Transcript FoU-program för Statens historiska museer 2012-2015

FoU-program
för Statens historiska museer 2012–2015
Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Forskning vid Statens historiska museer, en bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . 2
Kunskapsteman 2012–2015 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Forskargruppen Kulturarvsforskarna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Vår forskningsmiljö. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Beslutat 2011-11-28
1
Inledning
Statens historiska museer (SHMM) har ett program för forskning och utveckling
(FoU). Programmet fungerar som en ram för myndighetens arbete med forskning och
forskningsdriven utveckling. Dokumentet beskriver grundläggande utgångspunkter och
riktlinjer. Det presenterar innehållsmässiga huvudspår, men är inget egentligt
forskningsprogram. För olika FoU-projekt upprättas särskilda forskningsplaner.
SHMM består av Statens historiska museum (SHM) och Kungl. Myntkabinettet,
Sveriges ekonomiska museum (KMK). Myndigheten bedriver även museiverksamhet
vid Tumba bruksmuseum. SHMM har till uppgift att samla, bevara och förmedla
kulturarv samt ge perspektiv på samhällsutvecklingen och samtiden. Myndigheten ska
verka för ett ökat intresse och en ökad kunskap om äldre tiders historia och kultur i
Sverige, den svenska penning- och finanshistorien samt medaljkonsten. SHM:s
verksamhetsområde är Sveriges historia, byggd på det arkeologiska materialet, samt
svensk kyrklig konsthistoria. KMK:s verksamhetsområde är penning- och
finanshistoria samt medaljkonst. Enligt sin förordning har SHMM till uppgift att
vetenskapligt bearbeta sina samlingar samt att verka för ökad kunskap grundat på
forskning och samverkan med andra.
FoU-programmet tar fasta på den unika position myndighetens museer har som
mångvetenskapliga kunskapsinstitutioner där olika ämnen och praktiker möts.
Museiverksamhet förutsätter ett kreativt samspel mellan olika perspektiv och
kompetenser, vilket är myndighetens styrka som forsknings- och utvecklingsplattform.
Forskning vid Statens historiska museer, en bakgrund
SHMM har länge stått för en stark kunskapstradition. Kring 1800-talets mitt formades
arkeologin och numismatiken som moderna kunskapsfält i Sverige i riksantikvarien
Bror Emil Hildebrand samt hans efterträdare Oscar Montelius och Hans Hildebrands
verksamhet kring Historiska museet och Kungl. Myntkabinettet. De lade grunden till
de moderna arkeologiska och numismatiska kunskapsfälten i Sverige liksom till
museiverksamheten knuten till dessa.
Långt fram i tiden var det vanligt att kvalificerade forskare verkade vid museet för att
senare liksom exempelvis Sune Lindqvist, Greta Arwidsson, Carl-Axel Moberg,
Holger Arbman, Birgit Arrhenius, Margareta Nockert eller Brita Malmer gå vidare till
professorstjänster vid universiteten. Även konstvetenskapen har haft en hög profil med
namn som exempelvis Aron Andersson och Monica Rydbeck.
Under andra halvan av 1900-talet blev den publika inriktningen allt högre prioriterad
vid museerna och forskningen kom att balanseras gentemot andra verksamheter. Idag
eftersträvar vi ett forsknings- och utvecklingsarbete som integrerar perspektiv kring
kommunikation och publik interaktion.
2
Sedan 2007 har nya satsningar gjorts på forskning och forskningsdriven utveckling.
Historiska museet och Myntkabinettet har härigenom på senare år skapat en växande
verksamhet där forsknings- och utvecklingsprojekt med stöd av externa finansiärer
kunnat initieras för att verka med museerna som plattform. För närvarande inbegriper
FoU-verksamheten ett tiotal personer och omsätter flera miljoner kronor årligen. Den
akademiska skriftserien ”Studies” har återupptagits och utkommer med flera nya
volymer varje år.
Statens historiska museers samlingar är en central infrastruktur för all forskning och
kunskapsuppbyggnad kring äldre tiders historia i det svenska samhället, både när det
gäller arkeologi, konstvetenskap och numismatik. Historiska museet tar årligen emot
mellan 300 och 500 forskarbesök till samlingarna vilket vid sidan av Naturhistoriska
riksmuseet, som tar emot ungefär lika många, är mest bland de svenska museerna.
Under senare år har större projekt genomförts kring Historiska museets egen historia,
kring stenåldersplatsen Alvastra pålbyggnad samt kring moderna kulturarvsprocesser
och publik arkeologi. Betydande satsningar på historisk arkeologi genom en post-docforskare och publiceringsprojekt pågår. Forskning bedrivs också kring den moderna
vetenskapliga hanteringen av mänskliga kvarlevor samt av en post-doc-forskare inom
medeltidens numismatik och ekonomiska historia. Under 2011 påbörjades två nya
större projekt kring de arkeologiska materialen från den vikingatida staden Birka samt
ett större kunskapsprojekt kring jämställdhet vid museer.
Kunskapsteman 2012–2015
SHMM måste i sin kunskapsuppbyggnad och FoU-verksamhet förhålla sig till globala
och nationella förändringsprocesser, till utvecklingen inom museernas kärnämnen
arkeologi, numismatik och konsthistoria liksom till det ökande behovet av kunskap och
utvecklingsarbete med utgångspunkt i kompletterande fält som till exempel museologi,
historia, ekonomisk historia, idéhistoria, pedagogik och didaktik. Det finns ett tydligt
behov av forskning som analyserar globaliseringens och mångfaldsperspektivens
konsekvenser för historieskrivning och museiverksamhet.
Forsknings- och utvecklingsarbetet ska de närmaste åren bedrivas med ledning av tre
olika kunskapsteman. Dessa anknyter till museernas verksamheter. Temana är inte
ömsesidigt uteslutande utan ska i praktiken gärna vävas samman med varandra:

