prestationen Utvecklingsrummet (som då var ett utvecklingsprojekt).
Vi har också under hela 2013 gjort prestationen/projektet Lab 13 som innehållet många mindre aktiviteter.
Motstående sida över:
Elever från klass 6 på Djurgårdsskolan
i Eskilstuna deltar i projektet
barn <3 webb-tv på
Eskilstuna konstmuseum.
(Foto: Mathias Strömer, Riksutställningar)
Motstående sida under:
Lab 13, idéer på kreativa rum.
Tyngdlöst rum, ett bidrag från Art Lab Gnesta.
(Foto: Erik Rören, Art Lab Gnesta)
12
13
DELA
Under prestationstypen Dela redovisas resultaten som är kopplade till myndighetens uppgift att ”främja utveckling och samarbete på utställningsområdet. Myndigheten ska särskilt … förmedla kunskaper och erfarenheter
… till sådana arrangörer och producenter av utställningar och utställare som antingen har ett offentligt uppdrag
eller arbetar på ideell basis”.
Under rubriken Dela samlas Riksutställningars arbete med kunskapsförmedling. Denna förmedling sker i seminarier, workshops, kurser, konferenser samt i guideböcker och rapporter i tryckt och digitalt format. Under 2013
har Riksutställningar organiserat flera olika utbildningar och varit medarrangör på större konferenser och turnerat
runt landet med det egna inspirationslabbet. Dessutom har myndigheten ordnat offentliga samtal där utställare,
beslutsfattare och allmänhet deltagit.
Urval av prestationer inom prestationstypen Dela:
Utvecklingsrummet
Det rullande inspirationslabbet Utvecklingsrummet har tagit emot 600 besök från museer, kulturföreningar och
ideella organisationer i Linköping, Gävle, Sundsvall, Luleå, Umeå, Kalmar, Stockholm och Växjö. Besökarna har
deltagit i praktiska workshops, samt i föreläsningar i pedagogik och teori.
Offentliga samtal
Riksutställningar skapade under 2013 Offentliga samtal mellan beslutsfattare och utställare inom samtidskonsten, samtal där också allmänheten fick möjlighet att ta del i diskussionen. Dessa samarrangerades med Gävle
konstcentrum, Skövde konsthall, Supermarket i Stockholm på vardera ort och övergripande med nätverket Klister.
Samtidskonstdagarna
För andra gången anordnades den årliga sammankomsten för utställningsprofessionella inom samtidskonsten
– denna gång för cirka 150 personer som fick tillfälle att nätverka i samband med Göteborgs internationella
konstbiennal. Övriga samarbetspartners var Göteborgs konsthall, Kultur i väst, Akademin Valand och Västra
Götalandsregionen.
14
Inspirationsföreläsning, kommunikation och värdskap
På uppdrag av Naturvårdsverket anordnades en utbildningsdag för verksamhetsområde Naturum. I olika föreläsningar behandlades kommunikation för utställningssektorn, omvärldsbevakning, utställningsmanus och utställningstexter, samt värdskap. Femtio föreståndare och värdar deltog i utbildningen.
Explore!
I samarbete med föreningen Hands On! International, HOI, genomfördes internationella konferensen Explore!
om barnverksamhet på museer. Konferensen ägde rum i Stockholm med 27 större föreläsningar, workshops och
anföranden under fyra dagar. Tekniska museet, Historiska museet och Naturhistoriska museet stod som värd
för vardera en konferensdag i sina lokaler och var medarrangörer till konferensen tillsammans med Göteborgs
stadsmuseum och FUISM, Föreningen för pedagogisk utveckling i museer.
Nodem
Denna tvärvetenskapliga konferens, om digitala medier och teknik i museer och utställningar, samarrangerades med Nodem – Network of Design and Digital Heritage, Interactive Institute Swedish ICT och Stockholms
stadsmuseum. I fyra dagar presenterades föreläsningar, workshops, forskningsrapporter och presentationer.
Konferensen ville föra samman yrkesverksamma på museer, konsthallar, arkiv och bibliotek med forskare och
innovationsexperter från universitet och teknikcenter samt entreprenörer och verksamma i kreativa näringar.
Vandringsutställningskurs
En kurs i att producera vandringsutställningar anordnades för 25 deltagare i Arbetets museums lokaler i Norrköping. Utbildningen inbegrep teori kring vandringsutställningsbegreppet och praktikpass med bland annat materialkunskap och konstruktionslösningar.
Critical Exhibition Studies
Tillsammans med HDK (Högskolan för design och konsthantverk) anordnades en ny högskolekurs för utveckling av utställningsmediet. Kursen, som gav 15 högskolepoäng, riktade sig till utställningsverksamma samt till
formgivare som vill orientera sig mot utställningar och rumslig gestaltning. De 20 studenterna hade bakgrund
från design, samtidskonst, forskning eller museiverksamhet (till exempel Etnografiska Museet, Jamtli, Mjellby
konstmuseum, Nordiska museet, Skissernas museum och Göteborgs stadsmuseum).
Motstående sida:
Studiebesök till Vitlycke museum med kursdeltagarna under Critical Exhibition Studies.
(Foto: Panteha Pournoroozy, Riksutställningar)
Sida 16:
Hylla med teknik och material för att bygga
utställningar. I Utvecklingsrummet.
(Foto: Panteha Pournoroozy, Riksutställningar)
15
16
Resultat för Dela
Prestationerna har i hög grad motsvarat förväntningarna hos deltagarna. Utvärderingarna visar att 86 procent
upplever att deras teoretiska kunskaper ökat i någon omfattning. I Utvecklingsrummet anser 88 procent, av de
som svarat på enkäten att deras teoretiska kunskaper och förståelse ökat samt 87 procent att deras praktiska
kunskaper ökat. Hela 90 procent menar att besöket kommer leda till samarbeten, nya aktiviteter eller annan
utveckling. En positiv återkoppling är också de nya förfrågningar och förslag som inkommer som ett direkt
resultat efter besök och föreläsningar.
En överväldigande majoritet, 87 procent, av enkätrespondenterna svarade också att de blivit inspirerade och
fått nya idéer under konferensen Explore! 92 procent uppgav att de fått ny teoretisk kunskap och 77 procent
att de erhållit praktiska kunskap. I vår andra stora internationella konferens, Nodem, deltog 250 deltagare från
35 länder vilket möjliggjorde en stor internationell samverkan och nätverkande, vilket också 90 % svarade
i utvärderingen.
Initiativet att tillhandahålla en återkommande mötesplats för samtidskonstprofessionella från hela landet att
träffas, nätverka och utbyta erfarenheter, värderas högt. Satsningen på Offentliga samtal togs också mycket väl
emot av både samarbetspartners, regionernas beslutsfattare och av publiken. Initiativet ökade såväl intresset
som kunskapen och det gav en större förståelse för samtidskonstens potential. Vi märkte en stor uppskattning
hos deltagarna för möjligheten till tvärdisciplinära och internationella möten, att få nätverka och ta del av nya rön.
Under 2013 har vi utvecklat spridningen och gjort den nya kunskapen från aktiviteterna tillgänglig för många
fler. Material, som filmade föreläsningar och deltagares inlägg och kommentarer, delas också i sociala medier.
Resultat är en stor ökning av antalet visningar och av följare i våra digitala kanaler under året.
Resultatanalys för Dela
Under 2013 har Riksutställningar skapat förutsättningar för delning av kunskap genom konferenser, kurser,
workshops, rådgivningar, artiklar och publikationer i tryck och online.
Prestationerna har skapat mötesplatser för yrkesverksamma i utställningssektorn. Utvärderingar och återkoppling
från deltagare visar att aktiviteterna har resulterat i nätverkande och varit en källa till ny kunskap och inspiration.
På Nodem och Explore! var det internationella utbytet särskilt uppskattat. Utvecklingsrummet har varit ett viktigt
forum för att nå målgrupper i utställningssektorn på olika platser i Sverige och har lett till regionalt nätverkande.
Resultatet av prestationerna har varit en förmedling av tillämpbara kunskaper och metoder för arbete med ny teknik,
digitala medier, utställningsdesign och -produktion, vandringsutställningar, barnverksamhet och nya utställningskoncept för barn, omvärldsbevakning och samtidskonst. Det finns en stor efterfrågan på praktisk och teknisk rådgivning som prestationerna inom Dela svarat mot. Förfrågningarna till Riksutställningar har ökat och nya målgrupper
har nåtts. Prestationerna har också skapat en djupare teoretisk förståelse för utställningsmediet och hur man kan
arbeta med det, inte minst inom högskolekursen Critical Exhibition Studies och Samtidskonstdagarna.
Tabell 4 (Prestationstabell för Dela)
2013
2012
2011
Volym (antal)
13
16
17
Kostnad (tkr)
18 282
25 150
7 522
Prestationstyp
Dela
Kommentar: Myndigheten har också på prestationstypen Dela gjort något färre prestationer, men lagt mer
arbete på att sprida och dela dessa till sektorn.
17
Övriga återrapporteringskrav
Resultatredovisning enligt regleringsbrev
”Utöver vad som framgår i bestämmelserna i 3 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten definiera och redovisa de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat”.
Riksutställningar definierar de kvalitativa aspekterna av verksamhetens resultat som de perspektiv som påvisar
hur och i vilken omfattning Riksutställningars aktiviteter leder till ökad samverkan och utveckling inom utställningsmediet. Detta har vi under 2013 gjort via de utvärderingsenkäter som nyttjare, deltagare och samarbetsparter fått svara på i samband med aktiviteter eller samarbeten.
De parametrar som myndigheten utvärderar är om genomförda aktiviteter leder till ökad teoretisk kunskap och
förståelse, praktiska färdigheter, samt om mottagaren tror att aktiviteten med Riksutställningar kommer att leda
till nya samarbeten, aktiviteter, ändrade beteenden eller annan form av utveckling.
Redovisning
Myndigheten genomför utvärderingar av samtliga projekt, i merparten av projekten sänder vi ut en webbenkät,
i undantagsfall används alternativ eftersom enkäten inte är lämplig på grund av frågeställningarna och samarbetsformen i projektet. Inom prestationstypen Spana används intervjuer och särskilda enkäter, samtliga Armkroksresenärer har intervjuats och 42 personer har deltagit i spanaenkäter. Webbenkäterna inom Utveckla har
skickats ut till 135 personer, varav 38 har svarat, och inom Dela har 267 av 639 svarat på enkäterna. Nedan
visas resultatet av deras svar. Inom parentes redovisas 2012 års siffror som jämförelse. I projektutvärderingar
kompletteras de kvantitativa enkätsvaren oftast med feedback från deltagare. I samarbetsprojekt genomför vi
också kvalitativa utvärderingar tillsammans med samarbetspartners i projekten.
• 81 procent ansåg att Riksutställningars aktiviteter ökade deras teoretiska färdigheter (87 procent).
• På aktiviteter med praktisk inriktning ansåg 56 procent att de fått ökade färdigheter (52 procent).
• 88 procent tror att de aktiviteter de deltagit i kommer att leda till nya samarbeten, ändrade beteenden eller
annan utveckling för dem (94 procent).
• 65 procent ansåg att Riksutställningar levererat enligt förväntat på aktiviteter de deltagit i och 26 procent anser
att Riksutställningar levererat över förväntan. 9 procent är dock missnöjda med leveransen i de aktiviteter de
deltagit i (68 procent, 20 procent och 12 procent).
• När det gäller kommunikationen mellan Riksutställningar och deltagarna anser 61 procent att den varit utmärkt
och 34 procent att den varit ganska bra. 5 procent anser att kommunikationen kunde varit bättre (65 procent,
31 procent och 4 procent).
• 94 procent anger att de skulle rekommendera Riksutställningars tjänster till andra (94 procent).
Analys av de kvalitativa aspekterna på verksamhetens resultat
Under 2013 har Riksutställningar haft fler aktiviteter av praktisk karaktär än 2012. Bland annat har Utvecklingsrummet gjort tio stopp i landet (mot fyra, 2012). Även Explore!-konferensen och aktiviteten Barn <3 hade inriktning
mot praktiska workshops. Resultatet på 57 procent får anses som ett steg i rätt riktning men vi behöver ändå
fundera på om vi gör rätt saker på rätt nivå. I sammanhanget bör också nämnas att våra Spana-utskick gällande
teknik är de mest lästa och efterfrågade av våra produkter hos sektorn.
18
Andelen respondenter som anser att Riksutställningar bidragit till deras teoretiska färdigheter ligger fortfarande
på en hög nivå 81 procent, även om siffran sjunkit något sedan 2012.
Då 88 procent tror att de aktiviteter de deltagit i kommer att innebära utveckling och nya samarbeten med mera
så anser vi att vi skapat goda förutsättningar för progression inom sektorn, även om det naturligtvis inte går att
säga med säkerhet. Också det faktum att 94 procent anger att de skulle rekommendera oss tyder på att vi fyller
en viktig roll inom kultursektorn.
2013 var första året då vi arbetade systematiskt med en enhetlig enkät för utvärdering av alla våra aktiviteter.
Svarsfrekvensen har generellt varit låg vilket innebär att det endast kan användas som indikation på hur aktiviteterna tas emot och måste kombineras med andra data som direkt återkoppling från deltagare. För att öka svarsfrekvensen har vi initierat ett arbete för att under kommande år utveckla enkäten och hur enkätsvaren samlas in.
19
Samverkan med andra myndigheter och aktörer
”Riksutställningar ska i årsredovisningen lämna en samlad redovisning av genomförda insatser och en bedömning
av resultatet av samverkan med andra myndigheter och aktörer, däribland ideella organisationer och andra
delar av det civila samhället”
Riksutställningars uppdrag och mål är att samverka och det gör vi i merparten av våra aktiviteter eftersom detta
är en förutsättning för utveckling. I flera samarbeten är syftet att utbilda sektorn direkt, exempelvis med ett seminarium, denna redovisning har fokus på att belysa samarbetet parterna emellan. Riksutställningar verkar genom
olika former av samarbeten och nätverk tillsammans med andra myndigheter, föreningar och organisationer.
Dessa samarbeten är viktiga eftersom det ger en bättre samlad kunskap och förståelse av behovet till utställningssektorn. Nedan presenteras ett urval av våra samarbeten som är och har varit framgångsrika 2013.
Samverkan med civilsamhället
Samverkan med civilsamhället är ett arbetssätt där vi gränsar till andra sektorer och målgrupper. Till exempel
i samarbetet med Plural, ett nätverk av nytänkande arrangörer från hela Sverige, som ger stöd och inspiration till
unga som vill arrangera olika former av kulturarrangemang, såsom seminarier, festivaler och teateruppsättningar.
Riksutställningar har i samarbete med Plural genomfört flertalet inspirationsföreläsningar kring att arbeta inkluderande med unga människor.
Vi har under året påbörjat ett samarbete med studieförbundet SENSUS, Sveriges Konstföreningar och Länskultur
Gävleborg. Det är en pilot för en utbildning inom publik och arrangörsfrågor för konstföreningar. Syftet är att höja
nivån på utställningar inom samtidskonst hos landets konstföreningar.
Samverkan med Högskola/Universitet
Vi ser samarbeten med högskolor och universitet som viktiga för att upprätthålla vår kunskapsnivå. Vi har nu för
andra året samarbetat med HDK – Högskolan för design och hantverk. Detta år har vi producerat och genomfört
kursen Critical Exhibition Studies tillsammans HDK. Kursen är en högskolekurs på 15 poäng som har fokuserat
på utställningsdesign i mötet mellan berättelse och besökare. Kursen har vänt sig till personer som idag arbetar
med utställningar, till exempel producenter, curatorer, arkitekter, designers, scenografer och andra som vill inrikta
sig mot utställningar.
Samverkan med andra myndigheter
Vi samarbetar med flertalet myndigheter och museer i olika projekt. Till exempel har Riksutställningar, tillsammans med JÄMUS/Statens historiska museer och Fackförbundet DIK, genomfört en utbildning för 20 chefer
från museer och från andra konst- och kulturinstitutioner. Utbildningen har fokuserat på kulturinstitutionernas
publika verksamhet. Syftet har varit att öka kunskapen och inspirera till fortsatt arbete med genus- mångfaldsfrågor
ur ett intersektionellt perspektiv i verksamheten. Föreläsningarna har också delats via digitala kanaler för att få
en större spridning.
Riksutställningar deltar i arbetsgruppen för digitalt bevarande som drivs av Digisam. Arbetet är ett bra forum
för samsyn och delande av information. Det hjälper också oss själva i vårt eget arbete med att digitalisera vårt
kulturarv.
Riksutställningar sitter med i en rad nätverk och samarbetsgrupper, bland annat en samverkansgrupp för barns
rätt till kultur, där även Kulturrådet, Kulturanalys, Riksteatern, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Filminstitutet och
Skolverket ingår. Dessa möten är oerhört viktiga för att se helheten och för att på så sätt kunna arbeta effektivare
med dessa frågor inom respektive organisation.
Samarbete med föreningar
Riksutställningar har i samarbete med Riksförbundet Sveriges museer genomfört en analys av de ekonomiska
villkoren för landets museer. Analysen kommer vara ett underlag för kommande arbeten hos de båda organisationerna. Det finns i samarbetet också en kontinuerlig dialog kring samverkan och branschfrågor.
Riksutställningar samarbetar med föreningen FUISM- Föreningen för pedagogisk utveckling i svenska museer.
Samarbetet innebär att vi är aktiva inom området och att vi årligen genomför projekt med detta fokus. År 2013
genomfördes ett pedagogiskt seminarium och årets tema var: ”Jag vill inte bara lära, jag vill kunskapa…”. Här var
fokus på deltagarna och deras vilja att vara mer delaktiga i skapandet av utställningen.
20
Samverkan med övriga
Inkubator är en fortsättning på samarbetet mellan Tillväxtverket och Region Gotland som visar på möjligheter
och förhoppningsvis också skapar möjligheter, för kulturella och kreativa näringar. Detta tror vi i förlängningen
leder till utveckling och samarbeten inom konst och kultur samt att det har en positiv påverkan på näringslivs­
utveckling och samhällsplanering.
Riksutställningar har samverkat i internationella konferensen Nodem (Network of Design och Digital Heritage)
tillsammans med Interactive Institute Swedish ICT och Stockholms stadsmuseum. Detta sätt att samarbeta ger
ett nytt kontaktnät och utvecklar både kunnande och kreativitet inför kommande konferenser och utbildningar
som Riksutställningar arrangerar.
Samverkan med internationella parter
Internationella samarbeten ökar både i stort och smått som en del i vår omvärldsbevakning.
Riksutställningar har samverkat med Hands On i den internationella barnmuseikonferensen Explore!. Andra sam­
arbetsparter var Historiska museet, Naturhistoriska riksmuseet, Tekniska museet, Göteborgs stadsmuseum och
FUISM. Dessa konferenser ger också nya kontakter mellan arrangörer och deltagare som i sin tur leder till nya
idéer och projekt.
Sammantagen analys av våra samarbeten
Eftersom samverkan är stor del av Riksutställningars verksamhet känns detta ytterst viktigt men samtidigt också
helt naturligt. Varje samarbete är en stor lärdom för alla inblandade i både planering och genomförandet, vilket
ger oss kunskaper som vi kan ta med oss i nya projekt. Dessa samarbeten lär oss arbeta tvärsektoriellt, både
nära och inom sektorn. Vi anser att målet är uppfyllt i och med att det mesta av vårt arbete sker i någon form av
samverkan.
Tabell 5 (Medverkande och Utställningsersättning i kr)
ÅR
Medverkande­
ersättning
Utställnings­
ersättning
Ersättning
Total
Antal
Upphovsmän
Totalt
Män
Kvinnor
2011
785 000
426 400
50 490
30
14
16
2012
3 000
6 000
9 000
2
1
1
2013
0
0
0
0
0
0
Riksutställningar producerar idag inga egna utställningar, och har därför inte betalat ut någon MU-ersättning,
dock inte omöjligt att det kan komma att ske i sammarbeten med andra framöver.
Tabell 6 (Avgiftsbelagd verksamhet (tkr))
Verksamhet
+/2011
+/2012
Intäkter Kostnader
2013
2013
+/2013
ACK +/UTG 2013
69
0
0
0
0
69
Uppdragsverksamhet
293
0
0
0
0
293
Summa
362
0
0
0
0
362
Verksamhet med full
kostnadstäckning*
Försäljning av varor
*Avser verksamhet enligt Förordning (2007:1187) med instruktion för Riksutställningar, 3 §. Myndigheten ska
ta ut avgifter motsvarande full kostnadstäckning. Ackumulerade siffrorna för 2011 är justerade eftersom ett
räknefel funnits med sedan 2009.
21
Utvecklingsrummet på kajen i Kalmar. (Foto: Johanna Rahm, Riksutställningar)
Teknikworkshop under Utvecklingsrummets turnéstopp i Göteborg. (Foto: Dennis Josefson, Riksutställningar)
22
Lab 13: Workshop på BAC, Baltic Art Center, Visby.
(Foto: Ulrika-Trygg Wiberg, Riksutställningar)
Lab 13: Deltagarna på Lär OM fick uppleva världens första, kända smartphoneteater som utspelar sig i Husby – Antigones dagbok av RATS Teater.
(Foto: Ulrika Trygg-Wiberg, Riksutställningar)
23
Lokalkostnader
Riksutställningar ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2013 enligt följande:
• hyra
• el och uppvärmning
• reparationer och underhåll
• övriga driftskostnader
Tabell 7 (Lokalkostnader i tkr)
Hyra*
El
Reparationer och underhåll
Övriga driftskostnader
Summa
2013
2012
2011
8 953
9 456
9 372
192
197
264
23
21
0
782
873
404
9 951
10 547
10 040
*I hyreskostnaden ingår uppvärmning
Tabell 8 (Hyresandel per hyresvärd)
2013 tkr
2013 %
2012 tkr
2012 %
2011 tkr
2011 %
RBS Nordisk Renting AB
7 383
82 %
7 781
82 %
7 636
81 %
Riksantikvarieämbetet
1 473
16 %
1 603
17 %
1573
17 %
28
0%
Gotlands kommun
Gute Förvaltning AB
74
1%
Science Park Gotland
Övriga
Summa
23
0%
8 953
100 %
70
1%
65
1%
3
0%
12
0%
58
1%
9 372
100 %
9 457
100 %
Kommentar: I övriga driftskostnader ingår bl a städning och bevakning av lokalerna. Lagerlokalen hyrs genom
Gute förvaltning AB. Hyreskostnaderna minskas pga nytt hyresavtal from 2013-12-01
24
Uppdrag
Utöver den verksamhet som tidigare redovisats har Riksutställningar under 2013 arbetat med fyra specificerade
uppdrag som nämns här nedan och som har redovisats separat.
Analys och kartläggning av samtidskonstuppdrag
Riksutställningar ska utifrån sin strategi utveckla sitt uppdrag att verka för samtidskonstens utveckling och spridning i landet med fokus på utställningsmediet.
Umeå Europas kulturhuvudstad 2014
Riksutställningar ska i sin verksamhet prioritera samarbete med Umeå kommun för medverkan i Umeå Europas
kulturhuvudstad 2014.
Utveckling av Arkitekturmuseets kommunikativa verksamhet
Riksutställningar ska i samråd med Statens centrum för arkitektur och design (tidigare (Arkitekturmuseet) ta fram
en analys av och strategi för utveckling av Statens centrum för arkitektur och designs kommunikativa verksamhet. Riksutställningar ska bidra med kompetens- och kapacitetsuppbyggnad i verksamheten.
Kreativa Europa
Riksutställningar ska mot bakgrund av det kommande EU-programmet Kreativa Europa (2014-2020) ta fram en
analys inför implementeringen 2014.
Samtliga av dessa uppdrag har redovisats till regeringskansliet (Kulturdepartementet) i särskild ordning. Samtids­
konstuppdraget anses som en viktig prestation och delar redovisas därför under kapitlet resultatredovisning.
25
PUBLIK OCH TILLGÄNGLIGHET
”Riksutställningar ska i sin verksamhet bland annat integrera barnperspektiv”.
Riksutställningar bedriver idag en mycket begränsad publik utställningsverksamhet. De utställningar som producerades inom ramen för myndighetens tidigare uppdrag turnerar vidare som planerat med avslut under 2014.
Riksutställningars arbete med dessa frågor redovisas därför utifrån vårt nya uppdrag (SFS 2011:121). Vi väljer
nedan att beskriva några aktiviteter som ska utveckla möjligheterna till den unga publikens behov.
Resultat
Riksutställningar har i sitt uppdrag att prioritera barn och unga och arbetar utifrån sin barn- och ungdomsstrategi
som redovisats i årsredovisningen för 2012. Riksutställningar fortsätter arbetet med strategin samt översyn och
uppdatering av densamma och ett urval av aktiviteterna presenteras nedan.
Inom ramen för barn och ungdomsstrategin har Riksutställningar genomfört Explore!, en konferens om barnverksamhet på museer och sciencecenters. Vi har också under året blivit part i ett projektet Timecase – memory in
action, ett projekt inom EU-programmet Livslångt lärande. Projektet ska bland annat undersöka hur man kan
utveckla och modernisera en utställning med hjälp av besökarens deltagande.
Vi har också under året turnerat med vandringsutställningarna Resan fram och tillbaka och (O)mänskligt som
vänder sig till den unga publiken. Tillsammans med Plural har vi även spridit Present-metoden, en metod för
inkluderande arbete med unga, en lärdom från vandringsutställningen Present.
För Naturvårdsverkets Naturrum har vi hållit en kurs i kommunikation och värdskap i syfte att utbilda värdar
i bland annat publikfrågor.
I Utvecklingsrummet höll Carina Ostenfeldt en föreläsning om “tillgänglighet utan anpassning” för deltagarna i
Växjö.
Inom ramen för LAB13 gjorde Riksutställningar tillsammans med Nobelmuseet och RATS teater en workshop
där konstnärer, forskare och pedagoger tillsammans fick arbeta med ”rum för lärande”.
Riksutställningar har också genomfört en vandringsutställningskurs som givit konkreta tips och metoder för att
tillgängliggöra utställningar på olika sätt och för att möta publikens olika behov.
Analys
Vi har under hösten 2013 påbörjat nya projekt som fokuserar på personer med funktionsnedsättning, med planerat
genomförande 2014. I samtliga våra projekt, interna som externa, analyserar vi alltid tillgänglighetsaspekten
för att upprätthålla en hög nivå på området. När det gäller barn och unga har vi en ambition att 40 procent av
resurstilldelningen till våra fokusområden på olika sätt verkar för målgruppen barn och unga. Detta kommer att
synas både i spaningar och i de projekt vi går in i 2014.
26
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Riksutställningar ska enligt 3 kapitlet 3 § i Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
“redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter
som avses i 1 § första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna
sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter”. (F. 2008:747).
Redovisningen av kompetensförsörjningen på myndigheten följer Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till ovanstående förordning. Innehållet är anpassat till myndighetens specifika förutsättningar och regeringens behov av
information. Redovisningen avser även de sammantagna åtgärder som vidtagits i förhållande till verksamhetens
kompetensbehov på kort och lång sikt. Det avser åtgärder som vidtagits för att attrahera, rekrytera, utveckla,
behålla och avveckla kompetens samt eventuella åtgärder för kompetensöverföring.
Redovisning
Attrahera
Riksutställningar fortsätter att kontinuerligt ta emot praktikanter. Praktiken sker vanligen som ett led i en utbildning
men kan även gälla personer som av olika skäl varit borta från arbetsmarknaden en tid. Praktiken leder ofta till
någon form av fortsatt kontakt mellan den som praktiserat, handledare och arbetsgivare. Det kan röra sig
om kortare anställningar eller samarbete genom en ny arbetsgivare. Under 2013 har vi haft möjlighet att ta
emot två praktikanter. I år har vi även tagit emot tre stipendiater i samarbete med organisationen Unga forskare.
Samarbetet med skolor, Arbetsförmedlingen och Förbundet unga forskare är ett sätt att attrahera nya medarbetare på både kort och lång sikt.
Rekrytera
Under 2013 har en person sagt upp sig. Denna person har under 2013 ersatts av en konsult. Under året har
även sex personer visstidsanställts. Utöver detta har ett mindre antal personer varit timanställda eller arvodister.
Utveckla
Under 2013 har Riksutställningar haft fem gemensamma utbildningsdagar för samtliga medarbetare med följande
innehåll: Omvärldsbevakning, Intervjuteknik, Språkvård och Metodutveckling. Under året har en medarbetare
även deltagit i utbildning i KBT (kognitiv beteendeterapi).
Behålla
Riksutställningar fortsätter att arbeta för att erbjuda en god arbetsmiljö med stor möjlighet att påverka det egna
arbetet. Vi erbjuder bland annat flexibla arbetstider och mötestider som är anpassade för att kunna kombinera
arbete och familjeliv. När det gäller ledarskapet har vi ett coachande ledarskap där medarbetarna har ett stort eget
ansvar, med förutsättningar för att hantera det ansvaret. Arbetsuppgifterna är självständiga, roliga och kreativa
med stora möjligheter att påverka arbetets innehåll.
Avveckla
Under 2013 har en mindre omorganisation ägt rum. En konsekvens av omorganisationen är att en person blev
uppsagd på grund av arbetsbrist. 27
Tabell 9 (Sjukfrånvaro)
Sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer av tillgänglig arbetstid
2013
2012
2011
0,17
0,38
2,22
0
0
62,49
*Kommentar: De sänkta sjuktalen är resultatet av förebyggande insatser, men beror också på att icke arbets­
relaterade sjukskrivningar minskat, samt på arbetet med individuella handlingsplaner. Siffrorna i tabellen bygger
på ett mycket begränsat antal medarbetare och enstaka sjukskrivningar får stort statistiskt utslag. Den långa
sjukfrånvaron, som till största delen tidigare berott på icke arbetsrelaterade sjukskrivningar, har upphört under
2012 och 2013.
Tabell 10 (Årsarbetskrafter)
2013
2012
2011
Anställda i december
23
30
29
Totalt anställda under året
25
41
42
Årsarbetskrafter
24
26
32
Anställda medeltal
26
28
36
Kvinnor
12
12
17
Män
14
16
19
Medelålder
43
41
42
Antalet anställda
Kommentar: Under året har en utvärdering av Riksutställningars organisation genomförts.
De frågor som togs upp berörde: organisation, arbetsklimat, utveckling och resultat. För att få en tydlig bild
av arbetsmiljön genomförs regelbundna samtal med varje medarbetare om arbetssituationen. Under samtalen
sker en planering av medarbetarens tid samt en uppföljning av utfallet från tidigare samtal och planering.
ICOM:s konferens hölls i år i Rio De Janeiro
och Riksutställningar delade omvärldsbevakning
från de svenska deltagarna.
Foto: Mats Sjölin, Göteborgs Stadsmuseum
28
29
FINANSIELL REDOVISNING
Resultaträkning (Belopp i tusental kronor)
Not
2013
2012
43 545
45 104
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
1
1 643
1 098
Intäkter av bidrag
2
377
479
Finansiella intäkter
3
45
92
45 611
46 774
-18 417
-18 226
Kostnader för lokaler
-9 548
-10 170
Övriga driftkostnader
-13 835
-14 952
-117
-198
-3 695
-3 228
Summa kostnader
-45 611
-46 774
Verksamhetsutfall
0
0
Årets kapitalförändring
0
0
Summa intäkter
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
30
4
5
Balansräkning (Belopp i tusental kronor)
Not
2013-12-31
2012-12-31
Balanserade utgifter för utveckling
6
978
707
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
7
36
26
1014
733
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Summa
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
8
1 479
3 082
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
9
4 250
6 269
5 729
9 351
Summa
Fordringar
Kundfordringar
10
398
193
Fordringar hos andra myndigheter
11
829
1 472
1 226
1 664
928
2 610
0
416
928
3 026
-801
-320
5 675
4 385
0
200
5 675
4 585
13 772
19 039
Summa
Periodavgränsningposter
12
Förutbetalda kostnader
Övriga upplupna intäkter
Summa
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
13
Kassa och bank
14
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kassa och bank
Summa
Summa tillgångar
31
Kapital och skulder
Not
Myndighetskapital
2013-12-31
2012-12-31
45
45
362
362
0
0
407
407
15
Statskapital
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
16
0
168
Övriga avsättningar
17
897
869
897
1 037
7 938
10 269
640
1 475
2 097
3 524
292
442
10 967
15 711
Upplupna kostnader
1 501
1 687
Oförbrukade bidrag
0
197
1 501
1 884
13 772
19 039
Summa
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
18
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Summa
Periodavgränsningsposter
Summa
Summa kapital och skulder
32
19
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag (belopp i tusental kronor)
Anslag
(RAM)
Årets
tilldelning
enligt regl.
brev
Utnyttjad Indragning Totalt
Utgifter
del av meddisponibelt
givet överbelopp
skridande
Utgående
överföringsbelopp
Uo 17 8:4
452
ap.1 Riks­
utställningar
(ram)
44 026
0
0
44 478
-43 550
928
452
44 026
0
0
44 478
-43 550
928
Summa
Ingående
överföringsbelopp
Villkor för anslag 8:4: Av anslaget får 1 000 000 kr användas för ersättning till fler nu aktiva bildkonstnärer för
vilka avtalet om medverkan och utställning av konstverk är tillämpligt. Under 2013 har ingen sådan ersättning
betalats ut. Myndigheten har en beviljad anslagskredit på 1 321 tkr.
33
Tilläggsupplysningar och Noter
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB).
Riksutställningars redovisning följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 2 kap 5 § FÅB respektive
allmänna råd till 6 § förordning (2000:606) om myndigheters bokföring.
Avrundningsdifferenser kan förekomma i dokumentet eftersom redovisningen av belopp huvudsakligen görs
i hela tusental kr.
Brytdag och periodavgränsningsposter
Löpande redovisning och anslagsavräkning har gjorts avseende poster inkomna till och med den för statliga myndigheter gemensamma brytdagen 3 januari 2014. Därefter har inkomster och utgifter överstigande 10 000 kr
exkl. moms periodiserats.
Värderingsprinciper - anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas dataprogram (inkl utveckling av webbplats etc samt inköpta licenser till
dataprogram), maskiner och inventarier samt förbättringsutgifter på annans fastighet som har en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till minst tre år. Vidare ska anskaffningsvärdet för att redovisas som en tillgång från
och med år 2010 vara minst 23 tkr (tidigare minst 10 tkr), med undantag för egenutvecklade datorprogram och
licenser som, liksom tidigare år, ska ha ett anskaffningsvärde på minst 50 tkr. Avskrivning sker linjärt.
Tillämpade avskrivningstider
3-5 år Licenser till dataprogram. Webbplats, egenutvecklat bokningssystem och adressregister
3 år
Datorer och kringutrustning, AV och film
7 årBilar
10 år Förbättringsutgifter på annans fastighet, arbetsmaskiner, inredning, lastbilar, trailer
Värderingsprinciper – varulager
Varulagret har värderats till anskaffningsvärdet.
Värderingsprinciper – fordringar och skulder
Fordringar har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Uppgifter om sjukfrånvaro
Se särskilt avsnitt i resultatredovisningen.
Uppgifter om ledande befattningshavare
Uppgifter om insynsråd och ledande befattningshavare enligt FÅB 7 kap2§
Ledning
Ersättning utbetald under 2013:
Staffan Forssell 1 052 tkr
34
NOTER
2013
2012
1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Övrig avgiftsbelagd verksamhet:
Utställningshyror
226
111
Samproduktioner
407
400
Tekniska tjänster
0
2
Intäkter av avgifter enligt avgiftsförordningen (1992:191), 4§
Publikationer
5
4
Seminarier/kurser
633
266
Rådgivning/konsultation
11
145
Utrustning
8
0
Tjänsteexport
0
-
Övriga ersättningar
354
169
Summa
1 643
1 098
2 Intäkter av bidrag
Intäkter av bidrag från statliga myndigheter
139
10
Intäkter av bidrag från privata företag och övriga org
238
469
Summa
377
479
Under året har Riksutställningar förbrukat bidrag från Tillväxtverket för projektet “Inkubator” och från
Allmänna arvsfonden för “Present”. Andelen bidragsmedel av totala intäkter uppgår till lägre än 1% av de
totala intäkterna. Inga sponsringsintäkter har mottagits under året.
3 Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret
45
92
Summa
45
92
-11 990
-12 166
-6 427
-6 060
-18 417
-18 226
4 Kostnader för personal
Lönekostnader exkl sociala avgifter
Övrigt
Summa
35
5 Finansiella kostnader
Ränta på lån i Riksgäldskontoret
-97
-173
Andra räntekostnader
-10
-13
Övriga finansiella kostnader
-10
-12
Summa
-117
-198
Räntan på lån i Riksgäldskontoret har minskat jämfört med 2012 vilket förklarar den lägre räntekostnaden.
6 Balanserade utgifter för utveckling
Ingående anskaffningsvärde
1 439
4 648
Årets anskaffningar
748
0
Årets försäljningar/utrangeringar
-698
-3 209
Utgående anskaffningsvärde
1 489
1 439
Ingående ackumulerade avskrivningar
-732
-3 751
Årest avskrivningar
-268
-190
Årets försäljningar/utrangeringar
489
3 209
Utgående ackumulerade avskrivningar
-511
-732
Summa bokfört värde
978
707
779
1 242
Under året har en tidigare version av myndighetens webbplats utrangerats
7 Rättigheter och andra Immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
45
0
Årets utrangeringar
-25
-463
Utgående anskaffningsvärde
798
779
Ingående ackumulerade avskrivningar
-753
-1 146
Årets avskrivningar
-35
-61
Årets utrangeringar
25
463
Årets försäljning med restvärde
0
-8
Utgående ackumulerade avskrivningar
-763
-753
Summa bokfört värde
36
26
36
8 Förbättringsutgifter på annans fastighet
Ingående anskaffningsvärde
7 050
7 050
Årets anskaffningar
0
0
Utgående anskaffningsvärde
7 050
7 050
Ingående ackumulerade avskrivningar
-3 969
-2 826
Årets avskrivningar
-1 347
-712
Nedskrivning
-255
-431
Utgående ackumulerade avskrivningar
-5 572
-3 969
Summa bokfört
1 479
3 082
Nedskrivning av förbättringsutgifter på annans fastighet av lokaler Riksutställningar idag hyr har gjorts
under 2012 och 2013. Nedskrivningen motsvarar ytor som inte längre används i verksamheten.
9 Maskiner, inventarier, installationer m.m
Ingående anskaffningsvärde
19 161
19 649
Årets anskaffningar
20
942
Årets försäljning/utrangering
-1 659
-1 430
Utgående anskaffningsvärde
17 522
19 161
Ingående ackumulerade avskrivningar
-12 892
-12 488
Årets avskrivningar
-1 790
-1 834
Årets försäljning/utrangering
1 410
1 430
Utgående ackumulerade avskrivningar
-13 272
-12 892
Summa bokfört värde
4 250
6 269
Som en konsekvens av att myndigheten under senare år fått förändrat uppdrag har under 2013 ett antal
anläggningar försålts. Det har främst varit utrustning som tidigare använts för utställningsproduktion.
10 Kundfordringar
Summa
398
193
I en projektorienterad organisation varierar saldot avseende kundfodringar över tiden beroende på vilka faser
de pågående projekten befinner sig i. Det högre beloppet relativt 2012 kan dock hänföras till konferensen
Nodem i december 2013.
11 Fordringar hos andra myndigheter
Summa
829
1 472
Fordringarna hos andra myndigheter har minskat då fordran avseende mervärdesskatt är lägre liksom de
inomstatliga kundfordringarna.
12 Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Övriga upplupna intäkter
928
2 610
0
416
De förutbetalda kostnaderna består av hyra kvartal 1 2014 samt kostnader för ekonomisystemets drift och
för flygbiljetter. Hyran är för 2014 lägre än för 2013 därav differensen mellan åren.
37
13 Avräkning med statsverket
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Återbetalning av anslagsmedel
Fordringar/skulder avs anslag i räntebärande flöde
Fordran avs semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enl undantagsregeln
Semesterlöneskuld som ej avräknats mot anslag
Saldo
-452
-3 493
43 550
45 147
-44 026
-44 307
0
2 201
-928
-452
132
175
-5
-43
127
132
-801
-320
5 675
4 385
0
200
5 675
4 385
14 Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kassa och bank
Utgående balans
Det högre saldot 2013 förklaras med att hyra avseende första kvartalet 2014 nu är lägre än för motsvarande period förra året.
15 Myndighetskapital
Statskapital
Ingående balans
Statskapital utan avkastningskrav
Utgående balans
45
45
0
0
45
45
Posten avser konstverk från Statens konstråd, en skulptur av Helena Mutanen. Ingen avskrivning görs.
Balanserad kapitalförändring
Ingående balans
Kapitalförändring enligt resultaträkningen föregående år
Utgående balans
362
355
0
8
362
362
0
0
168
729
0
-94
-168
-468
0
168
Det balanserade kapitalet avser den avgiftsfinansierade verksamheten. Kapitalförändring enligt resultaträkningen
16 Avsättningar för pensioner
Ingående avsättning
Årets pensionskostnad
Årets pensionsutbetalningar
Utgående avsättning
Skuld avseende pensionsersättning uppkom i samband med myndighetens omlokalisering till Visby.
Några nya avsättningar därefter har inte gjorts och några ytterligare pensionsåtaganden återstår inte.
38
17 Övriga avsättningar
869
897
Avsättningarna avser särskild pensionsersättning till följd av omstrukturering som genomförts efter beslut
2010 samt en överenskommelse om avgångsvederlag.
18 Lån i Riksgäldskontoret
Ingående balans
10 269
12 332
Under året nyupptagna lån
1 018
476
Årets amorteringar
-3 349
-2 539
Utgående balans
7 938
10 269
1 007
736
34
28
460
923
0
197
1 501
1 884
Beviljad låneram uppgår till 12 000 tkr
19 Periodavgränsningsposter
Upplupna semesterlöner inkl sociala avgifter
Upplupna löner inkl sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag statliga
Summa
Övriga upplupna kostnader består till största delen av kostnader för biljetter, framtagande av årsredovisning och avsatta medel enligt trygghetsavtalet.
39
Sammanställning över väsentliga uppgifter
(Belopp i tusental kronor
om ej annat anges)
2013
2012
2011
2010
2009
12 000
13 000
15 000
16 000
17 500
Utnyttjad låneram vid årets slut
7 938
10 269
12 332
13 691
15 884
Kvar av låneramen
4 062
2 731
2 668
2 309
1 616
4 687
5 725
5 725
6 028
6 700
0
0
0
0
0
45
93
109
60
71
0
11
3
0
0
45
82
106
60
71
1 643
1 098
3 458
2 475
3 758
1 321
1 329
1 292
1 414
5 380
0
0
0
0
0
938
452
3 493
2 194
9 998
Antalet årsarbetskrafter (st.)
24
26
32
40
46
Medelantalet anställda (st.)
26
32
36
43
47
1 741
1 667
1 316
1 320
1 123
0
0
8
44
137
362
362
355
311
172
Låneram
Beviljad låneram
Kontokrediter hos RGK
Räntekontokredit
Max utnyttjad under året
Räntor avseende räntekonto i RGK
Ränteintäkter
Räntekostnader
Saldo
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras1
Motsvarar de totala avgiftsintäkterna
1
Anslagskredit
Beviljad anslagskredit
Utnyttjad anslagskredit
Anslag m. m.
Anslagssparande
Årsarbetskrafter och anställda m. m.
Driftkostnad per årsarbetskraft
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Balanserad kapitalförändring
40
UNDERSKRIFT
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter
och myndighetens ekonomiska ställning.
Visby
2014-02-20
Staffan Forssell
Generaldirektör, Riksutställningar
41
42