Transcript 2011-10-10 Värnamo sjukvårdsområde Handlingsprogram

2011-10-10
Värnamo sjukvårdsområde
Kvinnofridsgruppen
Värnamo Sjukhus
Handlingsprogram Värnamo Sjukvårdsområde
Våld i nära relation
Bemötande och omhändertagande
Hälso- och sjukvården har en viktig roll i arbetet med våldsutsatta kvinnor
då de ofta söker för diffusa besvär såsom sömnsvårigheter, oro, ångest,
ätstörningar eller smärta. Våldsutsatta kvinnor har ofta känslor av skuld och
skam. De är också rädda för repressalier. Dessa faktorer hindrar kvinnorna
från att berätta om sin situation.
Kvinnofridsbrott är ofta inte en händelse utan ett mönster av övergrepp.
Våldsutsatta kvinnor är utsatta för multitrauma. De är psykiskt, fysiskt,
socialt och rättsligt skadade.
Kvinnofridsbrott förekommer i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder,
sexualitet, etnicitet eller funktionsförmåga.
Indikationer på misshandel eller övergrepp
Indikationer kan vara:





Värnamo sjukvårdsområde
Värnamo sjukhus
331 85 Värnamo
Patientens förklaring stämmer inte överens med skadan.
Tidigare akuta sjukvårdsbesök.
Patienten söker upprepade gånger för diffusa åkommor utan att bli bra.
Patienten har väntat länge med att söka för skadan.
Överbeskyddande partner som inte vill lämna kvinnan ensam.
Telefon:
Fax:
E-post:
0370-69 70 00
0370-69 70 70
[email protected]
Postgiro: 3 57 65 – 7
Bankgiro: 935-2584
Orgnr:
232100-0057
2011-10-10
Bemötande och omhändertagande










Vid misstanke om misshandel skall samtal med - och undersökningen
av – kvinnan ske utan att misstänkt gärningsman är närvarande.
Lämna inte kvinnan ensam i rummet. Se till att någon
sjukvårdspersonal finns närvarande.
Fråga rakt på sak: Har du blivit slagen? Om man inte frågar osynliggör
man våldet. Man bekräftar och signalerar att det privata saknar
allmängiltighet.
Våga fråga om kvinnan är utsatt för våld när hon söker för diffusa
problem/symtom. Svårigheter för kvinnorna att avslöja våldet gör dem
till tysta patienter som har svårt att uttrycka behovet av hjälp.
Huvudansvaret för kommunikationen i möte med våldsutsatta kvinnor
bör därför vila på sjukvårdspersonalen. Studier visar att kvinnor inte har
något emot att bli tillfrågade, tvärtom det underlättar om direkta frågor
om våldet ställs, då det kan lösgöra den spärr som många av de
våldsutsatta kvinnorna har och som gör det svårt för dem att spontant
berätta om våldet
Ge Dig tid att lyssna aktivt och visa förståelse.
Nekar kvinnan till misshandel, framhåll trots detta möjligheterna till
hjälp. Rekommendera inte till familjerådgivning eller familjeterapi,
eftersom det kan leda till ökat våld.
Kritisera inte mannen – inte kvinnan heller – för deras relation, dvs
lägg inte in dina egna värderingar.
Erbjud alltid kvinnan övernattning på sjukhuset, även om hennes
fysiska skador inte motiverar inläggning. Ta i annat fall reda på vart
kvinnan tar vägen.
Erbjud alltid kvinnan kontakt med kvinnojouren eller
kvinnofridsmottagning.
Erbjud kontakt med kurator.
Tolk
Kalla på tolk om kvinnan är invandrare och har svårt att förstå eller göra sig
förstådd (se avdelningens tolkförteckning). Visa eller läs tolkförteckningen
för kvinnan och be henne godkänna tolken.
Anmälningsskyldighet/Sekretess

Uppmana kvinnan att göra en polisanmälan. Sjukvårdspersonal har alltid
rätt att göra polisanmälan om kvinnan ger sitt samtycke
2011-10-10



Grov misshandel kan vara försök till dråp, för vilket minsta straffsats är
2 år. Polisanmälan kan i dessa fall göras utan kvinnas medgivande.
Våldtäkt har minsta straffsats 2 år och kan följaktligen anmälas av
sjukvårdspersonal (det är vanligt förekommande med sexuella övergrepp
vid kvinnomisshandel).
När det gäller barn och ungdomar under 18 år som har utsatts för
misshandel eller sexualbrott skall anmälan göras till socialtjänsten
(socialsekreterare) av sjukvårdspersonal. Det finns möjlighet (men inte
skyldighet) att lämna uppgift till polismyndighet utan att bryta
sekretesslagen, även vid lindrigare misshandel av minderåriga.
OBS! Om kvinnan har barn och det är klarlagt att hon utsatts för misshandel
skall alltid en anmälan göras till socialtjänsten för att kunna erbjuda stöd
och hjälp. Barnen ses som brottsoffer även om de inte själva är utsatta för
direkt våld. Om du som sjukvårdspersonal är osäker – kontakta kurator.
Offentlighet och Sekretesslag kap. 10 § 23
Socialtjänstlag kap 14 § 1 Hälso- och sjukvårdens personal har skyldighet
att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom
om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns
skydd.
Läkarundersökning
Läkarens undersökning ska omfatta:





Anamnes – noggrann, utan närvaro av anhörig. Iakttag stor försiktighet
med upplysning från anhörig, då denne kan vara vållande till
misshandeln.
Kroppsundersökning – noggrann. Hela kroppen ska undersökas om
patienten tillåter.
Färgfotografering av yttre skador, helfigur och närbilder.
Eventuell blödningsstatus.
Blod och urinprov för droganalys.
Tänka på att:



rita skador på journalbladet.
röntgenundersöka – för att utesluta skelettskador.
alltid erbjuda återbesök för att framhålla allvaret i den misshandel som
kvinnan utsatts för.
2011-10-10




kläderna tas tillvara i syfte att finna spår eller skador som är av betydelse
för bedömning vid eventuell rättslig prövning.
vid sexuellt övergrepp eller misstanke om det – skrives akut remiss till
gynekolog.
om sjukskrivning är aktuell, välj en diagnos som inte skadar kvinnan.
Skriv aldrig misshandel.
överväga eventuellt behov av ökad sekretess vid journalföring.
Rättsintyg



Rättsintyg skall utfärdas om det begärs av polis eller åklagare.
Vid rättsintyg krävs att patienten ska kunna legitimera sig. Om
legitimation saknas tag foto av patientens ansikte samt be patienten
återkomma med legitimation nästa dag.
Rättsintyg ska numera utfärdas av antingen specialist i rättsmedicin eller
läkare med annan specialistkompetens som genomgått
specialistutbildning i rättsintygsskrivning.
Reviderat och utlagt på Intranätet av Kvinnofridsgruppen, Värnamo Sjukhus
111013
Louise Andersson kurator, Psykiatriska kliniken
Camilla Geneback sjuksköterska, Akuten
Ewa Odin kurator, Kvinnokliniken
Elinor Pettersson kurator, Kirurgiska kliniken
Ytterligare medlemmar i gruppen är:
Yvonne Hansson kurator, Medicinkliniken
Karin Wallin sjuksköterska, Akuten
Här kan du få hjälp
Sjukvården

Värnamo sjukhus växel : 0370- 69 70 00.
Vårdcentralerna i GGVV- området:
 Se blå sidorna i telefonkatalogen, ring alltid din vårdcentral, omkoppling till rätt enhet
sker automatiskt.
 Kvällar och helger: Ring din vårdcentral, omkoppling sker automatiskt till
jourcentralen, Värnamo sjukhus.
 Nattetid: Ring din vårdcentral, omkoppling sker till akutmottagningen, Värnamo
sjukhus.
Polisen

Närpolisområde Värnamo: 114 14.
Socialförvaltning
Socialsekreterare:
se gröna sidorna i telefonkatalogen för respektive kommun, alternativt kommuns
växelnummer:




Gislaveds kommun:0371-810 00
Gnosjö kommun: 0370-33 10 00
Vaggeryd kommun: 0370-67 80 00
Värnamo kommun: 0370-37 70 00
Kvällar och helger: 112.
Övriga telefonnummer och webbplatser

Kvinnofridsmottagningen Medverkan, Gnosjö: 0370- 33 12 62, 0370- 33 12 63.

Kvinnojouren Maria, Gislaved: 0371- 809 86

Kvinnojouren Värnamo: 0370- 475 25

Brottsofferjouren Småland West, Värnamo: 0370- 158 77

Kvinnofridslinjen, stödtelefon för dig som har upplevt hot och våld: 020- 50 50 50,
www.kvinnofridslinjen.se

Terrafem, rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst: 020- 52 10 10,
www.terrafem.org