Transcript Styrgruppens program för hållbar utveckling

STYRGRUPPENS
PROGRAM FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
NYA KROKSLÄTT/KÄNGURUN 21
ARBETSDOKUMENT 26 MAJ 2010
Styrgruppens program för Hållbar Utveckling
NYA KROKSLÄTT/KÄNGURUN 21
version 2010/05/26
1
NYA KROKSLÄTT
2
VISION OCH MÅL
3
UNIKA FÖRUTSÄTTNINGAR
4
KOMMUNIKATION
5
OM DELPROJEKT
OCH BASKRAV
6
SAMARBETS
METOD
b1
DELPROJEKTEN
BESKRIVNING
7
AKTÖRERNA
b2
UTREDNINGAR
8
DOKUMENTATION
b3
BASKRAVEN
9
UPPFÖLJNING
b4
TIDPLAN
bilagor
1 NYA KROKSLÄTT
Krokslätts Fabriker är idag ett dynamiskt företagarområde
VARFÖR?
med ca 80 företag i de restaurerade och kulturhistoriskt
värdefulla äldre fabriksbyggnaderna kompletterade med nybyggda kontorshus. Området
ligger vid det centrala stråket mellan Mölndal och Göteborg, med 5 respektive 15 minuters
spårvagnsresa till respektive centrum, och samtidigt i direkt anslutning till Safjällets naturreservat.
Projektet omfattar Krokslätts fabriker på Kängurun 18 samt den intilVAD?
liggande fastigheten Kängurun 21.Projektet omfattar nyproduktion på
Kängurun 21 av bostäder med olika ägar- och upplåtelseformer, kontor, parkeringsanlägg-
ningar och lokaler om totalt cirka 45 000 m2, med samordning av dels tekniska system, dels
mark- och lokalanvändning, för synergieffekter med den befintliga bebyggelsen.
Projektet sker genom samverkan mellan näringsliv, fastighetsägaren,
VEM?
offentlig sektor och forskning i nära samarbete med brukarna.
Damoj AB genom Husvärden har satt samman en styrgrupp bestående av Husvärden,
White och Bengt Dahlgren i projektet att bygga upp Krokslätts Fabriker och Kängrun 21
till ett hållbart samhälle.
Projektet utgör ett ”samHUR?
hälle i miniatyr”, där ett
referensprojekt kan åstadkommas för en
hållbar stadsutveckling omfattande både
gammal och ny bebyggelse. Projektet syftar
till att utveckla både tekniska och sociotekniska system som gör området klimatsmart.
Målet är att både verksamheter och de enskilda brukarna ska lämna så litet ekologiskt
fotavtryck som möjligt samtidigt som den
egna livskvaliteten upplevs öka.
Samarbetsavtal
Hållbara Krokslätts fabriker
Ut nostie modolobortie vel ut pratuercinit eraesequam zzrit at.
Ril ea feuisci blaor sum nim et do eniamco
nsequat ionullaore veliquam, volorem vel
iuscili quipsum nis nostin hent wisciduisl
ipsummo dignis amconum quat prat lamet
adignis modionsecte te velenis ciduisl illan
vent vel utpatisci bla alisl il ut wis eui blaorpe
riuscin
En helhetssyn på men också mer specifikt
i 6 stycken olika delprojekt som alla ser
till de ekologiska, ekonomiska och sociala
aspekterna av frågan.
Projektet påbörjades under 2010 och beräknas stå klart 2015. Skeden
NÄR?
och milstolpar:
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Phasellus scelerisque condi-
mentum sapien, vel scelerisque odio porttitor sed. Vestibulum suscipit tristique tincidunt.
Curabitur non odio a tellus blandit tincidunt et sit amet massa. Nullam ultricies tincidunt
nibh, consequat tristique elit commodo sed. Vivamus interdum porta posuere.
2010
Planering
2011
2012
Planprocess
2013
Byggnation
2014
Inflyttning
2 VISIONER OCH MÅL
VISIONEN är att skapa ett stadsområde med både gammal och ny bebyggelse som
stödjer en klimatsmart livsstil, för boende och för verksamma. Idén är att bygga framtidens goda stad, både utifrån beprövade miljökrav och genom nya tekniker och idéer. I Nya
Krokslätt skall de nyaste teknikerna tillämpas och kombineras för att nå högre nivåer.
