Transcript Nr 02 – Spädbarnsmassage & Smärta

BarnBladet
Nr 2 • Volym XXXVIII
Teman
Spädbarnsmassage
& Smärta
mars 2013
Innehåll Barnbladet # 2.13
Ledare.......................................................................................................................................................... 4
Bokanmälan................................................................................................................................................... 7
Nätverkande – ett verktyg för att förbättra vård och utveckla professioner.......................................... 8
t ema: spädbar nsmas s age
Spädbarnsmassage – aktuellt kunskapsläge.............................................................................................12
Spädbarnsmassage påverkar barnets reflexer och motorik ...................................................................18
Korttidsgrupp för sköra kvinnor.................................................................................................................24
ak t uell for sk ar e
Pappors engagemang i sitt barn med typ 1-diabetes .............................................................................26
t ema: smär t a
Barn och ungdomar med rädsla för nålar behöver stöd och behandling ............................................30
Att bedöma smärta hos barn med kognitiv funktionsnedsättning ........................................................34
Söta lösningar som smärtlindring till små och nyfödda barn.................................................................38
Vaccinationer, måste de göra ont?.............................................................................................................41
Nätverk för sjuksköterskor kring barn som far illa ..................................................................................42
Medlemssidor ..............................................................................................................................................45
18
20
30
12
nr 2 mars 2013
barnbladet
3
ledare
ordföranden
D
en första barnveckan som barnsjuksköterskor och
barnläkare hade gemensamt var 2006 i Helsingborg.
Jag kommer väl ihåg det för jag var nominerad som
ny styrelseledamot. Jag var lite tveksam, årsmötet
skulle vara i april och jag var mitt uppe i förberedelserna för
min disputation som skulle gå av stapeln i maj. Samtidigt
var jag förstås smickrad över att bli tillfrågad, vilken ära
att få delta i barnsjuksköterskornas styrelse! Jag var redan
styrelseledamot i Föreningen för Östergötlands barn så lite
föreningsvana hade jag ju och valberedningen var svår att
säga emot. Så jag tog på mig min röda vårkappa och åkte
till Helsingborg. Min första arbetsuppgift i styrelsen blev att
vara med och skapa en kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskan med inriktning mot hälso- och sjukvård för
barn och ungdomar. År 2007 var jag med i organisationskommittén då Barn- och ungdomssjukhuset i Linköping där jag
arbetade, arrangerade Barnveckan. På årsmötet 2008 som
hölls under Barnveckan i Örebro blev jag vald till ordförande.
Sedan dess har vi varit i Uppsala, Jönköping, Umeå och Borås.
Vid årsmötet 2013 i Karlstad slutar jag som ordförande och
lämnar över klubban till nästa. Jag har aldrig ångrat att jag
tackade ja, få saker berikar så mycket som att få arbeta tillsammans med engagerade, trevliga, roliga och duktiga styrelsemedlemmar från hela landet. Jag är nöjd med det arbete
som vi har gjort under dessa år och jag är stolt över att vi
ökar i medlemstal så att vi nu är fler än 2000 medlemmar.
Några gånger har vi fått frågan från medlemmar om
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor ska fortsätta att vara
en del av barnveckan eller återgå till de barnsjuksköterskedagar som tidigare hölls på våren. Barnveckan är dock
ett viktigt samarbete mellan oss, barnläkarföreningen och
de olika barn- och ungdomsklinikerna i landet. Vi arbetar
interprofessionellt och behöver till viss del också lära interprofessionellt. Barnveckan behöver istället utvecklas till att
omfatta ännu fler professioner och Karlstad tar i år det första
steget mot detta. Istället tänker vi att den utbildningsdag
som de senaste åren har varit på hösten i fortsättningen
ska kallas för barnsjuksköterskedagen. Blir det stor uppslutning till den dagen så finns det förstås möjligheter att
utveckla/förlänga den konferensen. Som barnsjuksköterska
arbetar man ofta i team men det är samtidigt viktigt att
klargöra sin roll i teamet. Vi behöver bli duktigare på att visa
4
barnbladet
nr 2 mars 2013
vad specialistsjuksköterskan
inom hälso- och sjukvård för
barn och ungdomar kan och
tydliggöra vårt kompetensområde. Därför är det bra att
mötas, diskutera och utbyta
kunskaper och erfarenheter.
En
utveckling
som
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor har gjort de senare åren är att driva en viss
del av arbetet via arbetsgrupper. Två arbetsgrupper har
jobbat parallellt, en för att utveckla kvalitetsindikatorer för
omvårdnad av barn på sjukhus och en för att undersöka det
nationella läget kring vårdtyngdsmätning. Arbetsgruppen
för kvalitetsindikatorer är färdiga med sitt arbete, fem kvalitetsindikatorer har tagits fram och tre av dem publiceras
under året i nya upplagan av boken Kvalitetsindikatorer
inom omvårdnad (Red Eva Idvall). En enkät kommer också
att skickas till sjuksköterskor inom barnsjukvården under
året med frågor relaterade till kvalitet. En pilotstudie pågår
nu i Östergötland. Arbetsgruppen för vårdtyngd har fullgjort
första etappen men arbetet kommer att fortgå med förhoppningen om ett gemensamt instrument i landet. Tänk vilket
lyft det skulle vara för alla barnsjuksköterskor, att kunna visa
vårdtyngd och vårdkvalitet – inte bara pinnstatistik.
Jag har fått frågan vad jag ska ägna mig åt när jag inte
längre är ordförande. Självklart ska jag fortsätta att utveckla
specialistsjuksköterskeutbildningen och den stressforskning
jag driver kring barn och familj. Arbetet med att utbilda
doktorander och studenter på grund- och avancerad nivå är
otroligt roligt och viktigt, det är ju våra blivande kollegor.
Med dessa ord vill jag tacka så mycket för mig, för att jag
har fått förtroendet att axla ordförandeskapet i en så viktig
förening. Jag kommer att sakna styrelsen och styrelsearbetet
men fortsätter att följa arbetet via Barnbladet.
Må gott och var stolta över att ni är barnsjuksköterskor!
Evalotte Mörelius
Ordförande
bokanmälan
Skolsköterskans hälsofrämjande
verksamma skolsköterskor. Den kan
i olika grad för barnets behov av
arbete
också vara en källa till kunskap om
professionell vård, vilken i hög grad
Eva K. Clausson, Siv Morberg (red.)
skolsköterskans arbete för övrig perso-
präglas av en teknisk och avancerad
Förlag: Studentlitteratur
nal inom Elevhälsan samt för skolledare,
intensivvård.
ansvariga chefer och politiker.
S
edan
lång
*
tid
Boken fokuserar på omvårdnad
inom familjecentrerad neonatalvård
Familjecentrerad neonatalvård
som främst utgår från föräldrars per-
sköterskan en central
Karin Jackson, Helena Wigert (red.)
spektiv på att bli förälder till ett
roll när det gäller
Förlag: Studentlitteratur
för tidigt fött barn eller sjukt nyfött
tillbaka har skol-
att främja skolbarns
hälsa
då
hon/han
möter alla barn och
ungdomar under de viktiga skolåren.
F
barn och föräldrarnas kontakter med
öräldraskapet är förknippat med
hälso- och sjukvården i samband med
förväntningar och drömmar om
barnets födelse samt under barnets
hur det lilla barnet såväl som föräld-
Skolsköterskan är en uppskattad person
raskapet och familje-
och en värdefull tillgång för såväl elever
livet ska gestalta sig.
som deras familjer och skolpersonal.
När ett barn föds för
Avsikten med boken är att belysa skol-
tidigt eller blir sjukt,
sköterskans arbete och visa på fördju-
blir den första tiden
pad kunskap om användbara metoder
med barnet inte som
och modeller i arbetet utifrån aktuell
planerat. Föräldrarna
forskning.
blir mer eller mindre
*
första levnadsår.
Tips om intressanta böcker
Har du läst och tagit del av en
bok som du anser vara av vikt
för dina kolleger. Tipsa oss !
Boken vänder sig i första hand till
beroende av den specialistvård som
studenter i specialistsjuksköterske-
erbjuds och deras naturliga omsorg
utbildningarna samt till redan yrkes-
om det lilla barnet får stå tillbaka
[email protected]
Viktig
information
till alla med
små barn!
Barn är nyfikna
Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de
utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig
de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan
motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol
ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter.
Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en
färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek.
Beställ vår informationsbroschyr gratis på
OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen
eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se
Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och
förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt
att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och
prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning.
Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim
Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • [email protected] • www.abigo.se
navigator |
[email protected]
Nätverkande – ett verktyg för att förbättra vård
och utveckla professioner
Ett professionellt nätverkande
möjliggör kontakter och relationer mellan människor med
gemensam utbildning, yrke
eller professionellt åtagande.
Nätverkande kan strategiskt
utnyttjas för att stärka arbetet
med att uppnå hälso- och
sjukvårdens målsättningar.
Tidigare forskning visar att nätverkande såväl i större som i
mindre skala, har betydelse för
en positiv utveckling av hälsooch sjukvårdens professioner
men även för goda vårdresultat.
Stimulerande föreläsningar och diskussioner bland
engagerande deltagare under Nätverksdagen.
F
lorence Nightingales insats har många gånger fått tjäna
som exempel för framväxten av sjuksköterskeprofessionen.
Litteraturen beskriver henne som en samhällsdebattör med
intresse för statistik, organisation och kvinnofrigörelse, och som
en analytisk och systematisk sjuksköterska. Hon är beskriven
som en förkämpe inte bara för människors hälsa, utan också för
sjuksköterskans professionella identitet. År 1860 startades hennes sjuksköterskeskola vid S:t Thomas Hospital i London, som
kom att bli förebild för andra länder. Från Sverige sändes Emmy
Rappe som den första professionella sjuksköterskan och där ska
det ha börjat, det som Florence Nightingales arbete sägs vara
upprinnelsen för: ett nätverk (Moberg 2007). Härifrån till denna
skrivande stund, har patientpopulationer, sjukvårdsorganisationen
och sjuksköterskeprofessionen förändrats, så till lika nätverkandets betydelse. År 2010 skrev Svensk Sjuksköterskeförening, att
de ”med stolthet har inspirerat och samlat sjuksköterskor i 100
år” (Sjuksköterskeförening 2010). Starka och medvetna sjuksköterskor har byggt upp nätverket till vad den idag är: en professionell
organisation av 76 000 medlemmar med ett femtiotal sektioner
och nätverk, Riksföreningen för Barnsjuksköterskor är en av dem.
Som många andra professionella nätverk arbetar Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor för sjuksköterskans professionella utveckHelena Wigert
Lektor vid Institutionen
för Vårdvetenskap och
Hälsa, Sahlgrenska
Akademin, Göteborgs
Universitet. helena.
[email protected]
8
barnbladet
nr 2 mars 2013
Michaela Dellenmark Blom
Verksamhetsutvecklare.
Akutsjukvård och Barnkirurgi,
Drottning Silvias Barn- och
Ungdoms sjukhus SU/Östra.
[email protected]
ling genom att sprida kunskap inom omvårdnad, stödja forskning
hos sjuksköterskor, och verka för utbildning av hög kvalitet.
Denna historiska utveckling låter oss förstå att nätverkandet
har betydelse för utvecklingen av sjuksköterskeprofessionen. Att
nätverkande system kan göra skillnad i såväl mindre som större
skala har påvisats även i flera studier (Puetz 2007, Lindholm 2006,
Cunningham et al. 2012). Nätverkande skapar professionella relationer mellan människor med gemensam utbildning, yrke eller
yrkesmässiga åtaganden, och möjliggör utbyte av värderingar,
erfarenheter och kunskap, vilket borgar för en stark professionell
bas (Jennifer 2012). Kommunikation av nya forskningsrön och
utbyte av erfarenheter från vårdarbetet med patienten förenklas,
vilket stärker expertis och konsensus över uppdrag och målsättningar. Inom specialiserad vård minskar konkurrens mellan
vårdgivare för att lämna plats åt ökat samarbete – till patienters
fördel (Cunningham et al. 2012). Eftersom nätverkande förbinder
människor med gemensamma intressen, är det också lättare att
lyfta fram förebilder inom den egna professionen för att skapa
inspiration och sprida engagemang för sitt uppdrag (Cunningham
et al. 2012, Jennifer 2012, Puetz 2007). Nätverkandet har visats
inte bara vara sjuksköterskeprofessionen till gagn, utan har även
visats ge positiva effekter på vården av patienter och organisationen som helhet (Gillibrand et al. 2002, Puetz 2007). I Cunningham
et al (2012), framkom att nätverkande inom hälso- och sjukvårdssektorn till exempel bidrar med förbättrat samarbete mellan vårdenheter och på så sätt därför kan relateras till ökad patientsäkerhet (Cunningham et al. 2012). Förutom detta utgör de organisatoriska vinsterna såsom minskad personalomsättning ytterligare en
av de positiva effekterna (Johnson 1987, Cunningham et al. 2012).
Pepticate
– smak, trygghet och
magkänsla!
ETT EXEMPEL FRÅN DROTTNING SILVIAS BARN- OCH
UNGDOMSSJUKHUS
Denna kunskap inspirerade oss som projektledare att
genomföra en Nätverksdag för Västra Götalandsregionens
Neonatalsjuksköterskor. I Västra Götaland bedrivs neonatalvård organisatoriskt på fyra olika sjukhus, Skaraborgs sjukhus,
Norra Älvsborgs Länssjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus och på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Drottning Silvias barn- och
ungdomssjukhus som är indelad i två vårdenheter.
Neonatalverksamhetens vision är att befrämja barnets och
familjens hälsa, utveckling och framtida livskvalitet. Neonatalvård
ställer krav på kunskap inom ett komplext vårdområde där det
för tidigt födda barnet eller sjuka nyfödda barnet kan kräva
högteknologisk vård, samtidigt som föräldrar och barn behöver
etablera en relation till varandra (Kuo et al. 2012, Griffin 2006).
Kontinuerlig och tydlig information, känslomässigt stöd och fysisk
närhet till barnet är exempel på förutsättningar för att förälder-
Vid behandling av barn med
komjölksallergi.
Hur upplever föräldrar sitt asfyktiska barns kylbehandling
på neonatalavdelningen?
Karin Jonsson
Barnsjuksköterska, fil mag.
Vilken evidens för hud-mothud vård finns för nyfödda
barn på neonatalavdelningen?
Michaela Dellenmark Blom Barnsjuksköterska, MSc.
Vad utgör förutsättningar och
hinder för god kommunikation mellan föräldrar och
sjuksköterskor eller barnsköterskor på en neonatal
intensivvårdsavdelning?
Pepticate
– har mild doft och
smakar gott
– innehåller prebiotiska
kostfiber (GOS/FOS)
för att motverka
förstoppning1
– höggradigt nedbrutet
vassleprotein
e
vsm dels
Li
L
MÄR
Nutricia stöder WHO-koden att bröstmjölk är
bästa födan för spädbarnet.
1. Moro G et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr.
2002;34:291-5.
För mer information
om komjölksallergi www.komjolksallergi.se
Nutricia AB,
Tel: 08-24 15 30, www.nutricia.se
visning
an
barnrelationen ska utvecklas väl (Cooper et al. 2007, CescuttiButler and Galvin 2003, Baker and McGrath 2011). Samtidigt som
allt sjukare barn idag överlever, har föräldrars ställning inom neonatalvården historiskt sett förändrats från att vara besökare till
barnet på sjukhus, till att integreras som en del i neonatalvården,
så kallad familjecentrerad vård (Jolley and Shields 2009, Harrison
2010). Den familjecentrerade vårdens evidensunderlag behöver
diskuteras för att hitta välfungerande metoder anpassade för en
högteknologisk vårdmiljö, sjukare barn och delaktiga föräldrar.
Vetenskapen behöver vägas samman med de erfarenheter som
gjorts från det kliniska arbetet (Harrison 2010, Shields 2010, Kuo
et al. 2012).
Med också detta som bakgrund var den yttersta utgångspunkten för Nätverksdagen att förbättra vården av det för tidigt
födda och sjuka nyfödda barnet i Västra Götalandsregionen.
Utifrån familjecentrerat perspektiv önskade vi lyfta fram aktuell
omvårdnadsforskning, skapa erfarenhetsutbyten mellan neonatalsjuksköterskor och stärka samverkan mellan de vårdenheter som i
regionen vårdar samma familjer.
En gedigen planering av Nätverksdagen påbörjades redan ett
år innan, och utgjordes av att skriva projektplaner, söka externa
ekonomiska medel, hitta föreläsare, kommunicera med samtliga av vårdenheterna samt skapa en arbetsgrupp som praktiskt
arbetade med att genomföra det planerade programmet. Den 6
november 2012 hittade sammanlagt 39 neonatalsjuksköterskor
8
från Norra Älvsborgs sjukhus, Skaraborgs sjukhus, Södra
ivs på
Alina Heringhaus
Barnsjuksköterska, MSc.
kr
rs
Vad innebär familjecentrerad
vård?`
Fö
Helena Wigert Barnsjuksköterska,
PhD.
Nutricia, Mars 2013. Impact Communication
Tabell 1. Presentation av föreläsare och ämnen för Nätverksdagen
för Neonatalsjuksköterskor i Västra Götalandsregionen 2012.
KT
Tabell 2. Presentation av de 29 konferensdeltagare som besvarat enkäten.
Frekvens
(%)
Utbildning
8 Älvsborgs
(barnsjuksköterska, arbetat mer än 20 år
sjukhus och Drottning
som sjuksköterska inom neonatalverksamSilvias Barn och Ungdomssjukhus
Leg. Sjuksköterska
5
heten).
till vår samlingslokal på Sahlgrenska
(17.2)
Sjuksköterskorna beskrev att föreläsUniversitetssjukhuset.
Barnsjuksköterska 23 (79.3)
ningarna fick dem att de reflektera över
Vid deltagarregistreringen fick sjukLeg. Barnmorska
1 (3.4)
sitt förhållningssätt mot familjerna och
sköterskorna en namnskylt där det
vilken betydelse deras förhållningssätt
framgick vilket sjukhus som de repreAkademisk examen
hade för vården av familjen.
senterade och vilken arbetsgrupp för
Fil. Kandidat
8 (27.6)
”Jag tar med mig hur mitt bemötande
eftermiddagens workshop de tillhörde.
och kommunikation påverkar familjerna
Efter en god mingelfrukost, kunde vi
Fil. magister
7 (24.1)
samt värdet av till exempel dokumentera
lyssna till vårdenheternas verksamhetsMasterexamen
3 (10.3)
tiden för hud-mot-hud (barnsjuksköterska,
presentationer. Konferensdeltagarna
Filosofie doktorsexamen
0 (0)
arbetat mellan 10-15 år som sjuksköterska
fick då möjlighet att lära känna varaninom neonatalverksamheten).”
dras arbetsplatser bättre. Vårdenheterna
Ingen akademisk examen 11 (37.9)
Många sjuksköterskor kommenterade
presenterade värdegrunder, arbetssätt,
ett öppet diskussionsklimat där alla kom
vårdplatsantal, karakteristika på vårdade
År i yrket inom neonatalvård (år)
till tals. När sjuksköterskorna beskrev vad
barn, vilken personalkompetens man
de saknat med nätverksdagen angavs en
hade samt vilka lokalmöjligheter för
0-5
7 (24.1)
svaghet; tiden kritiserades som för kort.
intensivvård- och samvård som fanns att
5-10
3 (10.3)
Konferensdeltagarna hade velat ha bätttillgå. Dagen fylldes därefter av föreläsre förutsättningar för att diskutera mer
ningar baserade på studier som bedrivits
10-15
4 (13.8)
med varandra. Samtidigt beskrev många
av sjuksköterskor inom neonatalverk15-20
5 (17.2)
sjuksköterskor Nätverksdagens styrsamheten på Drottning Silvias Barn- och
>20
9 (31.0)
kor, och en del sjuksköterskor tackade
Ungdomssjukhus, men även på föreläsuttryckligen för att vi hade tagit initiativ
ningsmaterial som summerade ett aktuAnställd vid sjukhus
till en nätverksdag. Föreläsare beskrevs
ellt internationellt evidensunderlag. För
Drottning Silvias Barn- och
9 (31.0)
som professionella och entusiastiska.
föreläsningsämnen se tabell 1.
Ungdomssjukhus SU/Östra
Möjligheten att träffas och diskutera
Efter att konferensdeltagarna serveomvårdnaden där värdet av barnsjukskörats lunch, fick de möjlighet till rundvisDrottning Silvias Barn- och
4 (13.8)
terskans arbete synliggjordes, framhölls
ning av den neonatala intensivvårdsUngdomssjukhus SU/Mölndal
i sjuksköterskornas beskrivningar av nätavdelningen vid Drottning Silvias BarnNorra Älvsborgs sjukhus
8 (27.6)
verksdagens styrkor.
och Ungdomssjukhus. Därefter fortsatte
Södra Älvsborgs sjukhus
3 (10.3)
”Träffas och veta vem man är. Planering
eftermiddagen med föreläsningar och
av gemensam konsensus i framtiden”
workshopdiskussioner. Innan dagens
Skaraborgs sjukhus
4 (13.8)
(barnsjuksköterska, arbetat mer än 20 år
avslut fick deltagarna valfritt fylla i en
som sjuksköterska inom neonatalverkutvärdering om hur de upplevt nätverkssamheten).
dagen. De fick skatta sin upplevelse på
Nätverksdagen upplevdes som ett forum för ett djupt engaen rangordnad skala med svartalternativ och därutöver med egna
gemang, där barnsjuksköterskans arbete med familjer i neonabeskriva ord beskriva styrkor och svagheter som de upplevt med
talvården och den professionella värdegrunden diskuterades.
nätverksdagen.
Neonatalsjuksköterskorna satte värde på att nå konsensus kring
29 av 37 (78,4%) sjuksköterskor fyllde i enkäten och presenteras i tabell 2 (författarna borträknade). I utvärderingen framgick omvårdnaden av för tidigt födda och sjuka nyfödda barn i Västra
Götalandsregionen, och nätverksdagen gav deltagarna mersmak.
att majoriteten av de svarande sjuksköterskorna var nöjda med
År 2013 hålls nästkommande konferensdag av neonatalverknätverksdagen (se tabell 3). Sjuksköterskorna var nöjda för att
samheten från Skaraborgs sjukhus. Vårt exempel från Drottningnätverksagen samlade engagerade sjuksköterskor i VG-regionen
Silvias Barn- och Ungdomssjukhus verifierar innehållet i den
och gav dem möjligheter att bättre lära känna varandra.
”Underbart att uppleva att det finns så mycket kraft i gruppen” presenterade litteraturen om nätverkandets betydelse.
Tabell 3. Presentation av de svarande konferensdeltagarnas (n=28) enkätsvar.
Stämmer
helt
Stämmer
bra
Stämmer mindre bra
Stämmer inte
alls
Ingen uppfattning
Jag är nöjd med Nätverksdagen som helhet (innehåll och
utformning)
25 (89.3)
3 (10.7)
0
0
0
Jag har upplevt att Nätverksdagens kunskapsinnehåll är
användbar i min kliniska arbetsvardag
19 (67.9)
9 (31.0)
0
0
0
Jag har upplevt Nätverksdagens föreläsningar och workshop pedagogiska
24 (85.7)
4 (14.3)
0
0
0
*1 missing value, n= 28 (100 %)
10
barnbladet
nr 2 mars 2013
NutriniKid
– näringsdrycken som
barn gillar!
Finns som milkshake eller smoothie
i flera goda smaker.
Tack
Till Petter Silverskiölds Minnesfond som hjälpte till att möjliggöra Nätverksdagen för Neonatalsjuksköterskor I Västra
Götalandsregionen 2012. Tack till de vårdenhetschefer i Västra
Götalandsregionen som möjliggjorde att sjuksköterskor kunde
samlas för detta ändamål. Stort tack till alla engagerade deltagare som var där och till er som medverkat i programmet.
Referenser
ivs på
kr
rs
Fö
Nutricia, Mars 2013. Impact Communication
*
”Underbart att uppleva att det finns så
mycket kraft i gruppen”
e
vsm dels
Li
Barnsjuksköterska, arbetat mer än 20 år som sjuksköterska inom neonatalverksamheten.
Nutricia AB,
Tel: 08-24 15 30, www.nutricia.se
L
MÄR
visning
an
Baker, B.J. & McGrath, J. (2011) Parent Education: The Cornerstone of
Excellent Neonatal Nursing Care. Newborn and Infant Nursing Reviews,
11(1), 6-7.
Cescutti-Butler, L. & Galvin, K. (2003) Parents’ perceptions of staff competency in a neonatal intensive care unit. Journal of Clinical Nursing, 12(5),
752-761.
Cooper, L.G., Gooding, J.S., Gallagher, J., Sternesky, L., Ledsky, R. & Berns, S.D.
(2007) Impact of a family-centered care initiative on NICU care, staff and
families. Journal of Perinatology, 27(S2), S32-S37.
Cunningham, F.C., Ranmuthugala, G., Plumb, J., Georgiou, A., Westbrook,
J.I. & Braithwaite, J. (2012) Health professional networks as a vector for
improving healthcare quality and safety: a systematic review. BMJ Qual
Saf, 21(3), 239-49.
Gillibrand, W.P., Burton, C. & Watkins, G.G. (2002) Clinical networks for
nursing research. International Nursing Review, 49(3), 188.
Griffin, T. (2006) Family-centered care in the NICU. Journal of Perinatal
Neonatal Nursing, 20(1), 98-102.
Harrison, T.M. (2010) Family-centered pediatric nursing care: state of the
science. Journal of Pediatric Nursing, 25(5), 335-343.
Jennifer, H.M. (2012) Role of Professional Organizations in Advocating
for the Nursing Profession. Online Journal of Issues in Nursing, 17(1), E1.
Johnson, J.E. (1987) Networking. Association of periOperative Registered
Nurses Journal, 46(5), 888-894.
Jolley, J. & Shields, L. (2009) The evolution of family-centered care. Journal
of Pediatric Nursing, 24(2), 164-170.
Kuo, D.Z., Houtrow, A.J., Arango, P., Kuhlthau, K.A., Simmons, J.M. & Neff, J.M.
(2012) Family-Centered Care: Current Applications and Future Directions
in Pediatric Health Care. Maternal and Child Health Journal, 16(2), 297-305.
Lindholm, M. (2006) Working conditions, psychosocial resources and work
stress in nurses and physicians in chief managers’ positions. Journal of
Nursing Management, 14(4), 300-309.
Moberg, Å. (2007) Hon var ingen Florence Nightingale: människan bakom
myten, Natur & kultur, Stockholm.
Puetz, B.E. (2007) Networking. Public Health Nursing (Boston, Mass.), 24(6),
577-579.
Shields, L. (2010) Questioning family-centred care. Journal of Clinical
Nursing, 19(17-18), 2629-2638.
Sjuksköterskeförening, S. (2010) Sjuksköterskan 100 år. Vol. 2013 Wilman,
A. , Stockholm, Sverige.
KT
tema
spädbarnsmassage
Spädbarnsmassage –
aktuellt kunskapsläge
När jag blev mamma för nio år sedan, hade jag den stora glädjen av att ha indiska Bubu i familjen, eftersom hon är
gift med min farbror. På ett kärleksfullt och självklart sätt visade hon mig grunderna i spädbarnsmassage. I Indien är
det mycket vanligt att mammor, systrar och andra kvinnliga släktingar masserar barnen. Föräldragruppen jag tillhörde blev intresserade och snart höll hon en uppskattad kurs hemma i vårt vardagsrum. Jag utbildade mig sedan själv
till instruktör i spädbarnsmassage och fortsatte att hålla egna kurser när jag fått mitt andra barn. Eftersom jag har
en stor nyfikenhet ville jag veta mer om vilken forskning som finns om babymassagen, och det resulterade två litteraturöversikter över studier publicerade 1995-2005 (Garmy 2007) samt 2006-2011 (Garmy 2012). Här har jag försökt göra en populärvetenskaplig sammanfattning av dessa översikter. Fullständig referenslista finns i originalartiklarna, hör av er om ni vill ha dessa.
B
akgrund: Spädbarnsmassage är en spridd praxis såväl i
nordisk barnhälsovård som i övriga världen. I Indien och
Bangladesh får nästan alla spädbarn massage, och man har
visat att det är synnerligen kostnadseffektivt att smörja in en baby
i olja eftersom sjukligheten hos spädbarn då minskade kraftigt i
dessa länder. En sammanfattning av forskningsläget över effekt av
spädbarnsmassage fram till 2005 har publicerats i två Cochraneöversikter (Underdown et al. 2006;Vickers et al. 2004). I den ena
framkommer det att spädbarnsmassage har effekt på anknytning
mellan barn och förälder, sömn och gråt, samt på hormoner som
påverkar stressnivåer. Författarna menar att fler studier behövs för
Pernilla Garmy,
instruktör i spädbarnsmassage,
barnsjuksköterska, doktorand vid
Lunds universitet och Högskolan Kristianstad
12
barnbladet
nr 2 mars 2013
att säkerställa dessa resultat, men att eftersom spädbarnsmassage
inte har några skadliga biverkningar, rekommenderas spädbarnsmassage särskilt i sammanhang där spädbarn får bristfällig stimulans. I den andra undersöktes tillväxt och utveckling hos prematura barn, och denna översikt påvisade att daglig spädbarnsmassage i genomsnitt kortade sjukhusvistelsen med 4½ dagar, samt gav
ökad vikttillväxt. Det fanns även viss evidens för att spädbarnsmassage hade positiv effekt på postnatala komplikationer och vikt
vid 4-6 månader. Men även i denna översikt riktade författarna
kritik mot de inkluderade studiernas metod och kvalitet. Den
troliga verkningsmekanismen vid massage är frisläppandet av det
kroppsegna hormonet oxytocin, som ger positiva effekter på såväl humör som immunförsvar och hälsa (Uvnäs-Moberg 1998).
Metod
En systematisk litteraturgranskning genomfördes med kliniska
studier med kontrollgrupp som publicerats i refereegranskade
tidskrifter under perioden 2006-2011. Studierna skulle under-
tema
spädbarnsmassage
söka spädbarnsmassage på barn i åldrarna 0-23 månader. Massagen kunde ges till barnet av såväl föräldrar som professionella.
barnen hade ett mer vaket och alert tillstånd.
Smärtlindring
Resultat
Litteratursökningen resulterade i 29 inkluderade studier, varav
18 studier beskriver prematura barn. De inkluderade studierna
beskriver massagens effekt på barnens vikt (n=8), smärta (n=5),
hälsa (n=5), beteende och utveckling (n=7), och stämningsläget
hos mödrarna (n=4). I tabell 1 presenteras studierna ämnesvis, såväl de studier från 1995-2005 som behandlades i en tidigare litteraturöversikt (Garmy 2007) och den senaste med studier från
2006-2011 (Garmy 2012).
Vikttillväxt
I åtta studier med sammanlagt 450 deltagare har barnens vikttillväxt undersökts, och i sju av dem påvisades att spädbarnsmassage har en signifikant gynnsam effekt på barnens tillväxt. Lahat
(2007) fann att barn som fått massage hade en signifikant lägre
energiförbrukning, vilket kan vara en förklaring till den ökade
vikttillväxten.
Beteende och utveckling
Åtta studier med sammanlagt 590 prematura barn har undersökt
spädbarnmassagens effekt på barnens beteende och utveckling. I
samtliga studier ses en signifikant förbättring. Field (2006) och
Hernandez-Reiz (2007) fann att barn som fått massage uppvisade ett lugnare beteende, Guzetta (2009) Teti (2009) och Prociancy (2010) fann att den neurologiska mognaden ökade, och Jansi (2008), Kelmansson (2006) och Vaivre-Douvet (2009) fann att
Spädbarnsmassagens effekt på smärta ger skiftande resultat i de
inkluderade studierna. I tre av fem studier påvisas en signifikant
smärtlindrande effekt av spädbarnsmassage, medan det i en studie
av Diego (2009) visserligen påvisas att massage ger bättre smärtlindring (lugnare puls) jämfört med kontrollgruppen, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. I studien av Mathai (2006)
påvisas att vaggning eller napp gav bättre smärtlindring vid blodprovstagning i hälen hos fullgångna barn, men här genomfördes
ingen kombinationstest. I den studie av Arikan (2008) som undersökte barn med kolik, delades barnen in i fyra olika interventionsgrupper, där de antingen fick massage, sockerlösning, fänkåls-te eller hypoallergen modersmjölksersättning [Nutramigen].
Barnens skrikperioder sjönk signifikant i alla interventionsgrupperna, jämfört med kontrollgruppen som enbart fick sedvanlig vård.
Sjukdomsprevention (hälsa)
I sex studier med sammanlagt 316 barn undersöktes effekt av
spädbarnsmassage på barnens hälsa. Parametrar för detta har varit
antal dagar på sjukhus samt förekomst av diarré eller annan sjukdom. I alla studier ses signifikant positiva resultat med spädbarnsmassage. Kortare sjukhustid uppvisades i fyra av studierna. Fullgångna barn med gulsot fick snabbare förbättrade bilirubinvärden efter massage, och barn på barnhem i Ecuador (Jump et al.
2006) hade lägre risk att drabbas av diarré eller annan sjukdom
när de fått massage.
8
Foton: Pernilla Andersson
nr 2 mars 2013
barnbladet 13
tema
spädbarnsmassage
Tabell 1. Sammanställning över ämnen och antal deltagare som behandlats i studier med kontrollgrupp om spädbarnsmassage som publicerats under perioderna 1995-2005 samt 2006-2011.
Studier
publicerade
1995-2005
(n=20)
Totalt antal deltagare / antal deltagare i studier där
signifikant skillnad
påträffades
Studier
publicerade
2006-2011
(n=29)
Totalt antal deltagare
/ antal deltagare i
studier där signifikant skillnad påträffades
Totalt antal
studier publicerade 19952011
(n=49)
Totalt antal deltagare
Vikttillväxt
10
696 / 588*
8
514 / 450*
17
1156 / 1048*
Beteendeutveckling
8
614 / 302*
8
590 / 590*
16
1204 / 892*
Smärtlindring
4
233 / 150*
5
424 / 264*
9
657 / 414*
Sjukdomsprevention
(hälsa)
3
575 /555*
6
316 / 316*
9
891 / 871*
Anknytning och moderns
stämningsläge
3
45 / 45*
6
411 / 371*
9
456 / 416*
Skellettillväxt
1
30 / 30*
0
1
30 / 30*
Några studier undersökte mer än ett ämne.
*=Antal deltagare i studier med statistisk signifikant skillnad (p≤0.05) mellan interventions- och kontrollgrupp.
8
Anknytning och stämningsläge hos mödrarna
I litteraturöversikten inkluderades sex studier om anknytning
och om moderns stämningsläge. Det sammanlagda deltagarantalet i studierna uppgår till 411, och av dessa får 371 ett signifikant positivt resultat av att föräldrar utbildas i spädbarnsmassage.
I studien av Oswalt (2009) med tonårsmödrar förekom ett högt
bortfall beroende på att familjerna flyttade mycket, och forskarna hade svårt att få kontakt med deltagarna vid uppföljningen två
månader senare. Mödrarna fick lära sig massage vid endast ett tillfälle. Men tonårsmödrar som fått utbildning i babymassage uppvisade signifikant lägre depressionsnivåer och bättre upplevelse
av fysisk kontakt, än kontrollgruppen. Liknande resultat uppvisade en studie om HIV-positiva mödrar som fått utbildning i spädbarnsmassage (Oswalt & Biasini 2011). I O’Higgins studie (2008)
fick mödrar med depression gå en kurs i spädbarnsmassage, och
deras depressionsnivåer sjönk signifikant mer än de deprimerade
mödrar som gått i en samtalsgrupp. Fujita (2006) uppmätte bättre stämningsläge hos mödrar som masserar sina barn 10 minuter/
dag, jämfört med andra mammor. I Feijos studie (2006) jämfördes mödrarnas upplevelse av att se på när personal masserar det
prematura barnet, jämfört med att själv få massera sitt barn. Båda
grupperna hade lägre depressionstendens efteråt, men endast den
grupp som masserat sitt barn själv upplevde mindre oro. I Tetis
studie (2009) uppvisar mödrar som gett massage till sitt prematura barn högre självkänsla än kontrollgruppen.
Diskussion
Det sammantagna forskningsläget ger ett starkt stöd för spädbarnsmassagens positiva effekter gällande vikttillväxt, hälsa, beteende och utveckling, anknytning samt mödrarnas stämningsläge. Däremot är det vetenskapliga stödet gällande den smärtlindrande effekten inte tydligt. Föreliggande litteraturöversikt är en
fortsättning på Garmys översikt (2007) över 20 studier publicerade 1995-2005. Sammantaget presenterar de båda litteraturöversikterna 49 publicerade kliniskt kontrollerade studier, se tabell 1.
14
barnbladet
nr 2 mars 2013
Även om enskilda studier kan ha små undersökningsgrupper, är
metoden genomgående väl beskriven och kvaliteten bedöms vara
hög i 16 av studierna. Högst vetenskaplig rang har oftast randomiserade och kontrollerade studier, där patienter lottas in i olika
undersökningsgrupper utan att veta om de tillhör den grupp som
får den verksamma behandlingen. Helst ska även den som ger behandlingen vara ovetande om detta. Detta är möjligt i t.ex. läkemedelsstudier, där patienten kan få antingen sockerpiller (placebo) eller ett läkemedel med verksam substans, men det är svårt att
genomföra vid behandling av exempelvis massage. Man kan ställa
sig frågan om det skulle vara etiskt försvarbart att inte informera
föräldrar om deras barn får massage eller inte, eller att avstå från
att erbjuda vissa barn massage enbart för att de befinner sig i kontrollgruppen. Ett sätt att undvika detta etiska dilemma, är att erbjuda kontrollgruppens barn massage efter studieperiodens slut.
Flera av studierna är gjorda på prematura barn, en anledning
kan vara att dessa är lätta att rekrytera och ha under kontrollerade
former eftersom de befinner sig på sjukhus. Däremot finns det
tveksamheter kring att ge massage till för tidigt födda barn, då
det kan skapa stress i stället. Kleberg (2006) menar dock att spädbarnsmassage kan ges till prematura barn i stabilt tillstånd, men att
försiktighet ska iakttas när det gäller mycket små och tidigt födda
barn. Den svenska Föreningen för Instruktörer i Spädbarnsmassage [http://www.spadbarnsmassage.org/] rekommenderar endast att man låter händerna vila på det prematura barnet, och
undviker därmed strykningar som kan upplevas stressande för
ett omoget barn.
Ytterligare en aktuell fråga är om det är föräldrar eller utbildad
personal som bör ge barnen massage. Enligt Underdown (2006)
är det lämpligt att lära ut massageteknik till föräldrar, men det
är tveksamt om det är kostnadseffektivt att låta sjuksköterskor
genomföra massage. Även studien av Feijo (2006) stöder detta, eftersom de fann att mödrarnas oro sjönk när de själva masserat sina
barn jämfört med att de såg på när personal masserade barnen.
Enligt Uvnäs-Mobergs forskning (1998) utsöndras lugn-och-rohormonet oxytocin inte enbart hos den som
8
tema
spädbarnsmassage
som ger massage. I Sverige är policyn tydlig från Föreningen för Instruktörer i Spädbarnsmassage att
det är föräldrar eller annan till barnet närstående person som ska ge
barnet massage. Personalens roll är
att lära ut tekniken till föräldrarna,
eftersom massagen förutom de positiva hälsomässiga aspekterna är ett
utmärkt sätt för barn och föräldrar
att knyta an till varandra.
Ingen av studierna som ingår i
litteraturöversikten är genomförda i
Norden. Med tanke på diskussionen
kring föräldrautbildning inom barnhälsovården som pågår i Sverige om hur BVC-sköterskan bäst ska använda sin tid, finns det
starka skäl till att genomföra studier i vårt närområde. I Norden är
den fysiska hälsan hos barnen förhållandevis god, och tillgång till
medicinsk vård hög. Men den psykiska ohälsan i befolkningen är
ett aktuellt ämne. Ett förslag på en kontrollerad studie möjlig att
genomföra utan allt för stora kostnader, skulle vara att undersöka
effekt av föräldrautbildning i spädbarnsmassage och mammornas
depressionsnivåer, eftersom det redan är rutin på flera barnavårdscentraler att använda självskattningsformuläret Edinburgh Postnatal Depression Scale. Formuläret skulle kunna användas före och
efter föräldrautbildning i spädbarnsmassage, och jämföras med
sedvanlig föräldrautbildning på BVC.
Slutsats
I de 29 inkluderade studierna ingår 1670 barn som fått spädbarnsmassage. I ingen av studierna framgår det att barnen farit
illa av massagen, utan däremot uppvisas positiva effekter av barnens tillväxt, hälsa, sömn, beteendeutveckling, och dessutom påvisas gynnsamma effekter på mödrarnas psykiska välbefinnande
när de ger sina barn massage. Detta sammantaget ger slutsatsen
att föräldrautbildning i spädbarnsmassage är en kostnadseffektiv
och hälsofrämjande insats.
Hör av dig om du undrar över något eller om du vill ha originalartikeln. [email protected]
Referenser
Arikan D,Alp H, Gözüm S, Orbak Z, Karaca Çifçi E. Effectiveness of massage, sucrose solution, herbal tea or hydrolysed formula in the treatment of
infantile colic. Journal of Clinical Nursing, 2008 Jul; 17 (13): 1754-61
Diego MA, Field T, Hernandez-Reif M. Procedural pain heart rate responses in massaged preterm infants. Infant Behav Dev. 2009 Apr;32(2):226-9.
Feijó L, Hernandez-Reif M, Field T, Burns W,Valley-Gray S, Simco E. Mothers’ depressed mood and anxiety levels are reduced after massaging their
preterm infants. Infant Behav Dev. 2006 Jul;29(3):476-80.
Field T, Diego MA, Hernandez-Reif M, Deeds O, Figuereido B. Moderate versus light pressure massage therapy leads to greater weight gain in preterm infants. Infant Behav Dev. 2006 Dec;29(4):574-8.
Fujita M, Endoh Y, Saimon N,Yamaguchi S. Effect of massaging babies on
mothers: pilot study on the changes in mood states and salivary cortisol level. Complement Ther Clin Pract. 2006 Aug;12(3):181-5.
16
barnbladet
nr 2 mars 2013
Garmy P. Spädbarnsmassage – en litteraturöversikt.Vård i Norden, 2007; 2, 30-34
Garmy P. Aktuellt kunskapsläge om spädbarnsmassage – systematisk litteraturöversikt 2006-2011. Vård i Norden, 2012;4,
29-33
Guzzetta A, Baldini S, Bancale A, Baroncelli L, Ciucci F, Ghirri P, Putignano E, Sale A,Viegi A, Berardi N, Boldrini
A, Cioni G, Maffei L. Massage accelerates brain development and the maturation
of visual function. J Neurosci. 2009 May
6;29(18):6042-51.
Hernandez-Reif M, Diego M, Field T.
Preterm infants show reduced stress behaviors and activity after 5 days of massage therapy. Infant Behav Dev. 2007
Dec;30(4):557-61.
Jansi LB. Effect of oil massage on changes in weight and neurobehavioural
response of low birth weight babies. Nurs J India. 2008 Nov;99(11):256-8.
Jump VK, Fargo JD, Akers JF. Impact of massage therapy on health outcomes among orphaned infants in Ecuador: results of a randomized clinical
trial. Fam Community Health. 2006 Oct-Dec;29(4):314-9.
Kelmanson IA, Adulas EI. Massage therapy and sleep behaviour in infants born with low birth weight. Complement Ther Clin Pract. 2006
Aug;12(3):200-5.
Kleberg A. (2006) Promoting preterm infants’ development and mother child interaction: newborn individualized developmental care and assessment program. Avhandling. Karolinska Institutet.
Lahat S, Mimouni FB, Ashbel G, Dollberg S. Energy expenditure in growing preterm infants receiving massage therapy. J Am Coll Nutr. 2007
Aug;26(4):356-9.
Mathai S, Natrajan N, Rajalakshmi NR. A comparative study of nonpharmacological methods to reduce pain in neonates. Indian Pediatr. 2006
Dec;43(12):1070-5.
O’Higgins M, St James Roberts I, Glover V. Postnatal depression and mother and infant outcomes after infant massage. J Affect Disord. 2008 Jul;109(12):189-92.
Oswalt KL, Biasini FJ, Wilson LL, Mrug S. Outcomes of a massage intervention on teen mothers: a pilot study. Pediatric Nursing, 2009 Sep-Oct; 35
(5): 284-9, 317
Oswalt K, Biasini F. Effects of infant massage on HIV-infected mothers and
their infants. J Spec Pediatr Nurs. 2011 Jul;16(3):169-78.
Procianoy RS, Mendes EW, Silveira RC. Massage therapy improves neurodevelopment outcome at two years corrected age for very low birth
weight infants. Early Hum Dev. 2010 Jan;86(1):7-11.
Teti DM, Black MM,Viscardi R, Glass P, O’Connell MA, Baker L, Cusson
R, Hess CR. Intervention with African American premature infants: fourmonth results of an early intervention program. Journal of Early Intervention,
2009 Mar; 31 (2): 146-66
Underdown A, Barlow J, ChungV, Stewart-Brown S. Massage intervention
for promoting mental and physical health in infants aged under six months.
Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue 4. Art. No.: CD005038.
DOI: 10.1002/14651858.CD005038.pub2.
Uvnäs-Moberg K. Oxytocin may mediate the benefits of positive social
interaction and emotions, Psychoneuroendocrinology. 1998 Nov;23(8):819-35
Vaivre-Douret L, Oriot D, Blossier P, Py A, Kasolter-Péré M, Zwang J.The
effect of multimodal stimulation and cutaneous application of vegetable oils
on neonatal development in preterm infants: a randomized controlled trial.
Child Care Health Dev. 2009 Jan;35(1):96-105.
Vickers A, Ohlsson A, Lacy J, Horsley A. Massage for promoting growth
and development of preterm and/or low birth-weight infants. Cochrane
Database of Systematic Reviews 2004, Issue 2. Art. No.: CD000390. DOI:
10.1002/14651858.CD000390.pub2.
*
Foto: Pernilla Andersson
8 får massage, utan också hos den
tema
spädbarnsmassage
J
ag är förskollärare, specialpedagog med inriktning på
barns motorik, reflexpedagog och instruktör i spädbarnsmassage. På förskolor föreläser jag samt arbetar med handledning
för personal och barn gällande barn som behöver stöd med sin
motorik. Jag håller föreläsningar i föräldragrupper på BVC och
pratar om spädbarnets rörelseutveckling och varför det är viktigt
att barnen får tillfällen att vara på golvet och röra på sig.
En dag i veckan arbetar jag på ”Alla sinnen” med mottagning i Stockholm och Mariefred. ”Alla sinnen” tar emot familjer
vars barn och ungdomar har inlärnings- och koncentrationssvårigheter och behöver stöd i sin motoriska utveckling.Vi arbetar
med sensomotorisk rörelseträning. Många av dessa barn tar in
för mycket ljud eller har svårt att sortera ljudinformationen. Vi
arbetar enligt Kjeld Johansens metod Auditiv diskriminations
träning.
Vad är en reflex?
De flesta reflexerna uppkommer i fosterstadiet. Efter födelsen
hjälper de barnets utveckling, från att lyfta huvudet till att rulla,
åla, krypa, sitta och gå. Finns de kvar när barnet växer hindrar de
en mera mogen rörelseutveckling och samspelet mellan våra sinAnnika Haglund
Instruktör i spädbarnsmassage,
reflexpedagog, specialpedagog.
[email protected]
Foton: Siw Jonsson
Spädbarnsmassage påverkar
barnets reflexer
och motorik
nen. Det är ofta en av pusselbitarna när barnen har svårt att koncentrera sig i förskolan och skolan.
Mina kunskaper i ämnet har jag dels fått på kurser med Svetlana Masgutova som är rysk doktor i utvecklingspsykologi,
föreläser i hela världen men mest verksam i USA idag, dels av
Harald Blomberg som är läkare och arbetar med rytmisk rörelseträning, där man repeterar spädbarnets rörelser.
När jag gick utbildningen till instruktör i spädbarnsmassage
insåg jag hur mycket vi stimulerar de så kallade spädbarnsreflexerna när vi ger barnen massage. Vi pratar om massagens alla
fördelar som stimulering av alla sinnen, ögonkontakt, lugn och
ro, anknytning, avslappning, lära känna, förstå och besvara barnets
kroppsspråk.Vi aktiverar också många spädbarnsreflexer i massagen. Massagestrykningarna hjälper till att integrera dessa reflexer
så att mera mogna rörelser kan ta över.
Reflexerna aktiveras och integreras också när barnet rör på sig.
Idag ligger många barn mycket på rygg, fastspända i vagnar och bilstolar och får inte den rörelsestimulans som deras kroppar behöver.
När vi masserar benen stimulerar vi också led- och muskelsinnet, det kinestetiska sinnet och det går signaler genom hela
kroppen upp igenom nervbanorna och skapar nya kopplingar
i hjärnan.
Fotmassagen stimulerar gripreflexerna i tårna och Babinskireflexen. När vi stryker med tummarna över fotsulan och när vi
promenerar med tum-tryck under fötterna aktiverar vi rörligheten i fötterna. Tå-massagen aktiverar gripreflexen och hjälper
till att integrera den. Finns den kvar blir det svårt att stå stadigt
Uppmuntra gärna föräldrarna att gå spädbarnsmassagekurs och att fortsätta med massagen efter avslutad kurs. Barnen behöver denna beröring och stimulans hela uppväxttiden!
18
barnbladet
nr 2 mars 2013
tema
spädbarnsmassage
Indiska och svenska mjölkningen på armarna stimulerar led- och
muskelsinnet precis som på benen.
och få en bra rörlighet i fötterna. En del barn
har runda fötter och har kvar gripreflexerna i
tårna och då kan det vara svårt att få på sig skor.
Babinskireflexen är aktiv under barnets två
första år. Om man drar med tummen på yttersidan av foten på ett litet barn vrids foten
och de spretar med stortån. Vi hjälper till att
integrera reflexen när vi arbetar med de pulserande trycken vid främre trampdynan under tårna och pulserande tryck framför hälen.
Nöter barnet skorna inifrån kan man misstänka att det har babinskireflexen kvar. Varje gång barnet tar ett steg åker stortån
ofrivilligt upp.
När vi stryker över fotryggen stimulerar vi
fotens rörlighet upp och ner och när vi gör
vristcirklar stimulerar vi rörligheten i foten så
att barnet lättare kan rotera på foten. Rörligheten i foten är bland annat väldigt viktig när vi
ska lära oss att simma så att vi kan trycka ifrån
med fötterna när vi gör bentagen.
Alla korsrörelser stimulerar kopplingen
mellan höger och vänster hjärnhalva. Massagen över bröstet, när vi gör fjärilen och rör ena
handen diagonalt över barnets bröst, aktiverar
dessa korskopplingar i hjärnan. När vi masserar armarna börjar vi med att stryka med fingrarna i armhålan
utifrån och in, de viktiga lymfkörtlarna får massage men också en
muskel som ofta är väldigt spänd sedan barnet har legat trångt i
livmodern får massage. Är den spänd kan den hindra rörligheten
i armarna och axlarna. Den muskeln får också träning när barnet
ligger på mage och lyfter huvud
och armar.
Indiska och svenska mjölkningen på armarna stimulerar
led- och muskelsinnet precis
som på benen.
Fingrarnas gripreflexer aktiveras vid handmassagen då vi
rullar varje finger mellan tumme
och pekfinger. Det gäller att få
balans mellan att böja och sträcka
fingrarna så att barnet kan hålla
lagom hårt i pennan när det ska
börja skriva. När barnet kryper
och sätter i hela handen i golvet
integreras gripreflexen.
Liksom strykningarna på ovansidan av foten aktiveras rörligheten i handleden när vi stryker på handens ovansida. Handcirklarna
stimulerar också rörligheten. Kram- och glidstrykningarna masserar musklerna och får dem att slappna av och rulla armarna vilket
hjälper barnet att slappna av i axlar och armar.
Hela massagen och särskilt sammanknytning, när vi gör en enda stor strykning från
axlarna till bröstkorgen och över magen, benen och ner till fötterna, knyter samman hela
kroppen och stärker barnets kroppsuppfattning, var vi börjar och slutar.
Ansiktsmassagen aktiverar en massa små
muskler i ansiktet och hjälper dem att slappna
av. När vi ska lära oss prata behöver vi tillgång
till de små musklerna i och runt munnen.
Vid ryggmassagen aktiveras ryggradsreflexen, den känner man
igen genom att när man drar på sidan av ryggraden vickar barnet till med rumpan eller det
blir en vågrörelse på ryggen. Ryggradsreflexen
aktiveras under förlossningen och hjälper till
i utdrivandet. Sker förlossningen med kejsarsnitt får inte ryggradsreflexen den stimuleringen och om det är en utdragen förlossning aktiveras ryggradsreflexen under för lång tid.Vid
ryggmassagen får barnen en sådan stimulans
som hjälper till att ryggradsreflexen integreras.
Reflexerna aktiveras och integreras på samma sätt enligt Svetlana Masgutova. När barnet
får möjlighet att röra på sig ska reflexen integreras av sig själv men ibland behöver den lite hjälp.
