Transcript Presentation av Vetenskapsrådets uppdrag och projekt (PPT)

Utbildningsvetenskaplig
forskning
Deltagare från Vetenskapsrådet vid lärosätesbesök under 2014:
Eva Björck, professor, huvudsekreterare UVK
Petter Aasen, professor, rektor, ordförande UVK
Kerstin Nordstrand, forskningskoordinator UVK
Anders Hellström, forskningssekreterare, UVK
Lena Hed, kommunikatör, UVK
Agenda
• Presentation av Vetenskapsrådet och
Utbildningsvetenskapliga kommittén
• Forskningsfinansiering
• Utbildningsvetenskap
• Beredningsprocessen
• Ansökan
• Ämnesöversikt
• Infrastruktur
”Vetenskapsrådet ska ge stöd till
grundläggande forskning av
högsta vetenskapliga kvalitet
inom samtliga vetenskapsområden.”
Ur instruktion för Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådets organisation
Utbildningsvetenskapliga kommittén (2013-2015)
Petter Aasen
Ordförande/Chair
Professor i utbildningsvetenskap, rektor vid Hogskolen i Buskerud og Vestfold, Norge
Stefan Anderberg
Docent i kulturgeografi, Lunds universitet
Jakob Cromdal
Professor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet
Lisa Berlin Thorell
Docent i psykologi, Karolinska institutet
Ann-Carita Evaldsson
Professor i pedagogik, Uppsala universitet
Cecilia Kärnefelt Hultberg
Professor i musikpedagogik, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
Mikael Lindahl
Professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Lisbeth Lundahl
Professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet
Lars Pettersson
Professor i historia med inriktning mot kunskapsbildning och ämnesdidaktik,
Högskolan Dalarna
Inga-Britt Skogh
Professor i teknikens didaktik, Kungliga Tekniska Högskolan
Ryszard Szulkin
Professor i sociologi med inriktning på arbete, organisation och personalfrågor, Stockholms
universitet
Aktuella regeringsuppdrag
• FOKUS – förslag till peer review-baserad modell för
fördelning av basanslag till universitet och högskolor
• SKOLFORSK – underlag till Skolforskningsinstitut
• Internationell rekrytering av framstående forskare,
rådsprofessorsprogrammet och bidrag till framstående
yngre forskare
• Förbättrad tillgänglighet till och underlättad användning
av registeruppgifter för forskningsändamål
• Nationella riktlinjer för open access
FORSKNINGSFINANSIERING
Finansiärer av FoU i Sverige 2011
Miljarder kr
Forskningsfinansiärer
– myndigheter samt vissa stiftelser
Vetenskapsrådets forskningsstöd 2013
Totalt 5,7 miljarder
Utbetalat stöd fördelat på grupper av
stödformer 2013
Totalt 5671 miljoner kr
Fördelning av bidragsformen
projektstöd 2013
Forskningens verktyg och infrastruktur
Ämnesområden och andra större infrastrukturer, 2013
UTBILDNINGSVETENSKAP
Forskningsinriktning för
utbildningsvetenskap 2014
Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning av
högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga
vetenskapsområden.
Grundforskning inom utbildningsvetenskap handlar om
lärande, undervisning, utbildning och bildning.
Avgörande vid bedömning av ansökningar är den
vetenskapliga kvaliteten.
Våra bidrag inom utbildningsvetenskap
• Ca 300 ansökningar årligen
• Beviljandegrad 12,8 % (2013)
• Jämställdhet: Lägre beviljandegrad men längre
projekt/större medelbidrag för kvinnor 2013
• Få sökande inom internationell postdok och
framstående yngre forskare
• Ökad långsiktighet – hälften av beviljade
bidrag är till projekt på mer än 3 år.
Sökta och beviljade projektbidrag perioden 2007-2013
Värdhögskola
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Linköpings universitet
Uppsala universitet
Umeå universitet
Lunds universitet
Karlstads universitet
Malmö Högskola
Örebro universitet
Södertörns högskola
Luleå tekniska universitet
Linnéuniversitetet
Mälardalens Högskola
Högskolan för lärande och
kommunikation, Jönköping
Högskolan i Borås
Kungl Tekniska högskolan
Karolinska Institutet
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kristianstad
Mittuniversitetet
Övriga (vardera <20 ansökningar)
Totalt
Totalt antal
ansökningar
252
277
225
155
136
93
92
88
65
62
53
69
48
40
40
38
22
21
21
20
20
92
1929
Beviljat
32
30
34
28
23
8
7
5
12
3
6
9
4
3
3
2
1
2
2
12
226
Genomsnittlig
beviljningsgrad
2007-2013
13
11
15
18
17
9
8
6
18
5
11
13
8
8
8
5
5
0
0
10
10
13
12
VR-utlysningar relevanta för utbildningsvetenskap
http://vr.se/2.5b24e27d107949d9e3880000.html
Projektbidrag
Projektbidrag ges för forskning för att lösa en definierad forskningsuppgift.
Projektbidrag – Lärande – hjärna – praktik
Öka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk praktik,
barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och tvärvetenskaplig
forskning.
Infrastrukturbidrag (planering, drifts- och bidrag till dyr vet. utrustning)
Ge forskare ökad tillgång till infrastrukturer för forskning genom att bidra till
investeringar, drift, underhåll och användarstöd. Register, databaser.
Konferensbidrag
Främja internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte.
Konferensbidrag är ett sätt att ge forskare verksamma i Sverige möjlighet att
anordna en konferens med internationellt erkända föredragshållare.
Internationell postdok
Max två år sedan doktorsexamen. Bidragstiden är 18–36 månader. Minst
två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas utomlands. 1 050 000 SEK
per år varav 900 000 SEK är lönekostnader och 150 000 SEK är till
forskningsomkostnader.
International Career Grant (INCA)
Ge forskare möjlighet att tidigt i karriären utvecklas både inom sin
forskning och som forskningsledare. Forskare som avlagt doktorsexamen
för två till sju år sedan.
Bidrag till framstående yngre forskare (FYF)
Finansiera anställningar, inklusive forskningsmedel för de allra främsta
yngre forskarna. Tre MSEK per år under sex år. Forskare som avlagt
doktorsexamen för sex till tolv år sedan.
Bidrag inom rådsprofessorprogrammet (2015)
Skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva
långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande. Fem MSEK
per år under tio år.
Lärande – Hjärna – Praktik
Öka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk
praktik, barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och
tvärvetenskaplig forskning.
De projekt som finansieras ska omfatta forskning om såväl lärande
som hjärna och praktik, och fokusera på systematisk och vetenskaplig
kunskapsbildning inom området.
•Söks av: Enskild forskare (projektledaren). Svensk doktorsexamen
eller motsvarande utländsk examen.
•Bidragstid: Längst fem år
•Kostnadsslag: Bidraget kan omfatta alla slags projektrelaterade
kostnader, exempelvis löner, resor, publiceringskostnader, mindre
utrustning och avskrivningskostnader.
BEREDNINGSPROCESSEN
Beredning
Beredningsgrupper
UVK har fyra beredningsgrupper med en indelning som är baserad på den
områdesindelning för utbildningsvetenskap som vi tillämpar (nedan).
Beredningsgrupp
Beteckning
Innefattar områden
Värden och föreställningar
UVK-1
Individens lärande
UVK-2
Systemfrågor
UVK-3
Didaktik
UVK-4
1 Utbildningshistoria
3 Värdefrågor
4 Individens lärande
5 Grupprocesser
2 Utbildningssystem
7 Professioner
8 Effektstudier
6 Didaktik
Utlysning, beredning och beslut
UTLYSNING
JAN
FEB
ANSÖKAN
MAR
APR
BEREDNINGSARBETE
MAJ
JUNI
JULI
AUG
BESLUT
SEPT
OKT
NOV
DEC
Randvillkor
För varje ansökan lämnar beredningsgruppen
ett slutligt sammanvägt betyg på
Vetenskapsrådets gemensamma sjugradiga
betygsskala.
Randvillkor som beaktas är:
• Jämställdhet
• Ålder
ANSÖKAN
Förutsättningar
• Finansiera forskning av högsta kvalitet
• Minska antalet ansökningar – större projekt,
längre perioder
• Ständigt förbättra beredningsprocessen
• PRISMA 2015
Hur ser en bra ansökan ut?
• Beaktar VR:s instruktioner
• Tydlig bild av bakgrund, teori, tidigare forskning
som motiverar behov av studien
• Tydligt syfte och tydliga forskningsfrågor
• Tydlig bild av forskningsdesign, metod och
genomförande
• Tydlig beskrivning av forskargruppen –
kompetenser och uppgifter
• Etiska aspekter beaktas
• Genomförandets olika aspekter och budget matchar
Lärosätets roll
• Vad händer innan S-bilagan skrivs på?
• Process på lärosätet
–
–
–
–
–
–
–
Initiering
Ansvarig
Budget
Medverkande forskare
Samverkan andra lärosäten
Stöd i processen
……….
• Koppling till strategi för lärosätet
ÄMNESÖVERSIKT UVK
Syfte
En ämnesöversikt tas fram under 2014 över det
utbildningsvetenskapliga forskningsområdet.
Översikten ska:
• beskriva det nuvarande tillståndet inom området samt
identifiera styrkor, svagheter och utvecklingslinjer,
• tillsammans med motsvarande översikter för andra
vetenskapsområden utgöra Vetenskapsrådets underlag till
regeringen inför nästa forskningsproposition,
• kunna användas som underlag för UVKs prioriteringar och
som referensmaterial inom Vetenskapsrådet och av andra i
forskarsamhället.
Detta händer under året
• Forskare (26 st) - tematiska översikter
– Kort lägesbeskrivning av forskningen inom det egna
området, styrkor och svagheter och trender
– Workshop med utbildningsvetenskapliga kommittén
• Statistiska data om läget och utvecklingen
• Infrastruktur frågor till Rådet för Infrastruktur (IFR)
• UVK använder texter till en beskrivning av forskningen
inom området och tar fram rekommendationer
• Diskussion och synpunkter via:
– Workshop och diskussion UVK
– Lärosätesbesök
– Webbforum 29 sept, 2 veckor
• Publicering i början av 2015.
Utbildningsvetenskaplig
forskning saknar inte kärnor
Elisabet Nilfors, 2013
Tematisk indelning
2
3
2
14
5
3
2
3
11
2
13
3
3
7
1
1
5
4
5
14
26
32
9
46
20
29
1
Summa
4
Professioner
5
2
Didaktik
8
1
Gruppprocesser
22
1
Individens lärande
15
3
Värdefrågor
Effektstudier
5. Utbildning för lärare och
andra professioner
Totalsumma
Utbildningssystem
Ny
tematisk
indelning
(inspirerad av OECD)
1. Utbildningspolitik,
utbildningssystem och
organisation av utbildning
2. Sociala aspekter på
utbildning
3. Undervisning,
kommunikation och lärande
4. Ämnesdidaktik
Utbildningshistoria
Tidigare indelning i 8
områden
55
31
1
26
33
41
7
25
9 185
Bidragsformer och finansiärer
Totalt beviljat belopp 2009-2013 (tkr)
Bidragsform
Projektbidrag
FORTE
RJ
VR Summa
58 460
40 128
909 196 1 007 784
167 770
167 770
1 360
91 444
92 804
Övrigt
12 000
29 587
41 587
Summa
71 820
40 128 1 197 996 1 309 944
Forskarskolor
Personstöd
1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av
utbildning
Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande
utbildning
Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i högre utbildning
Organisation och ledning i utbildningssektorn
Forskningsbaserad skolutveckling
Utbildningsindikatorer och internationella kunskapsjämförelser
Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion
2. Sociala aspekter på utbildning
Medborgar- och demokratifostran
Likvärdighet och jämställdhet i utbildning
Mobbning och åtgärder mot mobbning
Nyanlända i utbildningssystemet
Lärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer
3. Undervisning, kommunikation och lärande
Lärandeprocesser, kommunikation och meningsskapande
Lärande, hälsa och kropp
Betyg och bedömning
Multimodalt lärande och digitala verktyg
Specialpedagogik/inkluderande pedagogik
4. Ämnesdidaktik
Ämnesdidaktik inom NA/MA/Tekn.
Ämnesdidaktik inom ämnet svenska (inkl. läs- och
skrivinlärning)
Ämnesdidaktik inom humaniora (exkl. språk) och
samhällsvetenskap
Ämnesdidaktik inom språk (även flerspråkighet)
Ämnesdidaktik inom estetiska och praktiska ämnen
5. Utbildning för lärare och andra professioner
Lärares profession och utbildning
Professionsutbildning (annan)
DESSUTOM:
Lärande i några särskilda sammanhang
Små barns lärande
Vuxnas lärande och lärande i yrkeslivet
Lärande i högre utbildning
Informellt lärande – ungas lärande under fritiden
6. Utbildning för
lärare och andra
professioner
12%
1. Utbildningspolitik,
utbildningssystem och
organisation av
utbildning
28%
4.
Ämnesdidaktik
27%
3. Undervisning,
kommunikation
och lärande
18%
2. Sociala
aspekter på
utbildning
15%
Lärande i
yrkeslivet
3%
Informellt
lärande
1%
Annan
skolform/nivå
1%
Förskola
8%
Grundskola
och förskola
4%
Högre
utbildning
15%
Grundskola
25%
Flera
skolformer/
nivåer
21%
Vuxenutbildning
1% Särskola
0,4%
Gymnasieskola
9%
Grundskola
och
gymnasieskola
12%
Forskning om förskolan
Område / tema
1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av
utbildning
Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande
utbildning
Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion
2. Utbildningens sociala sammanhang
Lärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer
Förskola
Grundskola
och förskola
Summa
2
2
4
1
1
1
2
3
1
3
4
1
1
Medborgar- och demokratifostran
2
2
Övergångar och vägledning
1
1
5
4
9
Lärande, hälsa och kropp
2
1
3
Lärandeprocesser, kommunikation och meningsskapande
3
1
4
2
2
10
1
11
Ämnesdidaktik inom na/ma/tekn
5
1
6
Ämnesdidaktik inom ämnet svenska
2
2
Ämnesdidaktik övriga/flera ämnen
3
3
3. Undervisning, kommunikation och lärande
Multimodalt lärande och digitala verktyg
4. Ämnesdidaktik
5. Utbildning för lärare och andra professioner
Lärares profession och utbildning
Totalsumma
2
1
3
2
1
3
20
11
31
Behov av nationell infrastruktur
för utbildningsvetenskap 2015-2020
REGISTERBASERAD FORSKNING INOM
UTBILDNINGSVETENSKAP
• registerbaserade studier på skol- och skolklassnivå med möjlighet
att koppla elevprestationer (betyg, nationella prov, gymnasieval)
till kontextuella uppgifter på skolnivå, t. ex lärares
arbetsförhållanden, klasstorlek, lärares utbildningsbakgrund,
• insamling och distribution av uppgifter om aktuella interventioner
(NTA, Lärarlyftet m.m.) som underlag för storskaliga
longitudinella studier,
• systematiska analyser av samhällsinformation relaterade till
individdata inom det utbildningsvetenskapliga området,
• utveckling av befintliga registerdata för att använda i
internationella komparativa studier,
• att främja nordisk samverkan inom infrastrukturområdet avseende
utbildningsvetenskap, t.ex. länkning av registerdata.
Databaser
• Allmänt behöver databaser utvecklas liksom nya
tekniker och metoder för hantering av data - få studier
bygger vidare på tidigare forskningsresultat i avsaknad
av tillgång till- och okunskap om lagringsmetoder och
befintliga databaser,
• Storskaliga studier och longitudinella data har en
potential som inte utnyttjas tillräckligt,
• En ny longitudinell kohortdatabas behöver utvecklas.
– Förslaget till en svensk kohortstudie, den s.k.
Olivträdsutredningen, 2006 har inte materialiserats studera barns utveckling och lärande från födseln,
ojämlikhet i utbildning, barns och ungas erfarenheter från
förskola och tidiga skolgång, samt deras fortsatta studier,
utbildnings- och yrkesval i relation till skilda kontextuella
betingelser och faktorer såsom hälsa/ohälsa.
Frågor
• Indelning i ämnesområden och teman
• Viktigaste områden att utveckla
• Infrastruktur
• Forskning om lärande i skolan
GRUNDFORSKNING
TILLÄMPAD PRAKTIKNÄRA FORSKNING
Antal ansökningar per bidragsform
Utlysning
Projektbidrag (U)
2014
2013
259
262
Projektbidrag Lärande-hjärna-praktik (U)
11 utlystes ej
Bidrag till framstående yngre forskare
(HS, U, KF)
52
International Career Grant (alla områden)
98 utlystes ej
Swedish Research Links (alla områden)
103
157
137
Synliggöra utbildningsvetenskaplig forskning
Forsknings-/kunskapsöversikter:
•
•
•
•
•
Joanna Giota: Individualiserad undervisning
Thom Axelsson: Barns och ungas utbildning i ett segregerat samhälle
Charli Eriksson: Kunskap om hälsa och lärande
Geschwind/Forsberg: Forskning om högre utbildning (kommande)
Sven Persson: Likvärdighet i förskolan (kommande)
Konferensen Resultatdialog
• 20-21 november i Jönköping
Forskning pågår
• Sök bland pågående projekt på vr.se
Internationella satsningar och
samarbeten
• Horizon 2020
• NORDFORSK – ”Education for tomorrow”
• ESFRI – European Strategy Forum for Research
Infrastructures (fem initiativ inom humaniora &
samhällsvetenskap)
• Bilaterala samarbeten (Brasilien, Sydkorea…)
• Samverkan NSF – teknik, na, ma
• OECD – Kartläggning av utbildningsforskning och
utvecklingsarbete i Europa
TACK!
SKOLFORSK
Uppdrag att kartlägga forskningsresultat
med relevans för skolväsendet
”The GAP”
Bild: Netherlands Initiati ve f or Educ ational Res earc h
Medicine, science, technology
Development
Research
Practice
Education
Development
Research
Practice
Reading suggestion: Burkhardt, H. & Schoenfeld, A (2003). Improving Educational Research: Toward a More
Useful, More Influential, and Better-Funded Enterprise. Educational Researcher . Bild: [email protected]
Kartläggningar av skolforskningsresultat
med relevans för praktiskt arbete i skolan
Underlag för att underlätta den nya myndighetens initiala arbete
I - II
Inventering av
koncept och
modeller,
nationella,
nordiska och internationella
III - IV
Probleminventering
trans-formation
teori/praktik/
policy
V - VI
Relevanta frågeställningar
praktik/
policy
VII
Metoder för att
utarbeta
systematiskakuns
kaps-översikter
VIII
Forskningsbasering av
lärar-utbildning
XII
Kartläggning
av svensk
praktiknära skolforskning
Kartläggning av forskningsresultat – specifika forskningsfrågor
IX A
Internationella
komparativa studier
IX B
Inkludering/
specialpedagogik
IX C
Läs och
skriv
IX D
Tidig
intervention
förskola
IX E
Matematik
X - XI
Bedömning
&
Betyg
Ansvariga forskare
Delprojekt I.
Magnus Levinsson, Göteborgs universitet
Delprojekt II.
Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold
Delprojekt III.
Glenn Hultman, Linköpings universitet
Delprojekt IV.
Karin Rönnerman, Göteborgs universitet
Delprojekt V.
Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet
Delprojekt VI.
Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet
Delprojekt VII.
Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold
Delprojekt VIII.
Ninni Wahlström, Linnéuniversitetet
Delprojekt IX. A.
Sverker Lindblad, Göteborgs universitet
Delprojekt IX. B.
Claes Nilholm, Malmö högskola
Delprojekt IX. C.
Karin Taube, Umeå universitet
Delprojekt IX. D.
Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola
Delprojekt IX. E.
Andreas Ryve, Mälardalens högskola
Per Nilsson, Örebro universitet
Delprojekt X.
Viveca Lindberg, Stockholms universitet
Delprojekt XI.
Christian Lundahl, Örebro universitet
Delprojekt XII.
Mina O’Dowd, Lunds universitet
Referensgrupp
Följande personer ingår i referensgruppen:
Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad
Helena Bjelvenius, SKL
Ingrid Carlgren, Stockholms universitet
Karin Hermansson, IFOUS
Anna Jändel-Holst, Lärarnas Riksförbund
Fredrika Fredmark, Friskolorna
Lena Linnerborg, Skolledarna
Eva Minten, Skolverket
Lena M Olsson, Lärarförbundet
Thomas Persson, Stockholms stad