Kulturhistoria

Kommunikation och publik

Pengar och samhällsförändring
Temat Kulturhistoria relaterar till Historiska museets arbete med kärnämnena
arkeologi och konsthistoria. De kommande åren ska stora projekt kring den vikingatida
staden Birka, dess arkeologiska material, sammanhang och vidsträckta kontakter
3
genomföras. Temat innefattar också det fortsatta arbetet med historisk arkeologi där
Historiska museets post-doc-forskare under de närmaste åren kommer att avsluta sitt
projekt med olika publikationer samt om möjligt gå över i nya projekt med bas i
museet. Det betydande arbete kring arkeologi- och museihistoria som gjorts de senaste
åren och framför allt i projektet om Historiska museets egen historia kommer att få en
höjdpunkt under 2012 med slutpublikationer. Den vetenskaps- och museihistoriska
inriktningen fortsätter de närmaste åren i det pågående projektet kring den anatomiska
institutionen i Uppsalas samling av mänskliga kvarlevor samt i ett nytt projekt om
arkeologen och museimannen Olov Janse.
Inom temat är perspektiv kring kulturarvets rörelser och globala karaktär i det förflutna
liksom kulturarvsarbetets globalisering i samtiden prioriterade, liksom även förståelsen
och omsättningen i praktik av kulturella mångfaldsperspektiv. Dessa perspektiv är av
särskild relevans i förhållande till Historiska museets definierade verksamhetsområde
”Sveriges historia”.
Temat Kommunikation och publik är inriktat på forskning och utveckling kring utställningar
och lärande i ett dynamiskt mediesamhälle. Såväl fysiska som virtuella möten med museets
ämnen påverkar människors intresse och förståelse för olika historieperspektiv. För att bättre
fylla sin samhällsroll behöver myndigheten öka kunskapen om nya kommunikationsmöjligheter, om besökarna, om det egna utåtriktade arbetets effekter och om hur historia brukas
i ett vidare perspektiv. Det är också angeläget att utveckla kunskap kring hur människor kan
göras mer delaktiga i museets publika processer och vad sådana deltagarprocesser innebär för
historiemedvetandet. Lärandeperspektiv, deltagarprocesser och utvecklingen av lärandeformer
bör därför bli en tydligare del av FoU-arbetet.
Historiska museet har under en rad år skaffat erfarenheter från utveckling inom fältet
kommunikation och publik. Flera projekt kring publik arkeologi 2007–2009 hade fokus på
kommunikation och deltagande. De senaste åren har museet genomfört ett stort projekt kring
moderna kulturarvsprocesser och medierad tillgänglighet som anknutit till detta tema. Det
slutpubliceras 2012. Också det pågående regeringsuppdraget kring jämställdhet i museisektorn,
JÄMUS, som slutrapporteras 2013 kommer att behandla frågor som relaterar till publik och
kommunikation. Till detta kan läggas myndighetens Strategi för barn och unga 2012–2014
som också kommer vara betydelsefull som avstamp för framtida arbeten och projekt.
Nya projekt behöver initieras längs tre huvudspår inom temat Kommunikation och publik:

samspelet mellan digital och fysisk interaktion i museet

hur besökarna förstår museets utställningar

hur pedagogiska möten och deltagande påverkar besökarnas förståelse av utställningar,
aktiviteter och kommunicerat material samt hur effekter av möten med museet kan
utvärderas
4
Inom området Kommunikation och publik ska projekten helst utformas i samverkan med
berörda grupper och/eller andra kunskapsinstitutioner. Breda utvärderingar, besökarstudier och
studier av effekter är särskilt intressant vad gäller lärande, utställningar och medieanvändning.
Inom ramen för strategin för barn och unga avser Historiska museet att undersöka möjligheten
att i samverkan med skolan initiera ett projekt med fokus på så kallade Generic Learning
Outcomes i syfte att kunna analysera och förstå effekterna av barns och ungas medverkan och
besök på museet. Förutsättningarna ska också undersökas för deltagarorienterade projekt med
koppling till arkeologi och historia där barns erfarenheter tas tillvara.
Temat Pengar och samhällsförändring relaterar i första hand till Kungl.
Myntkabinettets verksamhet inom vetenskaperna numismatik, ekonomisk historia,
nationalekonomi och arkeologi.
Pengars egenskaper har inom klassisk ekonomisk forskning ofta beskrivits som att de
är instrumentella, opersonliga, utbytbara och kvantitativa. Förutom att lyfta fram dessa
egenskaper kan genom KMK:s samlingar, som bland annat består av mynt och andra
former av betalningsmedel från hela världen, även en mer kvalitativ syn på pengar som
ett socialt medium lyftas fram. Pengar skapas av en statsmakt eller motsvarande för att
användas i ett visst syfte, men pengarnas betydelse omskapas delvis genom de
komplexa sociala sammanhang som de används i. Detta kan ske exempelvis genom att
de förändras fysiskt, att de sparas på ett särskilt sätt, att deras användningsområden
regleras eller inskränks. Pengar behandlas olika beroende på människors sociala
tillhörigheter såsom genus, etnicitet, religion, ålder och i vilken region de används.
Ny forskning kan göra det numismatiska materialet mer relevant för en större andel av
museets användare genom att det knyts till bredare och aktuella samhällsfrågor.
Relevant i sammanhanget är också frågan om pengarnas betydelse i formeringen av
politiska enheter såsom regioner, riken, nationer och unioner. Ett post-doc-projekt
bedrivs på KMK kring medeltida myntning, som behandlar just förhållandet mellan
myntningen och skapandet av politiska gränser och identiteter. Projektet kommer att
avslutas med en publikation under kommande år.
Det finns ett behov av att fortsätta att förstärka forskningskompetensen vid museet
samt att bredda verksamheten och samverkan med andra institutioner. Detta har bland
annat gjorts genom anställning av en disputerad ekonomhistoriker (2010) och
initieringen av ett forsknings- och utbildningssamarbete kring framväxten av det
moderna Sverige.
Ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete vid KMK bör framför allt fokusera på
pengars och ekonomins betydelse för samhällförändringar gestaltat utifrån föremål,
fenomen, händelser och personer.
5
Forskargruppen Kulturarvsforskarna
Forskargruppen Kulturarvsforskarna (Heritage Research Group) bildas av de anställda
vid myndighetens museer som helt eller till en betydande del av sin tjänst arbetar med
FoU-verksamhet.
Gruppen fungerar genom bland annat seminarieverksamhet, gemensamma diskussioner
och studiebesök som ett stöd för kunskapsarbetet. Den är också en plattform för
kommunikation och presentation på bland annat museernas hemsidor av enskilda
forskare och av de projekt som drivs. De närmaste åren ska presentationen utåt av
forskargruppen och de olika projekten bli tydligare och mer effektiv.
Vår forskningsmiljö
SHMM strävar efter en forskningsmiljö som kännetecknas av goda och inspirerande
arbetsvillkor för forskning och kunskapsuppbyggnad. Vi arbetar aktivt för att
forsknings- och utvecklingsarbetet både ska kunna berika och berikas av andra
verksamheter.
Vår miljö har särskilda kvaliteter genom närheten till en stark infrastruktur i form av
våra samlingar och sakkunskapen om dem samt i lika mån till den publika och
kommunikativa plattform för omsättningen av nya kunskaper som museerna utgör och
den sakkunskap vi har kring publikt arbete. Vår arbetsmiljö är i grunden en spännande
mötesplats för olika perspektiv och verksamheter.
Forsknings- och utvecklingsarbetet hos oss stöds och samordnas av en forskningschef
och särskilda FoU-ansvariga. Vi strävar efter att vidmakthålla och utveckla kontakter
och samverkan med andra forsknings- och utvecklingsaktörer genom samarbeten i
form av nätverk och projekt för att i ökad grad vara en samarbetspart i forskningen och
utvecklingen inom våra områden.
Under perioden 2012–2015 ska FoU-verksamheten synliggöras mera, såväl internt som
externt, och forskningsmiljöns möjligheter att bidra utvecklande ska i ökad grad tas
tillvara bland annat med utgångspunkt i den årliga verksamhetsplaneringen.
Myndighetens centrala roll som en infrastruktur för forskningen i äldre tiders historia
ska också synliggöras genom mer detaljerade undersökningar och presentationer av
den kunskapsuppbyggnad i samhället som de många forskarbesöken i samlingarna
resulterar i.
6