MÅLEN med Nya Krokslätt är att samordna och optimera lösningar om energi, trafik,
service och trivsel mellan verksamheter, service och boende, av stad, näringsliv och forskning.
Brukarna i området skall i snitt ha ett ekologiskt fotavtryck under 5 ha. Jämför
med det svenska snittet på ca 6,1 ha enligt WWF.
Högst 25 kWh/m2 och år i köpt energi i ny bebyggelse.
Med nybyggnationen ökar ytorna med 80% samtidigt som energiförbrukningen
för både Krokslätts fabriker och Kängurun 21 kommer minska med 10%
Till stor del självförsörjade på el och värme %-antal
Koldioxidneutralt område
Upplevd trivsel
Mångfald av verksamhetstyper
Mobilitet
Visionen är att minimera transport baserat på fossila brännslen.
- Läget för kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik är bra. Därför skall vackra vägar, garage,
snygga hållplatser, belysning, skyltning och god tillgänglighet ex. snedhissar underlätta för
att göra dessa till de mest attraktiva valet.
- Infrastruktur som stöder el- och hybridbilar skall finnas lättillgängligt i området.
- Samåkning,samleverenser och bilpool med miljöbilar skall minska all biltrafik med hjälp
av ett Smart IT-system.
Social samverkan
Visionen är ett levande tryggt samhälle där rikt utbud av verksamheter, samarbetspartners
och vänner skall vara lätta att finna.
- Mötespunkter så som torg, växthus,parkeringsplatser, hållplatser, fikaplatser, samordningskontor, websida och SmartIT för alla sorters brukare skall finnas för att främja kommunikation, kreativitet, nätverk och trivsel
- Samordningskontor, websida och SmartIT.
- Genom formen Bostadsgemenskap skall utbudet av bostäder på marknaden breddas, och
därigenom också brukarnas mångfald.
- En servicestruktur i området som erbjuder personliga tjänster (ex. inköp etc.) ska underlätta vardagen för såväl boende som arbetstagare och kan kopplas till smartIT-systemet.
Förbrukning
Visionen är självförsörjning på el och värme och koldioxidneutralt.
-Övervärme från dag/sommar lagras i bergrum via ett masslager för att sedan användas om
natt/vinter.
- Solpaneler och lokal vindkraft skall bidra med tillskottsenergi till området.
- Området skall bli en koldioxidfri zon där de processer som bidrar till växthusgaser skall
begränsas till ett minimum. Detta innebär att all energianvändning skall ske med icke fossila bränslen och vara förnyelsebar.
Göteborg
abriker
lätts f
la Kroks
Gam
KV. Kängurun 21
Safjällets
naturreservat
Mölndal
3 UNIKA FÖRUTSÄTTNINGAR
GAMMALT OCH NYTT
Dagens Krokslätts fabriker är ett område starkt präglat av sin industri. Byggnaderna finns
med i kulturmiljövårdsprogram för Mölndals Stad 2000. De ger området sin identitet och
charm samtidigt som de förbrukar relativt mycket energi samt att åldern och det estetiska
uttrycket försvårar förutsättningarna för vanliga åtgärder.
MINISAMHÄLLE
Idag är Krokslätts fabriker ett livaktigt företagscentrum med olika sorters verksamheter. Det
är en välkänd plats för både mölndalsbor och göteborgare, med god närhet till serviceutbud
av olika slag och med potential för bra kundunderlag för näringsidkare. Förutsättningar
finns för att göra området till ett minisamhälle med kontor, bostäder, verkstäder och service
som handel och restaurang.
CENTRALT
Läget är centralt, både i förhållande till motorvägen Mölndalsvägen, kollektivtrafik, Göteborg och Mölndal och intilliggande service och grönområde. Läget innebär också buller
och luftföroreningar då E6/E20 och järnvägen är starkt trafikerade.
NATUR
Väster om Krokslätts fabriker ligger Safjällets naturreservat, vilket är ett vackert och välbesökt rekreationsområde. Västra delen av fastigheten Kängurun 21 sluttar ned från Safjället i
en vacker björkbacke. Bebyggelsens inverkan på naturen behöver beaktas.
Fastigeten sluttar upp på berg. Goda möjligheter för värmelagring i berg finns. Tillgänglighet och hur man bygger med minimal sprängning är utmaningar på en sådan sluttning.
Mölndalsån är ett särskilt kapitel med sina återkommande översvämningar, rasrisk och
instabilitet.Safjällets vatten infilteras på vägen ned mot Mölndalsån via Kängurun 21. Ån
översvämmas återkommande och behöver lättnad i mängden dagvatten som tillströmmar
vid kraftiga regn.
4 KOMMUNIKATION
Introtext om syftet med att kommunicera utåt
@
Målgrupper
-Nuvarande hyresgäster (vad händer?)
-Blivande hyresgäster (vad erbjuder nya krokslätt?)
-Delegationen (vad händer, hur, vem etc.)
-Företag i fastighetsbranchen och studenter (det här är möjligt)
-Allmänheten (vad händer?)
Form
-Hemsida
Hemsidans syfte är att vara projektets ansikte utåt. Den innehåller ...(inkl blogg för att visa
på aktivitet?)
Den skall också fungera som ett verktyg för att hålla ihop aktörerna genom att...
-Seminarier
Var och till vem
-Utställningar
-Skoluppgifter till studenter
(Till exempel: Michael Edén, Chalmers, låter Krokslätt vara tomt och förutsättningar byggingengörsstudenter och arkitektstudenter i kursen Sustainable Building A för att ....)
Brukarmedverkan
Redan i det s.k.tidiga skedet bjuds framtida hyresgäster och lokalintressenter in i planeringsarbetet.Detta sker genom att olika boendeorganisationer, företagare och enskilda
intressenter bjuds in till work- shops tillsammans med projektets aktörer för att diskutera
planering av olika lägenhetstyper och lokaler samt yttre miljön inom ramen för projektet.
Denna modell av deltagande och inflytande har tidigare provats i Mölndal vid byggande av
kv. Kornet Bo -i- Gemenskap med gott resultat
Om hur får vi når brukaren och vilken roll kommer denne ha i arbetet.
5 OM DELPROJEKT OCH BASKRAV
UPPLÄGG
Inom projektet att bygga Krokslätt till ett komplett
välfungerande samhälle uppfyllande dagens hårdare
miljökrav har vi valt att söka oss längre i fördjupningsområden där forskning, stad och näringsliv kommer utforksa nya tekniker och nya sätt att implementera dessa.
För att få en långsiktig hållbar lösningar är det viktigt att
titta på lösningen både ur ett ekologiskt, ekonomiskt och
socialt perspektiv.
BASKRAV
- Miljöklassad byggnad GULD (vill vi ha en kort
beskrivning av att MkB är ett resultat i ByggaBo-dialogen och ett svenskt certifieringssystem .
- Mölndals stads miljökrav
- Byggvarubedömninen
- .....
ekologiskt
ekonomiskt
tekniska
system
samordnade
tekniska system
(gammal och ny
bebyggelse)
reducerad energiförbrukning i
befintliga lokaler
integration av
tekniska system i
kulturmiljö
vatten
rening av dagoch dräneringsvatten
klimatsäkring,
översvämning
öppen avrinning
(syn & hörselintryck)
klimatoptimerad
bebyggelse/arkitektur
energiförbrukning
+egenproduktion
god utemiljö/
mikroklimat
bilpool
transporttjänster
ekonomiska morötter
mobilitetscenter,
samordning av
transporter
energiförbrukning
+egenproduktion
individuell mätning,
implementering av
ny teknik
visualisera,
involverar
brukarna
medvetenhet
ansvarskänsla
hyresgästanpassat
rätt investering
gemenskap, tillit
och engagemang
DELPROJEKT
klimat
mobilitet
energi
brukar
medverkan
hållbar mobilitet
Beskrivning av projekten finns i bilaga.
socialt
6 SAMARBETSMETOD
STYRGRUPP
Styrgruppen består av Lennart Larsson Lage Persson, Andreas Grindebacke och Henrik
Eriksson, Caroline Skartind från Husvärden AB, Juri Lutz från Juri Lutz Byggkonsult AB,
Berth Olsson från Bengt Dahlgren AB, och Johanna Engberg från White Arkitekter.
INTERN KOMMUNIKATION
Formulera rutiner och krav gällande arbetssätt under projekterings- och entreprenadskede.
Hur och när och till vem, kommunicerar aktörerna med varandra. Vem är ansvarig. Möten,
mail, internblogg via hemsida
MODELL
I inledningsfasen arbetar projektledare med sina konsulter fram befintlighetshandlingar
som analyseras och bildar underlag för projektering. I nästa skede arbetas systemhandlingar
för kostnadskalkyler fram. Därefter tas beslut om entreprenadform och den fortsatta vägen
till bygghandlingar.
Denna modell med en aktiv och tydlig beställare i centrum av projektet ger alltid bästa
resultat där avståndet från förslag till beslut är kort. Detta har tydligt visats som den effektivaste modellen i många lyckade pilotprojekt som analyserats.
Koordinator för hållbarhetsfrågorna samordnar projektgruppens deltagare och styr arbetet
så att hållbarhetsmålen med angivna nyckeltal uppnås i projektets alla skeden, genom
regelbundna avstämningsmöten, upprättande av handlingsplaner och dokumentation av
uppnådda mål och avvikelser.
STYRELSEN
DAMOJ AB
(HUSVÄRDEN)
STYRGRUPP
Lennart Larsson (H)
Lage Persson (H)
Andreas Grindbacke (H)
Henrik Eriksson (H)
Caroline Skartind (H)
Juri Lutz (L)
Berth Olsson (BD)
Johanna Engberg (W)
Hållbarhetsaspekter
Hållbarhetssamordnare:
Johanna Engberg (W)
tekniska
system
Detaljplan
Mölndals stad
vatten
klimat
energi
mobilitet
Gestaltning
mark oc hbyggnad
Wingårdh & Ramböll
REFERENSGRUPP
Chalmers Energicentrum Mölndal Stad
Centrum för Management i Byggsektorn
Mistra
brukar
medverkan
KOMMUNIKATION
Welcom
8 AKTÖRERNA
Husvärden AB
Roll och ansvar, medverkar i styrgrupp, delprojekt etc.
Bengt Dahlgren
Roll och ansvar, medverkar i styrgrupp, delprojekt etc.
White Arkitekter
Samordnande, driver planeringsprojektet framåt och utvecklar det med stöd av
deltagande aktörer, rapporterar mot styrgruppen, kontakt med informationsbyrån Welcom.
Wingårdh
Roll och ansvar, arkitektur och gestaltning, delprojekt etc.
Chalmers
Roll och ansvar, delprojekt etc. Michael Eden och Chalmers Energi
Mistra Urban Futures
Mistra är ett centrum för kunskapsutveckling kring hållbar stadsutveckling som
drivs av 7 parter, Chalmers, GBG Universitet, IVL, GBG stad, Länsstyrelsen
Västra Götalandsregionen etc.
Roll och ansvar, delprojekt etc.
Mölndals Stad och bolag
Roll och ansvar, delprojekt etc.
Konstnär
Roll och ansvar, delprojekt etc.
Ramböll
Roll och ansvar, delprojekt etc.
7 DOKUMENTATION
VEM
Alla aktörer dokumenterar som sedan sammanställs av VEM
VAD
Vad dokumenteras, hur ingående och till vilket syfte
FORM
cd-rom, bok, informationsbrochyr
KUNSKAPSSPRIDNING
Ur ansökan:
Det innovativa i detta projektet är sättet att implementera lösningarna och att genom
integrerade system uppnå en kraftigt minskat nettoutsläpp av växthusgaser. Projektet
kan med en hanterbar storlek konkret visa upp ett stadsområde där hållbarhetsaspekterna tillämpats fullt ut och där både ny och gammal bebyggelse ingår. Kopplingen
mellan miljövinster (tex hälsa) kommer kunskapsspridas nationellt/internationellt
Flera stora konsultföretag är involverade. Det innebär stora möjligheter att återanvända erfarenheter och kunskaper i kommande såväl nationella som internationella
projekt med andra beställare
Samarbete med den akademiska världen med vetenskaplig uppföljning är föreslagen
i form av ett jämförande forskningsprojekt kring hållbarhetsprogram för stadsutvecklingsprojekt. Mistra Urban Futures/CTH och Michael Edèn/CTH kommer att ställa
sin kompetens och nätverk till förfogande i projektet,Kängurun 21,för utvärderingar
och kunskapsspridning.
Forskarmedverkan i projektet innebär att det finns kanaler för kunskapsspridning genom vetenskapliga journaler, konferenser, och inom utbildningen för såväl ingenjörer
och arkitekter,som miljövetare/ samhällsvetare
Medverkade konsultföretag tar fram presentationsmaterial kring projektet och medverkar även regelbundet vid konferenser och symposier inom branschen där kunskapen kan spridas
Samarbetet med Kommunen, Chalmers med sina vänorter och Mistra Urban Futures
utgör inte bara kompetenser i projektet utan också ovärderliga kanaler till omvärlden
8 UPPFÖLJNING
Ange kriterier för att mäta och bedöma måluppfyllelse
Ur ansökan:
Uppföljning kommer att ske både på lång och kort sikt. Den målformulering med
konkreta krav avseende hållbarhetsaspekterna i det där Hållbarhetsprogramet inkl
bilaga skall följas upp och jämföras.
Koordinator för hållbarhetsfrågorna samordnar projektgruppens deltagare och
styr arbetet så att hållbarhetsmålen med angivna nyckeltal uppnås i projektets alla
skeden, genom regelbundna avstämningsmöten, upprättande av handlingsplaner och
dokumentation av uppnådda mål och avvikelser
På lång sikt ska utvärderingar ske av planeringsprocessen. Krav i hållbarhetsprogrammet stäms av mot verkligt utfall, dels i samband med att området färdigställts, dels
efter två och fem års användning. De valda lösningarna och systemen utvärderas och
hur de betalat sig, hur de påverkat brukarna och vilken förbättringspotential som
finns. Dessa utvärderingar görs i samarbete med bl.a staden och Chalmers se punkt 9
. Resultaten kommunicera löpande både under och efter genomförandet.
En utredning av dagens förhållanden i huvudfrågorna måste göras i tidigt skede, så
att det finns relevanta värden att sedan i uppföljningen mäta mot.
Projektet innebär störst positiv påverkan inom de nationella miljökvalitetsmålen
begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, samt god bebyggd miljö
Projektet klassas enl Miljöklassad Byggnad nivån Guld.
Projektet vägleds av ett hållbarhetsprogram som omfattar faserna projektering,up
phandling, projektstyrning och uppföljning. Projektet följs upp inom tre mätbara
mål,energi/miljömässiga, ekonomiska och livsstils faktorer:
1. Energi: A) Total mängd köpt energi för byggnaderna högst 25 kWh/m2 och
år.
B) Andel egenproducerad energi.
C) Köpt energi ska vara 100 % förnybar.
2. Transporter: A) Andel privat bilinnehav.
B) Andel inpendling med egen privatbil till verksamheter.
C) Andel varutransporter till verksamheter.
D) Hållbara transporter till byggarbetsplatsen.
3. Livsstil: A) Upplevd trygghet, delaktighet, tillit.
B) Hälsoeffekter, vardaglig fysisk aktivitet,rekreation i närområdet.
C)Upplevd livskvalitet
D) Beteenden med påverkan på på innemiljö och resursanvändning.
b
DELPROJEKT fördjupningsområden
Redovisning av utvecklingsprojekten (inom planeringsprojektet) och hur de samverkar
för att uppnå hållbarhetsmål för alla tre aspekterna (utveckla ny kunskap/tillämpning)
ekologiskt
ekonomiskt
tekniska
system
samordnade
tekniska system
(gammal och ny
bebyggelse)
reducerad energiförbrukning i
befintliga lokaler
integration av
tekniska system i
kulturmiljö
vatten
rening av dagoch dräneringsvatten
klimatsäkring,
översvämning
öppen avrinning
(syn & hörselintryck)
klimatoptimerad
bebyggelse/arkitektur
energiförbrukning
+egenproduktion
god utemiljö/
mikroklimat
bilpool
transporttjänster
ekonomiska morötter
mobilitetscenter,
samordning av
transporter
energiförbrukning
+egenproduktion
individuell mätning,
implemen-tering av
ny teknik
visualisera,
involverar brukarna
användarvänligt
medvetenhet
ansvarskänsla
hyresgästanpassat
rätt investering
gemenskap, tillit
och engagemang
klimat
mobilitet
energi
brukar
medverkan
hållbar mobilitet
socialt
b
DELPROJEKT
mobilitet
PROJEKTETS
FRÅGESTÄLLNING
Andit alisi. Dunt autat. Duismolore diamconsed dit la faccum qui tie
consequis nullan ullam, cor sed eugue tio doluptat ulluptat ad doluptat.
Giam volore faccumsan ulput adit utet verosto conulla faccum dit num
HYPOTES
Andit alisi. Dunt autat. Duismolore diamconsed dit la faccum qui tie
consequis nullan ullam, cor sed eugue tio doluptat ulluptat ad doluptat.
Giam volore faccumsan ulput adit utet verosto conulla faccum dit num
MÄTBART MÅL
Num zzriusto odolore eu faciduip eummy nulla conse faccum in ut lore
con hent lore feuissendiam irillam quipis niate eu feuguerit inisl ut amet
lam nullam nisl dolor irit, quamconsenim do con henis dolessed et, se
faccumm odigna feu facidui tie tet nullaoreet iusto odio od dolesto etum
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
Odignibh et et, senit ad magnit augait veliqui smodipit ad eraessis nullaoreet ad tie euguero duip et et lor inim quatumsandre tin euguerat
nostrud tie venit am, sustion sequisi.
Ipit, sequipit nisit augiam eniscin et lan heniametum vel erci blamcon
sequis dolor alit nons num delestrud tin er sequatumsan vullan vullandre
diam iniscidunt wismod tatet accum irit laoreet, velis nit ulputat lorem
AKTÖRER
KONTAKTPERSON
TIDPLAN
Johanna Engberg
Telefon 031-608614
Mobil: 070-6608614
E-post: [email protected]
Brukargruppen
Odignibh et et, senit ad magnit augait veliqui smodipit ad eraessis nullaoreet ad tie euguero duip et et lor inim quatumsandre tin euguerat
nostrud tie venit am, sustion sequisi.
Ipit, sequipit nisit augiam eniscin et lan heniametum vel erci blamcon
sequis dolor alit nons num delestrud tin er sequatumsan vullan vullandre
diam iniscidunt wismod tatet accum irit laoreet, velis nit ulputat lorem
b
Bergrum Krokslätt
tekniska
system
PROJEKTETS
FRÅGESTÄLLNING
HYPOTES
MÄTBART MÅL
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
TIDPLAN
AKTÖRER
KONTAKTPERSON
Husvärden AB planerar utbyggnad av fastigheter vid Krokslätts fabriker. En möjlighet är att
utnyttja ett befintligt bergrum, tidigare skyddsrum, för lagring av värme eller kyla som en del i en
energilösning för Krokslätts fabriker.
Vattenfall Power Consultant AB har baserat på ett möte och ett besök i bergrummet följande
förslag på hur bergrummet skulle kunna användas samt åtgärdsförslag.
Bergrum
Bergrummet är beläget strax söder om Krokslätts fabriker med ingång i den östra sluttningen
mot parkeringsområdet vid Göteborgsvägen. Ingången består av en ca 50m lång gång, bredd ca
4m, höjd ca 3m (ca 12 m2). Själva bergrummet är ca 45 m långt och ca 12 m brett i den östra
delen där en betongrum är byggt. Själva skyddsrumsdelen är ca 9 m bred. Höjden bedöms vara ca
3,5 m (ca 35m2). Ifrån bergrummet går ett vertikalt schakt upp till markytan.
Det finns en del utrustning kvar från skyddsrumstiden såsom batterier, betongkonstruktioner, ventilationsutrustning och elektriska installationer. Taket i skyddsrummet är försett med
stålnät som är bultat till taket som skydd för nedfall av sten. Betongrummet i den östra delen är
uppskattningsvis ca 50m2. Ingångarna till schaktet både nere i bergrummet och på markytan är
igensvetsade.
Bergtäckning för tunneldelen varierar mellan 5 och 10 m (bedömning). För bergrummet bedöms
bergtäckningen vara 10 – 15 m.
Berget består av gnejs och har inte besiktigats i detalj med hänsyn till stabilitet eller skador. Bergrummet är fuktigt men inga stora inläckage kan noteras.
Lagring av värme eller kyla
Bergrummet föreslås förslutas och fyllas med vatten som lagringsmedium. Det finns även andra
möjligheter som också kan utredas, t.ex. isolerade tankar i bergrummet.
Själva skyddsrummet har en volym på ca 1550 m3 och tunneldelen ca 500 m3 d.v.s. totalt drygt
2000 m3. Med ett temperaturutnyttjande på 30°C vid in- och urlagring kan ca 70 000 kWh lagras
i bergrummet.
Det är således begränsade energimängder som kan lagras och bergrummets geometri gör att någon skiktning i vertikalled inte är möjlig att erhålla. Möjligheter att erhålla en termisk indelning
horisontellt i en kallare och varmare del bör undersökas.
Värmeförlusterna från ett bergrum med en begränsad volym och ogynnsam geometri gör att
lagring vid hög temperatur ger stora förluster; vid en lagring över 50°C blir troligen de årliga
förlusterna större än den energi som kan nyttjas.
Lagret föreslås i första hand utnyttjas för lagring av värme och kyla vid låg temperatur i kombination med värmepump/kylmaskin. Under sommaren används lagret som värmesänka för att kyla
kontorsutrymmen m.m. Högsta temperaturen erhålls under hösten på kanske 30°C. Under vinterperioden tas värmen ut med värmepumpar. Temperaturen i lagret sjunker till som lägst 0°C.
Utredning/studie
Hur bergrummet kan användas för lagring av värme/kyla behöver utredas. Dels lagrets förutsättningar, energimängder och värmeförluster samt hur det kan integreras som en del i energisystemet för Krokslätts fabriker.
Byggnadstekniska åtgärder
Oavsett hur bergrummet kommer att utnyttjas erfordras åtgärder för att konvertera det till ett
värmelager. För att kunna vattenfylla bergrummet föreslås följande åtgärder:
• Rivning och borttagning av elektrisk utrustning och installationer i tunnel, bergrum och schakt.
• Undersökning av ev. miljöfarliga ämnen eller rester av miljöfarliga ämnen i bergutrymmena.
• Borttagning, utrivning och alternativt förstärkning av betong- och stålkonstruktioner
• Besiktning och ev. förstärkning av berget.
• Projektering av tätning/förslutning av bergrummet för att kunna fylla det med vatten, inklusive
ev. injektering av berget närmast ingången.
• Projektering av utrustning för in- och urlagring av värme/kyla. Rörsystem och ev. termisk
indelning av lagret.
• Naturlig grundvattennivå i området och ev. förändring vid
Peter Wilén
Tel: 0706 – 61 16 67
[email protected]
b UTREDNINGAR
Klarlägga behovet av utredningar:
Ekologisk hållbarhet t ex markundersökning förorenad mark, ljudmiljö, avfalls-/källsorteringsutredning, energianvändning, lokalklimatet.
Social hållbarhet t ex kollektivtrafik, social och kommersiell service,
sjuk- och arbetslöshetstal.
Ekonomisk hållbarhet t ex hyresnivåer i området, befolkningens inkomstnivåer, näringslivets ekonomiska förutsättningar.
Dagens teknik/omvärldsbevakning
Dagens situtaion/lösning i området
b
BASKRAV och mål?
Detaljerad redovisning av baskrav och mål för projektet (hög basnivå)
Miljöklassad byggnad nivå GULD
Mål jämfört med idag/dagens situation
Nyttan för delegationen (teknikutveckling + exportmöjligheter)
Olika aktörernas mål/syfte med projektmedverkan
Ur Ansökan: Samlade Mål
•
Ytor ökar med 80 % medan total energiförbrukning minskar med 10 %
•
”Samhälle i miniatyr”
•
Utveckla tekniska och sociotekniska system
som gör området klimatsmart
•
Både verksamheter och enskilda brukarna
ska lämna så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt
samtidigt som den egna livskvaliteten upplevs öka.
•
Miljöbelastningen per boende och verksam
ska vara avsevärt lägre vad gäller energiförbrukning
och transporter än i motsvarande områden
•
Modernt, resurssnålt och bekvämt liv
•
Samspel mellan gammal och nytt och mellan natur och kultur
•
Nya byggnader ska i genomsnitt kräva
högst 25 kWh/m2 och år i köpt energi
•
Gemensamt internetbaserat informationssystem ska byggas upp för bokningar av tjänster och
varor, men även fungera för att involvera brukarna
och öka medvetenheten om livsstilsfrågor (beteenden) och dess påverkan på miljöbelastningen
•
Minskat bilberoende för ökad social integration och positiva hälsoeffekter samt minskade
kostnader
•
Kombinationen av verksamheter och
bostäder gör området levande under fler av dygnets
timmar och gör det möjligt att samutnyttja resurser
i form av lokaler, fordon och tjänster, med bättre
underlag för butiker och annan service
•
Tillgång till bilpool, service och tjänster ska
stödja aktiva val att leva utan egen bil
•
Miljöklassade byggnader nivån Guld
•
Arkitekturen anpassas för optimerat energiutnyttjande och mikroklimat
•
Styrning av vatten, el, värme, kyla och ventilation behovsanpassas på rums- och lägenhetsnivå
•
Området anpassas till kommande klimatförändringar genom anpassad dimensionering av dagvattensystem, vattensäkra källarkonstruktioner, minimerad
masshantering/sprängning vid byggnation samt varsam
placering av bebyggelse
•
Material och produkter som minskar klimatpåverkan och samtidigt är miljövänliga med avseende på hälsa
och kemikalier
•
Projektet kan med en hanterbar storlek konkret
visa upp ett stadsområde där hållbarhetsaspekterna tillämpas fullt ut och där både ny och gammal bebyggelse ingår
•
Boendeorganisationer, företagare och enskilda
intressenter bjuds in till workshops tillsammans med
projektets aktörer för att diskutera planering av olika lägenhetstyper och lokaler samt yttre miljön inom ramen för
projektet
•
De olika upplåtelseformerna hyres- och kooperativa hyresrätter, bostadsrätter samt ägarlägenheter har vid
start en gemensam planering som senare separeras med
hänsyn till varje upplåtelseforms speciella behov
•
Bostäder och lokaler utrustas med gemensam
standard när det gäller miljötekniska lösningar
•
Samverkan mellan staden och projektägaren
kan öppna för nya samarbetsmodeller mellan näringsliv
och kommun samt även fungera som pilotprojekt för nya
planeringsformer. Målet är att öka samarbetet inom de
områden som kommunen ansvarar för. Dit hör exempelvis
folkhälsofrågan, kommunens miljömål, avfallshanteringen,
energiutbyte och energiformer
•
Projektet har som ett av många mål att i ett
samarbete utveckla gemensamma transporter, förskola för
barn, småbutiker och övrig önskvärd service
b
TIDPLAN
Hållbara Kängurun, Husvärden
Planeringsprojekt
April
Maj
Detaljplan
Juni
Aug
DP klar för
samråd
Samråd
Sep
Okt
Nov
Dec
DP klar för
utställning
Utställning
2011-2014
Antagande kv 1 2011
Kommunen+bolag
(ex.energi)
Övriga partners
CTH, Mistra mfl
Brukarmedverkan
samrådsgrupp
besked ansökan
investeringsprojekt
Finansering
delegationen+övriga
strukturera arbetet
övergripande
hemsida
Hållbar stadsutveckling strukturera arbetet
(kärngrupp)
målformulering
workshops
kick-off
Husvärden
(styrgrupp)
Delprojekt
start delproj nr xx
fördjupad ansökan
investeringsprojekt
tidplan byggprojektet?
byggstart?
proj. klart
2014-12-31
1 dec delrapport
hållbara städer