I boken Spädbarnsmassage som Vimala McClures, grundare
till spädbarnsmassagen, skrivit, finns ett kapitel om mjuka sträckövningar (yoga rörelser) där man gör korsrörelser med armar och
ben och försiktigt sträcker ut
kroppen. Dessa rörelser hjälper
till att integrera Asymmetrisk tonisk nackreflex (Atnr) som man
känner igen genom att när barnet vänder på huvudet så sträcks
armen och benet på samma sida,
den andra sidans ben och arm
böjs. Finns den reflexen kvar kan
det bli svårt för barnet att rulla
runt, göra korsrörelser, lära sig
cykla, bära en tallrik med mat
utan att spilla eller köra bil som
vuxen. Reflexen påverkar också
samsynen.Alla korsrörelser är bra
för den reflexen. Böja och sträcka
på benen och ”spring efter vatten” eller ”cykla” stimulerar ålning och krypning.
Vid frågor och mera information, hör gärna av dig till Annika Haglund, [email protected], www.sensomotorik.net
*
nr 2 mars 2013
barnbladet 19
tema
spädbarnsmassage
Monica Wiman är distriktssköterska och har arbetat
i 20 år på BVC Knoppen i
Stockholm. Hon utbildade sig
till psykoterapeut 2010 med
psykodynamisk inriktning på
grupper. Under årens lopp
har hon varit föräldragruppsledare i många grupper. Här
är hennes beskrivning av hur
hon arbetar med korttidsgrupper för sköra mammor.
I
bland är gruppen så självklar. Alla är
delaktiga och det är ett utbyte av erfarenheter och tankar. Andra gånger blir
det ingen gruppgemenskap. Samtalen
kan vara tröga. Några uteblir, eller det kan
bildas smågrupper i gruppen. Att det kan
vara så olika beror säkert på flera orsaker,
t ex gruppledarens roll. Andra orsaker kan
vara felaktiga förväntningar, stora kulturella
och socioekonomiska skillnader eller sårbarheten hos gruppens medlemmar. Jag tror
vi alla kan känna igen oss i hur det är att
vara i en grupp som vi trivs i, medan det kan
Korttidsgrupp
för sköra kvinnor
kännas tvärtom i andra sammanhang.
När jag gick spädbarnmassageutbildning
hos Marianne Rydin blev det ett naturligt
inslag i grupperna på BVC. Det var nog
egentligen där som jag såg hur olika kvinnorna kunde gestalta sig beroende på om
de satt runt bordet i samtal eller om de satt
på golvet och masserade sitt barn. Det fanns
och finns mammor som är tillbakadragna/
Monica Wiman
Distriktssköterska BVC Knoppen,
Stockholm
[email protected]
blyga, inte känner sig bekväma och tar liten
plats i samtalet, Men som är självklara i
sitt sätt att vara tillsammans med sitt barn
under massagen.
BVC:s uppdrag är att stödja föräldrar i
20
barnbladet
nr 2 mars 2013
tema
spädbarnsmassage
hospice
tema
Foto: Pernilla Andersson
deras föräldraroll samt förebygga och upptäcka fysisk och
En mamma som inte mår psykiskt bra kan ha svårt att
psykisk ohälsa, hitta barn med språkförseningar och annat.
vara känslomässigt närvarande med sitt barn, och vara
Vi ska också sedan en tid tillbaka ge individuella insatser
mer upptagen av sin egen problematik. Andra kan vara
till sårbara grupper t.ex nedstämda deprimerade mammor.
helt inneslutna med sitt barn och kan inte blicka ut över
BVC-sköterskan lämnar ett EPDS formulär till mamman
huvud taget. Nästan som om barnet tröstar mamman... En
när barnet är 6-8 veckor för att fånga upp nedstämdhet
del kvinnor kan inte identifiera sig med att må psykiskt
och depression. Det är bra om uppföljningssamtalet kom-
dåligt, utan försöker leva på som vanligt, men ofta med
mer snabbt efter att kvinnan fyllt i formuläret, så att hon
en hög ångestnivå. De gör mycket saker, är ute och går…
inte ”sluter sig”. Har mamman höga poäng, vilket också
eller sitter hemma och gör inget alls. Ibland kan kvinnan
bekräftas i uppföljningssamtalet, erbjuds hon stödsamtal
inte ens säga det till sin partner, då det blir för skamfyllt.
med ett inlyssnande förhållningssätt. Det kan vara allt
Den tredje gruppen är mammor som är någonstans mitt
ifrån några gånger upp till fem. Många mammor blir hjälp-
emellan, där mamman har tillräckligt god omsorgsförmå-
ta och mår successivt bättre och kan börja känna glädje i
ga men är tyngd över sin problematik och behöver något
sitt föräldraskap och i sin nya lilla familj och tillsammans
mer än stödsamtalen. Det är där sköra mammagruppen
med andra (t ex vänner, föräldragrupper och i andra sam-
kommer in. Att inte känna tillräcklig glädje i föräldraska-
manhang). Men det finns kvinnor som mår så pass dåligt
pet är ofta skamfyllt. Sköra mammagruppen hjälper bland
att de behöver mer omfattande stöd och behandling. Det
annat mamman att få en djupare förståelse för sin proble-
kan vara mammor som inte kan sova, har en hög ångest-
matik, att det är ganska vanligt att inte känna sig glad som
nivå eller tidigare psykiatrisk diagnos där symtom börjar
nybliven förälder och därmed förstå att hon inte är ensam.
visa sig. Stödet kan vara kontakt med öppna psykiatrin
Vi vet idag vikten av tidiga insatser. Får inte spädbar-
och eller BUP där det finns mellanvårdsformer som mam-
net den omsorg det behöver kan det påverka hjärnans
man och hela familjen kan komma till mer frekvent, bl
utveckling med bestående effekter. Under psykoterapiut-
a arbetar man med samspelsbehandlingar och samtal,
bildningen hade jag en korttidsgrupp för sköra mammor
evevntuellt också medicinering. Varje BVC har dessutom
på BVC Knoppen, och detta har jag fortsatt med sedan
en psykolog knuten till sig som kan vara ett föräldrastöd
dess. Gruppen vände sig till mammor som hade fått sitt
till mamman/pappan.
första barn och inte kände någon glädje i föräldraskapet. 8
GASTROSTOMIPORT
MED LÅG PROFIL FÖR
BARN OCH VUXNA
– Ett sätt att äta
*Registered Trademark or Trademark of Kimberly-Clark Worldwide, Inc. 1512-001-mars-2013.
MIC-Key® gastrostomiport är en enkel, liten
och smidig produkt för att få näring, vätska
och läkemedel på ett säkert sätt vid olika
sväljningsbesvär.
MIC-Key® gastrostomiport finns i många
storlekar för individuell passform och bästa
komfort för både barn och vuxna.
MIC-Key® har en tydlig storleksangivelse och
märkt ballonginfart, BAL. Tillverkad i vävnadsvänlig silikon och levereras i kompletta set
MIC-Key® kopplingsslangar med säkerhetsspärr och klämma som gör det lätt att tillföra
näring, passar såväl spruta som aggregat.
Slangarna är DEHP fria.
Meda AB Box 906 170 09 Solna. Tel: 08 630 19 00 Fax: 08 630 19 38
E-post: [email protected] • www.medasverige.se • www.mic-key.se
Med den nya metoden MIC Introducer Kit
kan patienten få en MIC-Key® direkt.
tema
spädbarnsmassage
8
Upplägget skulle vara
der. Oftast är det fem
dels
mammor
samtal
mam-
med
sina
morna emellan, dels
barn. Jag påpekar att
massage
sång.
vi är elva i rummet så
Jag tänkte ungefär så
och
att barnens närvaro
här innan jag startade
blir tydlig och utta-
upp gruppen: Kan den
lad. Vi träffas en gång
nyblivna mamman må
/vecka under 90 min.
psykiskt bättre och där-
Min roll som grupp-
med känna större glädje
terapeut är att hålla
i föräldraskapet om hon
ramarna, ge informa-
får komma till en nor-
tion om sekretess, se
mal arena som BVC är
till att alla kommer
och träffa mammor med
till tals, att allt som
liknande problematik?
sägs är lika viktigt,
Utifrån min erfarenhet
vara normaliserande
och
(exempelvis
utvärderingarna
genom
jag får efter gruppens
att säga att många
slut är svaret entydigt
mammor känner så
JA. Att få prata, bli
här, det är vanligt att
lyssnad på av andra,
man kan vara ned-
förstå att man inte är
stämd…), försöka se
ensam med sina tan-
mönster, koppla här
kar och dessutom få
och nu. Jag ser till att
sjunga och massera
de håller sig till cen-
sitt barn med de andra
traltemat, och dess-
ger en effekt på olika
utom vara noga med
nivåer för mamman
att barnen får sin tid.
men också för barnet
Winnicot skrev för
är både avslappnande
och vitaliserande.
”En mamma som inte mår psykiskt bra kan ha svårt att vara känslomässigt
närvarande med sitt barn, och vara mer upptagen av sin egen problematik.
Andra kan vara helt inneslutna med sitt barn och kan inte blicka ut över
Gruppen
När jag sätter ihop
huvud taget. Nästan som om barnet tröstar mamman...”
gruppen får jag hjälp
länge sedan att mödrar som har förmåga
att ge tillräckligt god
omvårdnad gör det
ännu bättre om de
själva får omsorg. Jag
av mina kollegor att ”hitta mammor”. Jag träffar var och
bjuder på fika och brer mammornas smörgåsar, som ofta
en 2-3 gånger innan gruppens start där jag undersöker
blir som en liten ritual. Några mammor är jättehungriga,
motivation till deltagande och ångestnivån under gravidi-
har inte hunnit äta. Här är det jag som ”mammar mam-
tet /förlossning /första tiden, samt relationen till pappan/
morna”. En del mammor tackar nej. Ibland känner de
primärföräldrarna, tidiga separationer och förluster. Jag
sig inte trygga i gruppen och har svårt att ta emot. Jag
berättar om gruppens upplägg och om de har några frågor
tänker på en mamma som inte ville ha någon smörgås.
till mig. Ibland träffar jag kvinnor som är tveksamma till
Hon hade hög ångestnivå och pratade snabbt. Hon satt
grupp, de som tror sig inte kunna bli hjälpta genom att
med en nappflaska och tryckte in tillägget medan barnet
sitta och lyssna på andras problem.
värjde sig. Jag tror fler av oss fick en klump i magen. Så
När gruppen startar är barnen mellan 2-4 måna-
småningom berättade hon att hennes man drack och var
Det kan vara mammor som inte kan sova, har en hög ångestnivå eller tidigare psykiatrisk diagnos där symtom börjar
visa sig. Stödet kan vara kontakt med öppna psykiatrin och eller BUP där det finns mellanvårdsformer som mamman och
hela familjen kan komma till mer frekvent.
22
barnbladet
nr 2 mars 2013
tema
spädbarnsmassage
hospice
ofta full och aggressiv. Hon var ledsen och grät. Gruppen
med namnsången där mammans och barnets namn är i
var de första hon berättat för. Det var som hon slappnade
fokus. I början kan det vara lite obekvämt när alla tittar
av och kunde också vara mer känslomässigt närvarande
på mamman och barnet, så småningom blir det lättare. Jag
med sitt barn, började tacka ja till smörgåsen. En mamma
tänker att det är ett sätt att stärka mammans självkänsla:
sa ”jag visste att du satt på något”.
gruppen ser dig, du och ditt barn är någon här. Eva Norling
tema
I början är barnen små, de sover, ammas eller får tillägg.
skriver i sin uppsats ”jag tror kvinnan lättare kan identifiera
Så småningom börjar de intressera sig för andra i rummet,
sig som mamma om de ser barnets svar på sången.” Jag tror
ler, jollrar och gråter. Mammorna börjar kommentera var-
det gäller likaväl massagen.
andras barn. Jag försöker vara noga med att påminna om
Varje mamma sjunger så småningom varsin sång. Vissa
barnens tid då massagen och sången är i fokus. Ibland kan
har jättelätt och jag ser hur de njuter, medan andra säger
det stöta på motstånd, mammorna vill ha mer tid för sig.
sig inte kunna sjunga en enda barnsång. Gruppen hjäl-
Under massagen och sången sitter mammorna i en ring.
per de mammorna. Men det finns mammor som har svårt
Det är varmt i rummet: barnen ligger nakna på madrasser-
att vara nära sitt barn och framförallt om barnet gråter/
na. Mammorna småpratar med varandra och kommenterar
skriker. Jag tänker på en mamma som sa att hennes pojke
sina egna och andras barn innan massagen sätter igång.
inte tyckte om massage. I ett senare skede kunde hon
Leenden spricker upp. Det är en helt annan stämning än
tala med gruppen hur ångestfylld hon blev när barnet
under samtalet. Allt det tunga är som bortblåst. Kvinnorna
grät. Med hjälp av gruppen vågade hon börja massera sitt
som var så upptagna av sin och andras problematik sit-
barn. Hon satt tillsammans med de andra och pojken hade
ter i ett ”varmt och skönt bad tillsammans”. Jag tror att
byxorna på. När barnen blir lite äldre 5-6 mån kan man se
samtalen om det svåra har varit befriande vilket gjort att
igenkännande leenden. Någon kan gunga i mammans knä
kvinnans försvar har luckrats upp och hon kan slappna av
under sången.
tillsammans med sitt barn på ett nytt sätt. Efter massagen
Jag tänker på en kvinna som hade en svår övergiven-
sjunger gruppen tillsammans. Barnen sitter eller halvlig-
hetsproblematik, då hon tyckte att mannens tidigare barn
ger i mammans knä. Vi sjunger försiktigt. Jag startar upp
tog mannen ifrån henne. När hon sjöng Imse Vimse i reg-
8
8
Naturlig hjälp
vid gaser
och magknip
Pysventilen Windi® - för spädbarn med kolik och
andra gasproblem.
Windi® hittar du på utvalda apotek.
Kontakta oss gärna för prover och information.
Läs mer på www.windi.se
tema
spädbarnsmassage
”vem är jag nu när jag är mamma”. Många kvinnor kommer
8
gietakt var alla svårigheter borta för en stund. Hon berät-
tillbaka efter veckan och har nya erfarenheter med sig. De
tade senare att hon tagit fram sin gitarr hemma, vilket
har pratat med sina föräldrar på ett sätt de aldrig gjort,
hon inte gjort på många månader. Någon har skrivit att
medan andra konstaterar att ”de är som de är”. En del har
Imse Vimse symboliserar kvinnornas liv: uppgång, fall och
pratat med sin partner och berättat hur dåligt de har mått.
sedan sakta kravla sig upp igen. En mamma berättade att
Någonstans mellan 7-9e gången kommer klagandet
hon brukar sjunga vad hon går och handlar. Jag avslutar
upp igen. Gruppens ändlighet blir påtalig. Många kvinnor
med att sjunga ”vinka vinka ses nästa vecka”, det är en länk
pratar om att de ska ses efter gruppens slut. En separa-
till nästa gång.
tion är närstående, vilket jag påtalar vid varje gruppom-
Jag tänker på en mamma som ofta halvlåg i soffan
gång. Det är viktigt att få möjlighet att arbeta sig igenom
och brukade säga att hon inte orkade gå ner på golvet.
avslutningen utan att känna sig övergiven igen. Näst sista
Jag gjorde någon typ av invändning att Kalle skulle nog
gången pratar kvinnorna om gruppens betydelse. Sista
njuta av att bli masserad. Hon reste sig och gick sakta ner.
gången känns lite högtidlig som en terminsavslutning.
Därefter var hon alltid med på golvet med sitt barn. Det
Flera brukar vara uppklädda.
var som att hon successivt lärde sig tänka på sitt barns
När gruppen är slut fyller varje kvinna i ett formulär
behov. Det populära ordet mentaliseringsförmåga har ju
som handlar om mera glädje, djupare förståelse om sin
med det här att göra d v s. att hjälpa mamman att tänka ur
problematik och frågor om massagen och sången, både
barnets perspektiv, varför gör min baby så här?
hur kvinnan uppfattade den, och hur hon tyckte att barnet
hade uppfattat det momentet. Så gott som alla kvinnor
Processen i gruppen
känner en större glädje i sitt föräldraskap. Kvinnorna hade
Processen i korttidsgruppen följer ungefär samma möns-
också fått en djupare insikt om varför de inte kände sig
ter i varje grupp, vilket också stämmer om man läser om
glada som nybliven mamma. Flertalet av kvinnorna upp-
psykoterapeutiska korttidsgrupper. I början lyssnar alla på
skattade sången och massagen och att även deras barn
varandras berättelse och hur skönt det är att komma till
gjorde det. Jag tänker att mammorna blir smittade av
gruppen. Ibland kan någon kvinna vara tveksam i början
varandra och barnens glädje och vitalitet.
och inte veta om det ger henne något, att hon inte har
Det som verkar vara verksamt i gruppen är att känna
lika svåra problem som de andra (rädsla och motstånd
igen sig, dela erfarenheter, vara i ett sammanhang med
tornar upp) men så småningom kliver de flesta över trös-
andra i en liknande situation, att få tala och bli lyssnad
keln och är med i gruppen. En mamma hoppade av efter
på, att kunna hjälpa andra samt att kunna skilja ut sig. Det
första gången. Hon hade hög ångestnivå som jag inte hade
här är bara ett axplock från mina grupper. Många tankar
undersökt tillräckligt.
dyker upp när jag skriver det här. Jag tänker på alla kvin-
Det är mycket samtal om partnern första delen. Det är
nor från andra länder som inte har svenska språket som
som om det finns ett stort behov att få älta alltifrån att
modersmål, och har en annan kultur. Jag tänker också på
känna sig övergiven till att känna skuld över att inte vara
hur det är i en spädbarnsfamilj där pappan mår psykiskt
glad och tacksam när han ”ändå hjälper till så mycket”.
dåligt. Än så länge är det fokus på kvinnan, även om det
Mannen svävar som en ande i rummet. För kvinnan är inte
börjar skrivas mer och mer om männen.
primärföräldrarna de viktigaste anknytningspersonerna
längre, utan det är partnern som hon har barnet med.
Slutord
Ofta kommer besvikelser upp om primärföräldrar-
Gruppen är en möjlighet för mamman att få prata med
na, svärfar, syskon och andra. Många känner igen sig.
andra om det viktigaste som upptar henne. Känslor av
Kvinnorna börjar känna varandra mer och mer. Råd börjar
förlorad identitet, mening och svårigheter i att hantera
ges, gamla mönster tas upp förslag att prova ny sätt ges.
vardagen kan då brytas och en ökad självkänsla växer
Om gruppen hakar upp sig försöker jag få den att gå
fram. Mamman och barnet får via sången och massagen en
vidare. En fråga kan vara om det enbart är relationen till
möjlighet att dela en upplevelse, känna glädje och hopp
mannen som gör att de inte mår bra? Kvinnorna börjar så
inför framtiden. Hon tar steget över tröskeln och en ny
småningom titta mer på sig själva. Många har existentiella
identitet börjar ta form. Avslutningsvis vill jag delge vad
funderingar. En kvinna sa ”jag har nog alltid haft svårt att
en mamma sa i gruppen: ”Jag kände mig så glad efter en
bli lämnad. Jag känner mig så övergiven.” Någon annan sa
gruppomgång att jag sjöng hela vägen hem”.
24
barnbladet
nr 2 mars 2013
*
aktuell forskare
Pappors engagemang i sitt barn med typ 1-diabetes
– en balans mellan hälsofrämjande och sjukdomskontrollerande
När ett barn insjuknar i typ 1-diabetes ställs världen upp och ner och stora och nya krav i
vardagslivet ställs på såväl barn som föräldrar (1). Utmärkande för barn och ungdomar med
diabetes är att barnets och familjens kunskaper om sjukdomen och deras möjlighet att hantera regimen är avgörande för sjukdomsutfallet (2). Lyckas barn och föräldrar upprätthålla
en god metabol kontroll minskar risken för senkomplikationer och en för tidig död vilket
innebär att en stor ansvarsbörda läggs på både barn och föräldrar (3).
I
interaktionen med föräldrarna lär sig barnet hur han eller
hon ska hantera sin sjukdom i olika vardagssituationer. Detta
sker med stöd av ett barndiabetesteam vars huvudsakliga mål
är att erbjuda vård som resulterar i normal tillväxt och utveckling,
hög livskvalitet och minsta möjliga risk för såväl akuta som senkomplikationer (4). Relativt mycket är känt om hur mammors
engagemang påverkar barnets sjukdomsutfall samtidigt som effekter av engagemanget från pappor är mindre studerat. Forskningen visar dock att engagerade pappor minskar familjens upplevelse av sjukdomen som en belastning och att ungdomar med
diabetes rapporterar högre livskvalitet om deras pappor är engagerade i deras vardag (5).
Teoretiska utgångspunkter för avhandlingen har varit att pappors engagemang kan betraktas som en hälsoresurs till barnet
och att vårda och ge omsorg till ett barn är en mänsklig aktivitet och inte en könsbunden nedärvd kvinnlig egenskap. Vidare,
hur samhället och individer uppfattar pappors engagemang i sitt
barns vardagsliv är en social konstruktion som kan förstås ur ett
ekologiskt perspektiv, d v s i ljuset av interaktion mellan samhällelig nivå och den enskilda individens agerande.
Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera hur
pappors engagemang i deras barns diabetesvård och vardagsliv
konstruerades i riktlinjer för barndiabetesvården, av barndiabetesteamen och av papporna själva. Data har insamlats med hjälp av
Foto: Siw Jonsson
Åse Boman
Barnsjuksköterska
DrPH
Universitetsadjunkt Högskolan
Väst, Trollhättan
[email protected]
26
barnbladet
nr 2 mars 2013
upprepade fokusgruppsdiskussioner med svenska pediatriska diabetes team och genom intervjuer med pappor som är engagerade
i sitt barns diabetesvård och vardagsliv. Ytterligare bestod data
av riktlinjer för norsk, dansk och svensk pediatrisk diabetesvård.
Pappors engagemang
Resultatet visar att konstruktioner av pappors engagemang är en
komplex interaktion mellan riktlinjerna för barndiabetesvården,
barndiabetesteamen och papporna.
Papporna upplevde och beskrev sitt engagemang i barnets
diabetesvård och vardag som något baserat på ett generellt föräldraskap. Innan de hade blivit pappor så hade de tagit beslut om
ett aktivt föräldraskap och detta syntes i deras uttag av föräldraledighet. Av de 16 pappor som deltog i studien hade 14 varit
föräldralediga under längre perioder med såväl barnet med diabetes som hans eller hennes syskon. När barnet diagnosticerades
med diabetes fanns redan pappornas engagemang och de byggde
vidare på detta. Papporna beskrev också sitt engagemang i barnet
som en konsekvens av deras relation till barnets mamma, oavsett
om föräldrarna levde tillsammans eller inte. Om relationen var
god stimulerade detta till ett hälsofrämjande engagemang i barnet, om relationen var dålig så beskrev papporna sitt engagemang
som mer sjukdomskontrollerande (6).
Vidare pekade papporna på en upplevd spänning mellan de
generella rekommendationer som diabetesteamet gav angående
diabetes och pappornas egna personliga erfarenhet av att leva
med ett barn med typ 1-diabetes. Papporna uttryckte att deras
unika kunskap om det egna barnet kom i skymundan och inte
alltid beaktades av diabetesteamet, vilket gjorde att de inte kände
aktuell forskare
8
tillit till teamet. Enligt papporna hade diabetesteamen en tendens
att se på de problem som papporna beskrev som enklare än papporna faktiskt upplevde dem. När papporna uppfattade att diabetesteamen tog tillvara deras unika kunskap om sitt barn beskrev
de också sitt förtroende för diabetesteamet. Papporna beskrev
också hur de hade olika mål angående diabetesvården jämfört
med diabetesteamen. I vissa fall så accepterade papporna högre
blodsockervärden än de rekommenderade. Detta kan innebära en
risk för barnets fysiska hälsa och det är därför viktigt att diabetesteamen är medvetna om den av papporna upplevda spänningen
för att kunna möta dem och stödja papporna (7).
Inledningsvis i de upprepade fokusgruppdiskussionerna med
barndiabetesteamen beskrev teammedlemmarna pappornas engagemang som genusrelaterat och beroende av mamman engagemang. Pappors engagemang beskrevs som passivt eller som
vikarierande; de engagerade sig tillfälligt när mamman av någon
anledning tillfälligt var frånvarande. Deras passivitet förklarades
med hjälp av genusstrukturer på ett generellt plan, mäns arbete
var viktigare och pappor stöttade mammornas vårdande genom
att sköta trädgård och bilar. När papporna uppfattades som att
ha ett delat ansvar med mamman så förklarades detta med föräldrarnas goda relation och bägge föräldrarna ansågs ha samma
ansvarsområde och kunna byta vård- och omsorgsuppgifter med
varandra. Slutligen, de pappor som definierades av diabetesteamen som högt engagerade i sina barn beskrevs som duktiga och
kompetenta. Deras höga grad av engagemang ansågs bero på
mammans frånvaro som förklarades på ett individuellt plan, hon
kunde veckopendla, vara allvarligt sjuk eller ha nedsatt kognitiv
förmåga. Efterhand som fokusgrupperna upprepades förändrades
diabetesteamens inställning till engagerade pappor. Inledningsvis
uppfattades pappor som en outtalad del i en vagt formulerad
föräldraenhet eller som en teammedlem uttryckte det: ”När vi
säger förälder så menar vi ju mamman”. Efterhand som fokus sattes
på pappors engagemang ökade teamens medvetenhet om bägge
föräldraranas betydelse och i slutet av processen identifierade de
papporna och uppmuntrade deras engagemang (8).
I analysen av hur föräldrarna framställdes i riktlinjerna för
diabetesvården tydliggjordes att föräldrarnas röst var nedtonad
till förmån för den dominerande expertdiskursen. Inledningsvis
var syftet att analysera hur pappor beskrevs i riktlinjerna men det
visade sig att riktlinjerna beskrev föräldrar och familj som en enhet och skilde inte på mammor och pappor, i överenstämmelse
med hur diabetesteamen inledningsvis uppfattade pappors engagemang (8). Föräldrarna framställdes som mottagare av expertkunskap samtidigt som de var ansvariga för sjukdomsutfallet (9),
vilket troligtvis avspeglades i pappornas upplevelse av spänningen
mellan deras egna levda erfarenhet och generella diabetesrekommendationer (7).
Balansen mellan hälsofrämjande
och sjukdomskontrollerande engagemang
Resultatet visar också att pappornas engagemang balanserade
mellan att ha kontroll över barnets sjukdom och att ha ett hälsofrämjande perspektiv. Denna balans återspeglades i såväl riktlin-
jerna (makronivå) som hos diabetesteamen (mesonivå) och hos
papporna (mikronivå).
I riktlinjerna, på makronivå, dominerade sjukdomskontrollen
genom den hegemoniska expertdiskursen och därmed föräldrarnas nedtonade röst.
På mesonivå tydliggjordes det hälsofrämjande perspektivet
genom hur diabetesteamens ökande medvetenhet om pappornas
betydelse också medverkade till att teamen fick en mer pro-aktiv
ansats i sina förhållanden till papporna.
Slutligen så verkar pappornas balans mellan ett sjukdomskontrollerande och ett hälsofrämjande förhållningssätt vara påverkat
av deras förhållande till barnets mamma och deras erfarenheter
av att bli sedda och hörda av barndiabetesteamet.
Implikationer
Resultatet av forskningen visar på vikten av att barndiabetesteamen explicit och pro-aktivt fokusera barnets bägge föräldrar.
Den tydliggör också att sjukvårdspersonal behöver kritiskt granska och strategiskt uppmärksamma genusstereotypa uppfattningar om föräldraskapet. Detta kan t ex ske med hjälp av upprepade
fokusgruppsdiskussioner
Vidare bör bägge föräldrarna och deras unika kunskaper om
barnet lyftas fram i riktlinjerna för barndiabetesvården.
På en samhällelig nivå behöver medvetenhet om genusstrukturer och ett kritiskt förhållningssätt till normer implementeras
i alla vårdutbildningar.
Resultaten lyfter också vikten av samhällets stöd på makronivå
för pappors engagemang i deras barns vardag. Följaktligen behövs
såväl det obligatoriska moderskapet, som det frivilliga faderskapet
avskaffas i syfte att möjliggöra optimal hälsa och välbefinnande
för barnet.
Referenser
(1) Rewers M, Pihoker C, Donaghue K, Hanas R, Swift P, Klingensmith GJ. Assessment and monitoring of glycemic control in children and adolescents with diabetes. Pediatric diabetes 2009;10:71-81.
(2) Wysocki T, Greco P. Social support and diabetes management in childhood and
adolescence: influence of parents and friends. Current diabetes reports 2006;6(2):117122.
(3) Anderson B, Vangsness L, Connell A, Butler D, Goebel-Fabbri A, Laffel L.
Family conflict, adherence, and glycaemic control in youth with short duration Type 1 diabetes. Diabetic medicine: a journal of the British Diabetic Association
2002;19(8):635.
(4) Pihoker C, Forsander G, Wolfsdorf J, Klingensmith GJ. The delivery of ambulatory diabetes care to children and adolescents with diabetes. Pediatric Diabetes 2009;10:58-70.
(5) Dashiff C, Morrison S, Rowe J. Fathers of children and adolescents with diabetes: what do we know? J Pediatr Nurs 2008 Apr;23(2):101-119.
(6) Boman A, Povlse L, Dahlborg-Lyckhage E, Hanas R, Borup I. Fathers’ involvement in their child’s diabetes care - seen from a health promotion perspective.
2013. Accepted for publication in Journal of Family Nursing
(7) Boman Å, Povlsen L, Dahlborg-Lyckhage E, Hanas R, Borup I. Fathers’ encounter of support from paediatric diabetes teams; the tension between general
recommendations and personal experience. Health & Social Care in the Community
2012. DOI: 10.1111/hsc.12013
(8) Boman A, Povlsen L, Dahlborg-Lyckhage E, Borup I. Swedish pediatric diabetes teams’ perception of fathers’ involvement: A Grounded Theory study. Nurs
Health Sci 2012. DOI: 10.1111/nhs.12011
(9) Boman A, Borup I, Povlsen L, Dahlborg-Lyckhage E. Parents’ discursive resources: Analysis of discourses in Swedish, Danish and Norwegian health care guidelines for children with diabetes type 1. Scand J Caring Sci 2012 Jun;26(2):363-371.
*
nr 2 mars 2013
barnbladet 29
smärta
tema
Barn och ungdomar med rädsla för
nålar behöver stöd och behandling
B
akgrund: För de flesta barn är det acceptabelt att
år kan ha EMLA i fem timmar (FASS, 2013). Bedövningssalva
behöva genomgå en vaccination eller att få en perifer
kan främst lindra och förebygga ett fysiologiskt smärtminne.
venkateter i handen eller armvecket. Med ett anpassat
Det är dock inte alltid som detta förebygger ett psykologiskt
informationsmaterial som böcker eller webbaserade
smärtminne. Rädsla för att det kommer att göra ont eller fast-
filmer kan barnet förstå vad som kommer att hända och däri-
hållning kan reducera den psykologiska effekten av bedöv-
genom få en upplevelse av kontroll. Under sticket kan barnet
ningssalva (Nilsson, 2010). Det är därför nödvändigt att kom-
få bedövningssalva samt välja att titta på eller bli distraherad
binera farmaka med komplementära metoder (Taddio et al.
(Nilsson, 2010).
2009). Syftet med dessa komplementära metoder är främst att
Det finns idag god evidens för att kombinera farmako-
ge barnet trygghet och kontroll över situationen, ofta genom
logiska och komplementära metoder i samband med stick
en positiv upplevelse. Vad som skapar detta är ofta individuellt
(Taddio et al. 2009). När det gäller farmakologiska metoder är
och därför är det egna valet av metod troligen avgörande för
det främst bedövningssalva som har visat sig vara effektivt.
effekten. Det kan vara värdefullt för sjuksköterskan att kunna
Det vanligaste preparatet är EMLA och det är en salva som
erbjuda ett flertal metoder som kan underlätta upplevelsen av
behöver minst 1,5 timmar för god effekt. Enligt vissa rikt-
trygghet och kontroll (Nilsson, 2010).
linjer ökar effekten om EMLA sitter på längre än 1,5 timmar.
Trots all kunskap om smärtlindring vid stick så finns det
Evidensen för detta är oklar, men klart är att barn över ett
barn som innehar en rädsla för stick och nålar. Detta innebär att de undviker alla situationer som innebär ett stick (Taddio
Runa Lundgren
Anestesisjuksköterska,
Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus,
Göteborg
Britt-Marie Karlsson
Anestesisjuksköterska,
Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus,
Göteborg
Stefan Nilsson
Lektor, Högskolan
i Borås, Borås
et al. 2012). Orsaken till den här
rädslan är individuell och det här
är en mycket heterogen grupp. På
gruppnivå finns dock en trend att
30
barnbladet
nr 2 mars 2013
tema
smärta
”Pilotstudien påvisar att fyra besök kan vara tillräckligt
för att hjälpa barn med en etablerad stickrädsla”
dessa barn har ett större kontrollbe-
av trygghet och att känslan av kontroll
sköterskor vid ett tillfälle varje vecka.
hov, vilket innebär ett ökat behov av
växer. Detta innebär att träningen behö-
Behandlingsperioden blev totalt fyra
information och förberedelse. Det är
ver gå i små steg framåt och att tidigare
veckor. Behandlingen var inspirerad av
inte alltid säkert att det finns det här
evidens för smärtlindring behöver nytt-
kognitiv beteendeterapi.
extra utrymmet för lite mer förbere-
jas. Träning och undervisning inbegriper
Under den första sessionen kartla-
delse och information inom sjukvården
därför både farmakologiska och kom-
des faktorer som var avgörande för bar-
eller skolhälsovården. Dessa barn kan
plementära metoder (Bengtsson, 2011).
nets rädsla eller motstånd. Efter detta
även ha ett ökat behov av exponering
av situationen för att få kontroll över
händelseförloppet och kunna lära känna
sin kropp i den här situationen. Detta
innebär ytterligare extra tid som inte
alltid finns (Bengtsson, 2011).
Det finns därför en grupp barn som
behöver extra mycket information och
förberedelse, dessa barn behöver också
exponeras för den aktuella situationen
för att minska sin rädsla. Exponeringen
måste alltid inkludera en upplevelse
fick barnet lära sig varför och hur rädsla
Syfte
Syftet med den här pilotstudien var att
utvärdera om fyra besök med undervisning och träning kan underlätta för
stickrädda barn att genomgå ett stick
och stressreaktioner påverkar kroppen.
Vid varje besök exponerades också
barnet med nålar och sprutor. Utifrån
kartläggningen av barnets rädsla anpassades den här exponeringen. För något
enstaka barn räckte det från början
Metod
Fyra behandlingstillfällen genomfördes
och dessa varade en timme vid varje
tillfälle. Det var barnet och minst en av
föräldrarna som mötte en eller två sjuk-
med bilder medan andra barn klarade
av att titta på materialet i rummet. Vid
varje besök utökades exponeringen som
fortsatte tills nålen kunde läggas mot
huden och till slut fick barnet träna ett
8
MAM Manuell Bröstpump
Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar.
MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och
rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten
har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det
möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att
risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen
hålls igång.
mambaby.com
REgLERBAR pUMpsTyRKA
Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in
sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig.
Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att
hitta ett bekvämt sätt att pumpa.
Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska
MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten
ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10
bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som
gör det lätt att växla mellan amning och flaska.
Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker.
Beställ en bröstpump kostnadsfritt
på [email protected]. Om du
har frågor är du välkommen att ringa
vår sjuksköterska Carina Gunnarsson
på telefon 08-545 180 70.
Beställ ett prov
kostnadsfritt!
*Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar.
MJUK OCH BEKVÄM
Inbyggt i tratten finns kuddar som
ger en bekväm känsla och gör att
tratten fäster bättre på bröstet.
LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA
Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla
steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom
den endast består av fyra delar – förbindningsrör,
pump och handtag (en del), silikonventil och tratt.
tema
smärta
8
omvårdnad. Det behövs dock fler studier
eller flera stick. Den här exponeringen
och studier med kontrollgrupp för att
fortsatte dessutom hemma mellan varje
bedöma effekten av angivet behand-
gång och barnet fick både stickmaterial
lingsprogram. Det återstår också att
och bilder med sig hem. Efter det första
utvärdera om den positiva effekten kan
besöket fick barnet rita en teckning på
reproduceras även efter en längre tid
vilken han eller hon beskrev sina käns-
har förflutit. Det behövs därför långtids-
lor i samband med stick.
uppföljning av dessa barn för att påvisa
I den andra sessionen tränade bar-
att behandlingen lindrar och förebygger
net andningsövningar och avslapp-
ett psykologiskt och fysiologiskt smärt-
ningstekniker. Sjuksköterskorna gav
minne.
också information om lokalbedövning
Slutsats
(EMLA) som kan användas i samband
Denna studie visade att 31 av 41 barn
med att barnet får ett stick.
(76 %) kunde genomgå venpunktion
I de återstående två sessionerna
eller vaccination efter fyra behandlings-
tränade barnet på hur venpunktion
relaterade sessioner som vardera pågick
eller vaccinering går till i praktiken.
under en timme.
Kunskaperna ifrån de första två sessionerna tränades tillsammans med sjuksköterskorna. Likt en teaterpjäs tränade
Referenser
den här träningen kunde genomföras
Bengtsson, S.(2011) Utveckling och
av sjuksköterskor som erhållit kunskap
implementering av behandlingsmanu-
om exponeringsträning. Fyra besök är
al för sprutfobi/stickrädsla hos barn
en relativt kort tid för behandling och
och ungdomar. Göteborgs universitet.
det är möjligt att några av barnen
Psykologiska institutionen.
hade krävt mer tid för att lyckas i sin
FASS (2013) www.fass.se
behandling. Det går inte utesluta att
Nilsson, S. (2010) Procedural and posto-
några av de tio barn som inte lyckades
perative pain management in children:
skulle ha haft framgång efter ytterligare
experiences, assessments and possibilities
behandling. Det är dock rimligt att anta
to reduce pain, distress and anxiety School
att dessa barn krävde en annan behand-
of Health Sciences. Jönköping, Jönköping
frivilligt efter fyra behandlingssessioner.
lingsmetod. Den här träningsmodellen
University.
kan inte ersätta traditionell terapi hos
Taddio, A., Chambers, C., Halperin, S. A.,
Diskussion
psykolog, och några av dessa barn hade
Ipp, M., Lockett, D., Rieder, M. J. & Shah,
Den här pilotstudien påvisar att fyra
troligen behov av annan typ av behand-
V. (2009) Inadequate pain management
besök kan vara tillräckligt för att hjälpa
ling. Jämfört med en längre psykolog-
during routine childhood immuniza-
barn med en etablerad stickrädsla. Det
behandling är dock den här modellen
tions: the nerve of it. Clin Ther, 31 Suppl
visade sig att fyra behandlingstillfällen
relativt kostnadseffektiv. Fyra sessioner
2, S152-167.
på en timme vardera var tillräckligt för
är troligen en rimlig insats från hälso-
Taddio, A., Ipp, M., Thivakaran, S., Jamal, A.,
att de flesta barn skulle hinna över-
och sjukvården för att hjälpa de flesta
Parikh, C., Smart, S., Sovran, J., Stephens,
vinna sin rädsla för stick. Behandlingen
stickrädda barn. För en majoritet av
D., KATZ, J. (2012) Survey of the preva-
visade också att det går att träna sin
barnen är den här insatsen tillräcklig för
lence of immunization non-compliance
förmåga att tillgodogöra sig farmakolo-
att övervinna sin rädsla.
due to needle fears in children and
barnet upprepat på sticksituationen tills
trygghet och en upplevelse av kontroll
infann sig hos barnet.
Resultat
Under perioden 2011-2012 behandlades 41 barn (18 flickor, 23 pojkar, medianålder 11 år) för sin rädsla i samband
med nålar. Alla barn genomgick fyra sessioner. Trettioen av 41 (76 %) barn lyckades genomgå ett eller flera nålstick
giska och komplementära metoder inför
Detta är en pilotstudie som kan
adults. Vaccine. Jul 6;30(32):4807-4812.
ett stick. Det visade sig dessutom att
vara en vägvisare för evidensbaserad
*
32
barnbladet
nr 2 mars 2013
tema
smärta
Att bedöma smärta hos barn med
kognitiv funktionsnedsättning
B
akgrund: Smärtupplevelsen är ett komplext fenomen
som har visat sig vara beroende av genetisk predisposition, personliga erfarenheter, coping strategier och omgivningsfaktorer (Nilsson 2010). Det är därför inte möjligt att
förstå en annan individs smärtupplevelse och det är också särskilt
svårt att bedöma smärta hos barn med kognitiv funktionsnedsättning. Smärta hos dessa barn är ofta underskattad eller otillräckligt behandlad (Symons, Shinde & Gilles 2008). Icke-verbala bedömningsinstrument har visat sig värdefulla för att förstå smärta
hos barn med kognitiv funktionsnedsättning. Det är viktigt att
ett sådant instrument är lätt att använda, eftersom komplexa och
tidskrävande instrument sällan etableras i klinisk praxis (Nilsson
et al. submitted).
Ett exempel på ett instrument som är lätt att använda är observationsskalan FLACC (Face, Legs, Activity, Cry, Consolability) som
utvärderar ansiktsuttryck, benrörelser, aktivitet, gråt och tröstbarhet (Figur 1). Dessa fem kategorier värderas var och en från
noll till två, vilket ger en totalpoäng mellan noll och tio (Merkel,
Voepel-Lewis, Shayevitz & Malviya, 1997). FLACC används normalt till barn 0-7 år, men är också validerad för att skatta smärta
på barn med flerfunktionsnedsättning i åldrarna 0-18 år. Den har
visat sig användbar vid postoperativ smärta hos barn med kognitiv
funktionsnedsättning (Voepel-Lewis et al. 2002)
Det har riktats kritik mot standardiserade instrument som
FLACC skalan. Barn med kognitiv funktionsnedsättning är en
heterogen grupp med flera unika uttryckssätt för att kommuniceBerit Finnström
Barnbladet
34
barnbladet
nr 2 mars 2013
Stefan Nilsson
Barnbladet
ra sin smärta. Det behövs ett smärtbedömningsinstrument som är
baserat på det enskilda barnets egna smärtsignaler. Individualized
Numeric Rating Scale (INRS) (Figur 2) är ett sådant individuellt
smärtbedömningsinstrument, som har utvärderats positivt (Solodiuk & Curley, 2003; Solodiuk et al. 2010).
Föräldrars kunskaper om sitt barns smärtsignaler är en värdefull källa för sjuksköterskan och ger henne/honom en möjlighet
att lära sig att tolka och förstå barnets smärtbeteende. Föräldrar
ska alltid uppmanas att beskriva barnets smärtbeteende och detta
är speciellt viktigt om barnet har en funktionsnedsättning eftersom dessa barns smärtsignaler kan vara svåra att tyda för den som
inte känner barnet. Instrumentet INRS baseras på föräldrarnas
beskrivningar av sitt barns smärtuttryck och dessa beskrivningar
av barnets smärtsignaler länkas till olika nivåer av skalan från noll
(ingen smärta) till tio (värsta tänkbara smärta) (Solodiuk & Curley
2003; Solodiuk et al. 2010).
Syftet med denna pilotstudie var att utvärdera om INRS är
ett användarvänligt, tillförlitligt och trovärdigt smärtskattningsinstrument i bedömningen av ortopedisk postoperativ smärta hos
barn med kognitiv funktionsnedsättning.
Metod
Föräldrarna till 13 icke-verbala barn med kognitiv funktionsnedsättning i åldern 4-18 år, ombads, efter informerat samtycke,
att fylla i INRS. Till sin hjälp för att hitta rätt ord och uttryck
för att beskriva barnets smärtsignaler fick föräldrarna titta på en
svensk översättning av NCCPC (Non-Communicating Children’s
Pain Checklist), ett annat smärtskattningsinstrument med 30 olika
beskrivningar av smärtsignaler hos barn med kognitiv funktionsnedsättning. NCCPC inkluderar områdena ljud, socialt/personligt, ansikte, aktivitet, kropp/ben och fysiologiska tecken.
tema
smärta
”Föräldrars kunskaper om sitt barns smärtsignaler är en värdefull
källa för sjuksköterskan och ger henne/honom en möjlighet att
lära sig att tolka och förstå barnets smärtbeteende.”
Vid varje bedömningstillfälle använde en sjuksköterska barnets INRS, en annan sjuksköterska använde FLACC skalan.
Föräldern, som är den som har mest kunskap om det specifika
barnets smärtsignaler, använde en Numeric Rating Scale (NRS).
NRS är ett instrument där smärtintensiteten rapporteras genom
att bedömaren visar ett siffervärde. Samtliga dessa skalor ger en
totalpoäng mellan noll och tio där tio är ”värsta tänkbara smärta”.
Alla tre gjorde sin bedömning vid samma tillfälle och oberoende av varandra. Smärtskattningarna skedde under de tre första
postoperativa dagarna enligt den kirurgiska klinikens rutiner för
smärtbedömning. Barnets smärta bedömdes också före och efter
smärtlindring.
Resultat
I denna pilotstudie genomfördes 132 postoperativa bedömningar av barnens smärta.
Resultatet visade en signifikant korrelation mellan poängen
för INRS och FLACC samt mellan poängen för INRS och föräldrarnas bedömning med NRS, och även mellan poängen för
NRS och FLACC (r=0,72 - 0,88).
Det fanns också en signifikant skillnad mellan värdena före
och efter barnet fick smärtlindring (p. < 0,05), det vill säga värdena sjönk efter smärtlindring.
Diskussion
I den här pilotstudien visade det sig att instrumenten INRS,
FLACC och NRS var likvärdiga och alla tre kan betraktas som
valida, trovärdiga och tillförlitliga i bedömningen av barnets
smärta. Det finns därför ingen möjlighet att utifrån genomförd
statistik bedöma vilket av dessa tre instrument som bör rekommenderas i klinisk praxis. Ett tillfredsställande smärtbedömningsinstrument ska vara dock vara lätt att använda, och det fanns skillnader i användarvänligheten.
FLACC skalan är förmodligen den mest användarvänliga skalan för att mäta smärtintensiteten hos barn med kognitiva funktionsnedsättningar. INRS visade sig vara tidskrävande för personalen eftersom det tog en längre tid än beräknat att informera
föräldrar om hur de fyller i skalan. Det var också svårt för många
föräldrar att hitta rätt ord och uttryck för sitt barns smärtsignaler på olika smärtnivåer, särskilt om föräldrarna hade ett annat
modersmål. Många skalor blev därför ganska fåordigt ifyllda och
deras informationsvärde blev därmed begränsat.
Användarvänligheten med FLACC skalan har även utvärderats i andra studier.Visserligen har detta skett med den reviderade
versionen av FLACC skalan, men slutsatsen har blivit den samma
som i den här studien. I den reviderade FLACC skalan har föräldern/vårdgivaren möjlighet att lägga till en specifik beskrivning
av sitt barns smärtuttryck (Malviya et al. 2006).Vid en jämförelse
mellan den reviderade FLACC skalan och NCCPC visade det sig
att den reviderade FLACC skalan är mer användarvänlig (VoepelLewis et al. 2008). I en annan utvärdering av mätinstrument för
barn med kognitiv funktionsnedsättning fick föräldrar och personal bedöma vilket instrument som hade störst användbarhet. Det
var även i detta sammanhang den reviderade FLACC skalan som
uppfattades som mest användbar (Ely et al. 2012).
En intressant fortsättning på den här pilotstudien är därför
att jämföra validitet, reliabilitet och användarvänlighet mellan
FLACC skalan och den reviderade FLACC skalan i postoperativ
vård.
Slutsats
INRS är en valid skala för att bedöma postoperativ smärta hos
barn med kognitiv funktionsnedsättning. Utifrån ett användarperspektiv är dock FLACC skalan det instrument som i första
hand bör rekommenderas vid postoperativ vård.
8
Figur 1. FLACC – Face, Legs, Activity, Cry, Consolability – smärtskattning barn 0-7 år
Översatt av Hanna Krantz, Pernilla Westerlind och Berit Finnström, 2003-09-17 , Drottning Silvias BoUS, Göteborg (Reviderad 2004-02-23)
0
1
2
Ansikte
Neutralt ansikts-uttryck eller ler
Bister uppsyn, rynkar pannan av och till,
tillbaka­­dragen, ointresserad
Frekvent eller konstant rynkad panna,
darrande haka, hopbitna käkar
Ben
Normal ställning eller avslappnad
Oroliga, rastlösa eller spända ben
Sparkar eller uppdragna ben
Aktivitet
Ligger lugnt, normal position, rör sig
obehindrat
Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd
Sprättbåge, rycker till eller stel
Gråt
Ingen gråt (vaken eller sover)
Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till
Gråter ihållande, skriker eller snyftar,
klagar ofta
Tröstbarhet
Nöjd, avslappnad
Kan lugnas med beröring, kramar eller
Svår att trösta eller lugna
prat. Avledbar
Observera barnets ansikte, ben, aktivitet, gråt och tröstbarhet i några minuter. Bestäm vilken poäng (0-1-2) barnets beteende överensstämmer
med. Poängen summeras. Barnet kan få max 10 p. Dokumentera!
nr 2 mars 2013
barnbladet 35
smärta
tema
Figur 2
Individualiserad Numerisk bedömningsskala (INRS)
8
1.
Tänk på barnets tidigare smärtsamma erfarenheter. Hur reagerar ditt barn på svag, moderat
eller stark smärta?
2.
Skriv in ditt barns typiska beteende för ingen smärta, moderat smärta och värsta tänkbara
smärta i figuren ovan.
3.
•
•
•
•
•
•
När du beskriver ditt barns smärta tänk på förändringar i
ansiktet
kroppsförändringar/rörelser
grad av aktivitet: t.ex. mindre eller större än vanligt
skrik eller annorlunda läten
grad av tröstbarhet
andra tecken: tårar, svettning, håller andan etc.
Referenser
Ely, E., Chen-Lim, M.L., Zarnowsky, C., Green, R., Shaffer, S. &
Holtzer B. (2012). Finding the evidence to change practice for
assessing pain in children who are cognitively impaired. Journal of
Pediatric Nursing vol. 27, ss 402-10.
Merkel, S.I., Voepel-Lewis, T., Shayevitz, J.R. & Malviya, S.
(1997). The FLACC: a behavioral scale for scoring postoperative pain in young children. Pediatric Nursing vol. 23, ss 293-297.
Malviya, S.,Voepel-Lewis, T., Burke, C., Merkel, S. & Tait, A.R.
(2006). The revised FLACC observational pain tool: improved
reliability and validity for pain assessment in children with cognitive impairment. Pediatric Anesthesia vol. 16, ss 258-265.
Nilsson, S. (2010). Procedural and postoperative pain management in children: experiences, assessments and possibilities to reduce pain, distress and anxiety. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, CHILD. Doktorsavhandling.
Nilsson, S., Björkman, B., Almqvist, A.L., Almqvist, L., BjörkWillén, P., Donohue, D.et al. Children’s Voices - Differentiating a
Child Perspective from a Child’s Perspective. Submitted.
36
barnbladet
nr 2 mars 2013
Solodiuk, J. & Curley, M.A. (2003). Pain assessment in nonverbal children with severe cognitive impairments: the Individualized Numeric Rating Scale (INRS). Pediatric Nursing vol. 18,
ss 295-9.
Solodiuk, J., Scott-Sutherland , J., Meyers, M., Myette, M., Shusterman, C., Karian,V., Harris, K.S. & Curley, M. (2010). Validation
of the Individualized Numeric Rating Scale (INRS):A pain assessment
tool for nonverbal children with intellectual disability. Pain, ss 231-236.
Symons, F.J., Shinde, S.K. & Gilles, E. (2008).Perspectives on
pain and intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research vol. 52, ss 275-286.
Voepel-Lewis, T., Merkel, S., Tait, A.R., Trzcinka, A. & Malviya,
S. (2002). The reliability and validity of the Face, Legs, Activity, Cry,
Consolability observational tool as a measure of pain in children with
cognitive impairment.Anesthesia and Analgesia vol. 95, ss 1224-1229.
Voepel-Lewis, T., Malviya, S., Tait, A.R., Merkel, S., Foster, R.,
Krane, E.J., Davis, P.J. (2008). A comparison of the clinical utility of
pain assessment tools for children with cognitive impairment. Anesthesia
and Analgesia vol. 106, ss 72-78.
*
smärta
tema
”Tonsilloperation är ett av det mer smärtsamma ingrepp som görs på barn idag.”
Barns dagböcker om smärta
gav ny smärtlindringsstrategi
I
dag söker endast 14 % av de barn och ungdomar som
hos föräldrarna samtidigt som det minskar antalet oplane-
genomgått en tonsilloperation på Centralsjukhuset
rade vårdkontakter på grund av smärta. Våra nyopererade
Kristianstad akut vård inom 30 dagar efter operation.
ska inte ha ont i onödan, konstaterar Maria.
Detta kan jämföras med riksgenomsnittet som ligger på
Källa: Region Skåne
40 % (Källa Nationella kvalitetsregistret för tonsilloperation 2011). Det är resultatet av ett målmedvetet förbättringsarbete som startade med en kartläggning barn och
ungdomars behov av smärtlindring i samband med operation av halsmandlar.
Tonsilloperation är ett av det mer smärtsamma ingrepp
som görs på barn idag. Med den bakgrunden valde
Dagoperation på Centralsjukhuset Kristianstad att försöka
kartlägga barn och föräldrars upplevelse efter operation.
Spädbarnsmassage - Ett verktyg för livet
– Vi ville ta reda på vad vi kunde göra för att underlätta
och förbättra återhämtningen för våra patienter, berättar Maria Elofsson, barnsjuksköterska Centralsjukhuset
Kristianstad.
Opererade barn och ungdomar fick tillsammans med
sina föräldrar föra en smärtdagbok. I dagboken kunde
barnen både rita och skriva för att beskriva sina upplevelser. Dagböckerna följdes upp via telefonsamtal 3-5 dagen
samt 10-12 dagen. Kartläggningen visade på att föräldrarna önskade och behövde mer djupgående information
samt att barnen fick otillräcklig smärtlindring.
Efterhand som projektet med dagböckerna pågick började Dagoperation att implementera de nya kunskaper
...spädbarnsmassageolja - biodynamiskt odlad,
dockor, babypsykologiböcker, rogivande musik,
kurskompendium, föräldracertifikat,
presentkort, utbildningsmaterial...
allt Du behöver till spädbarnsmassagekursen,
titta in i webshopen och bli inspirerad,
-Ditt engagemang och arbete gör skillnad!
de fick. En ny patientinformation med utgångspunkt i
föräldrarnas frågor togs fram, en ny smärtlindringsstrategi
infördes och alla opererade fick med sig ett smärtlindringsschema hem.
– Det ger en ökad trygghet och handlingsberedskap
www.spadbarnsmassage.org
nr 2 mars 2013
barnbladet
37
tema
smärta
Söta lösningar som smärtlindring till små och nyfödda barn
S
Söta lösningar, t ex glukos, som ges i munnen till nyfödda barn är en effektiv och
säker metod att lindra procedursmärta hos nyfödda barn. Trots enstaka ifrågasättanden om socker verkligen är smärtlindrande finns det i dagsläget inget som talar för
att det inte skulle fungera. Internationella och nationella riktlinjer rekommenderar
att söta lösningar ska användas vid smärtsamma procedurer hos nyfödda.
D
et har varit en lång resa att komma till insikten om
att nyfödda barn kan känna smärta, att det ofta är hälso- och sjukvården som ofta orsakar smärta hos barnet
och att denna smärta kan ha negativa kort- och långsiktiga konsekvenser. Så sent som i slutet av sjuttiotalet finns exempel i vetenskapliga artiklar och läroböcker att det ansågs onödigt med
Mats Eriksson, leg sjuksköterska docent
Vårdvetenskapligt forskningscentrum,
Universitetssjukhuset Örebro samt Institutionen för
hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet
38
barnbladet
nr 2 mars 2013
smärtlindring, t o m vid kirurgiska ingrepp på nyfödda barn (1).
Idag vet man bättre och den ökande kunskapsmassan om smärta
i nyföddhetsperioden erbjuder nu verktyg för att skatta smärta (2)
och för att ge såväl farmakologisk smärtbehandling som s k optimerad vårdmiljö och beteendestödjande behandling. Det finns
idag såväl internationella (3) som nationella (4) riktlinjer för att
förebygga och behandla smärta hos nyfödda barn. Svenska neonatalavdelningar följer till stor del riktlinjerna och har infört såväl lokala riktlinjer för smärtlindring (5) som rutiner för smärtskattning, det senare dock i lägre grad (6).
Alla nyfödda och späda barn utsätts för flera smärtsamma pro-
smärta
cedurer under nyföddhetsperioden. Är barnet friskt handlar det
fram för allt om provtagning för metabolisk screening (PKUtest), k-vitamininjektion och de tidiga vaccinationerna. Om barnet är för tidigt fött eller om det gäller sjuka nyfödda barn kan
det röra sig om 10 - 15 smärttillfällen eller mer varje dag (7).
Smärta, och då särskilt återkommande eller kvarstående smärta
som inte behandlas kan ge negativa effekter både i det omedelbara perspektivet och på längre sikt (8). De direkta fysiologiska
reaktionerna handlar om t ex ökning i puls, blodtryck och andningsfrekvens och kan sägas vara en flykt-/kampberedskap. Hos
ett omoget barn finns då en ökad risk för hjärnblödning och försämrad sårläkning (8). Om smärtan fortsätter eller upprepas ofta
minskar så småningom detta agiterade tillstånd och går över i ett
försvagat reaktionsmönster. Barnet orkar då inte längre reagera
med fysiologiskt påslag utan kan istället tappa tonus och drabbas
av andningsuppehåll - apnéer. På ännu längre sikt leder upprepad
neonatal smärta och stress till förändrat beteendemönster och
ändrad smärtkänslighet (8-9).
I mitten av åttiotalet kom de första rapporterna om att söt
smak, framför allt av rörsocker - sackaros, kunde ha en smärtlindrande effekt hos nyfödda barn och djurungar. Den första svenska
studien som publicerades 1997 visade att denna effekt också fanns
hos druvsocker - glukos (10). En milliliter trettioprocentig glu-
Om barnet är för tidigt
fött eller om det gäller sjuka
nyfödda barn kan det röra sig
om 10-15 smärttillfällen eller
mer varje dag.
koslösning som gavs i munnen två minuter före hälstick minskade effektivt gråttid och gav en lägre höjning av hjärtfrekvens
jämfört med kontrollgruppen. Forskargruppen i Örebro följde
upp denna uppmärksammade studie med att visa bl a att glukos
är effektivare än EMLA® (11) och effektivare än att byta från
hälstick till venpunktion (12).
Många fortsatta studier har visat att små mängder söta lösningar som ges i munnen innan det nyfödda barnet utsätts för
smärtsamma ingrepp ger en effektiv minskning av smärtreaktionerna. Det gäller t ex smärta vid hälstick, venpunktion eller
subkutana stick. En s k Cochraneanalys som omfattar 44 studier
slår fast att oralt given sackaros är en säker och effektiv metod för
att minska procedursmärta hos underburna och fullgångna barn
(13). Viss effekt ses också hos något äldre barn, men den verkar
avta någonstans runt 4-månaders ålder. En systematisk översikt
av söta lösningar till barn i åldern 1-12 månader som fått sackaros
tema
eller glukos före en injektion (t.ex vaccination) hade minskad
gråtincidens och gråttid (14). Eftersom administrering av söta
lösningar är en enkel och billig intervention utan några tydliga
bieffekter har det blivit rutin att ge dessa vid smärtsamma ingrepp
i de flesta sammanhang där nyfödda vårdas och behandlas (5, 15).
Smärtriktlinjerna, både de internationella (3) och de svenska
(4), förespråkar att smärtlindring ges både med farmakologiska
och med beteendestödjande metoder, inklusive söta lösningar
som ges i munnen i anslutning till smärtsamma procedurer. Av
olika orsaker är det sackaros, även kallad sukros, som studerats och
förespråkas i merparten av den anglosaxiska litteraturen medan
glukos framförallt har använts i nordisk och asiatisk forskning
och klinik. De få studier som har jämfört effekten visar inte på
några tydliga skillnader (16-18). Sackaros, eller rörsocker, är en
s k disackarid som är sammansatt av monosackariderna glukos
(druvsocker) och fruktos (fruktsocker). Enstaka fall av fruktosintolerans har rapporterats vilket skulle kunna tala för att glukos är
ett säkrare val.
Det har gjorts många försök att förklara mekanismerna bakom
denna “socker-analgesi”, t ex har en mediering via opioid-receptorer föreslagits (19). Det finns dock ingen säker förklaring var i
smärtsignalprocessen söta lösningar verkar. Detta är naturligtvis
en mycket viktig fråga att besvara, både för att kunna avgöra om
den smärtlindrande effekten är tillräcklig och om det finns några eventuella bieffekter. Hittillsvarande studier har visat tydliga
minskningar i beteendemässiga smärtsvar som gråttid, ansiktsuttryck och i poängen i sammansatta smärtskalor som innefattar beteendesvar. För fysiologiska parametrar är bilden inte lika
tydlig men viss effekt har i olika studier setts på hjärtfrekvens,
blodets syremättnad, emotionell svettning, cerebral oxygenering
och EEG (1).
I de senaste årens process att införa söta lösningar som smärtlindring i nyföddhetsvården har det ibland framförts oro för olika
bieffeker såsom illamående, kräkningar, nekrotiserande enterokolit eller påverkan på blodglukosnivåerna. Inga studier har emellertid visat några allvarliga bieffekter förrän kanadensiska forskare
rapporterade lägre poäng i en subskala till ett neurologiskt test,
hos mycket för tidigt födda barn som fått mycket glukos (20).
En annan fråga som ställdes var om sockeranalgesi var tillräckligt
för att skydda barnen mot smärtans negativa effekter. Sockerlösning som gavs vid upprepade smärtsamma procedurer kunde inte
skydda barnen mot att utveckla en ökad smärtkänslighet – hyperalgesi (21).
År 2010 publicerade The Lancet en mycket uppmärksammad
studie av en brittisk forskargrupp som inte kunde visa minskning
i smärtrelaterad hjärnaktivitet eller i tillbakadragningsreflexen
hos barnen som fick sackaros vid smärta (22). Metodologin och
fynden i den studien har varit kraftigt ifrågasatt av såväl andra
forskare som av kliniskt verksamma. En effekt av artikeln var att
många neonatalavdelningar uttalade en tveksamhet att använda
socker, med argumentet ”det hjälper inte”.
Det finns i dagsläget ingen anledning att gå ifrån rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för prevention och behandling av smärta i nyföddhetsperioden. Där slår man fast att
”Smärtsamma interventioner bör ske under smärtlindring med 30 %-ig
sockerlösning i kombination med napp, om möjligt hud mot hud. En
nr 2 mars 2013
barnbladet 39
8
tema
smärta
8
fördel är om man kan amma/mata barnet innan eller under proceduren.” (4). Med andra ord gäller fortfarande att söta lösningar ska
användas som en rutinmässig del i smärtbehandling av nyfödda.
Vi som jobbat länge i nyföddhetsvården minns fortfarande hur
det var att ta blodprov, innan införandet av sockervatten. Det är
inte en tid vi vill tillbaka till!
Referenser
1. Axelin A, Eriksson M, Gradin M. Smärta. In: Jackson K, Wigert H, editors. Familjecentrerad neonatalvård. Lund: Studentlitteratur; 2013. p. 111-24.
2. Duhn LJ, Medves JM, Duhn LJ, Medves JM. A systematic integrative review of infant pain assessment tools.Advances in Neonatal Care. [Research Support, Non-U.S. Gov’t
Review]. 2004 Jun;4(3):126-40.
3. Anand KJS, Pain IE-BGfN. Consensus statement for the prevention and management of pain in the newborn. Arch Pediatr
Adolesc Med. 2001;155(2):173-80.
4. Svensk barnsmärtförening. Nationella riktlinjer för prevention och behandling av smärta i nyföddhetsperioden. www.svenskbarnsmartforening.se 2009.
5. Eriksson M, Gradin M. Pain management in Swedish neonatal units--a national survey. Acta Paediatr. 2008 Jul;97(7):870-4.
6. Gradin M, Eriksson M, for the NeoOpioid investigators group. Neonatal pain assessment in Sweden – a fifteen-year follow
up. Acta Pædiatrica. 2010;100(2):204-208.
7. Simons SH, van Dijk M, Anand KS, Roofthooft D, van Lingen RA,Tibboel D. Do we still hurt newborn babies? A prospective study of procedural pain and analgesia in neonates. Arch Pediatr Adolesc Med. 2003 Nov;157(11):1058-64.
8. Anand KJ. Effects of perinatal pain and stress. Prog Brain Res.
2000;122:117-29.
9. Grunau RE, Holsti L, Peters JWB. Long-term consequences of
pain in human neonates. Seminars in Fetal and Neonatal Medicine.
2006 2006/8;11(4):268-75.
10. SkogsdalY, Eriksson M, Schollin J.Analgesia in newborns given oral glucose. Acta Paediatr. 1997;86(2):217-20.
11. Gradin M, Eriksson M, Holmqvist G, Holstein A, Schollin J.
Pain reduction at venipuncture in newborns: oral glucose com-
40
barnbladet
nr 2 mars 2013
pared with local anesthetic cream. Pediatrics. 2002 December 1,
2002;110(6):1053-7.
12. Eriksson M, Gradin M, Schollin J. Oral glucose and venepuncture reduce blood sampling pain in newborns. Early Hum
Dev. 1999;55(3):211-8.
13. Stevens B,Yamada J, Ohlsson A. Sucrose for analgesia in newborn infants undergoing painful procedures. Cochrane Database
Syst Rev. 2010(1):CD001069.
14. Harrison D, Stevens B, Bueno M,Yamada J, Adams-Webber
T, Beyene J, et al. Efficacy of sweet solutions for analgesia in infants between 1 and 12 months of age: a systematic review. Arch
Dis Child. 2010 June 1, 2010;95(6):406-13.
15. Eriksson M, Gradin M, Höistad M. Söta lösningar som smärtlindring vid procedursmärta hos spädbarn. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2012.
16. Carbajal R, Chauvet X, Couderc S, Olivier-Martin M. Randomised trial of analgesic effects of sucrose, glucose, and pacifiers
in term neonates. BMJ. 1999;319(7222):1393-7.
17. Guala A, Pastore G, Liverani ME, Giroletti G, Gulino E,
Meriggi AL, et al. Glucose or sucrose as an analgesic for newborns: a randomised controlled blind trial. Minerva Pediatr. 2001
Aug;53(4):271-4.
18. Isik U, Ozek E, Bilgen H, Cebeci D. Comparison of oral glucose and sucrose solutions on pain response in neonates. J Pain.
2000 Winter;1(4):275-8.
19. Gibbins S, Stevens B. Mechanisms of sucrose and non-nutritive sucking in procedural pain management in infants. Pain Res
Manag. 2001 Spring;6(1):21-8.
20. Johnston CC, Filion F, Snider L, Majnemer A, Limperopoulos C,Walker CD, et al. Routine sucrose analgesia during the first
week of life in neonates younger than 31 weeks’ postconceptional age. Pediatrics. 2002;110(3):523-8.
21. Taddio A, Shah V, Atenafu E, Katz J. Influence of repeated
painful procedures and sucrose analgesia on the development of
hyperalgesia in newborn infants. Pain. 2009;144(1-2):43-8.
22. Slater R, Cornelissen L, Fabrizi L, Patten D, Yoxen J, Worley A, et al. Oral sucrose as an analgesic drug for procedural pain
in newborn infants: a randomised controlled trial. The Lancet.
2010;376(9748):1225-32.
*
smärta
tema
Vaccinationer, måste
de göra ont?
V
accinationer är en av de vanligaste upplevelserna
ända tills vi är vuxna.
av sjukvårdprocedurer i hälso- och sjukvård under
Redan vid 6 månaders ålder har man sett att barn tydligt
barndomsåren och även den vanligaste av sjukvården
visar att de känner igen situationer som involverar stick,
tillfogade smärtan.
både i sjukvårdskontakter och i barnhälsovården. I förskole-
Sjuksköterskor inom Barnhälsovård och skolhälsovård
ålder och skolålder kan stick vara fortsatt problematiskt och
ansvarar för det allmänna vaccinationsprogrammet som
kompliceras ytterligare av att barnet har kognitiv förmåga
erbjuds alla barn i Sverige och sjuksköterskor med specialist-
att föreställa sig och oroa sig för det som ska hända i fram-
utbildning med inriktning mot Distriktsköterska respektive
tiden. Även för tonåringar kan stickrädsla vara besvärligt.
Hälso- och sjukvård för barn och unga kan självständigt
Stickrädsla utvecklas ibland till en fobi och smärtsamma
ordinera och ge dessa vaccinationer. Det finns tydliga rikt-
injektionsupplevelser kan leda till förändringar i smärtsys-
linjer för när och hur vaccinationerna ska ges, men frågan
temet, således kan smärtsamma vaccinationer ge bestående
om smärta i samband med vaccinationer har inte fått någon
framtida problem.
större uppmärksamhet från oss professionella.
En forskargrupp i Kanada har granskat forskning om vac-
Däremot har det visat sig att smärta i samband med stick
cinationssmärta i barndomen. De har publicerat flera över-
upplevs problematiskt för många barn. Rädsla för smärta i
sikter och riktlinjer för lindrande åtgärder. Statens beredning
samband med injektioner har lyfts fram som något av det
för medicinsk utvärdering (SBU) har också gjort en översikt
besvärligaste i kontakten med hälso- och sjukvård för barn.
över sockerlösning vid injektioner och provtagning på späd-
Detta är lika framträdande både i grupper av för övrigt friska
barn.
och för dem som har tillfälliga eller långvariga sjukdomstill-
Sammantaget visar det sig att det finns god evidens för
stånd. Smärta i samband med injektioner och provtagning
att sockerlösning minskar smärta vid vaccination på späd-
besvärar barn i alla åldrar. Det har visat sig att förmågan att
barn samt att lokalanestesi minskar smärta vid vaccination
känna smärta är väl utvecklat redan hos de för tidigt födda
för barn i alla åldrar. Det finns visst stöd för att distraktion
barnen, medan den dämpande funktionen utvecklas mer
också är en effektiv åtgärd, bäst verkar professionellt ledd
långsamt. Slutsatsen av detta blir att det känns mer ont för
distraktion vara, men det verkar även ge effekt att barnet
barn än för vuxna och att barnet är känsligare för smärta ju
självt eller föräldrarna distraherar barnen.
yngre det är men att en ökad sårbarhet för smärta finns kvar
Har du synpunkter på smärta i samband med vaccination?
Det finns möjlighet att diskutera frågan med kollegor i lan-
Maria Forsner
Barnsjuksköterska
Universitetslektor omvårdnad
Högskolan Dalarna
[email protected]
det på vår Facebooksida.
Välkommen med dina synpunkter
[För referenslista kontakta oss: [email protected]]
nr 2 mars 2013
barnbladet 41
”Det är nog mötet med föräldrarna som vi våndas mest inför.
Vad ska jag säga? Kommer de bli arga eller kränkta…”
Nätverk för sjuksköterskor
kring barn som far illa
Barn som lever i försummelse och våld finns överallt men kan vara svåra att identifiera.
Symtom och signaler är ofta diffusa och inte alltid så enkla att särskilja från annan
ohälsa. De flesta sjuksköterskor och läkare i Sverige har inte fått någon utbildning i detta
ämne, varken under sin grund- eller specialistutbildning. På många arbetsplatser saknas
även rutiner och vårdprogram om vad och hur vi ska göra när vi misstänker att ett barn
far illa.
S
om sjuksköterskor inom verksamheter som vänder sig till
barn och unga är vi en av de yrkesgrupper som har möjlighet att upptäcka dessa barn. För trots att barnhälsovård och
skolhälsovård är frivilligt i Sverige, är ytterst få föräldrar som väljer att inte låta barnet följa basprogrammen på BVC och hos skolhälsovården. Det innebär att de allra flesta barnen, även de som far
illa, kommer att samtala med sjuksköterskor kring sin hälsa, vid ett
flertal tillfällen under sin barndom.Vår uppgift är många gånger
att göra en bedömning kring barnets hälsa och hur de upplever
sin vardag. Det kan handla om hälsosamtal, omvårdnadsanamnes
och bedömning av symtom och skador. Vilka möjligheter har
sjuksköterskor att idag upptäcka dessa barn? Hur påverkar vår organisation, våra arbetssätt och vår kompetens möjligheten att vara en verksamhet där det finns utrymme att fråga om hur barnet
har det hemma? Om de till exempel känner sig trygga eller rädda.
Jag har på olika sätt arbetat med barn som far illa de senaste tio
åren. Jag har ofta kontakt med sjuksköterskor runt om i landet.
Det jag lärt mig är att många av oss känner otrygghet inför mötet
med dessa barn. En otrygghet som ofta bottnar i brist på kunskap
eller rutiner. Man är rädd att göra fel.
Anna-Carin Magnusson
Barnsjuksköterska
Barnskyddsteamet Mio
Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska
Universitetssjukhuset
42
barnbladet
nr 2 mars 2013
För många känns det svårt att bemöta och prata med barn som
far eller har farit illa. Det kan handla om en osäkerhet kring hur
och vad som är lämpligt att fråga barnet. Många oroar sig för att
göra mer skada än nytta. Man är rädd att samtalet ska göra barnet
ledset eller upprört. Kanske har man någon gång lärt sig att om
man ställer fel frågor och samtalar på fel sätt kan man påverka barnets historia och därmed påverka en eventuell rättsprocess negativt. Vi är onödigt rädda. Att prata med barn om hur de mår eller
hur en skada uppkommit, när och hur ofta, tillhör omvårdnaden.
Det kan vi fråga. På samma sätt som vi kan fråga om barnet har
ont eller inte, om han/hon är trygg eller rädd. Personal kan också
känna ett starkt obehag inför det hemska för egen del. Man vill
inte behöva höra barns berättelser om våld och andra övergrepp.
Man kanske inte ens vill läsa i tidningen om det. Problemet är att
man inte kan välja att arbeta inom en barnverksamhet där man
garanterat slipper träffa barn som far illa. De finns som sagt överallt. Men man kan se till att man på sin arbetsplats skapar rutiner
och PM för att man ska veta hur man hanterar situationen så bra
som möjligt.
Det är nog mötet med föräldrarna som vi våndas mest inför.
Vad ska jag säga? Kommer de bli arga eller kränkta… tänk om jag
har fel. Känslan av att man vill vara säker, att ha tillräckligt med
bevis innan man kontaktar socialtjänsten, upplever jag, är ganska
utbredd. Det är lätt att börja tänka att det vi gör för barnet betyder
mot föräldrarna. Men vår uppgift är inte att samla bevis, inte heller
att uttala oss om ”vem” vi tror är ”den skyldige”. Vi behöver inte,
eller kanske snarare ska inte, ta ställning.
Barnsjuksköterskor är en yrkesgrupp som kan ha möjlighet
och tillfälle att upptäcka dessa barn. Och många gör det. För att
känna sig trygg i mötet med barnet och familjen, behövs kunskap och rutiner. Jag, som i många stycken är en bohemisk och
tar-det-som-det-kommer- person, är mycket förtjust i rutiner på
jobbet. Särskilt när det handlar om saker som jag tycker är svåra
eller sällan gör. Att hantera en port a cath till exempel. Det har jag
aldrig gjort i tillräckligt stor utsträckning för att känna mig helt
säker.Varje gång har jag tagit fram ett PM som jag hållit mig till
för att plocka fram rätt saker och veta att jag gör rätt och kunna
informera barnet och föräldrarna. Ofta har jag bett en kollega
följa med som stöd. På samma sätt måste vi jobba när vi är tror
att ett barn far illa. Finns det PM och rutiner kring detta på din
arbetsplats?
För barn som far illa, oavsett hur och oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt, är vägen till förändring ofta helt beroende
på om någon utomstående vuxen kan identifiera barnets symptom eller andra signaler. Någon som vågar samtala med barnet
och som vet hur man gör en anmälan till socialtjänsten.Till exempel en sjuksköterska med kunskap på en arbetsplats med rutiner.
Inom Riksföreningen för barnsjuksköterskor startar nu ett
nätverk som syftar till att;
• öka kunskap om barn som far illa
• sätta fokus på barnperspektivet för att förbättra det professionella mötet med barn och föräldrar
• stärka sjuksköterskans ansvar i att agera utifrån socialtjänstlagen
• tydliggöra sjuksköterskans roll vid samverkan inom sjuk-
Finns på
st
enda tek
apo
vården och med andra myndigheter
Nätverket är öppet för alla barnsjuksköterskor och distriktssjuksköterskor som arbetar inom barnhälsovård, barnsjukvård
samt skolhälsovård. Nätverket finns inom Riksföreningen för
barnsjuksköterskor men välkomnar även medlemmar inom
Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen. Information om nätverket finns på hemsidan www.
barnsjukskoterska.com
*
VATTKOPPOR?
PoxClin begränsar omfånget av infektioner
och stödjar hudens naturliga läkningsprocess.
PoxClin verkar kylande och minskar klådan.
Beställ ett litet PoxClin broschyrhäfte
och /eller annat informationsmaterial
e-mail: [email protected]
servicetelefon: 020 1401120
TEKNISKA DATA – Produktnamn: Poxclin. Ingredienser: Aqua, Aloe Barbadensis Extract*, Betaine, Laureth-9, PEG-40 Hydrogenerated castor oil, Glycerin, Sodium Cocopolyglucose tartrate, Phenoxyethanol, Panthenol, Ethylhexylglycerin, Allantoin, Chamomilla
recutita flower extract, Lavandula angustifolia flower/leaf stem extract, polyglyceryl-10 Laurate + aqua. *Galactoarabinan polyglucoronic acid crosspolymer (2QR). Användning: Lindrar symptom hos barn med vattkoppor, som irritation, klåda och känslighet.
Beskrivning: Poxclin CoolMousse innehåller 2QR, ett naturligt polysaccharid-komplex från växten Aloe Barbadensis. 2QR reglerar det mikrobiologiska ekosystemet genom att hindra mikrober från att binda sig till cellmembranen. Därmed reduceras omfånget
av infektioner. Poxclin hämmar bakteriernas tillväxt, främjar hudens naturliga läkningsprocess och dämpar omedelbart klåda samtidigt som det verkar kylande och lugnande på huden. Intensiteten hos klådan mildras, vilket bidrar till att förhindra ärrbildning.
Innehåll: 100 ml i skumbehållare. Användning: PoxClin Coolmousse skum appliceras på de utsatta områdena minst 3 gånger om dagen, eller närhelst lindring önskas. Flitigare användning ökar effekten Registrering: Poxcilin är registrerad och klassificerad som
medicinteknisk produkt klass 1 enligt direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter Förvaring: Förvaras torrt vid rumstemperatur. Får inte användas efter sista förbrukningsdatumet. Den kylande effekten förstärks om man förvarar produkten i kylskåpet.
Varning: Förvaras otillgängligt för barn. Vid ögonkontakt med PoxClin®CoolMousse, skölj med stora mängder rent vatten. Sök läkarhjälp om irritationen skulle hålla i sig. Barn med vattkoppor bör inte ges acetylsalicylsyra (t.ex. Magnecyl, Aspirin, Albyl). Tillverkare:
YouMedical, Van Baerlestraat 13c, 1071AM Amsterdam, Nederländerna. Distributör: Unigroup ApS, Diplomvej 373, DK-2800 Lyngby, Danmark. [email protected]. www.unigroup.eu. Informationen uppdaterad: 11/2012.
noterat
F
örskolebarn i norra Sverige har för
låga nivåer av D-vitamin redan i
slutet av sommaren och värdena
sjunker under vintern. Även om kosten
följer rekommendationerna räcker inte
solljuset till, visar forskare vid Umeå
universitet i en nyligen publicerad rapport.
Studien omfattar 90 förskolebarn,
som undersöktes i slutet av sommaren
och det visade sig att nästan en fjärdedel (totalt 24 %; 8 % hos barn med
ljus hy och mer än 40 % hos barn med
mörkare hudtyp) hade D-vitaminnivåer
under definitionen för brist. Situationen
förvärrades under hösten och vid uppföljningen i januari-mars hade mer än
25 % av de ljusa och 50 % av de mörka
barnen bristnivåer. Mindre än var tionde
barn i studien nådde upp till optimala
nivåer av D-vitamin.
– Barnens intag av D-vitamin från
maten följde näringsrekommendationerna, men de verkar inte vara räcka
till för barn i norra Sverige där solen
inte kan bidra med tillräckliga mängder,
kommenterar dietisten och forskaren
Inger Öhlund (bilden) som är huvudförfattare till studien.
Solen är den viktigaste källan
genom att solljuset omvandlar ett
D-vitaminbrist hos
barn trots riktig kost
ämne i huden till D-vitamin, men i
områden med lite sol måste intaget
hälsa. D-vitamin är ett ämne som fått
Referens
komma från maten. Forskargruppen har
stor uppmärksamhet de senaste åren
I Öhlund, SA Silfverdal, O Hernell, T Lind.
nu startat ett försök där barn i både
och har pekats ut som en viktig faktor
Serum 25-Hydroxyvitamin D Levels
Umeå och Malmö får en speciell mjölk
för folkhälsan vid sidan av dess tidigare
In Pre-School Children In Northern
med extra mycket D-vitamin. Barnen
väl kända betydelse för tänder och ben.
Sweden Are Inadequate After The
dricker mjölken en gång per dag i tre
Förra året pekades vitaminet ut som
Summer Season And Diminishes Further
månader under vintern och forskarna
”årets vitamin”.
During Winter. Journal of Pediatric
mäter D-vitaminnivåerna både före och
Rapporten är publicerad i tidskriften
efter perioden. Målet är att få fram hur
Journal of Pediatric Gastroenterology
doi: 10.1097/MPG.0b013e3182838e5b
mycket D-vitamin i kosten som barn
& Nutrition. Medförfattare är docent
artikellänk: http://journals.lww.com/
i Sverige behöver för att förebygga
Sven-Arne Silfverdal, professor Olle
jpgn/Abstract/publishahead/Serum_25_
D-vitaminbrist.
Hernell och docent Torbjörn Lind, samt
Hydroxyvitamin_D_Levels_In_Pre_
Samtidigt undersöks också samband
vid Institutionen för klinisk vetenskap,
School.98787.aspx
mellan D-vitamin och olika markörer för
enheten för pediatrik, Umeå universitet.
44
barnbladet
nr 2 mars 2013
Gastroenterology & Nutrition 2013,
Källa: Umeå universitet
*
medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och
arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal,
barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i
aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm.
Föreningens högsta beslutande organ är
årsmötet vilket hålls före maj månads utgång.
Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar
om aktuella ämnen samt möjligheter att
träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad
och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt
organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är
medlem i annan riksförening 250 kr/år.
Prenumeration av Barnbladet 350:-/
år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF
berättigar inte till reducerad avgift.
Bli medlem i Riksföreningen
för barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med
eller är intresserade av hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar kan
bli medlemmar. Du söker medlemskap
på www.barnsjukskoterska.com, eller
genom att maila till som är ansvarig
för medlemsregistret [email protected]
Du kan även bli medlem genom
att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg
5831-6704. Ange namn, adress och
personnummer samt eventuell annan
riksförening på inbetalningskortet.
Medlemskapet kostar 300 kr/år.
I medlemskapet ingår bl a att du får
Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra
stipendier och att du kan delta i våra
utbildningsdagar till medlemspris.
Stipendium
Nytt Doktorandstipendium
Svensk sjuksköterskeförening fyller 103 år och därför har vi
instiftat ett doktorandstipendium på en summa av 103 000
kronor. Stipendiet syftar till att stimulera omvårdnadsforskning av hög relevans och vetenskaplig kvalitet som är till
gagn för patienter och närstående.
• Sista ansökningsdag den 15 september 2013
• Besked till utvald stipendiat vecka 45, 2013
• Utdelning av doktorandstipendium vecka 48, 2013
Läs mer om stipendiet och ansök på www.swenurse.se
Du som är registrerad
medlem i Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor erbjuds att söka stipendium två
gånger per år. Din ansökan
skall vara styrelsen tillhanda senast 15 april eller
15 oktober.
Syftet med stipendiet är att
stimulera medlemmar att
utveckla och sprida kunskap
om omvårdnad riktat till
barn och ungdomar.
För information om kriterier
för att erhålla stipendiet
och ansökningsförfarande,
v.g. se RfB:s hemsida www.
barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den
15 juni respektive 15
december.
Stipendiaten ska inom 3
månader efter avslutat
projekt inkomma med
skriftlig rapport som efter
överenskommelse publiceras i Barnbladet.
OBS! Förtroendevalda i
riksföreningen får ej söka
stipendiet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via stip@
barnsjukskoterska.com
Välkommen med din
ansökan.
nr 2 mars 2013
barnbladet 45
medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska
kunna?
• Var kan en barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i utbildningen?
Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar
finns att tillgå på www.barn-
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2012
Annica Örtenstrand
Vice ordförande
[email protected]
Jessica Jubner Wegbratt
Ansvarig medlemsregister
[email protected]
Postadress
Box 48
267 21 BJUV
Annelie Arvidsson
Kassör
[email protected]
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
[email protected]
Telefon
+46 (0)31 27 39 27
+46 (0)42 70 250
Berit Gustafsson
Sekreterare
[email protected]
Berit Finnstrom
Chefredaktör Barnbladet
[email protected]
10-11 april
Riksföreningen för skolsköterskors konferensdagar
Plats: Malmö
Arrangör: Riksföreningen för skolsköterskor
www.skolskoterskor.se
12-13 april
Banbrytande forskning inom amning.
Plats: Radisson Blu Scandinavia Hotel,
Köpenhamn
Arrangör: Medela
www.medela-symposium.com
16-17 april
Barnrättsdagarna
Plats: Conventum, Örebro
Arrangör: Barnrättsakademin, Stiftelsen
barnhuset m.fl.
www.barnrattsdagarna.se
18-19 april
Vårmöte i perinatologi
Plats: Norrköping
www.kongressbyran.se
22 april – 25 april
Barnveckan
Arrangör: BLF, RfB
Plats: CCC konferensanläggning i Karlstad
www.barnveckan.se
8 – 11 maj
46th Annual Meeting of European
Society for Paediatric Gastroenterology,
Hepatology and Nutrition
Arrangör: ESPGHAN
Plats: London
www.espghan.med.up.pt/
barnbladet
ISSN 0349-1994
TS-upplaga: 3.800 ex
Anne Wennick
Ansvarig stipendier
[email protected]
Kalendarium 2013
46
Utges av Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
Evalotte Mörelius
Ordförande
[email protected]
Haide Anisian
Ansvarig kongress/utställare
[email protected]
sjukskoterska.com.
BarnBladet
nr 2 mars 2013
15-16 maj
SIBO-möte
Tema: buktumörer och komplikationer.
Arrangör: SIBO
www.sibo.se
7-8 juni
2nd PNAE Congress on Paediatric Nursing
Shaping Policy and Practice in Europe and
Beyond
Arrangör: The Paediatric Nursing
Associations of Europe (PNAE), in collaboration with children’s nurses in the
UK Plats: The Scottish Exhibition and
Conference Centre, Glasgow, Skottland
www.pnae-congress.org/
12-15 juni
Paediatric and Neonatal Intensive Care
Meeting (ESPNIC)
Arrangör: ESPNIC
Plats: Rotterdam, Nederländerna
http://espnic2013.kenes.com/
17-19 juni
Futures of Transitions: Perspectives of
Change. From Childhood to Adulthood in
self-esteem, body-esteem and identities in
the 21st Century
Arrangör: ISTAR - Individual Self-esteem
and Transition to Adolescence with Respect
Plats: Cairns, Australien
http://istar.ws/?q=conference-2013
17-20 juni
The 9th International Symposium on
Pediatric Pain 2013
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Stockholm
www.ispp2013.org
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Berit Finnström
[email protected]
Redaktion
Berit Finnström
[email protected]
Anneli Arvidsson
[email protected]
Stefan Nilsson
[email protected]
Magnus Forslin
[email protected]
042-70 250
072-7272 640
Annonser
Linda Larsson Levin
[email protected]
08-551 785 85
0733-22 88 35
www.adviser.se
Grafisk Form
STODAB
[email protected]
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2013
#3 Vårdmiljö &
Läkemedelsbehandling
Fastställd TS-upplaga 2012:
3.900 ex
Medlem av
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet
kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar
50 kr/st. Sätt in 350 kr på plusgiro
19 51 19-3 eller bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress