Transcript Nr 02 – Ätproblem | barnkompetens

BarnBladet
Tidskrift för Sveriges Barnsjuksköterskor • årgång 36 # 2/2011
tema: ätproblem | barnkompetens
”
ledare . ....................................................................................................................
4
Utata Mbekweni, pappa i Mbekweni, sydafrika . ....................................... 6
tema ätproblem
Kartläggning av barn som fått en gastrostomi i Västra Götaland. ..... 12
Familjeterapi är mest effektivt vid anorexiabehandling........................ 16
Anna berättar om sin anorexi: ”Jag ville bara bli liten igen”............. 18
Notiser: Ätstörningar.................................................................................. 20
gästskribenten
Inger Hallström:
Hur kan barnsjuksköterskor utvcekla barns hälsa?........................... 22
tema barnkompetens
Vem är det egentligen som får jobbet. ......................................................... 26
För tidigt född – aktiv och kommunicerar via sitt kroppsspråk. .......... 28
Den goda sjuksköterskan................................................................................ 32
Två utredningar som berör barnsjuksköterskans
utbildning och kompetens. ............................................................................. 33
speaker ’s corner
Reaktioner på insändare BB 1.11: ”Är det du eller jag som ammar?”. ....... 15
Ett sjukgymnastisk perspektiv på bedömning av barns motoriska förmåga
Hur observera och när reagera?................................................................... 36
medlemssidor ..........................................................................................................
40
Barnveckan i Umeå 4-5 april 2011
Barnveckan – den årliga mötesplatsen för
alla barnläkare och barnsjuksköterskor!
Anmäl dig på www.barnveckan.se Där
finns också mer detaljerad information
om programmet.
Highlights ur det vetenskapliga programmet:
• Barn som far illa - Familjecentrerad vård
– Kost & Hälsa
• Motiverande samtal - Debatt om omskärelse av pojkar
• Barn med långvariga smärtor - Omvårdnadsforskning
Dessutom föreläser Mark Levengood!
Highlights ur det sociala programmet:
• Middag varje kväll med underhållning
av bl.a. soulsångaren Samuel Ljungbladh,
komikern Janne Bylund och spektakulära
Renhornen Big Band - Idrottskväll med
bl.a. prova-på curling
• Konstutställning
barnbladet #2/2011
3
ledare
Bästa kolleger!
4
4
Än har inte vintern släppt sitt grepp men ett
vårtecken har vi i alla fall i detta nummer av BB
och det är annonsen för Barnveckan i Umeå.
Barnveckan är en vårlig tilldragelse även om
våren kommer lite senare i Norrland. Gå in på
Riksföreningens hemsida och titta på det omfattande programmet! Där kan du också anmäla ditt
deltagande via en länk till Barnveckan. Det här
numret handlar bl. a om kompetens och för att
hålla kompetensen uppe behöver vi få påfyllning
av den kunskap som föreläsningar och möten med
kollegor under Barnveckan ger.
Vi vet att vi som hälso- och sjukvårdspersonal har
en skyldighet att utföra vårt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Det står bl. a att läsa i den nya Patientsäkerhetslagen (2010:659) som trädde i kraft 1 januari, 2011.
Där står också att vårdgivaren har en skyldighet
att se till att de som arbetar i verksamheten har
rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Men vad
gör arbetsgivaren för att upprätthålla denna kompetens - och vad gör vi själva? Ofta är vi nischade
mot omvårdnadsområden som smärta, nutrition
etc, men bredden i pediatrisk omvårdnad, hur
upprätthåller vi den? Just därför är Barnveckan
viktig. Anmäl dig för att upprätthålla bredden på
din barnkompetens!
Barnkompetens kan vara att ha ett barnperspektiv men också att ta vara på och utgå från barnens
egen kompetens. Agnetha Kleberg skriver i det
här numret om NIDCAP där omvårdnaden utgår
från det lilla, nyfödda barnets kompetens. Större
barn utvecklar också en kunskap om vad som
är bra och säker vård och deras syn på hur en
kompetent sjuksköterska ska vara har beskrivits
i några studier.
SSF har beskrivit sex kärnkompetenser som är
en förutsättning för utveckling av omvårdnadsarbetet:
barnbladet
#1 2011
barnbladet
#4 2010
• personcentrerad vård
• att arbeta i team
• att arbeta evidensbaserat
• att förbättra och kvalitetsutveckla
• att arbeta patientsäkert
• att använda informations- och kommunikationsteknik.
Vikten av teamarbete och att respektera andras
kunskaper och kompetenser betonas alltmer. I
Barnbladet får vi ofta ta del av andra specialisters kunskaper. Kristina Persson skriver i detta
nummer om det lilla barnets utveckling ur ett
sjukgymnastiskt perspektiv och dietist Cecelia
Eriksson berättar om behandling av ätstörningar
och pekar på barnsjuksköterskans viktiga uppgift
vid tidig upptäckt. Detta nummers gästskribent
Inger Hallström tar upp vikten av att sjuksköterskor som arbetar med barn har rätt utbildning
men också att arbetet måste bli mer evidensbaserat. Vi får också ett sammandrag av förra årets
utredningar om specialistsjuksköterskeexamina
och vårdpersonalens behörighet.
Vårt andra tema är barns ätproblem, ett område
som är väl känt för alla som arbetar med barn
och där det behövs en bred och mångfacetterad
kompetens. Ett barn/ungdom som inte äter sätter
känslorna i svall hos både föräldrar och vårdare. I
reportaget om Anna som levt med anorexia under
en lång tid får vi en vinkling på kärnkompetensen
personcentrerad vård där syftet är att göra vård
och behandling mer personlig och att förstå beteenden och symtom ur den enskilde patientens
perspektiv.
Läs också Pampersstipendiaten Lisa Ernstssons
spännande reportage från pappagruppen i Sydafrika.
Vårhälsningar! / Berit
Utata Mbekweni
Stolt pappa med sin son på pysseldagen
pappa i mbekweni, sydafrika
Sydafrikansk skymning
J
Lisa Ernstsson
Barnsjuksköterska
BVC Humlan,
Amadeuskliniken
Halmstad och
PAMPERs Stipendiat
6
barnbladet #2/2011
ag har varit engagerad i Mbekweni-SwedenEmpowerment-Program (MSEP) sedan 2006
då jag för första gången mötte och föreläste om
barnnutrition för en grupp Sydafrikaner som var på
studiebesök i Sverige. Jag arbetar som barnsjuksköterska på en barnavårdcentral (BVC) och det kändes
otroligt spännande att få möta människor från en
annan kultur och diskutera barnnutrition. År 2007 såddes fröet till Mbekweni Parental Care
Center (MCPP) på min BVC då jag bjudit in några
svenska pappor med barn till BVC för att möta Sydafrikanska pappor/män och kvinnor. Vi talade om
hur viktig en pappa är för sitt barn. Hur en pappa
och barn knyter an till varandra under den första
spädbarnstiden, hur en pappa blir stärkt i sin fadersroll genom att vara tillsammans med sitt barn,
både i enkla och ibland svåra situationer. Männen i
Mbekweni deltar oftast inte i barnens liv. Vardagen
är tuff i en kåkstad, det är hög arbetslöshet, alkoholmissbruk, misshandel, otrohet, droger och många
män har själva vuxit upp utan goda förebilder och
har ingen inre guide för hur en man/pappa ska vara
i förhållande till ett litet barn.
MCPP leds av Mqokeleli, som är präst i Mbekweni. I gruppen finns pappor men också män som
ännu inte har barn. Gruppen träffas 2 ggr/månaden
och under åren har jag tagit fram utbildningsmaterial och verktyg för att stötta gruppen i sitt arbete,
bl.a firade de förra året sin första gemensamma
”Fars Dag”! Kollegerna har också träffat gruppen och
arbetar med dem på sina årliga besök i Mbekweni.
I oktober 2010 reste jag ner till Sydafrika tillsammans med 4 svenska volontärer från MSEP. Vi landar
i Kapstaden som är bedövande vackert med sina majestätiska berg och glittrande hav. Det är försommar
och allt är grönt och blommar. Vi kör mot staden Paarl,
cirka 45 minuter norr om Kapstaden. Paarl är inramat
av enorma berg som kapslar in hela western cape området och det är som ett skådespel varje dag att titta upp
mot bergen. Jorden här är perfekt för att odla alla sorters vindruvor och ett dussintal vingårdar ligger runt
staden. Stora vackra vita byggnader med vinrankor i
perfekta rader. Att det ska finnas fattigdom här känns
surrealistiskt.
Paarl är en trevlig stad kantad med affärer, bensinmackar, pubar och restauranger. Genom staden rinner floden som glittrar härligt i solskenet. Vi kör längs
floden över bron, svänger av till vänster och passerar
ett vinbryggeri. Asfalten byts till grusväg och plötsligt
förändras omgivningen när vi ser skylten mbekweni.
Här bor cirka 60 000 människor i shacks (skjul) byggda
av korrugerad plåt, brädor, presenningar, plastpåsar
och annat tänkbart byggmaterial. Kossorna står mitt
på vägen… Vi får vänta en stund tills de har vallats till
en hage. Första intrycket av kåkstaden är skrämmande.
Hur kan människor leva här? Hur fungerar denna stad?
Jag sitter tyst i bilen och bara tittar, det finns inga ord
att säga.
Alla pysseldags- barn och pappor samlade framför kyrkan
Fattigdom, arbetslöshet, smuts, sjukdomar och till
stor del avsaknad av elektricitet, kranvatten och avlopp.
Mbekweni är som en stad med gator, små butiker, kyrkor,
verkstäder, skolor och vårdcentraler. Många är arbetslösa. De som har arbete får dagligen gå långa sträckor till
sina arbeten som ligger utanför kåkstaden. Under vinsäsongen kommer lastbilar och plockar upp människor
som ska arbeta på vingårdarna från kl. 07:00-17:00. Det
finns förskolor för barnen, ibland inhysta i en container
utan leksaker eller pedagogik, men också väl fungerade
och bra förskolor. Det är skolplikt i Sydafrika men alla
har inte råd att gå i skolan. I mycket fattiga områden är
skolavgiften avgiftsfri men eftersom alla barn måste ha
skoluniform, köpa eget skolmaterial och ta med egen
skolmat kan ändå inte alla gå i skolan. Många mammor är arbetslösa och ensamstående med flera barn.
Många barn bor hos sin mormor/farmor eller moster
då föräldrarna är döda eller har försvunnit till någon
annan stad. Det är ovanligt att papporna tar hand om
sina barn. Många barn är rädda för män då många män
är våldsamma, alkoholpåverkade och skrämmande för
barnen. Det är inte ovanligt med våldtäkter eller incest.
Unga pojkar växer upp utan goda manliga förebilder
och går sedan i samma fotspår. I den lilla kyrkan vid Chris Hani Sqare i Mbekweni
arbetar Mqokeleli. Jag hade stora förväntningar och var
så otroligt glad att äntligen få möta ”mina” pappor/män
på riktigt! De hade bjudit in mig till en kvällsföreläsning
för att arbeta med en workshop. Traditionen är ofta att
föreläsningar/möten startar med sång och musik och
denna kväll sjöng en fantastiskt ungdomskör som fick
hela taket att gunga. Det var så häftigt och starkt att jag
nästan fick nypa mig själv för att förstå att jag verkligen
var där!
Jag hade förberett en power point föreläsning med
material om varför en pappa/man är viktig för barn och
jag ville att männen skulle hitta känslan när de själva var
små pojkar och hur det kändes då? Hur kändes det att
vara rädd, vem tröstade dem, fanns det några positiva
manliga förebilder runt dem under barndomen? Alla
män fick fundera en stund och skriva på post-it lappar
vem som var deras manliga förebild och vilka egenskaper de tyckte att en manlig förebild ska ha. När alla
skrivit klart, klistrades alla lappar upp på en vägg så alla
kunde läsa varandras ord. Någon skrev att Nelson Mandela var deras förebild för han hade egenskapen att göra
människor fria. Någon annan skrev att hans farbror var
hans förebild för han hade visat respekt och kärlek. Vi
talade också om hur viktigt det är för pappan/mannen
att våga vara pappa och våga känna och visa kärlek till
sitt/sina barn. Ju mer känslor och engagemang man ger
till sitt barn, desto mer tar man ansvar för det och lämnar det inte. Vi arbetade också med en ”case study” som
handlade om en ung pojke i en kåkstad och hur han
först blev sviken av sin far och sedan sin styvfar, och
hur han sedan hamnade snett. Det skapade livliga och
fruktsamma diskussioner.
En av männen som var med den kvällen var Mqokelelis svärson. När Mqokelelis dotter och svärson
skulle föda sitt barn så berättade Mqokeleli för dem
hur svenska par tillsammans åker till BB och mannen
alltid är med sin kvinna vid förlossning. I Mbekweni
är detta helt otänkbart – inga män på förlossningen!
Men, dottern och svärsonen vågade trotsa traditionen
barnbladet #2/2011
9
Mqokeleli med sin fru och svärson
10
barnbladet #2/2011
och ville att pappan skulle få starka band till sitt barn.
Lille gossen Sisu föddes med sin pappa närvarande
tack vare pappagruppens stöd och kunskap! En annan
man kom till oss och berättade att hans liv hade förändrats efter att han börjat i pappagruppen. Pappan
hade börjat ta ansvar för sin son som hade det struligt i skolan och han hade börjat hjälpa honom med
läxorna och stötta honom
i hans vardag. Han hade
också börjat laga mat och
ta mer ansvar hemma,
vilket frun tyckte var fantastiskt. Mannen, som är
arbetslös, tyckte att hans
liv hade fått en mening
och att han nu hade en
uppgift.
Vi hade även planerat
för en pysseldag för papporna och deras barn.
Birgitta, som är rektor på
en förskola i Varberg, och
jag hade samlat in massor av material i form av kottar, knappar, piprensare,
ballonger, kräpp-papper, färgpennor, papper, klister,
flirtkulor, saxar, etc. Vi bjöd in till en ”Arts & Crafts
Day” på en lördageftermiddag i Mqokelelis kyrka.
Kyrkan fylldes av barn och män. Först var barnen lite
avvaktande till att pyssla, så här mycket pysselmaterial hade de aldrig sett. Speciellt fascinerade var de
av piprensarna som fick gå under benämningen ”silly
things”! Birgitta och jag började pyssla lite för att visa
barnen och snabbt förstod de att de fick skapa fritt med
allt material som vi dukat upp. Det blev en underbar
eftermiddag med skratt, fantasier, glädje, samarbete
och stolthet. Alla ville visa sina alster och alla barn
ville bli fotade med sina piprensar-glasögon, ballonghårband, teckningar, flirtkuleskapelser och papporna
ställde sig stolt bredvid. En pappa kom fram till mig
och sa att han ville säga ett par ord på sitt språk Xhosa
men han skulle översätta till engelska. Men för att han
skulle få fram känslan från sitt hjärta ville han först berätta det på Xhosa. Han höll i min hand och sa: ”I want
to thank you from the bottom of my African heart for
making this day so special for me and for my children”.
Det var bland de finaste ord jag någonsin har hört!
Sizwe är en man i 30-årsåldern. Han är gift men
har ännu inga barn. Han är medlem i MPCC och varje
lördag tar han med sig alla sina grannbarn till biblioteket för att läsa böcker för de små och hjälpa de större
med sina läxor. Sizwe är ännu ett exempel på en god
manlig förebild tack vare hans engagemang i pappagruppen. Sizwe hade många barn med sig till pysseldagen och han var så glad att kunna vara tillsammans
med barnen och se deras glädje. När pysseldagen led
mot sitt slut fick barnen sätta upp teckningar på väggen och ställa ut sina alster på borden. På söndagen
var det sedvanlig gudstjänst och därefter vernissage
där alla medlemmar i kyrkan kunde se de färglada och
fantasifulla konstverken.
Mitt hjärta var alldels varmt när vi gick ut på gatan i sommarkvällen för att ta ett gruppfoto. Det var
en färgglad gatubild när barnen gick hem med sina
ballong-hårband, piprensar-glasögon, konstverk av
kottar och flirtkulor och glada ansikten. För de flesta
av barnen var detta en mycket annorlunda dag. Att
tillsammans med sina pappor eller andra goda manliga förebilder spendera en eftermiddag med att pyssla,
leka och känna sig trygga. Många av barnen kom fram
till mig och tackade och kramade. Barnen hade trasiga
kläder, de var smala och skraniga, smutsiga och illaluktande men alla log med sina vackra bruna ögon.
Behöver jag säga hur det gick rakt in i en barnsjuksköterskas hjärta och själ?
Sista dagen i Mbekweni ser jag kåkstaden med helt
andra ögon. Trots allt elände i Mbekweni finns det
mycket positivt och det finns en framtidstro. Pappagruppens män fortsätter vara goda förebilder och
genom kunskap och mod påverkar de unga pojkar
och flickor. Jag mötte en ung kvinna som sa: ”Jag är så
otroligt glad att jag bor i Mbekweni i ett bra skjul. Här
har jag min familj och mina vänner, jag har allt. Jag är
lyckligt lottad”!
Stort tack till Pampers som gav mig mitt stipendium!
Jag känner mig så oerhört lyckligt lottad som fått möjligheten att möta och utbyta erfarenheter med människorna i Mbekweni!
Läs gärna vår blogg om fortsatt arbete: www.sydafrikaprojektet.blogg.se
Tema / ätproblem
PEG-slangar
(Foto: Resenius)
En kartläggning av barn som fått en
gastrostomi i Västra Götalandsregionen
N
utritionsteamet på Drottning Silvi-
Carin Jonasson
Barnsjuksköterska/
Nutritionsjuksköterska
Avd 334
Drottning Silvias Barn- och
Ungdomssjukhus
[email protected]
12
barnbladet #2/2011
och fick fondmedel för att göra en kartläggning gälas barn- och ungdomssjukhus består av
lande detta.
gastroenterolog, sjuksköterska, barnsköKartläggningen genomfördes som en retrospekterska, dietist, logoped, kurator och psykolog. Teativ genomgång av journaler på de sjukhus i Västra
met tar emot vårdbegäran på barn i åldrarna 0-18
Götaland som genomfört gastrostomioperationer
år med frågeställningar kring nutrition. I detta
under åren 2004-2008. Vi valde dessa år på grund av
team arbetar jag som nutritionssjuksköterska
att datajournalen då var införd vilket underlättade
Nutritionsstöd via gastrostomi kan behövas unhanteringen av journalen. Sjukhusen var Drottning
der kortare eller längre perioder och brukar i de
Silvias barn- och ungdomsjukhus (DSBUS), Kärnflesta fall, då det är möjligt för barnet, kombineras
sjukhuset i Skövde (KSS) samt Norra Älvsborgs
med eget ätande via munnen. Det primära motivet
länssjukhus (NÄL).
för behandling med gastrostomi/sond är att barnets viktutveckling och tillväxt skall säkras.
Syfte
Gastrostomi som behandlingsmetod av barn
Det övergripande syftet med studien var en kartmed nutritionssvårigheter har ökat av flera olika
läggning av samtliga barn som fått gastrostomi inskäl:
om Västra Götalandsregi• ny operationsmetod
onen (VGR) under periFakta: PEG
• ökat antal för tidigt födoden 1 januari 2004 – 31
En PEG (Percutan Endoskopisk Gastrostomi)
da barn som överlever
december 2008
är en kateter som går genom bukväggen direkt
• barn med svåra hjärtfel
in i magsäcken. En PEG ges till barn som av
som nu kan opereras
Resultatsammanfattning
olika anledningar inte kan äta och dricka på
• ökad observans vad gälUnder åren 2004-2008 havanligt vis. (PEG är egentligen metoden för att
ler malnutrition vid krode totalt 311 patienter gelägga in en slang i magsäcken.)
Efter cirka 2-3 månader, när stomikanalen
niska sjukdomstillstånd
nomgått gastrostomi opehar läkts, kan en gastrostomi/ballongkateter
t.ex. epilepsi, cerebral
rationer inom VG-regioersätta en PEG om den av någon anledning
pares samt barn med onnen. Antalet ingrepp tomåste bytas eller har åkt ut.
kologiska sjukdomar
talt
var 495 varav 295 var
Ballongkatetern sätts i en redan befintlig
ingrepp
för PEG och 210
kanal. Den har en ballong (kuff) som fylls med
vatten som håller den på plats i magsäcken
Under åren har jag och loingrepp för byte till knapp.
och på utsidan av magen sitter en justerbar
gopeden Marie Börjesson
Majoriteten av barnen
stopplatta som ligger an mot magen.
haft upplevelsen att antasom fått gastrostomi var
En ”knapp” är en liten gastrostomiport. Den
let barn med gastrostomier
0-2
år (54%) och 48% var
kan ersätta en PEG eller en ballongkateter
ökat. För att undersöka hur
pojkar
och 52 % flickor.
efter att stomikanalen har läkts efter cirka 2-3
månader. Den sätts i en redan befintlig kanal.
det verkligen ser ut sökte vi
Knappen har en ballong (kuff) som fylls med
vatten, som håller den på plats. Denna port gör
det möjligt att tillföra kroppen den näring, läkemedel och vätskemängd som är nödvändig. Tema / ätproblem
Kartläggningens resultat
Fördelning antal patienter
VGR/övriga landet
Antal ingrepp för peg/knapp
inom VGR 2004-2008
Totalt 495 ingrepp
62
249
210
285
87% av ingreppen genomfördes på DSBUS, 12% på KSS
och 1 % på NÄL. 20 % av alla patienter som genomgått
PEG-ingrepp kom från landsting utanför VGR-regionen.
Ålder vid gastrostomi-ingrepp per diagnosgrupp
Majoriteten barn som får gastrostomi är mellan 0-2 år (54 %)
Fördelning gastrostomier per diagnos
12%
Nutritionssätt före gastronomi
22%
5%
10%
48%
8%
50%
45%
Bild 5. 50 % av barnen
åt per os innan de fick
en gastrostomi och 45
% sondmatades (5 %
osäkra data)
2%
Bild 4. De fyra största diagnosgrupperna som fått gastrostomi är barn inom
neurologi, onkologi, cardiologi samt
barnkirurgi (barn med missbildningar).
Orsak till avslut. Alla diagnosgrupper.
Av 311 patienter avslutades 89 och 222 var fortfarande beroende av sin gastrostomi. 60 patienter avslutades i och med att
de äter per os och 29 hade avlidit
barnbladet #2/2011
13
Tema / ätproblem
barn som förväntas kunna äta per os.
I en studie av Åvitsland et al. (2006) från
Rikshospitalet i Oslo har man rapporterat
föräldrars upplevelser gällande gastrostomier. Resultaten visar att föräldrarna upplever att gastrostomin är till stor hjälp för
både föräldrar och barn trots stomarelaterade problem. Föräldrarna beskriver också
positiva upplevelser genom reducerad oro
samt tidsaspekten gällande matningen.
Rapporten i sin helhet kan nås genom
att googla på ”Kartläggning av barn med
gastrostomi” eller läsas på www.fou.nu/
info/dir/document/23291/Slutlig_slutrapport.pdf
Reflektion
(Foto: Mini-one)
Vår tidigare upplevelse var att ingreppen
ökat. Detta är en sanning med modifikation. Under perioden 2004-2008 är det inte någon större ökning gällande antal ingrepp/år.
Kartläggningen har gett oss en detaljerad beskrivning av hur det ser ut i Västra
Götalandsregionen.
Vi kan nu se vilka grupper som dominerar, fördelning mellan könen, barnens
ålder, hur länge barnen sondmatades
innan ingreppet samt hur många gastrostomier som avslutades och orsaken till
avslutet.
De rekommendationer som nu råder
innebär att enteral nutrition via nasogastrisk sond inte skall pågå mer än 3 månader.
Praxis idag är att man tidigt tar upp problematiken och börjar föra en diskussion
med föräldrarna gällande gastrostomi.
Föräldrarnas förhoppning är att barnet
skall försörja sig per os. Processen för ac-
Gastrostomiport (knapp) med låg profil
Referenser
ceptans av att barnet inte kan försörja sig
per os under lång tid framöver kan ta tid.
Det är därför viktigt att information kring
gastrostomi tas upp redan på ett tidigt
stadium.Vid start av enteral nutrition bör
även en plan för avveckling finnas för de
Åvitsland T L., Kristensen C., Emblem R., Veenstra M., Mala T. & Bjørnland K. (2006). Percutaneous endoscopic gastrostomy in children: a safe
technique with major symptom relief and high parental satisfaction. Journal of Pediatric Gastroenterology & Nutrition. 43, 5(624-628).
Gaslarm!
Sök
senast
1ap5ril
En del barn skriker mer än andra. Ofta beror det på att barnet
har för mycket gaser i magen. Nu finns det ett enkelt sätt att hjälpa
barnet. Pysventilen Windi befriar barnet från gaserna på ett enkelt,
skonsamt och ofarligt sätt. Windi är godkänd av
Läkemedelsverket.
Den enkla hjälpen för småbarn med kolik
och andra gasrelaterade besvär.
Läs mer på www.windi.nu
14
barnbladet #2/2011
Tema / ätproblem
Behandling av ätstörningar
Familjeterapi mest effektivt
Problem med ätstörningar bland unga ökar i Sverige, liksom rapporteringen i media. Det är dock svårt att ge ett
entydigt svar på varför. Ökad otrygghet och press kan vara en pusselbit. En annan är att vi har fått sjukvård som
bättre kan identifiera sjukdomen. Dietist Cecelia Eriksson, Ätstörningsenheten på Länspsykiatrin i Östergötland, har
under många år uteslutande arbetat med unga som har ätstörningar. Hon berättar här om sjukdomen och om den
roll som barnsjuksköterskan kan spela när det gäller tidig upptäckt.
C
råder oftast en 18-års gräns, men på en del ställen
som t ex i Linköping och Göteborg, är istället 25 år
ligast att en förälder eller skolsköterska lardet avvgränsande åldresstrecket. Detta för att en så
mar,
stor andel av de som drabbas av ätstörningar är om– Om viktkurvan ger skäl till oro har sköterskan
kring 18 år då de insjuknar, och det är inte särskilt
ett samtal med flickan tillsammans med föräldrarna,
lämpligt att behöva byta till vuxenpsykiatrin mitt i en
som sedan kan resultera i bedömningen att de behöbehandling.
ver kontakta oss.
– När en flicka med misstänkt anoDet är nästan alltid frågan om en
rexi kommer till oss inleder vi med ett
flicka – endast 10% är pojkar. Cecelia
bedömningssamtal vilket innebär en
menar att siffran är ännu lägre hos dem
en grundlig utredning, fortsätter Cepå ätstörningsenheten. Åldersspannet
celia. Hur ser förhållandet till mat, vikt
ligger mellan 13 och 30 år, men i alloch den egna kroppen ut? Vad har man
mänhet drabbas unga i yngre tonåren.
för måltidssituationen? Hur är det all– Vi har fått uppgifter som visar att
männa välbefinnandet? etc.
barn som ännu inte kommit i puberteCecelia menar att inbromsning av
ten har börjat få anorexi.
viktnedång har prioritet 1. I synnerhet
Anorexia nervosa är den vanligaste
om BMI är väldigt lågt. Får man inte
ätstörningen bland just yngre tonårLeg dietist Cecelia Eriksson
upp detta värde så fungerar inte hjäringar, men överlag är den mest ovanlig.
nan särskilt bra och då inte heller vidare terapi. Fokus
I övrigt talar man om bulimia nervosa och hetsäthamnar därför inledningsvis på somatiska kontroller
ningsstörning som handlar om att tvångsmässigt
och kostöversyn. Inte sällan kan näringsdrycker vara
konsumera stora mänger mat. I den senare varianten
nödvändiga.
kräks man inte upp maten igen, varför man vanligvis
utvecklar kraftig övervikt.
– Den allra vanligaste formen är ätstörning UNS
Teamwork
(utan närmare specifikation), där inte alla kriterier
På Cecelias ätstörningsenhet arbetar man i ett väl
för anorexia är uppfyllda, som t ex utebliven mens.
fungerande team som omfattar en rad professioner:
När det gäller ätstörningsbehandling hos barn så
Läkaren är medicinskt ansvarig. Sjuksköterskan hålär det BUP-mottagningarna som har ansvaret. Här
ler i somatiska och medicinska uppföljningar; regelecelia Eriksson berättar att det är van-
Magnus Forslin
Barnbladet
[email protected]
16
barnbladet #2/2011
Tema / ätproblem
bundna puls- och viktkontroller, lab-prover är som
sagt mycket viktiga. Den psykologiska aspekten av
ätstörningen behandlas av kurator, psykolog eller legitimerad psykoterapeut.
– Sjukgymnasten arbetar med kroppskännedom,
berättar Cecelia. Patienten har i allmänhet en skev
bild av sin egen kropp. Men man arbetar också med
avslappning och stresshantering. På vissa ställen
i landet t ex i Motala ingår även en arbetsterapeut,
men det är inte så vanligt på öppenvårdsteamen. Arbetsterpeuten arbetar för att patienten ska fungera
i de aktiviteter som den vill, bör och måste fungera
i för att ha ett för patienten meningsfullt liv. Det är
mycket vanligt att de här flickorna isolerar sig med
sin sjukdom.
När Cecelia träffar patienterna handlar det om
nutritionsbehandling: Hon gör kostanamnes, kontrollerar måltidsordning, livsmedelval, portionsstorlekar, och gör en statusbedömning utifrån det.
– När jag har fakta ser jag vad det finns att arbeta
med och vilka förändringar som behöver göras. Det
ger mig ledtrådarna till hur jag bäst stöttar och motiverar. Gemensamt för i stort sett alla fall är att det
handlar om att göra små förändringar, ett steg i taget.
Multifamiljeterapi
I Östergötland använder man sig av ett relativt nytt
terapikoncept som tagits fram i Tyskland och England, och som har utvecklats till att bli en dokumenterat mycket framgångsrik metod.
– Vi arbetar med 4-6 familjer som träffas samtidigt under 12 intensiva heldagar, fördelade på två
terminer. Det första terapitillfället är fyra dagar.
Cecelia menar att den här formen av terapi har
flera fördelar. Sjukdomen drabbar inte bara patienten, utan hela familjen. Att få dela erfarenheter, tips
och upplevelsen av att inte vara ensam som sjuk, förälder eller syskon i sin situation, vilken ofta uppfattas
som stigmatiserande, är mycket uppskattat. Och inte
minst effektivt som terapiform.
– Annars är detta med fullständigt tillfrisknande
svårt, berättar Cecelia. Man uppskattar att 50% av
alla som insjuknat i en ätstörning, blir friska. Ju lägre
ålder, eller tidigare upptäckt, desto bättre prognos.
Men här finns grader. En anorexi kan övergå till en
lätt UNS. Man kan ta sig ur svälten, men en psykiatrisk diagnos kan kvarstå och återfall är vanliga.
Barnsjuksköterskans roll
Cecelia menar att barnsjuksköterskan är viktig när
det gäller tidig upptäckt. De som arbetar på barnmottagningar kan vara uppmärksamma på flickor
som kommer med låga blodvärden, är bleka eller har
svimmat i skolan.
– Det är bra att alltid ha detta med ätstörning i
En poster som använts av Anorexi/Bulimi-Kontakt. ABK är en ideell förening
med syfte att sprida information och
genomföra aktiviteter för att:
* stödja personer med ätstörningar och
deras anhöriga
* arbeta förebyggande inom området
* påverka för bättre vård
De som arbetar i föreningen har själva
haft eller känt någon med ätstörningar.
Föreningen har inget kommersiellt syfte,
utan vill bara fylla det behov som de
själva hade och som de saknade när de
behövde det som mest.
Mer information finns på www.
abkontakt.se
bakhuvudet. När unga är sjuka söker man inte till psykiatrin i första hand, och inte sällan kan det vara en
ätstörning som spökar bakom t ex magbesvär.
När det gäller MVC och BVC skall man vara medveten om att blivande och nyblivna mammor tillhör
riskgruppen, varför Cecelia vill slå ett slag för nätverket GRÄS (Graviditet och Ätstörningar) som består
av forskare och behandlare inom Svenska Anorexioch Bulimisällskapet.
– Har man haft en tidigare ätstörning och ett komplicerat förhållande till sin kropp, finns det en risk att
sjukdom triggas i gång under graviditeten, men också
efteråt, då man kanske väldigt snabbt vill gå ned i vikt
igen.
Eftersom mamman kan uppleva en väldig skam eller skuld för att vara sjuk och samtidigt känna ett stort
ansvar för sitt barn, kan det vara svårt för henne att
söka hjälp själv, och då är det bra om man på MVCoch BVC-mottagningarna är medveten om detta som
en potentiell risk.
Mer information om GRÄS finns på: www.atstorningar.se
barnbladet #2/2011
17
Tema / ätproblem
Anna berättar om sin anorexi:
”Jag ville bara bli liten igen”
100.000 svenskar beräknas ha någon form av ätstörning. 10% av dessa uppskattas uppfylla kriterierna för diagnosen
anorexia nervosa. Vi träffar Anna som idag är frisk men som under många år bar på sjukdomen. Hon delar här med
sig av sin historia, och ger oss ett patientperspektiv på sin diagnos.
D
et började egentligen långt innan Anna
Magnus Forslin
Barnbladet
[email protected]
18
fick sin kliniska diagnos. Sjukdomen hade
utvecklats gradvis. I små steg. Från farbroderns övergrepp då hon var nio, till att hon var 17 år
och blev tvångsintagen på psykakuten.
– Min mamma hade under lång tid misstänkt att
det var något som inte stämde, berättar Anna. Hon
hörde sig för hos mina kompisar och deras föräldrar, men jag hade sagt åt dem att inte säga något som
kunde oroa henne. De höll vad de lovade, men ångrar
det idag.
Annas mått och steg
tyder på att hon hade insikt om att det förelåg en
obalans mellan hennes
beteende och vad som
uppfattades som normalt.
– Ja, jag var medveten om vad jag gjorde,
men de allvarliga konsekvenserna som jag skulle
kunna drabbas av höll jag
ifrån mig. I åttan, minns
jag, redogjorde vår lärare för statistiska utfall
av olika sjukdomar: ”Två
av er i klassen kommer att
drabbas av cancer. En av
er kommer att ha ätstörningar, osv”. Och jag hoppades att det var jag som
skulle bli den som fick
ätstörningar.
Anna menar att hon så vantrivdes med sig själv,
hon saknade riktiga kamrater, och hon bar på en konstant känsla av osäkerhet. Hon ville bara hitta tillbaka
till tryggheten hon hade som barn. Som barn innan
den där kvällen.
– Jag ville bara bli smal, säger hon. Nej, ”smal” det
är fel ord. Jag ville bara bli liten igen.
Åtta år på sjukhus
Dans bedöms som en riskfaktor vad gäller ätstörningar, men Anna älskar
att dansa och hon gick
vid tiden för sitt insjuknande på balett. Där hade man, liksom i skolan,
börjat uppmärksamma
att allt inte stod rätt till.
Hon skickades till Barnoch ungdomspsykiatrin,
där hon besökte öppenvården en gång i vecka.
Dessvärre tog de inte Annas tillstånd på särskilt
stort allvar:
– Jag hade då ännu inte
tappat så mycket vikt, berättar hon. ”Du är väl inte
så sjuk, det verkar inte så
farligt”. BUP:s överslätning sporrade mig istället
ytterligare: ”Nu måste jag
verkligen gå ned i vikt!”
Några månader innan
Personen på bilden är
inte knuten till artikeln
barnbladet #2/2011
hon fyllde 18 höll det inte längre. Anna kollapsade
och blev inlagd akut. Sedan följer en period om åtta
år på sjukhus med kortare perioder av försöksutskrivning. Hon fick dansförbud, och i tre omgångar
försökte hon fortsätta sin gymnasieutbildning, men
tvingades avbryta varje gång.
En stor nackdel var att hon fyllde 18 i början av
behandlingen och blev därmed flyttad till vuxen
psykiatrisk vård. Detta skiljer sig på olika platser i
Sverige. På vissa ställen behandlas ätstörningar alltid
inom ramen för barn- och ungdomspsykiatrin, eftersom det är en sjukdom som nästan alltid är knuten
till ungdomsåren då patienten befinner sig i skarven
mellan barn och vuxen.
– Det spelar ingen roll om man är 13 eller 25 år,
menar Anna. Man är inte vuxen då man har den här
diagnosen. Det tar i allmänhet många år att bli bra,
och det kräver mycket terapi. Insjuknandet, liksom
tillfrisknandet, sker gradvis.
Då, när hon var 18, berättade hon för sina föräldrar om det övergrepp hon varit med om som liten.
Det visade sig att de hade känt till det. Men fadern
hade inte, som han då uttryckte det, ”velat välja mellan sin bror och sin dotter”.
Det var en reaktion som givetvis ytterligare förvärrade Annas tilltro till omvärlden och till hemmet,
den plats som borde utgöra hennes självklara trygghet.
– Jag tror att det är oerhört vanligt att en traumatisk händelse ligger till grund för utvecklingen av
ätstörningar, fortsätter hon. Tjejerna vill återigen bli
små och asexuella, de vill tillbaka till en trygg, förutsägbar värld, utan hot, där inga killar tittar på dig.
Stark och insiktsfull
Vägen tillbaka har också för Anna varit lång. Att justera sin självbild och bygga upp en bastrygghet som
inte rämnar för minsta påfrestning tar tid. Och det
finns alltid en risk att falla tillbaka i ett självdestruktivt beteendemönster, särskilt i pressade situationer
som man själv inte kan kontrollera.
Anna beskriver tillfrisknandet som en berg- och
dalbana, kantad av märkliga turer i vårdsvängen, bl a
gick hon hos en dokumenterat framgångsrik specialist i Stockholm under 1,5 år, men tvingades abrupt
avbryta den behandlingen för att hennes lokala vårdgivare inte delades specialistens terapeutiska filosofi.
Men varje dag, varje år, som Anna kan lägga sjukdomen bakom sig, stärks självförtroende och självbild. Nu har det gått fem år sedan hon blev utskriven
och är idag en glad, stark och positiv tjej som med
mognad och insikt kan tala om sitt svåra förflutna.
Hon har två socialt utåtriktade jobb, och arbetar
dessutom ideellt i riksföreningen mot ätstörningar –
Anorexi Bulemi Kontakt (www.abkontakt.se). Dansen, hennes riktigt stora glädje, har hon också kunnat
återuppta.
– Jag har ingen idag och har heller aldrig haft någon relation, säger hon avslutningsvis. Men det är
klart att jag en dag också vill ha en egen familj. Jag
skall bara bli av med de sista spökena.
Hygien�lter
Utformningen skyddar
den känsliga nässlemhinnan
Nässug för förkylda småbarn.
Barn i åldern 0-3 år kan inte snyta sig när de är förkylda.
Nästäppan stör barnets sömn, födointag och familjens trivsel.
Näsfrida® är en nässug som är effektiv, säker och hygienisk att
använda.
Näsfrida® sätts mot den näsborre som ska sugas ren, varefter
man suger med den kraft som behövs för att få rent i näsan.
Hygien�ltret ser till att inga bakterier eller partiklar når användaren. Den irriterar inte den känsliga slemhinnan.
Svensktillverkad.
Används på barnsjukhus. Framtagen och utprovad
av öron-näsa-halsläkare och barnläkare.
Patenterad. Registrerad av Läkemedelsverket.
Godkänd av FDA.
JUST
NU!
KÖP EN NÄSSUG OCH FÅ EN NÄSFRIDA
NÄSSPRAY UTAN EXTRA KOSTNAD.
Näsfrida Nässpray med koksaltlösning är speciellt framtagen för spädbarn och barn 0-3 år.
Erbjudandet gäller t.o.m 17.4 2011 eller så länge lagret räcker.
Finns i barnfackhandeln
www.careb.se • www.nasalprodukter.se
barnbladet #2/2011
19
Aktuella studier
Pappas attityder till ätande påverkar döttrarnas
P
appornas betydelse för sina döttrars attityder till
mat och ätande har inte uppmärksammats tillräckligt. Det menar beteendevetaren Josefin Westerberg Jacobson som nyligen disputerat vid
Uppsala universitet på en avhandling om risk- och
skyddsfaktorer för utveckling av stört ätbeteende.
Hon visar också att flickor som önskade att de vore
smalare löpte högre risk.
Ätstörningar och fetma ökar bland ungdomar och
unga vuxna och har därmed blivit en viktig hälsofråga. Josefin Westerberg Jacobson har under sitt avhandlingsarbete studerat risk- och skyddsfaktorer för
utveckling av ätstörningar och har bland annat publicerat en av avhandlingsstudierna i den vetenskapliga
tidskriften European Eating Disorders Review.
Den visar att flickor i åldern 9-15 år som önskar att
de vore smalare har fyra gånger högre risk att utveckla ett stört ätbeteende sett över en femårsperiod, än
de flickor som inte hade denna önskan. De bantade
oftare, trodde att de skulle bli mer omtyckta om de
var smalare, hoppade oftare över måltider, åt oftare
frukost ensamma och hade ett högre BMI än de flick-
or som inte hade denna önskan.
Avhandlingen visar också att andra faktorer som
ökar risken är att ha ett högre BMI än kamraterna och
att visa tidiga tecken på störda attityder till mat och
ätande. Dessutom hade perfektionism hos mamman
och mindre trivsamma relationer i familjen betydelse.
– Vi fann att pappans attityder till mat och ätande
var en riskfaktor, något som inte uppmärksammats
tillräckligt. Däremot har mammornas betydelse diskuterats ända sedan mitten av 1980-talet, säger Josefin Westerberg Jacobson.
I hennes studier hade pappans attityder till mat/
ätande speciellt stor betydelse för flickor i förpuberteten och under puberteten. Vad gäller skyddsfaktorer betydde mer hälsosamma attityder till mat/ätande tillsammans med hög självkänsla, mindre grad av
perfektionism liksom lågt BMI att risken för ätstörningar minskade. Både Josefin Westerberg Jacobsons
resultat och andra studier pekar mot att regelbundna
matvanor och att äta tillsammans med andra har en
”buffrande” roll mot utvecklingen av ätproblem. Program som fokuserar på att stärka självkänslan utan
att fokusera på mat och vikt har visats minska kroppsmissnöje och bantning för både pojkar och flickor.
– Flickor tar till sig smalhetsidealet tidigt och det är
viktigt att vi förhåller oss kritiska till smalhetsidealet i
vårt samhälle, särskilt i familjer och skolor, menar Josefin Westerberg Jacobson.
Källa. Uppsala Universitet
Nya perspektiv på ätstörningar
D
e psykiska problem som tonårsflickor med
ätstörningar lider av är ofta ett resultat av ätstörningen – inte orsaken till den. Socionomen Sanna Aila Gustafsson vid Örebro universitet
hävdar att ätstörningar hos unga flickor egentligen
är en rationell, om än ohälsosam, reaktion på de motstridiga signaler de får från omvärlden. Hennes forskning bygger på uppgifter från cirka 450 tonårsflickor,
både med och utan ätstörningar.
– Många som utvecklar problem kring ätande,
kropp och vikt har från början en sund självkänsla i övrigt, konstaterar Sanna Aila Gustafsson, som
har skrivit en doktorsavhandling med titeln ”The Importance of Being Thin” och som arbetar på Ätstörningsenheten på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
– Men den negativa inställning de har till sin
kropp, förstärks så småningom till att gälla också andra området i livet, när ätstörningen inte leder till det
resultat som de hoppats på.
Inte mer perfektionistiska
Sanna Aila Gustafsson vänder sig mot den vanliga
uppfattningen att ätstörningar beror på att de drabbade flickorna är mer perfektionistiska, har större kontrollbehov och ställer högre krav på sig själva än sina
jämnåriga kamrater. Ätstörningar utvecklas inte i ett
”vakuum” utan som en reaktion på de olika förväntningar och ideal runt utseende som omgivningen
förmedlar, och detta är något som man därför måste
ta hänsyn till i behandlingen av dessa flickor.
– Kan man verkligen säga att det är dysfunktionellt
att tro att minskad kroppsvikt leder till större uppskattning från omvärlden, med tanke på vilka kropps-
ideal som dominerar inom samhället i dag? Eller är
det i själva verket en rationell reaktion utifrån den
verklighet som många unga flickor lever i?
Om ätstörning i mindre grad är resultatet av personlighetsfaktorer, utan snarare beror på en oförmåga att hantera omvärldens förväntningar, måste behandlingen, enligt Sanna Aila Gustafsson, hjälpa flickorna att se igenom och förhålla sig till de olika motstridiga förväntningar som omger dem.
– Min forskning understryker hur viktigt det är att
tidigt sätta in förebyggande åtgärder för att motverka unga flickors missnöje med kroppen, eftersom det
är en uppenbar riskfaktor för att utveckla ätstörningar. Undersökningen visar också att en positiv kroppsuppfattning och tillåtande attityder till ätande, kropp
och vikt är en betydande skyddsfaktor.
Källa: Örebro Universitet
Jordmor i Norge?
Vi søker jordmødre til alle landets største sykehus. God lønn + tillegg, og om du jobber
minimum 3 uker for oss i perioden uke 26-32, tilbyr vi garantilønn for 35.5 t/uke.
Kombiner jobb med shopping, fersk sjømat og gode konserter i vår vakre hovedstad!
Eller vil du nordover til et svært gjestfritt folk – og oppleve hvalsafari og midtnattsol?
Kanskje drar du til Vestlandet for fantastiske naturopplevelser?
Har du 10 års erfaring, har vi jobben.
Ring Maren Olaisen eller Svetlana Trofimova på tel. 00 47 23 29 00 00, eller skriv til
[email protected]. Vi ønsker deg en herlig vår og håper å se deg i sommer!
20
barnbladet #2/2011
Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskribenten Gästskriben
22
Hur kan barnsjuksköterskor
utveckla barns hälsa?
B
Inger Hallström
Professor i pediatrisk
omvårdnad
Institutionen för
hälsa, vård och
samhälle
Medicinska fakulteten
Lunds universitet
barnbladet #2/2011
arns hälsa världen över ökar men det krävs
personer. Barnet drabbas både direkt och indirekt genom
en kraftig global utbyggnad av ett hälsosystem
att hela familjen påverkas emotionellt, socialt och ekonobåde för barn och för mödrar för att nå FN:s
miskt under lång tid. En stor del av barnets vård bedrivs
millennium mål 4: att minska dödlighet under barnets
numera i familjens hem. Det innebär en stor utmaning
fem första år med 2/3 till år 2015. I hela världen dör årför sjukvård och omsorg att utforma vård som inte bara
ligen tio miljoner barn före fem års ålder. De flesta barn
fungerar väl i sjukhusmiljö utan som också är anpassad
dör pga. lunginflammation, diarré, malaria och orsaker
för den enskilda familjens behov i sin vardagliga miljö.
under deras nyföddhetsperiod. De yngsta barnen är de
mest sårbara. Nästan
”Belysa, påverka och
alla dessa barn kunutveckla”
de överleva om de
Inom alla de ovan
haft tillgång till föbeskrivna områrebyggande åtgärder
dena har barnt ex tillgång till rent
sjuksköterskor och
vatten, näring, vacciomvårdnadsforsnering och om deras
kare på olika sätt
familjer haft ekonoen unik möjlighet
miska förutsättningar
att på olika sätt beoch tillgång till enkla
lysa, påverka och
behandlingar.
utveckla. Inte bara
I Sverige har barn
hälsa och tillvaro
överlag en god hälför barn, deras försa. Trots det vårdas
äldrar och familjer,
varje år nästan 100
utan också faktorer
Trots att barn i Sverige överlag har en god hälsa vårdas varje år nästan 100 000 barn på sjukhus.
000 barn på sjukhus,
i samhället som är
varav barn i åldern 0-4 år utgör den största gruppen.
av betydelse för barns hälsa både nationellt och globalt.
Personer som söker vård är i underläge. Grupper med
Både när det gäller egenvård och säker vård är omvårdnedsatt autonomi är svagare än andra, t ex små barn eller
nadsåtgärder oerhört viktiga och det är områden som rör
de som av andra skäl har svårt att kommunicera. Speett stort antal människor. Men för att kunna åstadkomma
ciellt sårbara är barn med långvarig sjukdom eftersom
en skillnad och för att kunna bidra till utveckling och
sjukdomen i sig påverkar dem i ett livsperspektiv och
förändring är det flera faktorer som är av betydelse.
hur de bemöts i vården påverkar deras autonomi och
En av dessa handlar om att de personer som arbetar
integritet och därmed deras utveckling till självständiga
med barn och föräldrar bör ha specialistutbildning. Yr-
kesskicklighet, erfarenhet och sunt förnuft är viktiga aspekter men specifik utbildning inom hälso- och sjukvård för
barn och ungdomar ger kunskap som är en förutsättning
för att kunna självständigt bedöma, planera, genomföra
och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja barns
fysiska, psykiska och sociala hälsa. Tillika för att kunna
observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov hos
barn och ungdomar i olika utvecklingsstadier. Bristen på
specialistutbildade barnsjuksköterskor inom hälso- och
sjukvård i Sverige är därför ett stort bekymmer. Föräldrar
eller barnets legala vårdnadshavare används som ställföreträdare när deras barn inte bedöms vara kompetent eller
inte har den legala rätten att själv fatta ett beslut. En ställföreträdare måste besluta vilket av tillgängliga alternativ som
är till störst nytta för barnet genom att väga för- och nackdelar för barnet i varje enskilt val. Personal som arbetar med
barn har ett stort ansvar att inte bara garantera att riktlinjer
och rutiner ser till barnets bästa utan också att beslut som
fattas sker till barnets bästa. Är detta möjligt om en stor del
av personalen saknar utbildning om barns utveckling, hälsa
och sjukdomar?
Evidensbaserad omvårdnad
En annan viktig faktor är sambandet mellan teori, forskning
och praktisk verksamhet. Användning eller kanske snarare
brist på användning av forskningsresultat inom omvårdnad
har diskuterats med varierande entusiasm men med ökande
krav på att omvårdnad ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men att använda forskningsresultat innebär mer än att läsa forskningsrapporter och använda sig av
det. Användning av forskningsresultat är en komplex social process som påverkas av individuella personer som arbetar i vården och deras praktiska sammanhang. När man har
studerat anledningar till varför det har varit så svårt att omsätta resultat från omvårdnadsforskning till praktisk verksamhet har kännetecken som rör individen, organisationen
och forskningen diskuterats. Möjliga individuella kännetecken hos sjuksköterskor har handlat om:
• inställning och attityd till forskning,
• engagemang i forskningsaktiviteter,
• informationssökning som läsvanor, användning av informationskällor, deltagande i konferenser och utbildning,
• faktorer som rör professionen t.ex. antal år man arbetat
som sjuksköterska, klinisk specialitet och nuvarande
roll och position,
• utbildning och andra socioekonomiska faktorer t.ex.
ålder, status, inkomst, kön, och livsstil (Erstabrooks
et al, 2002)
Men bortsett från inställning och attityd till forskning finns
det egentligen inget eller mycket lite som talar för att något
av de andra individuella kännetecknen skulle ha någon påverkan på hur forskningsresultat omsätts i praktiken. Ett avgörande kompetensområde för barnsjuksköterskan är där-
LIVOPAN®
Övervinner procedursmärta hos barn.
”Otillfredsställande lindring av smärta och obehag vid
smärtsamma medicinska ingrepp under barndomen kan få
långsiktiga negativa effekter på den framtida smärttoleransen och smärtresponsen”
—Pediatric Procedural Pain, Kelly D Young, MD, MS.
LIVOPAN® är en färdig gasblandning som består av 50%
lustgas och 50% oxygen. LIVOPAN® minskar smärta och
obehag hos barn och ger dessutom betydligt lägre
behandlingskostnader vid många ingrepp. Läs mer om
LIVOPAN® och vårt erbjudande på www.livopan.se.
LIVOPAN® är ett läkemedel bestående av 50% lustgas och 50% oxygen för inhalation.
Indikationer: LIVOPAN® är godkänt för användning för behandling av kortvariga smärttillstånd av mild eller måttlig intensitet där snabbt insättande och avklingande analgetiska effekter är önskvärda. ATC-kod: N01AX63. Förvaringsföreskrift: Förvaras ej i lägre
temperatur än –5 °C. Senaste översyn av produktresumé: 2010-06-16.
För mer information: www.fass.se.
Besök oss gärna i vår monter på Barnveckan.
AGA Gas AB
Linde Healthcare, 181 81 Lidingö
Tel. +46 (0)8 731 10 00,
www.linde-healthcare.se
Linde: Living healthcare
barnbladet #2/2011
23
Modern magnetkamera
med förmågan att söka och använda evidensbaserad kunskap.
Organisatoriska kännetecken
handlar om tid och resurser för
forskning, sjuksköterskors inflytande och auktoritet i organisationen och ledarskap och stöd
från personalledningen. Kollegor och läkare är också exempel
på organisatoriska faktorer som
är av betydelse för sjuksköterskors användning av forskningsresultat. För att möjliggöra verklig förändring och implementering behövs att forskningen
som bedrivs har en förankring i
klinisk verksamhet. Det behövs
också att sjuksköterskor som är
forskningsaktiva har en position i vården där de inte bara
kan påverka utan också kan fatta
beslut. I dagsläget saknas i stor
utsträckning karriärvägar inom
hälso- och sjukvård för barnsjuksköterskor med magister-,
master- eller doktorsexamen.
Speciellt om man vill stanna kvar
som praktiskt verksam i vården
och inte väljer att göra en administrativ karriär. Detta påverkar
naturligtvis möjligheten att omsätta forskningsresultat. Att använda forskningsresultaten
Sättet som forskningsresultat
kommuniceras på beskrivs som
vanliga hinder för sjuksköterskor, t ex att forskningsresultat
inte finns samlade på ett ställe,
slutsatser är oklara eller motstridiga, forskningen är fragmenterad och att det saknas replikering
av forskningsresultat. Vilken
forskning bedriver då sjuksköterskor? Och hur kan forskningen leda fram till evidens för att utveckla omvårdnad som är ändamålsenlig, effektiv och säker?
I en litteraturgranskning
(Mantzoukas, 2009) undersöktes
alla forskningsartiklar som var
publicerade i de tio högst rankade
omvårdnadstidskrifterna under
24
barnbladet #2/2011
åren 2000-2006 för att identifiera
design, metoder och område för
forskningen. Resultatet visade att
de allra flesta av artiklarna var
beskrivande (46%), förklarande
(27%) eller tolkande (5%). Endast 4% av artiklarna var hypotes/teori testande, 11% var utvärderande, 5% var jämförande och
2% undersökte samband. Den
övervägande delen av artiklarna
var icke experimentella (39%),
medan 13% hade en experimentell ansats, 16% utgick från
olika kvalitativa ansatser, 1% var
aktionsforskning, 1% fallstudier,
0.5% metasynteser, 2% metaana-
lyser, 5% litteratur granskningar
och 3% andrahands analyser. För
övriga artiklar var inte metoden
specificerad. De flesta artiklarna
behandlade praktiska/kliniska
områden (45%), 26% hälsopromotion, 11% profession, 8% rörde utbildning, 7% ledning/policy
och 3% etik mm.
Artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter kan vara
underlag för evidens inom omvårdnad om de uppfyller krav på
giltighet och tillförlitlighet. Men
för att kunna påverka policy,
riktlinjer och vård och omsorg
behöver vi göra fler studier och
publikationer som innefattar
randomiserade, kontrollerade
studier (RCT) där hypoteser/
teorier testas och systematiska
granskningar, metasynteser och
metaanalyser inom praktiskt
relevanta områden. För mig är
omvårdnad en praktisk disciplin.
Sambandet mellan omvårdnad i
praktisk verksamhet och omvårdnad som en forskningsdisciplin uppstår när forskningsfrågor grundas i och uppstår ur den
praktiska vården och när forskningsresultat förs tillbaka till
praktisk vård genom utbildning,
forskningskommunikation och
implementering. För att kunna
vara ett bidrag till samhället behöver omvårdnadsforskningen
vara en integrerad del av klinisk
verksamhet och utbildning och
forskningsresultaten implementeras i verksamheten.
För att kunna medverka till
att utveckla hälso- och sjukvård
för barn och ungdomar och deras familjer är det viktigt att fråga
dem om hur de har det och beskriva det. Men vi behöver också
utifrån deras upplevelser och
synpunkter utveckla och vetenskapligt testa och utvärdera vårdmodeller. Under fem år följde vi
familjer där ett barn insjuknade
i eller föddes med en långvarig
sjukdom (cancer (Björk, 2008),
diabetes (Wennik, 2007), för tidig födsel (Lundqvist, 2008)). Hela familjen (barn, syskon
(när det var tillämpligt) intervjuades och/eller observerades
i samband med barnets födelse/
insjuknande, och ett och tre år
därefter. Resultatet av dessa studier har sedan legat till grund
för andra studier där vi utifrån
familjernas upplevelser och synpunkter har utvecklat olika modeller för vård.
Några exempel
Ett exempel är en modell för
hemsjukvård för barn med can-
cer som utvecklades och testades
i en kontrollerad interventionsstudie vid Rigshospitalet i Köpenhamn. Inga incidenter eller
komplikationer inträffade under
studietiden. Resultatet visade att
den hembaserade vården underlättade för familjerna att gå hela
genom barnets sjukdom och
behandlingstid utan ökade kostnader. Familjens påfrestningar
minskade, familjen och barnet
kunde upprätthålla ett normalt
vardagsliv och behovet av trygghet och säkerhet upprätthölls
(Hansson et al,). Vårdmodellen
är nu implementerad som en integrerad del i den dagliga verksamheten vid kliniken. Ett annat exempel är att vi
utvecklade en modell för att
förbereda barn inför magnetisk resonanstomografi (MRI)
(Törnqvist, 2010). Barn med
hjärntumör genomgår ett stort
antal MRI undersökningar under sjukdoms- och behandlingstid och sövs oftast inför ingreppet. Detta leder i sin tur till en
ökad belastning på både barnet
och familjen. I en kontrollerad
experimentell studie testade vi
en modell som innehöll olika
former av åldersanpassade förberedelser. Resultatet visade att
med hjälp av åldersadekvat förberedelse kunde de flesta barn
mellan 3 och 9 år genomföra
MRI utan att sövas men med acceptabel bildkvalitet och till en
lägre kostnad. Med stöd från
Barncancerfonden implementeras nu nya rutiner Barn- och
UngdomsSjukhuset i Lund. I
ytterligare en annan studie vid
Barn- och UngdomsSjukhuset
i Lund jämförs sjukhusbaserad
vård och familjevård i en hemlik miljö när ett barn insjuknar i
diabetes i en RCT (Tiberg et al).
Samtliga studier har genomförts
av sjuksköterskor (i huvudsak
barnsjuksköterskor) med en
stark klinisk förankring och där
forskningen har bidragit till att
utveckla ändamålsenlig, effektiv
och säker omvårdnad.
Allt vad barnsjuksköterskor
tillsammans med övriga medarbetare gör är av betydelse. Kan vi
vetenskapligt mäta och förklara
det får det större betydelse.
Referenser
Björk, M. Living with childhood cancer – family member´s experiences and
needs. Akademisk avhandling, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. 2008.
Estabrooks CA, Floyd JA, ScottFindlay S, O’Leary KA, Gushta M.
Individual determinants of research
utilization: a systematic review. J Adv
Nurs. 2003 Sep;43(5):506-20.
Hansson, H. Kjærgaard, H, Schmiegelow, K, Hallström, I. Hospital-based home care for children with cancer - Family members’ experiences. I
progress.
Lundqvist, P. Children born prematurely – Their father´s experiences
and trends in mortality and morbidity
during a ten-year period. Akademisk
avhandling, Medicinska fakulteten,
Lunds universitet. 2009.
Mantzoukas S. The research evidence published in high impact nursing
journals between 2000 and 2006: a
quantitative content analysis. Int J
Nurs Stud. 2009 Apr;46(4):479-89.
Epub 2009 Feb 1. PMID:19187934
Tiberg, I , Carlsson, A, Hallström,
I. A methodological description of
a randomised controlled trial comparing hospital based care and care given in a home-like environment
when a child is diagnosed with type 1
diabetes. I progress.
Törnqvist, E. Going through magnetic resonance imaging – patient´s experiences and the value of information
and preparation for adults and children. Akademisk avhandling, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
2010.
Wennik, A. Living with childhood diabetes – family experiences and longterm effects. Akademisk avhandling,
Medicinska fakulteten, Lunds universitet. 2009.
mambaby.com
Får du frågor
om nappflaskor?
MAM First Bottle:
gör det lätt att växla mellan
flaska och bröst
Ring gärna vår sjuksköterska Carina Gunnarsson på
Bambino Mam, 08-545 180 70.
Flaskans ventilerade botten fungerar enligt en unik
naturlig flödesprincip och säkerställer därmed ett
jämnt mjölkflöde. Resultatet är att bebisarna håller
sig lugna och avslappnade när de fått mat – tack
vare att de inte svalt någon luft.
Du kan även beställa kostnadsfria prover och information om våra nappflaskor på [email protected]
INNOVATIV VENTILATION
Tema / barnkompetens
Kompetens på BVC
Vem är det egentligen
som får jobbet?
Barnsjuksköterskeutbildningen är ett specialistsjuksköterskeprogram. En barnsjuksköterska arbetar både förebyggande och med omvårdnad och behandling av barn/ungdomar 0-18år. Utbildningsprogrammet innehåller
neonatal vård, barnmedicin samt skol- och barnhälsovård, detta gör att barnsjuksköterskan har en bred utbildning
och yrkesvalen är många.
A
tt arbeta på en barnavårdscentral (BVC)
Annelie Arvidsson
Barnbladet
annelie70j@
hotmail.com
26
barnbladet #2/2011
innebär att man arbetar med det friska barnet.
Barnhälsovården följer barnen tills de är 6 år
och då skrivs över till skolhälsovården. På BVC följer
man barnets tillväxt och utveckling samt ger de vaccinationer som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. I både stort och smått är BVC-sjuksköterskan ett
stort stöd för familjen. För att arbeta på en barnavårdscentral måste du vara utbildad distriktssköterska eller
barnsjuksköterska.
Många vårdcentraler som söker sjuksköterskor till
sin BVC-verksamhet annonserar i första hand efter distriktssköterskor och under min barnsjuksköterskeutbildning hade vi en föreläsning av en BVC-sjuksköterska
som berättade om sitt jobb och avslutade sin föreläsning
med ”men ni måste ju läsa till distriktssjuksköterska om
ni vill jobba på BVC”. Vi blivande barnsjuksköterskor
kunde inte riktigt förstå varför vi skulle behöva läsa till
distriktssjuksköterskor om vi ville arbeta med barn på
BVC, vi förstod inte riktigt anledningen till varför det
skulle vara så. Jag tog senare upp detta med mina arbetskamrater på den barnavdelning där jag arbetar och
många av mina arbetskamrater berättade då att de varit
intresserade av att arbeta på BVC men att de hade slutat att söka utannonserade tjänster eftersom dessa alltid
gick till distriktssjuksköterskor.
Då vi i detta temanummer tar upp barnsjuksköterskekompetens såg jag min chans att ta reda på om och
i så fall varför det är så att distriktssjuksköterskor har
företräde till tjänster på barnavårdscentraler.
Jag började med att kika runt på annonser där vård-
centraler sökte sjuksköterskor till sin barnhälsovårdsverksamhet. I de utannonserade tjänsterna visade det
sig att det var mer vanligt att vårdcentralerna i norra
Sverige gav företräde till distriktssköterskor än till
barnsjuksköterskor. De vårcentraler som annonserade
efter personal till BVC i mellersta och södra Sverige
sökte efter både distrikts- och barnsjuksköterskor. Intressant att det skiljer sig så beroende på vart du bor
rent geografiskt! För att ta reda på varför det är så kontaktade jag sju vårdcentralschefer på olika geografiska
områden i Sverige. De hade alla heltidstjänster på sin
barnavårdscentral. Jag ställde tre frågor till verksamhetschefen för respektive vårdcentral/BVC:
1) Då ni söker ny personal till er BVC, eftersöker
ni då i första hand distriktssköterskor eller barnsjuksköterskor?
2) Vad är anledningen till detta?
3) Anser ni på er BVC/VC att distriktssjuksköterskan har samma barnkompetens som en barnsjuksköterska. Motivera gärna.
Alla vårdcentralschefer som jag talade med var mycket
vänliga och tog sig tid att svara på mina frågor och följande resultat visade sig:
På frågan om vilken kompetens de främst eftersökte
fick jag lite olika svar. De vårdcentraler som låg i Norrland eftersökte främst distriktssköterskor och anledningen till detta var att vårdcentralschefen ville kunna
använda sig av kompetensen som distriktssköterska på
den vårdcentral som låg i anslutning till BVC. Man me-
Tema / barnkompetens
nade att det fria vårdvalet gjorde att belastningen på
de mindre vårdcentralerna varierade ganska mycket.
Då BVC hade mindre belastning än vårdcentralen
kunde man flytta över viss procent av BVC-sköterskans tjänst till vårdcentralsverksamheten.
Cheferna på vårcentralerna i södra Sverige sökte
ofta barnsjuksköterskor i sina annonser men de jag
pratade med sa att de både anställer barnsjuksköterskor och distriktssköterskor. Dessa vårdcentralschefer nämnde inget om kombinerade tjänster mellan
vårdcentral och BVC. Det som alla var helt överens
om var att det i slutänden var den personliga kompetensen som var avgörande för vem som skulle få
jobbet. Cheferna var överens om att barnsjuksköterskans utbildning var en bättre utbildning om man
skulle arbeta med barn och att tidigare erfarenheter
från barnverksamhet naturligtvis var meriterande.
* * *
Om du vill läsa mer om arbetet på BVC kan jag rekommendera boken Barnhälsovård av Margaretha Magnusson, Elisabeth Hagelin, Claes Sundelin &Margareta Blennov utgiven 2009 på Libers förlag
Kompetensbeskrivning Barnsjuksköterska
Kompetensbeskrivningen är övergripande och
innehåller rekommendationer om krav på kunskaper, färdigheter och
förhållningssätt. Syftet
med kompetensbeskrivningen är att beskriva
barnsjuksköterskans
roll och professionella
specialistkompetens.
GASTROSTOMIPORT
MED LÅG PROFIL FÖR
BARN OCH VUXNA
– Ett sätt att äta
MIC-Key® gastrostomiport är en enkel, liten
och smidig produkt för att få näring, vätska
och läkemedel på ett säkert sätt vid olika
sväljningsbesvär.
MIC-Key® gastrostomiport finns i många
storlekar för individuell passform och bästa
komfort för både barn och vuxna.
MIC-Key® har en tydlig storleksangivelse och
märkt ballonginfart, BAL. Tillverkad i vävnadsvänlig silikon och levereras i kompletta set
MIC-Key® kopplingsslangar med säkerhetsspärr och klämma som gör det lätt att tillföra
näring, passar såväl spruta som aggregat.
Slangarna är DEHP fria.
Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38
E-post: [email protected] • www.medasverige.se • www.mic-key.se
Med den nya metoden MIC Introducer Kit
kan patienten få en MIC-Key® direkt.
barnbladet #2/2011
27
Tema / barnkompetens
NIDCAP
För tidigt född –
aktiv och kommunicerar via kroppsspråk
I Sverige föds omkring 100 00 barn per år. Tio tusen av dessa barn har behov av specialistvård på neonatalavdelning
– varav cirka 6000 är födda före fullgången tid, 600 mellan 29:e och 32:a graviditetsveckan och 300 födda före 29:e
graviditetsveckan.
Foto: Kerstin Niléhn
Vad skiljer det fullgångna barnet
från barnet som är för tidigt född?
N
Agneta Kleberg,
barnsjuksköterska, med dr
NIDCAP Master Trainer,
Karolinska NIDCAP
28
ansikte, söker och lockar till kontakt – en förutsättning för utveckling. För att behålla sitt lugn – under
samspelet – stöttar barnet sina händer mot kinden
umera vet vi att ett nyfött barn inte föds
eller bröstet, tar tag om sina händer och söker stöd för
som ett ”tomt blad” som ska fyllas utan är
sina fötter. På detta sätt upprätthåller barnet kroppskompetent, alla sinnesorgan fungerar och
lig balans och kan fortsätta samspela samtidigt som
barnet använder självreglerande strategier för att
det andas lugnt och behåller frisk färg. När barnet seuppnå eller behålla inre balans. Vuxna kan stänga ute
dan blir trött signalerar det tydligt med att skruva på
bakgrundsljud från trafik eller ventilation, vända sig
sig och vända sig bort
bort från starkt soleller börja gråta. På
ljus eller skymma ljuså sätt talar barnet
set med handen, lägom att det behöver
ga ena benet över det
vila, tröstas, är hungandra eller vila hakan
rigt och vill suga eller
i handen under en fövåt och behöver en
reläsning, vrida på sig
torr blöja. Snart lär
eller krypa ihop för att
sig barnets föräldrar
hitta en skön sovställtolka vad barnet vill
ning. Ett fullgånget
och svarar adekvat
friskt barn kan stänga
på barnets behov.
ute ljud från lekande
Även det för tidigt
syskon samtidigt som
födda barnet är komdet ammas. pentent men klarar
Det fullgångna nyBarnet griper tag om sin mammas finger och kommer till ro.
inte flera stimuli
födda barnet kryper
samtidigt. Orsaken är att barnets hjärna ännu inte är
till bröstet och söker mammans ansikte och blick.
moget att filtrera intryck varför det mycket underOm ingen stör deras samspel kommer barnet att ta
burna barnet är mycket känsligt och ofta överreagetag om bröstet och börja suga. Sedan somnar barnet
rar. Barnet blir oroligt och kan börja andas mer oregott i mammans famn. Det nyfödda barnet kan hangelbundet med andningspauser och pulsfall och har
tera flera stimuli samtidigt – såsom ljud- och syninsvårt att på egen hand stoppa sina reaktioner. Så länge
tryck, smekningar eller att bli vaggad. Att barnet är
barnet är omoget och känsligt övervakas därför hjärtmoget att uppnå lugn alert vakenhet gör att det kan
slag, andetag och syresättning via monitor under en
lyssna till och vända sig mot sin förälders röst och
barnbladet #2/2011
Tema / barnkompetens
• Fysiologiska systemet som kan observeras från
barnets andningsmönster, hudfärg, kroppstemperatur och magtarmaktivitet
• Motoriska systemet som observeras från barnets
muskelspänning, rörelser i ansikte, bål, armar
och ben, samt om barnet kroppsläge
• Systemet för reglering av vakenhet och sömn observeras från barnets växlingar av vakenhetsoch sömnstadier, hur tydliga de är och hur övergången från sömn till lugn vakenhet, till aktiv
vakenhet och till upprörd och gråtande ser ut
• Systemet för uppmärksamhet och samspel kan
observeras då barnet är i stånd att uppnå lugn
fokuserad vakenhet. Barnet söker syn- och
hörselintryck från omgivningen och använder
dessa för sin utveckling
• Systemet för självreglering observeras från barnets strävan att uppnå stabilitet genom närmade eller undvikande beteenden. Barnet använder olika strategier och sätt för att dra sig undan, undvika, olämpliga stimuli från miljö eller krav det utsätts för eller att närma sig stimuli som är lämpliga för barnets aktuella förmåga
att ta in dem burna barnet behöver andningsstöd i form av respirator. När det börjar andas med mindre stöd andas
barnet mycket oregelbundet, ansträngt, omväxlande
ytligt - med pauser – och djupt. Successivt blir andetagen alltmer regelbundna och lugna – utan ansträngning. Magtarmsystemet mognar och barnet
får allt lättare att ta emot och smälta bröstmjölken.
Barnets rörelser är till en början yviga och svepande,
vid ansträngning spända och utsträckta och det har
svårt att på egen hand komma till ro. Om barnet får
för lite hjälp tar energin slut och barnet blir matt –
muskelkraften avtar. När barnet växer och mognar
ökar energin och barnets rörelser blir alltmer lugna
och förfinade. Barnets sömn och vakenhet är först diffusa och växlar snabbt. Snart kommer barnet att nå
både ytlig och djup sömn längre stunder (viktigt för
hjärnans mognad), växla lugnt mellan sömn och vakenhet, orka protestera högt samt klara av att stanna
i lugn fokuserad vakenhet - en förutsättning för kontakt och samspel.
Barnet strävar alltid efter att samordna de olika
systemen. Så snart barnets alla delsystem är i balans
är barnet redo för nästa utvecklingssteg. Man kan
jämföra det med ett barn som länge kunnat cykla på
en trehjuling och nu vill lära sig cykla på en tvåhjuling. Först kan barnet inte hålla balansen varför en
av föräldrarna måste hålla i och springa med. Barnet
är upphetsat, hjärtat slår snabbt och kinden är högröd (fysiologi), musklerna spända (motorik), barnet ivrigt (förhöjd vakenhet) och lyssnar inte på råd
(uppmärksamhet och samspel). Efter idog träning
slappnar barnet av. Barnet andas lugnare, spänningen
i musklerna minskar – balans infinner sig - och bar-
Hand till mun, kikar upp.
Foton: Ann-Sofi Ingman, Karolinska NIDCAP Training Center
del av vårdperioden. På grund av sin neurologiska
omognad – myelinisering av neuronets axon sker
sent – har för tidigt födda barn en fördröjd reaktion
på händelser. Erfaren personal med ett ”tränat öga”
kan observera förändringar via barnets kroppsspråk
– beteenden - innan det ”ger utslag på monitorn”. När det underburna barnet uppnår fullgången
tid kan det fortfarande reagera med instabilt andningsmönster, oroliga kroppsrörelser och genom att
vända sig bort eller dåsa till som reaktion på ljud- och
ljusstimuli, omvårdnad eller på samspel om det inte
är redo – i balans. Detta mönster avtar allt eftersom
barnet mognar och de flesta kommer att hinna i kapp
sina fullgånga kamrater.
För tidigt födda barn är kompetenta och deltar
aktivt till sin egen utveckling
Det för tidigt födda barnet utvecklas i små steg.
Från början orkar barnet bara ta emot ett intryck i
taget, såsom att bli stilla omhållen, ligga hud mot hud
i sin förälders famn eller höra förälderns lugna välbekanta röst. Successivt mognar barnet och kommer
att klara av flera intryck samtidigt. Als – utvecklingspsykolog - beskriver i den Synaktiva teorin barnets
utveckling av beteenden utifrån fem olika delsystem.
De olika delsystemen är:
Dessa delsystem – barnets inre miljö - samverkar och
utvecklas samtidigt. De påverkas hela tiden av den
yttre miljön som antingen kan störa eller stödja barnet. Genom att observera barnets reaktioner på stimuli från miljön kan den anpassas efter barnets tolerans och känslighet och på så sätt stöds barnets utveckling.
Först är funktionen i delsystemen omogna, successivt mognar de och förfinas. Det extremt underInte riktigt redo för samspel än. Efter att ha vant sig vid
ljuset ”släpper barnet in” sin mamma genom att ta bort
händerna för ansiktet.
barnbladet #2/2011
29
net blir uppmärksamt och börjar lyssna på
instruktioner och kan träna mer effektivt.
Snart kan stödet släppas och barnet cyklar
iväg, lycklig med nya färdigheter i bagaget
- ett nytt utvecklingssteg har uppnåtts. Det
behövs en viss mängd stress för att barnet
– även för det underburna – ska utvecklas.
Önskan till utveckling, att anta utmaningar, pågår så länge människan är frisk och
framåtorienterad.
I barnets strävan att nå balans finns en
spänning mellan två motpoler av beteenden, närmande och undvikande. Ett barns
i balans – andas utan ansträngning, ligger
skönt ihopkrupen och har uppnått lugn
vakenhet – kan söka sin förälders röst och
ansikte. Är barnet inte redo för kontakt - i
obalans – vänder det sig bort, blundar, drar
ihop ansiktet eller sträcker upp händerna
framför sig för att dra sig undan kontakt.
Vid varje utvecklingssteg visar barnet en
tröskel för närmande eller undvikande.
Om stimuli är anpassade till barnets aktuella utvecklingsmål kommer barnet att
närma sig dessa. Kommer däremot stimuli
olämpligt, är för komplicerade eller för
kraftiga, kommer barnet att undvika dem.
Även ett extremt för tidigt fött barn
är kompetent – har förvärvade självreglerade strategier med sig från fosterlivet
– och strävar efter att nå och behålla balans för att komma till ro. Barnet försöker
dra sig undan störande intryck genom att
t.ex. lägga handen över ansiktet eller örat,
dra ihop ansiktet eller vända sig bort. Det
griper efter något i sin närhet eller söker
stöd för fötterna för att lugna sina oroliga
rörelser. Det försöket dra armen och handen mot munnen och sugsöker, tar tag och
suger på en liten napp som erbjuds och blir
lugn. Självreglering handlar både om vilka
ansträngningar barnet gör och hur mycket
hjälp barnet behöver från sina föräldrar eller vårdare och från den omgivande miljön. Ju omognare och sjukare barnet är
desto mer stöd behöver det. Allteftersom
barnet mognar och tillfrisknar blir det mer
framgångsrik i sina försöka att nå balans
och behöver då mindre hjälp. Als talar om
tecken på obalans, tecken på försök till
självreglering och tecken på framgångsrik
självreglering.
Genom att försöka urskilja det för tidigt
födda barnets tecken på välbefinnande –
balans - och tecken på ansträngning – obalans – kan miljö, omvårdnadsåtgärder och
samspel anpassas efter barnets mognadsgrad och på så sätt stöds och optimeras det
30
barnbladet #2/2011
för tidigt födda barnets utveckling. Utifrån den Synaktiva teorin har Als utvecklat
en vårdmodell som innefattar upprepade
strukturerade observationer av barnets
beteendereaktioner på miljö och vård.
Barnet observeras förslagsvis var sjunde
till var fjortonde dag före under och efter
vårdhandling. Utifrån dessa beskrivs i berättande form vad som hände och hur barnet reagerade på dessa händelser. Vidare
beskrivs vad barnet strävade efter – aktuella utvecklingsmål - och förslag ges i syfte
att stödja dessa. Sammanfattning av en
beteendeobservation:
Från denna observation visar Mats att han
är en kompetent och känslig liten pojke. Sin styrka visade han genom att hålla sin
puls stabil under hela observationen. Under några korta stunder då han andades
lugnt blev hans andetag regelbundna. Efter kortare andningspauser skruvade Mats
på sig och drog djupare andetag vilket verkade trigga honom att andas mer effektivt. Detta tillsammans kan vara ett tecken på att hans andningssystem håller på att
mogna ytterligare och att han kommer att
kunna andas allt längre stunder utan andningsstöd. Mats behöll stabil hudfärg under vila. Med det stöd han hade i bädden
och Lenas händer – i samband med blöjbyte och sondsättning – lyckades han dra tillbaka armar och ben mot kroppen igen efter att ha sträckt ut dem. På så sätt lyckades
han ta tag om sina händer och komma till
ro. Mats grep också tag om sin andningsmask, filten eller Lenas hand vilket hjälpte
honom lugna sina oroliga rörelser i samband med vård. Så fort Mats blev lugn tittade han upp och vände sig mot Lenas röst
och ansikte. Väl till ro i hennes famn höll
han kvar hennes blick en kort stund innan
han dåsade till. Efter att ha vilat en stund
började han söka aktivt, tog tag om Lenas
bröst och började suga. Han sög med kraftiga frekventa tag en stund innan han började ta allt längre pauser mellan tagen. Efter tio minuter släppte Mats bröstet och
somnade med munnen halvöppen mot
Lenas bröst. Han såg rofylld ut.
Mats visade sin känslighet genom att
andas oregelbundet med pauser, bli blek
och mörk runt munnen i samband med
och efter blöjbyte och sondnedsättning.
Då stödet i hans närhet helt försvann, som
på vågen, lyckades inte Mats i sina försök
att dra tillbaka armar och ben och tappade
därför lite kraft. Han låg med sina armar
och ben tungt ner mot underlaget. Mats
reagerade på häftiga ljud med att rycka till
I kroppen och vakna och behövde hjälp för
att komma till ro igen.
Utvecklingsmål: Mats såg ut att sträva
efter att andas alltmer effektivt genom att
skruva på sig och ta djupare andetag. Han
strävade också efter att bli alltmer framgångsrik i att komma till ro genom att ta
tag om filten, sina egna händer, andningsmasken, sin mammas finger eller att ta stöd
med fötterna mot bädden. Detta sätt kan
hjälpa honom spara energi till att växa och
orka amma längre stunder. Mats såg också
ut att sträva efter att svara på sin mammas
välbekanta röst genom att vända sig mot
henne och hålla kvar hennes blick längre
stunder. Detta visar att Mats är på väg att
fördjupa samspelet mellan sig och sina
föräldrar.
Huvudrekommendationer
Miljön: Fortsätt att ha en lugn, dämpad och
dunkel miljö så Mats får sitt behov av vilsam sömn för att samla kraft och växa. Fotsätt att behålla den dämpade miljön med
anpassat ljust då han är vaken, för att underlätta för honom att hålla ögonen öppna
när han söker kontakt med sina föräldrar. Tänk på möjligheten att lägga rullade
filtar även på vågen, vilket hjälper Mats att
ta stöd mot om han blir orolig och sträcker
på sig, eller prova lägga Mats på sida, vilket
kan underlätta ytterligare för honom när
han försöker dra armar och ben tillbaka
mot kroppen igen.
I samspel med Mats: Fortsätt att göra
Mats uppmärksam på din närvaro genom
din ljusa röst och att lägga dina stilla händer om honom – att lyssna på honom,
stödja honom med dina stilla händer och
att ge honom pauser under tiden du sköter
om honom.
Fortsätt att lägga dina händer om Mats
för att hjälpa honom komma ihåg att andas. Tänk på möjligheten att ta hans hand
och försiktigt trycka hans handflata, lägga
honom försiktigt på sidan eller ta upp honom i din famn för att stimulera honom
att andas igen.
Fortsätt att tala lugnande till Mats och
håll honom stilla när han blir upprörd och
ledsen och fortsätt att reagera och svara honom när han visar att han är hungrig och
vill suga – han rör munnen mjukt, sträcker
ut tungan lite och tittar upp.
Referens
Als, H (1999). Reading the premature Infant. In
E. Goldson (Ed.), Developmental Interventions in
the Neonatal Intensive Care Nursery (pp 18-85).
New York: Oxford University Press.
Tema / barnkompetens
Den goda sjuksköterskan
Hur ska en sjuksköterska vara om barnen får bestämma? Vilken kompetens är
viktig ur barnens perspektiv? Det finns ett par studier där barn fått uttala som
om den goda sjuksköterskan.
B
rady (2009) intervjuade 22 barn i åldrarna
Berit Finnström
Barnbladet
32
barnbladet #2/2011
7-12 år, bl a i syfte att belysa vad barnen ansåg
vara kännetecknande för en bra sjuksköterska. Barnen hade en mängd synpunkter och många
handlade om kommunikationen mellan barnet och
sjuksköterskan. Det var t ex viktigt vilka ord sjuksköterskan använde när hon/han pratade med barnen. De tyckte om när sjuksköterskan använde smeknamn på dem och ord som visade att hon/han kände
ömhet för barnet: ”She calls med sweetie pie”. Att få
beröm efter att ha klarat av ett blodprov eller någon
annan obehaglig procedur uppskattades av barnen.
Barnen var mycket känsliga för sjuksköterskornas
tonläge och kroppsspråk. Att sjuksköterskornas log
och att de hade ”smiling eyes” var något som många
barn pratade om. Sjuksköterskor ska vara snälla, glada, lugna och vänliga, medan ”the bad nurse” är arg,
grinig, högljudd och inte lyssnar på vad barnet säger.
I en finsk studie (Pelander, Leino Kilpi & Katajisto
2007) besvarade 388 barn i åldrarna 7-11 år ett frågeformulär. I den studien framkom att de flesta barnen tyckte att sjuksköterskorna var ärliga och snälla.
Barnen ansåg att sjuksköterskorna tog bra hand om
dem (94%) och lyssnade på dem (83%) men de ansåg
samtidigt att bara 23% av sjuksköterskorna faktiskt
tog hänsyn till barnens åsikter och bara 1/3 av sjuksköterskorna uppmuntrade och tröstade dem.
Bradys studie (2009) visade att barnens syn på
sjuksköterskorna baserades på en integration av
sjuksköterskornas utseende, kroppsspråk och det
talade ordet. Barnen iakttog och tolkade sjuksköterskornas beteende, ansiktsuttryck, kroppshållning
och rörelser. En pojke ansåg att en sjuksköterska som
stod med tummarna i fickorna signalerade stroppighet, vilket betydde att hon inte lyssnade eller brydde
sig om patienten. Sjuksköterskan skulle vara ren och
se välvårdad ut och inte ha för mycket make-up. Sjuksköterskans val av skor diskuterades också.
Brady skriver att barnen noga observerar vad
vårdpersonal gör och att de var oroliga för att vården
inte skulle bedrivas på ett säkert sätt. Barnens resonemang om säkerhet var starkt kopplat till deras syn
på sjuksköterskans kompetens. De blev oroliga om
sjuksköterskan visade ett osäkert beteende.
Sjuksköterskans hår skulle vara rent och barnen
visste att om sjuksköterskans hår föll ner i sår eller i
barnets mat kunde det innebära risker för dem. Personalens handhygien och att de använde förkläde var
ett annat område som barnen hade under uppsikt.
Flera av barnen hade legat mycket på sjukhus och de
var medvetna om sin egen sårbarhet och om risken
att få en infektion och var därför noga med att vakta
på personalens hygien.
Det är viktigt att sjuksköterskan är professionell.
I både Bradys (2009) och Pelander, Leino Kilpi och
Katajistos (2007) studie framkom att det var viktigt
för barnen att sjuksköterskan är kunnig och skicklig.
Barnen förväntade sig att den goda sjuksköterskan
skulle kunna utföra sina arbetsuppgifter snabbt och
säkert utan att göra dem illa. Var sjuksköterskan hade
hämtad denna kunskap var dock inte helt klart för
barnen. En pojke i Bradys studie trodde att sjuksköterskan kanske hade tittat på ”doktorsfilmer” på TV.
En bra sjuksköterska har många goda egenskaper.
Hon/han ska vara ärlig, kunna lyssna, inge förtroende, vara trevlig, hjälpsam, mild, lugnande, glad och
Tema
/ barnkompetens
Tema
/ pedodonti
vänlig, vilket påtalades i både Bradys och Pelander,
Leino Kilpi och Katajistos studier. Speciellt uppskattade barnen ärlighet, särskilt inför procedurer som
kunde vara smärtsamma. En bra sjuksköterska vet
också vilka intravenösa läkemedel som kan göra ont
och ger dem långsamt. Hon/han har omsorg om barnet och försöker att underlätta för barnet. Ett barn
trodde att om sjuksköterskan inte var varsam så kunde det bero på att hon/han inte tyckte om patienten.
Sjuksköterskan ska vara bra på distraktion. Lekens betydelse betonades och en bra sjuksköterska
ska vara rolig och kunna spela spel och umgås med
barnen (Brady 2009). Detta verkar dock inte helt lätt
att uppnå; bara drygt hälften av sjuksköterskorna i
Pelander, Leino Kilpi och Katajistos studie pratade om
saker med barnen som de tyckte var intressanta!
Barnen pratade i olika termer om att sjuksköterskan
måste vara pålitlig, ta jobbet på allvar och vara kompetent för att barnet skulle kunna känna förtroende, men
minst lika viktigt var att hon/han kunde skoja och genomföra vårdåtgärder på ett lekfullt sätt (Brady 2009).
Referenser
Brady, M. (2009). Hospitalized children’s views of the
good nurse. Nursing Ethics, 16(5) 545-560.
Pelander T, Leino Kilpi H & Katajistos J (2007). Quality of Pediatric Nursing Care in Finland. Children’s
Perspective. J Nurs Care Qual, 22 (2)185-194
Två utredningar som berör barnsjukssköterskans utbildning och kompetens
R
iksföreningen för barnsjuksköterskor
(RfB) verkar 3ör att främja och bevaka
professionell utveckling för sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård bland barn och
ungdom.
FN:s konvention om barnets rättigheter och
Nordisk standard för barn och ungdomar
inom hälso- och sjukvård, framtagen av Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) är
vägledande för Riksföreningens arbete.
I standarden kan man läsa: Personal som
vårdar och behandlar barn ska ha sådan
utbildning och kompetens att de kan möta
de fysiska och psykiska behoven hos barnet
och dess familj.
Den senaste tiden har specialistsjuksköterskeutbildning och kompetens varit föremål
för intresse på olika sätt. Utredningar och debatt har både direkt och indirekt berört den
kompetens som barn och deras nära möter
hos sjuksköterskor i hälso- och sjukvård.
I dagens barnsjukvård, barn- och ungdomspsykiatri och habilitering kan barn och
föräldrar möta sjuksköterskor som har enbart
grundutbildning och också varierat slag av
vidareutbildning. I barnhälsovård och skolhälsovård möter de däremot oftast specialistutbildade sjuksköterskor med inriktning mot
distrikt eller barn och ungdom.
Specialistsjuksköterska med inriktning mot
hälso- och sjukvård bland barn och ungdom
är en av 11 specialiseringar för sjuksköterskor
som för närvarande är reglerade.
Under 2010 lämnades två rapporter till
regeringen; en från Högskoleverket om
examensordningen för specialistsjuksköterskeexamen (Rapport 2010:5) och en från
Socialstyrelsen om behörighet för olika
reglerade yrken (SOU 2010:65), varav en av
dessa var specialistsjuksköterska. Socialstyrelsens huvudsakliga uppdrag var att utreda
bristen på specialistsjuksköterskor och föreslå
åtgärder som ska syfta till att fler sjuksköter-
skor utbildar sig.
Ingen av utredningarna gav någon tydlig
riktning för framtiden utan föreslår fortsatt
utredning av frågan. Däremot lyfts behovet av utveckling och förändring fram. Det
påtalas att utbildningen inte riktigt motsvarar
vårdgivarnas och arbetsgivarnas önskningar
och behov och att utbildning och inriktningar
kan behöva förändras för att möta framtidens
sjukvård. Behovet av mer effektivt samarbete
mellan lärosäten och hälso- och sjukvård lyfts
fram i båda utredningarna.
Ett oroande perspektiv som framkommit i
utredningarna är behovet av specialistsjuksköterskor som har en generell kompetens möjlig
att nyttja inom många olika verksamheter.
Detta skulle kunna innebära att specialistsjuksköterskor i verksamheter där barn och ungdom får främjande, stödjande och vårdande
insatser inte har motsvarande barnkompetens
som dagens utbildning ger.
I högskoleverkets rapport om examensordning visas på olika möjligheter i förhållandet
mellan yrkesexamen och akademisk examen
men förslaget att skilja dem åt ses som en
bättre lösning.
Styrelsen för RfB har under pågående utredningar aktivt deltagit i Svensk Sjuksköterskeförenings (SSF) och Vårdförbundets arbete
med att bevaka frågan om sjuksköterskors
kompetens. SSF har nyligt avgett remissvar
som vi har ställt oss bakom. Här förespråkas
behovet av en Specialistsjuksköterskeexamen
som även omfattar minst magisterexamen.
SSF framhåller även behovet av en översyn
av inriktningarna så att de motsvarar vårdens
kommande behov.
Vi som representerat RfB har i samarbetet
med SSF och Vårdförbundet särskilt lyft fram
behovet av Specialistkompetens i omvårdnad
av barn och ungdom både inom hälso- och
sjukvård. En generell specialistsjuksköterskeexamen skulle allvarligt äventyra barn och
ungdomars särskilda behov. Vi kommer fortsatt att verka för att vår särskilda kompetens
får en särställning i hälso- och sjukvård så att
barn och ungdomars rättigheter tas till vara.
Vi kommer också att verka för en utveckling
så att Specialistsjuksköterskor med inriktning
mot hälso- och sjukvård bland barn och ungdom får möjlighet att fördjupa och bredda sin
kompetens och verka för en god omvårdnad
av barn och ungdom.
Då vi åberopar särställning för inriktning
mot barn och ungdom för specialistsjuksköterskeexamen lutar vi oss mot FN:s konventionen om barnets rättigheter, där det bland
annat står att läsa att:
Konventionsstaterna skall till det yttersta av
sin förmåga säkerställa barnets överlevnad
och utveckling.
Konventionen betonar kompetens och kvalitet i insatserna för barn och ungdomars hälsa
och fastställer att vård av barn ska uppfylla
normer för säkerhet och hälsa, personalens
antal och lämplighet ska vara adekvat och det
ska finnas behörig tillsyn av verksamheten.
Barn och ungdomar ges en särställning
genom att uttrycka att alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder ska
vidtas för att genomföra de rättigheter som
erkänns i konventionen med utnyttjande till
det yttersta av tillgängliga resurser.
Utifrån Barnkonventionen blir därför barn
upp till 18 år en särskilt prioriterad grupp och
samhället borde ha en skyldighet att ge förutsättningar för att särskild barnkompetens
finns hos sjuksköterskor som har uppdrag
i barns sjukvård och hälsovård, barn- och
ungdomspsykiatri samt habilitering.
Fortsätt följa den spännande utvecklingen
och hör gärna av dig till styrelsen via hemsidan om du har synpunkter.
Maria Forsner, styrelseledamot i RfB
barnbladet #2/2011
33
Speakers corner
Svar till Speakers Corner och insändaren i Barnbladet #1.11:
Är det du eller jag som ammar?
Ä
r det du eller jag som ammar? Artikeln sätter ord på ett flertal funderingar jag haft under en längre tid. Själv har jag fått möjligheten att uppleva amningen och dess frågeställningar från bägge sidor då jag haft förmånen att genomgå såväl barn- och ungdomsvidareutbildningen som
barnmorskeutbildningen och i dag arbetar både inom
BVC och MVC.
Som barnmorska informerar jag föräldrargrupper
om amning, om hormonerna som sätts i omsättning i
samband med den och om alla de kroppsliga förändringar som kan äga rum. Detta för att i möjligaste mån
förbereda föräldrarna på vad som väntar. Med i möjligaste mån menar jag att allt trots allt är hypoteser, ingenting är ännu upplevt och det är svårt för de blivande
föräldrarna att föreställa sig. Inte heller går eventuella
svårigheter att förutse. Under föräldrarutbildningen
tar vi även upp att alla inte kommer kunna amma och
att det inte skall behöva ske till varje pris. Livet är inte
alltid svart eller vitt men vi informerar om att amningen är den bästa maten för barnet inte bara för att
det är fantastiskt ur näringssynpunkt utan även för
anknytningen, närheten och bekvämligheten.
I min roll som barnsjuksköterska på BVC kommer jag i kontakt med nyfödda och deras mammor
redan första veckan. Det är snarare regel än undantag
att amingen ännu inte flyter och är ett stort stressmoment för den nyblivna familjen. Detta i kombination
med alla de hormoner som sätts i svallning gör att den
första rosa skimrande bebistiden inte alltid blir vad
man innan trott. I detta skede kliver vi in och hjälper
familjen med allt från barnens viktutveckling, mammornas hormonförändringar, mjölkstockningar mm.
Med detta sagt och bägge rollerna i åtanke måste
jag hålla med skribenten om att amningen främst bör
falla på BVC-sköterskans bord. Med dagens BB-vård,
som varierar mellan sex timmar och ett par dagar, är
inte barnmorskans roll och dess bidrag för amningen
självklar. Givetvis gör de en insats för den initiala am-
34
barnbladet #2/2011
ningen men faktum är att amningen hinner sällan
komma igång under vistelsen och när mammorna
väl är hemskrivna hänvisas de till amningshjälpen.
Barnmorskorna är dock duktiga på att ta plats och
hänvisa till de nyförlösta som på BB behöver barnmorskans hjälp. Man bör dock ha i åtanke att på BB
finns bara barnmorskor. Barnmorskorna i sin tur tar
gärna hjälp av och involverar gynekologer. Dessa har
ingen insyn i eller erfarenheter av amningen och dess
initiala svårigheter. När livsmedelsverket i oktober
bjöd in till den nationella amningskommittén fanns
ett flertal gynekologer bland oss inbjudna. Deras närvaro bör kanske inte vara den prioriterade.
Precis som det nämns i artikeln är det ingen profession som äger amningen, dock har den grupp som
utåt sett tagit mest plats varit barnmorskorna och det
är dags för bvc-sköterskorna att höja sina röster för
att ta plats i amningsforumen. För verkligenheten
är den att det är barn- och distriktssjuksköterskorna
som dagligen kommer i kontakt och arbetar med amningsrådvilla mammor och pappor.
Haide Anisian
barnmorska & barnsjuksköterska
Läsarreaktion
Hej
Blir synnerligen upprörd när jag läser BVC sköterskans påhopp av att barnmorskor skall vara bättre än
BVC-syrror när det gäller amning. Insändare som
denna ökar motsättningar i stället för minskar dom.
På vår Barnmorskemottagning har vi ett utmärkt
samarbet där BVC håller i amningsinformationen för
blivande föräldrar. Målet för MVC och BVC är samma - en bra fungerande amning för mor och barn!
Se möjligheterna istället för svårigheterna det vinner alla på.
Anna-Lena
barnmorska
Ett sjukgymnastiskt perspektiv på bedömning
av barns tidiga motoriska förmåga
Hur observera och när reagera?
Många barn med motoriska problem kommer olyckligt sent till sjukgymnasten. Barnsjuksköterskor, särskilt de som
arbetar inom barnhälsovården, har en viktig uppgift att tidigt identifiera barn med utvecklingsavvikelser, däribland
motoriska. För det lilla barnet är den motoriska förmågan ett viktigt redskap för att tidigt kunna samspela med föräldrarna, för att lära sig om sig själv och sin omgivning. En väl fungerande växande motorisk förmåga ger självförtroende
och nyfikenhet. Motsatsen leder till frustration och förseningar också i barnets övriga utveckling. Här har sjukgymnasten en viktig roll att spela – en roll som måste tas i anspråk tidigt!
V
Kristina Persson
docent och legitimerad
sjukgymnast
Akademiska
Barnsjukhuset
Uppsala
36
barnbladet #2/2011
av reflexer som så småningom övergick i mer avanarför är motorisk utveckling viktig? När
cerade reaktioner för att slutligen lämna plats för viljag föreläser använder jag mycket film. Det
jestyrd motorik.
är ett effektivt sätt att beskriva vad ett barns
När ultraljudet togs i bruk på 70-talet kunde fostmotoriska förmåga används till. Det blir tydligt att
rets rörelser studeras på ett helt nytt sätt och reflexbarnets rörelser inte bara är viktiga i sig utan är ett
tänkandet utmanades. Prechtl
redskap för interaktion, lek och
och medarbetare (1) visade att
inlärning. Genom sina rörelfostret kunde utföra spontana,
ser upptäcker barnet sin egen
Om författaren
icke reflexstyrda rörelser. Thekropp, utvecklar rörlighet, koKristina Persson är docent och legitimerad sjukgymnast med specialistkompelen och medarbetare (2) utförde
ordination, fysisk styrka och uttens inom pediatrik. Hon har arbetat
experiment där de kunde visa att
hållighet. I takt med den ökanmed barn sedan mitten av 70-talet,
gångreflexen inte alls försvann
de rörelseförmågan kan barnet
först inom habilitering men sedan på
vid en viss ålder som tidigare
upptäcka och hantera sin omAkademiska barnsjukhuset i Uppsala
beskrivet
utan kunde fås att förgivning. Motorik och percepdär hon fortfarande är verksam. Hon
arbetar främst med små barn som
svinna eller komma fram igen
tion interagerar och banar väg
kommer på remiss från barnhälsovårgenom att laborera med barnets
för den kognitiva utvecklingen.
den eller från specialistmottagningar
vikt. Genom att sätt tyngder på
vid barnsjukhuset. Hon deltar också i
barnets
ben försvann reflexen
Insikter om hjärnans utveckling
den neonatala uppföljningen av för tioch
när
vikten minskades vid
och funktion
digt födda barn. I sin forskning har hon
framför allt fokuserat på att utveckla
gång i vatten återkom den. ExKunskapen om hjärnans utundersökningsmetoder för att tidigt
perimentet ville visa att även
veckling har accelererat under
identifiera barn med olika motoriska
yttre faktorer spelar roll i den
senare år vilket har lett till ett
problem. Strukturerad Observation av
motoriska utvecklingen.
förändrat synsätt på motorisk
motorisk prestation (SOMP-IT®) berör
Nu presenterades så kallade
utveckling och därmed på sjukbarn under det första levnadsåret. Hon
föreläser gärna och håller kurser. Se
systemdynamiska teorier som
gymnastens åtgärder. Fram till
www.somp-it.se.
poängterade miljöns betydelse
senare delen av 1900-talet styrför barnets motoriska utveckdes teorierna av ett hierarkiskt
ling. Barnets fysiska utveckling
tänkande där huvudsakligen
och omgivningens specifika krav på perception och
hjärnans tillväxt och mognad styrde den motoriska
motorik lyftes fram vid sidan om hjärnans tillväxt
utvecklingen. Inflödet från miljön tänktes spela en lioch mognad. 1981 belönades Hubel och Wiesel (3)
ten roll. Det nyfödda barnets motorik styrdes enbart
Fotograf: Erik Candray
med nobelpriset för sina studier av den tidiga synutvecklingen. Med hjälp av kattungar visade de att synförmågan går förlorad om synen inte får användas.
Det betydde i en vidare mening att system behöver
användas för att hjärnans funktion ska utvecklas på
ett optimalt sätt. Och det bör ske i rätt fas av hjärnans
utveckling. Varför är tidig sjukgymnastisk behandling viktig?
De nya forskningsresultaten gav tydliga incitament
till sjukgymnaster att bemöda sig om att upptäcka
problem så tidigt som möjligt för att kunna sätta in effektivare åtgärder. Förutom att försöka komma åt den
primära störningen i styrningen av barnets rörelser,
det vill säga hjärnans funktion, syftar de sjukgymnastiska åtgärderna till att förhindra onödiga sekundära
problem. En avsaknad av eller bristande rörelseförmåga leder snabbt till kontrakturer, muskelsvaghet,
bristande kondition och motorisk kontroll (koordination). Eftersom rörelseförmågan utgör ett viktigt
redskap för annan inlärning läggs stor vikt vid att ge
barnet så många tillfällen som möjligt till normala
motoriska och perceptuella erfarenheter. Att möjliggöra fullödig interaktion med föräldrar och andra i
barnets omgivning genomsyrar också våra åtgärder.
Med tanke på hur barns inlärning går till – genom oerhört många upprepningar och variationer på
samma tema – så sker den huvudsakliga träningen
(leken) i barnets egen miljö tillsammans med föräldrar och andra viktiga personer. Sjukgymnastens uppgift är att bidra och uppmuntra med specifika kunskaper så att barnets utmaningar läggs på rätt nivå.
På så sätt banas väg för barnets lust att komma vidare
i sitt undersökande av omvärlden med en bibehållen
nyfikenhet och positiv självkänsla!
Miljön påverkar barns motoriska förmåga
Det finns flera aktuella exempel på att barns motoriska förmåga påverkas av miljön. Idag tillbringar barn
mycket tid i barnvagnen, i babysitter och bilstol, i bärschalar och så vidare. Tiden minskar för barnets egna
Calma:
En unik produkt
utformad för bröstmjölk
Med Calma kan barnet lätt skifta
från bröstet till Calma
och tillbaka till bröstet igen.
Varje barn har ett unikt sugmönster med pauser för att svälja och
andas. Genom att använda Calma kan barnet äta och pausa naturligt.
www.medela.se/calma
Calma™ Årets Nyhet på Barn- & Babymässan, 2010:
”En innovativ produkt med en nydanande teknik som får stor
betydelse för mamma, pappa och barn under den första viktiga perioden i bebisens liv.
Nappen för bröstmjölk gör det möjligt för barnet att växla mellan bröst och flaska, utan att amningen störs.”
En ny bok
Kristina Persson har nyligen
gett ut en inspirationsbok för
nyblivna föräldrar, och för alla
andra som har ett nyfött barn
i sin närhet. Boken ger på ett
lättsamt sätt kunskap, tips och
råd om hur man kan leka med
sitt lilla barn – inte utifrån dess
ålder- men utifrån den växande
rörelseförmågan. Boken slutar
när barnet kan ta sina egna
första steg. Vill du veta mer
gå in på www.propeda.se eller
ta kontakt med författaren via
[email protected]
rörelseerfarenheter. Ett sedan länge känt exempel är
användandet av gåstolar. Föräldrar köper ofta dessa
för att stimulera barnets gångutveckling men det kan
leda till motsatsen, utvecklingen försenas. Det är logiskt med tanke på att barnet behöver mycket förberedande balansträning i lägre positioner. Att stå och
gå själv är krävande balansakter!
Det allra tydligaste nutida exemplet på miljöns
betydelse för barnets rörelseförmåga är den viktiga
uppmaningen att låta barnen sova på rygg för att
minska den spontana spädbarnsdödligheten. Eftersom många föräldrar glömmer att låta sina barn vara
på mage i vaket tillstånd får barnen små möjligheter
att utveckla sin förmåga där. När föräldrarna väl provar så blir protesterna högljudda. Barnet slipper ligga
på mage och får ännu mindre erfarenhet. Betydelsen
av detta för den fortsatt motoriska utvecklingen ska
dock inte överdrivas!
Men för lite magläge
kan få andra allvarligare konsekvenser
som Anna Öhman
beskrev i en tidigare
artikel i Barnbladet
(nr 2, 2010). Runt två månaders ålder har många
barn en favoritsida i
sin huvudhållning. I
ryggläge, framför allt,
påverkar den asymmetriska
toniska
nackreflexen armarnas rörelser. När barnet vrider huvudet åt sidan sträcks ansiktssidans arm
och nacksidans arm böjs (fäktarställning). Om reflexen är särskilt stark åt ett håll blir barnet ofta liggande
med huvudet åt det hållet. Föräldrarna, som gärna vill
möta barnets blick, går till samma sida. Hjärnan får
mer erfarenhet av att vända huvudet åt detta håll. Det
går lättare och lättare att röra huvudet åt det hållet. De
mjuka skallbenen formas av huvudets tyngd och den
sneda skallformen är ett faktum. Nu blir det ännu svårare att vända huvudet åt båda hållen. En ond cirkel är
skapad. Förutom skallformen påverkas också barnets
muskler. De blir korta och svaga. Ett tidigt och frekvent magläge när barnet är vaket kan förhindra detta.
Tidiga lekråd, se boken ”Titta vad jag kan!” och snabb
remiss till sjukgymnast är också att rekommendera!
Hur observera?
Hur ska man då upptäcka avvikelser tidigt? Här följer mina viktigaste erfarenheter från klinik och forskning. De kan kännas självklara men är ändå värda att
upprepas.
A och O är att strukturera sin undersökning så
långt som möjligt. Det kan vara en utmaning i dessa
38
barnbladet #2/2011
pressade tider men genom att göra lika varje gång
ökar undersökaren möjligheten att kunna jämföra
sina observationer på ett säkrare sätt.
Lika rutiner för alla kollegor. Sjukgymnaster liksom alla andra professioner inom vården har sedan
länge kravet på sig att använda reliabla metoder där
undersökarna kommer fram till samma resultat,
både jämfört med sig själva och jämfört med andra.
Dessutom bör metoderna vara valida. De bör identifiera ”rätt” barn.
Om syftet är att identifiera barns motoriska problem tidigt är en bedömning av hur långt barnet kommit i sin utveckling inte tillräcklig. Milstolpar som att
kunna gripa, vända runt och sitta uppnås förhållandevis sent och variationen är stor. Det gäller därför
att fokusera mera på hur barnet gör på sin egen nivå.
En del barn är sena men rör sig fint på sin egen nivå.
Andra håller den ”vanligaste” utvecklingstakten, eller
är snabbare, men gör det på ett avvikande sätt. För att kunna se vad barnet gör måste det få röra
sig på egen hand. Undersöks barnet i knäet hos föräldrarna behöver barnet inte klara sin balans själv
och eventuella problem blir inte synliga.
Och slutligen, att fråga föräldrarna är viktigt men
räcker inte. Barnet ska helst visa själv. Och det behöver inte vara barnets bästa prestation men det är
utförandet på den visade nivån som ger den bästa
informationen.
När reagera?
Jag har hittills inte skrivit om specifika diagnoser. Det
är gjort med avsikt. Lyckligtvis är det få avvikelser som
är så allvarliga att en diagnos kan fastställas direkt. De
flesta tar tid att utreda och att vänta står därför inte i
samklang med önskemålet att sätta in åtgärder tidigt.
Som sjukgymnast sätts inte heller åtgärder in mot en
medicinsk diagnos utan mot ett motoriskt problem
som står i vägen för barnets övriga utveckling.
En viktig erfarenhet är också att lyssna på föräldrarna och att inte vifta bort deras oro med att barn är
så olika. Ofta har föräldrarna rätt i sina observationer.
Låt sjukgymnasten ge dem tips och råd. Om det är
en ”normal variation” löser sig problemet fort. Föräldrarna behöver inte oroa sig utan får något konkret
att göra. Och barnet har roligt under tiden! Var problemet av allvarlig art blev åtgärderna insatta tidigt.
Referenser
1. de Vries J I P, Visser G H A, Prechtl H F R. (1982): The emergence of fetal behaviour. I. Qualitative aspects. Early Hum Dev
7, 301-322.
2. Thelen E, Fischer D M. (1982): Newborn stepping: An explanation for a “disappearing reflex”. Dev Psychol 18, 760-775.
3. Hubel DH, Wiesel TN. (1970): The period of susceptibility to
the physiological effects of unilateral eye closure in kittens. J Physiol 206:419-436.
Stipendier
PAMPERS STIPENDIUM
Stipendium
P
D
rocter & Gamble har nöjet
att inbjuda dig som är sjuksköterska och som arbetar inom
barnhälsovård eller barnsjukvård
till att söka PAMPERS stipendium som uppgår till 25.000
kronor. Syftet med stipendiet
är att stimulera till utveckling
och kunskapsspridning inom
områdena barnhälsovård och
barnsjukvård.
Behörig att söka stipendiet är
medlem i Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor.
Riksföreningens årsmöte under
Barnveckan.
Utdelning av PAMPERS stipendiet sker i samband med
Sista ansökningsdag är den 15
januari.
För information om kriterier
för att erhålla stipendiet och
ansökningsförfarande, v.g. se
RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.com
Sänd gärna din ansökan via
nätet. Ansökan kan också mejlas
till [email protected]
Det är viktigt att ansökan är korrekt ifylld för att kunna beaktas.
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
u som är registrerad medlem
i Riksföreningen för Barnsjuksköterskor erbjuds att söka
stipendium två gånger per år.
Din ansökan skall vara styrelsen
tillhanda senast 15 april eller 15
oktober.
Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och
sprida kunskap om omvårdnad
riktat till barn och ungdomar
För information om kriterier för att
erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida
www.barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive
15 december.
Stipendiaten ska inom 3 månader
efter avslutat projekt inkomma
med skriftlig rapport som efter
överenskommelse publiceras i
Barnbladet.
OBS! Förtroendevalda i riksföreningen får ej söka stipendiet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via [email protected]
Välkommen med din ansökan
SIBO – Sjuksköterskor I BarnOnkologi
Välkommen in på vår hemsida där du bland annat hittar information om SIBO, kommande Sibomöte och om hur du kan kontakta vår
arbetsgrupp. www.sibo.se
Programmet är nu klart för nästa SIBO-möte
som hålls 11-12/5 2011 i Bålstad. Huvudtemat är
”Leukemi & Etik”.
För vidare information se hemsida.
OBS! Sista dag för tidig anmälan är 28/2
hallands sjukhus halmstad söker
CityAkuten
Närakuten Barn
söker sjuksköterskor.
Närakuten Barn är en mottagning som drivs på
uppdrag av Stockholms läns landsting och tar emot
barn mellan 6 månader– 17 år med akuta besvär.
Närakuten Barn ligger i anslutning till
Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Vi söker dig som är barnsjuksköterska/
distriktssköterska eller leg sjuksköterska med några
års erfarenhet av arbete med sjuka barn eller på en
akutmottagning. Ytterligare information finns på vår
hemsida www.cityakuten.se/ledigatjänster
Två sjuksköterskor
till barnakuten på barn- och ungdomskliniken.
Vikariat, heltid, rotationstjänstgöring.
Barn- och ungdomskliniken är en klinik där vi ger
bästa möjliga sjukvård för barn, ungdomar och deras
familjer i en miljö där lek, glädje, delaktighet och
trygghet präglar verksamheten.
Besök gärna vår hemsida www.barn.halland.net
Välkommen att kontakta:
Avdelningschef Agneta Nordström, 035-13 41 31.
Varmt välkommen!
Mer information om tjänsterna
hittar du på
www.regionhalland.se/jobb
020 -150 150
40
HÄLSOVÅRD • SJUKVÅRD • TANDVÅRD
barnbladet #1 2011
www.cityakuten.se
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till kompetent barnutbildad personal, barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning inom
medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika
pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm. En eller flera länsrepresentanter är verksamma inom varje landsting.
Dessa personer står till tjänst med information om medlemsskap, arrangerar lokala träffar, bevakar lokala händelser m.m.
Föreningens högsta beslutande organ
är årsmötet vilket hålls före maj månads
utgång.
Kongress arrangeras en gång/år. Dessa
dagar erbjuder föreläsningar om aktuella
ämnen samt möjligheter att träffa kollegor
från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad och
hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt organ
att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och även från
våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är medlem i annan riksförening 250 kr/år. Prenumeration av Barnbladet 350:-/år. Medlemskap i Vårdförbundet eller SSF berättigar
inte till reducerad avgift.
Medlem blir Du genom att betala in
medlemsavgiften på riksföreningens pg 19
51 19-3 eller bg 5831-6704. Ange namn,
RfB:s Årsmöte 2011
Riksföreningen för Barnsjuksköterskors Årsmöte är den 7 mars under Barnveckan i Umeå. Årsmöteshandlingarna finns tillgängliga på RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.se
Vinnarna i förra numrets bokutlottning!
Emelie Hansson i Ystad vann Ӏlskade vampyr - om livet med ett barn med diabetes
typ 1, och Lena Pedersen, Ekeby vann boken Lyssna på mig! Grattis!
BARN OG UNGES HELSE –
NORMALITET OG UTFORDRINGER
NORDISK KONFERANSE FOR SYKEPLEIERE
SOM JOBBER MED BARN OG UNGE
HOLMENKOLLEN PARK HOTEL RICA, OSLO
22 – 23 SEPTEMBER 2011
Ur programmet:
• Starten på livet – mulighetenes tid
• Biopsykososial tilnærming til sykdom
• Improving the effectiveness of services to families whose primary culture
and language is not your own
• Utvikling av barneprosedyrer i PPS (Praktiske Prosedyrer i Sykepleietjenesten) –
utfordringer og muligheter
• Adoptivfamilien – Veiviser og foreldrehefte
• Patologiseringen av menneskelivet
• Når omsorgen svikter
• Avansert hjemmesykehus for barn – vi flytter sykehuset hjem!
• Barnekonvensjonen – barn og unges internasjonale lovverk
Fullständigt program samt information om anmälan om deltagande, priser och abstracts
för posters finns på www.sykepleierforbundet.no/nosb och
RfB:s hemsida www.barnsjukskoterska.org
41
barnbladet #2/2011
adress och personnummer samt eventuell
annan riksförening på inbetalningskortet.
Anmälan om medlemskap eller adressändring kan göras på www.barnsjukskoterska.com eller skickas per post/email till:
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Catrin Jonson
Löjtnantsgatan 8, 852 38 Sundsvall
e-post: [email protected]
Bli medlem i Riksföreningen för
barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med eller är
intresserade av hälso- och sjukvård för barn
och ungdomar kan bli medlemmar. Du söker
medlemskap på www.barnsjukskoterska.
com, eller genom att maila till Catrin Jonson
som är ansvarig för medlemsregistret medl@
barnsjukskoterska.com
Medlemskapet kostar 300 kr/år. I medlemskapet ingår bl a att du får Barnbladet 6 ggr/
år, rätt att söka våra stipendier och att du kan
delta i våra utbildningsdagar till medlemspris
Värva en medlem och få
en snygg bssk t-shirt…
Om du värvar en ny medlem till
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor får du en bssk
t-shirt som tack för
hjälpen! Så fort den
nya medlemmen har
betalat in medlemsavgiften kommer t-shirten
på posten.
Maila medlemmens
namn och adress
samt vilken färg (vit
eller svart)och storlek
du vill ha på t-shirten
till Catarina Barth,
[email protected]
...eller köp en bssk tshirt
Beställ din t-shirt
genom att skicka en
beställning till Catarina
Barth, via mail: cbcjb@
telia.com eller genom
att skriva till Catarina
Barth, Rörögatan 5,
257 30 Rydebäck.
Ange önskemål
om storlek (S, M, L
, XL) och om du vill
ha vit eller svart t-shirt.
barnbladet #1 2011
41
Medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2010
Medlemssidor
Ny kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska kunna?
• Var kan en
barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i
utbildningen?
Nu finns den nya Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning
mot hälso- och sjukvård
för barn och ungdomar att
tillgå. Ladda hem kompetensbeskrivningen på www.
barnsjukskoterska.com.
Evalotte Mörelius
Ordförande
[email protected]
Birgitta Glännman
Ansvarig stipendier
[email protected]
Berit Finnström
Vice ordförande
& ansvarig utgivare Barnbladet
[email protected]
Catrin Jonson
Ansvarig medlemsregister
[email protected]
Catarina Barth
Kassör
[email protected]
Berit Gustafsson
Sekreterare
[email protected]
Annica Örtenstrand
[email protected]
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
[email protected]
Haide Anisian
Ansvarig kongress/utställare
[email protected]
Kalendarium 2011
4 april
Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete
Arrangör: Svensk sjuksköterskeförening
Plats: Academicum, Göteborgs Universitet
4-8 april
Barnveckan i Umeå. Arrangör: RfB & Blf.
www.barnveckan.se
9-10 april
Fortbildningsdagar i spädbarnsmassage
Arrangör: Föreningen för Instruktörer i Spädbarnsmassage
Plats: Bantorget 5, Lund
Info och anmälan: [email protected]
14-15 april
Vårmöte i Uppsala.
Arrangör: Svensk barnsmärtförening,
Plats: Akademiska sjukhuset, Uppsala
Tema: Smärta hos barn på sjukhus
Svensk barnsmärtförening
www.svenskbarnsmartforening.se
2-5 maj
The Third Conference of the International
Society on Early Intervention
Arr: International Society on Early Intervention
Plats: Hilton Hotel in New York City
http://depts.washington.edu/isei/ISEI_3rd_conf.html
11-14 maj
9th European Pediatric Neurology Society Congress
Arrangör: the Croatian Society of Child Neurology
Plats: Cavtat-Dubrovnik, Kroatien
www.epns2011.com
30-31 maj
SALUS 2011, The 4th International Research Seminar on
Salutogenesis: Adolescent Health& Quality of Life - Age
and gender specific research
Arrangör: Högskolan Väst
Plats: Högskolan Väst, Trollhättan
www.hv.se/salus2011
5 - 6 september
Lyssna på oss!
Arrangör: Projektet Egen växtkraft
Plats: Essinge Konferenscenter, Stockholm
www.hso.se/Projektbehallare/Till-projektet-Egen-vaxtkrafts-startsida
42
barnbladet #2/2011
12-13 september
6:e Nationella konferensen om Patientsäkerhet
Arrangör: Sveriges kommuner och landsting
Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö
www.skl.se/patientsakerhetskonferens
14-16 september
Barn så in i Norden – konferens för de som möter barn
och ungdomar
Arr: Nordisk förening för sjuka barns behov, NOBAB
Plats: Aula Nordica, Umeå www.nobab.se
14-16 september
Neo-BFHI 2011
Arrangör: Nordisk expertgrupp och Akademikonferens
Plats: Uppsala universitets huvudbyggnad
www-conference.slu.se/neobfhi2011
22-23 september
Barn og unges helse – normalitet og utfordringer
Konferanse for sykepleiere som jobber med barn og unge
Arrangör: NoSB
Plats: Holmenkollen Park Hotel Rica, Oslo
www.sykepleierforbundet.no/nosb
13-16 oktober
International Forum on Pediatric Pain
Arrangör: The Centre for Pediatric Pain Research
Plats: White Point Beach Resort, Nova Scotia, Canada.
http://pediatric-pain.ca/ifpp/
19-20 oktober
Navigating New Directions in Children and Young
People´s Health Care
Arrangör: Australian College of Children & Young
People’s Nurses (ACCYPN)
Plats: Novotel Sydney Brighton Beach, Australien
www.accypn2011.eventplanners.com.au
20-21 oktober
Mötet mellan psyke och soma
Arrangör: Psykologenheten på Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus
Plats: Elite Park Avenue Hotel i Göteborg
www.sahlgrenska.se/su/psykeochsoma2011
18 november
Utbildningsdag i neonatal omvårdnad
Arrangör: RfB
Plats: Stockholm
www.barnsjukskoterska.com
BarnBladet
Utges av Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
ISSN 0349-1994
Upplaga: 3.500 ex
POSTADRESS
Stensjöberg 15
431 36 Mölndal
TELEFON
+ 46 (0) 31 27 39 27
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Berit Finnström
[email protected]
Redaktion
Berit Finnström
[email protected]
Anneli Arvidsson
[email protected]
Stefan Nilsson
[email protected]
Magnus Forslin
[email protected]
042-70 250
0733-854486
Annonser
Linda Larsson Levin
[email protected]
08-653 60 48
0733-940571
www.businessfactory.se
Grafisk Form
STODAB
[email protected]
042-70 250
Tryckeri
Trydells Tryckeri AB
Box 68, 312 21 Laholm
Telefon: 0430-731 00
Kommande temanummer 2011
# 3 Ögon/Solen
# 4 Neuropsykiatri/STD
#5 Andning/Vitaminer
Fastställd TS-upplaga 2010:
3.500 ex
Medlem av
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet kostar
350 kr/6 nr. Enstaka exemplar 50 kr/st.
Sätt in 350 kr på riksföreningens plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress