Transcript Program (pdf) - Vetenskapsrådet

VÄLKOMMEN TILL
SKOLFORSK nationell konferens 2015
FÖR FORSKNING OCH SKOLA I SAMVERKAN
Datum: Onsdag 28 januari 2015, 9:00 – 16:15
Plats: Münchenbryggeriet, Stockholm
Adress: Torkel Knutssonsgatan 2
T-bana: Mariatorget
Arrangör: Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté
Anmälan: www.lyyti.fi/reg/Skolforsk__nationell_konferens_2015_6775
Din anmälan vill vi ha senast 15 december!
Konferensen är avgiftsfri
www.vr.se
Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté bjuder in till en heldag
för forskning och skola i samverkan
Vetenskapsrådet genomför under år 2014 ett omfattande projekt för att med hjälp av framstående
forskare inom fältet kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Det sker på uppdrag
av föregående regering och ska resultera i validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Syftet är att skapa en plattform av kunskapsunderlag till ett kommande skolforskningsinstitut.
Forskare från de sexton delprojekten beskriver under dagen sina resultat i seminarieform. Då ett
par av forskarna har ansvar för två projekt vardera, resulterar det i fjorton olika presentationer.
Förmiddagens program innehåller två pass med parallella seminarier som upprepas på eftermiddagen, så att du ska kunna ta del av presentationer från flera olika delprojekt.
Seminarierna speglar tre olika perspektiv på uppdraget: forsknings- och kartläggningsperspektivet (hur man kan göra kartläggningar); användningsperspektivet (vad man kan lära av kartläggningarna); samt användarperspektivet (hur lärarprofession, lärarutbildning och beslutsfattare
nyttjar forskning).
Dagen avslutas med en paneldiskussion och överlämning till ordföranden för det tilltänkta skolforskningsinstitutets styrande nämnd.
Konferensen riktar sig till politiker och myndighetsföreträdare inom skolsektorn, företrädare
för lärarutbildning, rektorsutbildning och regionala utvecklingscentra samt till forskare, lärare,
rektorer, skolchefer och verksamma inom utbildningsområdet.
Välkommen!
Cristina Robertson
fil. dr, projektledare SKOLFORSK
Eva Björck
huvudsekreterare
Utbildningsvetenskapliga kommittén
12:15 – 13:30
11:30 – 12:10
10:40 – 11:20
LUNCH
Tine Prøitz
kunskapsöversikt?
Hur gör man en relevant
och praktiskt användbar
Magnus Levinsson
& Tine Prøitz
Vilken kunskap kan skapas
via systematiska forskningsgenomgångar och vad är
tillämpbart inom utbildningssektorn?
Mina O’Dowd
Vad innebär praktiknära
skolforskning i Sverige?
Sverker Lindblad
Vad kan vi lära av internationella jämförelser av
skolresultat?
Karin Rönnerman
Vilka frågor ställer lärare
som själva forskar?
Glenn Hultman
Transformation, interaktion
eller kunskapskonkurrens?
VETENSKAPSRÅDET INLEDER OCH HÄLSAR VÄLKOMNA
10:00 – 10:30
PARALLELLA SEMINARIER
FIKA OCH REGISTRERING
9:00 – 10:00
ONSDAG 28 JANUARI FÖRMIDDAG
Ninni Wahlström
Vad innebär forskningsbaserad lärarutbildning?
Daniel Sundberg
Forskning och policy – vilka
modeller för samspel finns
och vilka är policyinitiativen
till en skola på vetenskaplig
grund?
Karin Taube
Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga
läsning och skrivning?
Ingegerd Tallberg
Broman
Förskola Tidig Intervention
Andreas Ryve
Vad kännetecknar en rik
matematikundervisning?
Claes Nilholm
Vad betyder egentligen
begreppet inkludering?
Vad leder till ökad måluppfyllelse för elever i
svårigheter och hur är deras
situation när de integreras?
Christian Lundahl
Betyg på betyg!
Viveca Lindberg
Vad är formativ bedömning
enligt svensk och internationell forskning?
Mina O’Dowd
Tine Prøitz
KONFERENSEN SAMMANFATTAS OCH AVSLUTAS
GEMENSAMT MINGEL
16:30 – 18:00
KONFERENSEN AVSLUTAS
PAUS MED FÖRFRISKNINGAR
Vad innebär praktiknära
skolforskning i Sverige?
Sverker Lindblad
Vad kan vi lära av internationella jämförelser av
skolresultat?
Hur gör man en relevant
och praktiskt användbar
kunskapsöversikt?
Magnus Levinsson
& Tine Prøitz
Vilken kunskap kan skapas
via systematiska forskningsgenomgångar och vad är
tillämpbart inom utbildningssektorn?
15:30 – 16:15
15:00 – 15:30
14:20 – 15:00
13:30 – 14:10
PARALLELLA SEMINARIER
ONSDAG 28 JANUARI EFTERMIDDAG
Karin Rönnerman
Vilka frågor ställer lärare
som själva forskar?
Glenn Hultman
Transformation, interaktion
eller kunskapskonkurrens?
Ninni Wahlström
Vad innebär forskningsbaserad lärarutbildning?
Daniel Sundberg
Forskning och policy – vilka
modeller för samspel finns
och vilka är policyinitiativen
till en skola på vetenskaplig
grund?
Ingegerd Tallberg
Broman
Förskola Tidig Intervention
Karin Taube
Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga
läsning och skrivning?
Andreas Ryve
Vad kännetecknar en rik
matematikundervisning?
Claes Nilholm
Vad betyder egentligen
begreppet inkludering?
Vad leder till ökad måluppfyllelse för elever i
svårigheter och hur är deras
situation när de integreras?
Christian Lundahl
Betyg på betyg!
Viveca Lindberg
Vad är formativ bedömning
enligt svensk och internationell forskning?
foton: kristian pohl
PRESENTATION AV MEDVERKANDE FORSKARE
Projekt
Forskare
Delprojekt I
Magnus Levinsson, fil dr
Göteborgs universitet
Nationella och
nordiska koncept/
modeller
Magnus Levinsson
Delprojekt II
Internationella
koncept/modeller
Finns format för kartläggning som är tillämpbara inom
utbildningssektorn?
Inom flera olika discipliner och områden där evidensbasering har fått genomslag har det utvecklats en rad olika format för kartläggning och sammanställning av forskningsresultat som i olika hänseenden gör avsteg från
den systematiska översiktens metodik. En viktig drivkraft bakom denna
utveckling är att uppdragsgivare i allt större utsträckning efterfrågar ”snabba” produkter som kan levereras inom relativt snäva tidsramar. I Norden är
denna tendens tydlig inom såväl medicin- och hälsoområdet som inom det
sociala fältet. Men vad kan det kommande Skolforskningsinstitutet i Sverige lära av de etablerade ”mäklarorganisationerna” inom detta område?
Kan och bör de olika formaten för kartläggning och sammanställning som
utvecklats i Norden tillämpas även inom utbildningssektorn?
Studien bygger i huvudsak på webb-, dokument- och litteraturanalys av
ledande mäklarorganisationer inom utbildning, socialt arbete, samt medicin- och hälsoområdet i Norden. Intervjuer har genomförts med ansvariga
för att inhämta ytterligare information och praktiska exempel på kartläggningar och sammanställningar. Vidare analyseras och värderas de olika formatens kvalitet och relevans för såväl utbildningsvetenskaplig forskning
som praktik inom skolans och förskolans område.
I ljuset av de mäklarorganisationer som hittills har granskats är det tydligt att de olika formaten för kartläggning och sammanställning eftersträvar att följa den systematiska översiktens metodik. Det har även utvecklats
enklare former av relevans- och kvalitetsbedömning anpassade till olika
typer av uppdrag. I vissa kartläggningar och sammanställningar riskerar
emellertid den vetenskapliga kvaliteten att bli lidande på grund av bristfällig litteratursökning, dubbelgranskning och extern bedömning.
Den praktiska relevansen bedöms överlag som indirekt och begränsad
eftersom många av produkterna inom detta område i första hand bildar
underlag för beslut om en mer preciserad systematisk översikt eller initiering av primärstudier inom ett avgränsat kunskapsfält.
Tine Prøitz, Dr. polit., førsteamanuensis, Høgskolen i Buskerud og Vestfold,
(HBV), Norge
Vilken kunskap kan skapas via systematiska
forskningsgenomgångar?
Tine Prøitz
Projektet har till syfte att undersöka olika modeller och koncept som används för kartläggning och sammanställning av forskningsresultat inom
utbildningssektorn. Olika internationella perspektiv på kartläggningar
och praktiskt användbara sammanställningar för spridning av forskningsresultat och kunskap om vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt lyfts fram.
Data inhämtas med hjälp av litteraturgenomgång av internationellt publicerade artiklar samt web-analys av internationella aktörers arbete i sex
olika länder varav hälften är icke-anglosaxiska. Denna analys utgör grund
för att identifiera tre fall för mer ingående undersökning genom besök och
intervjuer. Dessutom ingår dokumentanalys av ett urval av kartläggningar
och sammanställningar av forskningsresultat.
Preliminära resultat av studien är att det finns stor variation i arbetet
med att sammanställa forskningsresultat inom området. Många aktörer
arbetar i nära relation med praxis exempelvis med lokala skolmyndigheter,
skolledare och lärare. Denna aktörstyp finns främst i anglosaxiska länder.
Resultaten så långt indikerar att det finns goda grunder för att problematisera graden av forskningskvalitet eftersom detta i låg grad är diskuterat
i kartläggningar och sammanställningar av forskning som är orienterad
mot praxis.
Delprojekt III
Transformation
teori–praktik forskare och praktiker
Glenn Hultman, professor, Linköpings universitet
Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens?
Glenn Hultman
Studien handlar om forskningsanvändning i skolan. Vilken typ av forskning är användbar? Och på vilket sätt realiseras och används den av lärare
i deras arbete? Hur får lärare tillgång till forskning och vad händer när den
överförs till den egna arbetssituationen?
Användningen av forskningsresultat studeras inom ramen för den forskning som redovisat framgångsrika strategier och överföringsmekanismer
vid spridning av forskning.
I detta projekt intas ett lokalt och praktikorienterat perspektiv med
fokus på att förstå dynamiken mellan forskning och skolor. I projektet spåras det som faktiskt sker i kommuner och skolor där mycket av
arbetet i dag har bäring på forskningens användning för att utveckla
skolan.
Delprojekt IV
Karin Rönnerman, professor, Göteborgs universitet
Generering av
relevanta frågeställningar forskare
och praktiker
Övriga medverkande:
Lill Langelots, fil dr, Högskolan i Borås
Vilka frågor ställer lärare som själva forskar?
Karin Rönnerman
Vilka frågor ställer lärare som själva forskar? Frågan är intressant eftersom
dess svar visar på områden där lärare känner behov av ny kunskap.
I denna studie har 101 avhandlingar (2001-2014) inom forskarskolorna
NaPa, FontD och CUL sammanställts. I avhandlingsarbetena har de syften
och frågeställningar som doktoranderna (lärare) formulerat och det forskningsfokus som dominerar studierna kategoriserats.
I analyserna framträder två huvudkategorier: undervisningspraktik och
pedagogisk praktik. Den kategori som är den mest framträdande är undervisningspraktiken. I denna kategori belyses undervisningsmetoder, relationer och meningsskapande i klassrummet. Studier som förts till kategorin pedagogisk praktik är inriktade mot skolan och högre utbildning i ett
vidare sammanhang än klassrummet. Frågorna är riktade mot lärarprofessionen, eleven eller mot skolan som institution och hur den påverkas av
policy, en speciell pedagogik eller ekonomiska förändringar.
Lärarnas frågor och genomförd forskning har såväl praktisk som vetenskaplig relevans men resultaten behöver i många fall transformeras för att
få en allmängiltig användning i både undervisningspraktiken och den pedagogiska praktiken.
Delprojekt V
Transformation
teori–praktik
forskare och
policymakers
Daniel Sundberg, docent, fil. dr, Linnéuniversitetet
Övriga medverkande:
Jan Håkansson, fil dr, Linnéuniversitetet
Carl-Henrik Adolfsson, fil dr, Linnéuniversitetet
Vilka är policyinitiativen till en skola på vetenskaplig
grund?
Daniel Sundberg
Delprojekt VI
Generering av
relevanta frågeställningar forskare
och policymakers
Genom en analys av utbildningspolitiska frågeställningar och initiativ
över en 20-årsperiod söker vi svar på vår fråga. Även om formuleringarna i
Skollagen om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är relativt nya, har en rad olika policyinitiativ tagits de senaste två
decennierna för att indirekt eller mer direkt bidra till att i större utsträckning forskningsbasera skolverksamheten.
I undersökningarna har genomgång, sammanställning och analys av relevant och aktuell litteratur på området gjorts. Därtill har ett ’round table’
med forskare och policymakers genomförts och bidragit till en fördjupning av resultatbilden.
I presentationen uppmärksammas de viktigaste policyinitiativen de
senaste två decennierna som indirekt eller direkt haft målsättningen att
bidra till en forskningsbasering av skolverksamheten exempelvis RUCsatsningen och Lic-forskarskolor. Vidare ställs frågan om de olika frågeställningarna bakom dessa initiativ har förändrats över tid och i så fall hur.
Därtill kommer också ett antal kommuners olika satsningar på forskningssamarbeten att presenteras och diskuteras. I en avslutande del presenteras slutsatser och implikationer inför inrättandet av ett nytt Skolforskningsinstitut.
Daniel Sundberg, docent, fil.dr, Linnéuniversitetet
Övriga medverkande:
Jan Håkansson, fil dr, Linnéuniversitetet
Carl-Henrik Adolfsson, fil dr, Linnéuniversitetet
Forskning och policy – vilka modeller för samspel finns?
Daniel Sundberg
En rad förändringar har ägt rum det senaste decenniet i samspelet mellan
forskning och politik inom utbildnings- och skolområdet. I samband med
initiering och genomförande av reformer har frågan om forskningsstödet
och den vetenskapliga evidensen aktualiserats. Men vad finns det för modeller för att utveckla samspelet? Och vilka svårigheter finns när det gäller
att forskningsbasera policy inom utbildningsområdet?
Via genomgång, sammanställning och analys av relevant och aktuell litteratur på området kommer avgränsningar och definitioner av evidens-informerat beslutsfattande att göras. Därtill utgör dialogmöten med forskare
och policymakers ett viktigt underlag för att inventera olika modeller för
samspelet mellan utbildningspolicy och utbildningsforskning.
I presentationen ingår redovisning av olika modeller för hur samspelet
mellan forskningsproducenter, mäklarorganisationer och olika policyaktörer ser ut internationellt i olika länder. Dessutom ingår nedslag i några
utvalda fallstudier. Även nordiska fallstudier kommer att presenteras. De
olika fallstudierna visar på olika arbetssätt. Tillämpnings- och spridningsorienterade modeller kommer att ställas mot konsumtions- och användarorienterade modeller och interaktiva modeller. Slutsatser och implikationer för den svenska situationen avslutar presentationen.
Delprojekt VII
Metoder för
systematiska
kunskapsöversikter
Tine Prøitz
Delprojekt VIII
Forskningsbasering
Lärarutbildning
Tine Prøitz, førsteamanuensis, Dr. polit. Høgskolen i Buskerud og Vestfold, (HBV)
Norge
Hur gör man en relevant och praktiskt användbar
kunskapsöversikt?
Projektets syfte är att beskriva olika modeller och metoder för att göra
systematiska kunskapsöversikter inom utbildningsområdet samt analysera
huruvida dessa kan anses tillgängliga, relevanta och praktiskt användbara
i ett lärarperspektiv. Frågan om de kan bidra till ökad måluppfyllelse och
förbättrade kunskapsresultat beaktas också.
Projektet basareas på litteraturstudier samt dialog och intervjuer med
aktiva forskare inom detta fält.
Preliminära resultat visar att trots att systematiska kunskapsöversikter
utgår från och framhåller en gemensam strängt definierad metodologisk
logik som skall främja transparens och sammanställa forskningsresultat
för bruk i praxis och policy görs detta på flera olika sätt. Det finns olika
perspektiv på vad en systematisk forskningsöversikt kan ge beträffande
information, vem som är målgrupp, vilka primärstudier som är relevanta
och grad av involvering av brukare. Det ställs också olika krav och förväntningar på kvalitet.
Ninni Wahlström, professor, Linnéuniversitetet
Övriga medverkande:
Daniel Alvunger, lektor Linnéuniversitetet
Susanne Liedberg, utbildningsledare Lunds universitet/Linnéuniversitetet
Daniel Larsson, utredare, Linnéuniversitetet
Vad innebär forskningsbaserad lärarutbildning?
Ninni Wahlström
Hur ser forskningsbasen ut i ett antal kurser inom lärarutbildningen?
På vilket sätt uppfattar kursansvariga lärare respektive studerande inom
lärarutbildningen att utbildningen vilar på vetenskaplig grund? Hur tas
forskningen för och om lärarutbildning i anspråk inom lärarutbildningen?
Projektet analyserar dels hur ett antal lärosäten i Sverige forskningsbaserar sin lärarutbildning, dels hur innebörden i begreppet forskningsbaserad
lärarutbildning tar form i nationell och internationell forskning. Studien
bygger på analyser av ett urval av lärarutbildningens kurslitteratur, nationella och internationella forskningsöversikter samt enkätundersökningar
riktade till lärarstuderande samt ansvariga lärare.
Preliminära resultat pekar på att det saknas en gemensam uppfattning
om vad som menas med forskningsbasering och att den forskningsbaserade litteratur som de studerande möter ofta presenteras i läroboksform.
Delprojekt IX A
Internationella
komparativa studier
Sverker Lindblad, seniorprofessor, Göteborgs universitet
Övriga medverkande:
Daniel Pettersson, universitetslektor, Högskolan i Gävle
Thomas S. Popkewitz, professor, University of Wisconsin-Madison
Vad kan vi lära av internationella jämförelser av skolresultat?
Sverker Lindblad
Delprojekt IX B
Inkludering/
specialpedagogik
En systematisk genomgång av forskning om internationella skolresultat
har utförts och två frågor ställts: Vilka resultat kan forskningen visa på?
Vad leder systematiska forskningsgenomgångar inom utbildningsområdet
till för kunskap?
En s.k. Systematic Research Review (SRR) har genomförts i enlighet
med de principer som internationellt utvecklats för att uppnå systematik
och transparens. Detta kräver tydliga kriterier för att finna relevant forskning och bestämma vilka publikationer som ska ingå eller uteslutas.
Arbetet med att göra en SRR är tidskrävande för stora internationella
forskningsprogram som PISA, TIMSS och PIRLS. Via sökmaskiner identifierade vi drygt 11 000 artiklar. Detta reducerades stegvis, exempelvis för
PISA-studier från 4 406 till 849, utifrån bestämda kriterier. Den utvalda
gruppen analyserades i sin tur och kvar blev en mindre grupp om 357 texter.
Preliminära resultat är att vissa studier med stor politisk genomslagskraft hamnar helt utanför det vetenskapliga fältet, att en begränsad del
faktiskt bygger på internationella jämförelser, samt att vanligt förekommande forskning försöker förklara skillnader i skolresultat. Detta gör forskarna ofta i relation till genus och utifrån elevers sociala och kulturella
tillhörighet.
Claes Nilholm, professor, Malmö högskola
Övriga medverkande:
Kerstin Göransson, docent, Mälardalens högskola
Johan Malmqvist, docent, Högskolan i Jönköping
Lena Almqvist, docent, Mälardalens högskola
Inkluderande undervisning/specialpedagogik
– tre forskningsöversikter
Claes Nilholm
1 Vilka arbetssätt leder till ökad uppfyllelse av kunskapsmål för elever i
svårigheter? En syntes av metaanalyser
2 Hur ser situationen ut för elever i svårigheter som är integrerade i vanliga klasser? En systematisk forskningsöversikt
3 Hur ser forskningen om inkludering ut? En utveckling och tillämpning
av SMART- formatet (Systematic Mapping and Analysis of Research
Topographies)
Översikterna har genererat en mängd intressant resultat, här kan endast
ges några exempel:
Det är påfallande att många olika typer av metoder/arbetssätt har starka
effekter. Det är ofta inte intressant att konstatera att metoder/arbetssätt
ger en signifikant skillnad mellan interventions- respektive kontrollgrupp,
utan det är graden av skillnad som är betydelsefull.
Det råder en stor variation vad gäller hur den sociala situationen ser ut
för elever i svårigheter som är integrerade i vanliga klassrum. En mindre
grupp elever har en mycket utsatt situation.
Inkluderingsbegreppet används på flera olika sätt i forskningen och det
finns en systematik i detta. I positioneringsartiklar finns ofta mer avancerade diskussioner om vad inkludering innebär medan det i de empiriska
artiklarna närmast används som en synonym till mainstreaming/integrering (dvs begreppet handlar bara om var elever får sin utbildning och inte
om kvalitéer i denna utbildning).
I det tredje delprojektet har ett nytt format för forskningsöversikter,
SMART utvecklats, prövats och befunnits vara mycket användbart. Formatets bygger på följande utgångspunkter:
• tydlighet i de egna teoretiska utgångspunkterna, eftersom en forskningsöversikt är en av flera möjliga konstruktioner av ett område
• en inkluderande syn på olika forskningsinriktningar
• analys av den forskning som forskarsamhället självt anser som betydelsefull
• en kartläggning och analys av flera aspekter av materialet såsom artikelgenrer, ämnen, teorier, metoder, resultat och användning av grundläggande begrepp
• fördjupad analys av en eller flera aspekter.
Delprojekt IX C
Läs och skriv
Karin Taube, senior professor, Umeå universitet
Övriga medverkande:
Åke Olofsson, professor Umeå universitet
Ulf Fredriksson, docent Stockholms universitet
Vad lär vi genom forskningen om barns tidiga läsning
och skrivning?
Karin Taube
Delprojekt IX D
Tidig intervention/
förskola
Leder stimulering av barns språkliga medvetenhet, undervisning om ljud
och bokstäver, insatser för att öka deras läslust och läsförståelse samt användning av Ipads och datorer till en bättre läsutveckling?
I studien har olika databaser använts för att få fram fackgranskade vetenskapliga artiklar som behandlar barns tidiga läs- och skrivutveckling.
Vi har använt oss av meta-analyser och systematiska översikter. Några preliminära resultat pekar mot att barns tidiga läsutveckling stöds mest effektivt av en balanserad läsundervisning som innebär olika slag av språkliga
aktiviteter i en miljö som stimulerar läsande och skrivande samt en tydlig
och systematisk undervisning om bokstäver och ljud. Detta gäller särskilt
elever som har svårt för att läsa och skriva eller som riskerar att få problem
med sin läsning och skrivning.
Ingegerd Tallberg Broman, professor, Malmö högskola
Övriga medverkande:
Ann-Christine Vallberg Roth, professor, Malmö högskola
Linda Palla, fil dr, lektor, Malmö högskola
Sven Persson, professor, Malmö högskola
Förskola Tidig Intervention
Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling,
lärande och välbefinnande. Ett flertal internationella studier med longitudinell design har påvisat att förskolan har långsiktiga positiva effekter på
barns lärande och utveckling och att dessa effekter tenderar att vara stabila
under lång tid.
Ingegerd Tallberg Broman
Detta projekt innefattar en inledande del som presenterar forskning om
den svenska förskolan så som den kan avläsas avhandlingar mellan åren
2000-2014 samt tre delprojekt som kartlägger nationell och internationell
forskning som behandlar ”bedömning och dokumentation”, ”specialpedagogik”, samt ”pedagogiska relationer”. Studiens design/metod bygger på
inventering, kartläggning och analys av avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter i skandinaviska/internationella databaser på
förskoleområdet mellan åren 2006-2014. Projektet utvecklas i dialog mellan
högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma ett exempel på plattform/modell för att utveckla, stärka, sprida och etablera praktiknära forskning. En enkätstudie där förskolepersonal redovisar förskolans
forskningsbehov kompletterar kartläggningarna, liksom en analys av Skolportens intervjuer med avhandlingsförfattare inom förskoleområdet.
Avhandlingarna om den svenska förskolan är i hög grad såväl professions- som praxisnära och tar sin utgångspunkt i de professionellas egna frågor. Forskningen visar bl a ett stort engagemang för värdefrågor, och kritisk
granskning av förskolan som en del i en socialpedagogisk tradition. Barnets
perspektiv uppmärksammas i hög grad och en återkommande förvåning över
barnens kreativa förmåga och kompetens återkommer hos forskarna. Centrala dilemma mellan frihet och styrning, individ–kollektiv; inkludering–
exkludering belyses. Behovet av reflektion och kommunikation utifrån den
egna verksamheten framhålls som fungerande strategi för förändring.
Från de fördjupande delprojekten framkommer att:
Studier om dokumentation i förskola har blivit mer omfattande under senare år. Bedömningsformer karakteriseras av att vara mer inriktade mot
verksamhet i nordiska studier, medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i utomnordisk och internationell forskning. Samtidigt kan en tendens till samexistens av dessa inriktningar spåras i senare nordiska förskolestudier. Studier
om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns
rätt till en inkluderande förskolemiljö och dilemman som hänger samman
med detta. Kartläggningen visar att innehållsmässigt är ”inkludering och
delaktighet” samt ”relationer, samspel och interaktion” de mest framträdande temana. Studier om pedagogiska relationer visar att interaktionen
mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest
betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan, och därmed för
kvaliteten i förskolan. Kvaliteten i de pedagogiska relationerna har i forskningslitteraturen kopplats samman med strukturella faktorer som personalens utbildning och möjligheter till professionell utveckling genom
riktad fortbildning, men också till förskolepersonalens engagemang och
förståelse av läroplan, förmåga att föra dialog med barnet, deras emotionella stöd till barnet och didaktiska kompetens.
Delprojekt IX E
Matematik
Andreas Ryve, professor, Mälardalens högskola
Per Nilsson, professor, Örebro universitet
Övriga medverkande:
Maria Larsson, adjunkt, Mälardalens högskola
Hendrik van Stenbrugge, forskarassistent, Mälardalens högskola
Torulf Palm, docent, Umeå universitet
Andreas Bergvall, adjunkt, Örebro universitet
Vad kännetecknar en rik matematikundervisning?
Andreas Ryve
Projektet syftar till att kartlägga forskning som är av relevans för lärare som undervisar matematik och vi engagerar oss i frågor såsom: Vad
kännetecknar en rik matematikundervisning? Hur ska lärare agera för
att skapa en rik matematikundervisning? Vad vet vi om hur formativ
bedömning realiseras i svenska skolan? Vad säger forskning om bra läromedel som hjälper lärare att planera och genomföra rik matematikundervisning?
Inom projektet genomförs en kartläggning av forskning om formativ bedömning, rik klassrumsundervisning och läromedel i matematik.
Kartläggningen knyts an till metodologin kopplat till systematiska litteraturöversikter där artiklar publicerade i välrenommerade tidskrifter
fokuseras.
Resultat produceras under hösten med fokus på vilken typ av forskning
som finns kring formativ bedömning, rik undervisning och läromedel. Ett
speciellt fokus ligger på att söka efter teorier och resultat om hur lärare
kan agera i och runt klassrummet för att etablera rik undervisning.
Delprojekt X
Bedömning i formativt syfte
Viveca Lindberg, docent, Stockholms universitet
Övriga medverkande:
Åsa Hirsh, universitetslektor, Högskolan i Jönköping
Vad är formativ bedömning enligt svensk
och internationell forskning?
Viveca Lindberg
• På vilka sätt har formativ bedömning uppfattats och använts i forskningssammanhang?
• Vilka skillnader och likheter förekommer i forskning om formativ bedömning a) mellan länder b) mellan olika skolämnen?
• Vad karakteriserar de modeller för formativ bedömning som förefaller
leda till ökad måluppfyllelse? Under vilka villkor används dessa modeller/är de framgångsrika?
Översikten baseras på systematiska litteratursökningar i såväl svenska
som internationella databaser. I ett första skede har vi skapat en grovkategorisering av artiklarna utifrån vilka typer av frågor de adresserar.
Därefter har vi gått igenom de översikter som utgjorde ett resultat av våra
litteratursökningar i syfte att göra en första validering och justering av
grovkategoriseringen. I följande skede har vi valt ut sådana artiklar inom
var och en av kategorierna som dels använder sig av ett tydligt redovisat
perspektiv som klargör utgångspunkterna för studien, dels är tydliga i det
metodiska arbetet.
Ett första resultat är att ’formativ bedömning’ används i antingen snäv
eller vid betydelse. Medan den snäva uttolkningen av formativ bedömning
framstår som instrumentell, så visar den vidare uttolkningen av begreppet
att det är ett komplext fenomen som rör sig på flera olika nivåer från styrning till klassrum å den ena sidan och från lärarutbildning till lokalt utvecklingsarbete å den andra. Vad gäller skillnader mellan länder visar våra
preliminära resultat att studier från asiatiska länder tenderar att relateras
till IKT medan brittiska och australiensiska studier har en större bredd
(empiriska och teoretiska studier från policy till klassrum) och amerikanska studier relateras till accountability å den ena sidan och No Child Left
Behind å den andra.
Delprojekt XI
Betyg
Christian Lundahl, professor, Örebro universitet
Övriga medverkande:
Magnus Hultén, docent Linköpings universitet
Alli Klapp, post doc, Göteborgs universitet & Teachers College NY
Larissa Mickwitz, doktorand, Södertörns högskola
Betyg på betyg!
År 1983 skrev Ingemar Wedman en bok med titeln Den eviga betygsfrågan,
där betyg beskrivs som en evigt omdebatterad skolfråga. Trots betygs politiska och sociala betydelse saknas en ordentlig genomgång av forskningsläget och diskussion om vad vi rimligen kan säga om betygens effekter.
Projektet syftar till att fylla den kunskapsluckan.
Studien bygger på systematiska litteratursökningar om betyg, betygssättning och värdet av betyg för elevers skolresultat.
Betyg fyller flera olika funktioner och syften samtidigt. I det här projektet studeras hur betyg ur ett:
1 elevperspektiv påverkar självbild, motivation och lärande,
2 lärarperspektiv påverkar undervisning och ämneskompetens – vi undersöker också hur lärares bedömarkompetens ser ut och vilka krav på
bedömarkompetens betyg ställer,
3 styrperspektiv tillfredsställer olika intressenters behov av resultat – vi
belyser också olika effekter av styrning med betygsresultat.
Delprojekt XII
Praktiknära
skolforskning
Mina O’Dowd
Mina O’Dowd, professor, Lunds universitet
Vad innebär praktiknära skolforskning i Sverige?
Inför inrättande av ett Skolforskningsinstitut har frågan om praktiknära
skolforsknings relevans, nytta och vetenskapliga metoder och arbetssätt
aktualiserats. Vad är praktiknära skolforskning? Vad ryms inom detta begrepp?
En systematisk kunskapsöversikt genomförs med en konfigurativ ansats
för att inventera och kartlägga praktiknära forskning, speciellt vad gäller
till dess betydelse för lärarprofessionens behov.
Resultaten av detta projekt kommer att presenteras som social cartography mappings.
Av betydelse är alla de forskningsansatser som ryms inom begreppet
praktiknära skolforskning. När deras syften tas i beaktande framgår det
att några av ansatserna har beröringspunkter medan andra står i kontrast
till varandra. Uppfattningar av vad som utgör lärarnas behov skiljer sig
mellan dessa ansatser och den forskning som utgår ifrån dem.
UPPDRAGET
I november 2013 fick Vetenskapsrådet i uppdrag av den dåvarande regeringen att bidra med underlag till det nya Skolforskningsinstitutet som är tänkt att inleda sin verksamhet den 1 januari
2015.
Ur regeringens beslut:
”Regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att svara för genomförandet av validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Kartläggningarna ska utgå från frågeställningar som är relevanta för, och framtagna i samråd med, verksamma
i skolan och förskolan. I uppdraget ingår att bedöma forskningsresultatens vetenskapliga hållbarhet.
Syftet med kartläggningarna är att dessa ska utgöra underlag för de systematiska sammanställningar av forskningsresultat med relevans för verksamhet inom skola och förskola som en planerad ny
myndighet som regeringen avser att inrätta kommer att ha i uppdrag att genomföra.”