Transcript Nr 3 2013
månads BLADET FAMILJEFÖRENINGEN FÖR INTERNATIONELL ADOPTION | NR 3, 2013 Fokus på BVC... Säg ”barnavårdscentral” och jag tänker på en solstrimma på brunt linoleumgolv och en tjock tant som skraƩade mycket. Jag har förståƩ aƩ deƩa är eƩ av mina Ɵdigaste minnen, besök med mamma på Hägerstensåsens barnavårdscentral, vid torget med konditoriet och fontänen. Av min mamma fick jag som vuxen bekräŌat aƩ jag mindes räƩ, och aƩ den tjocka tanten heƩe Dagmar. Till barnavårdscentralen gick alla mammorna och vägde och mäƩe, och alla vi ungar fick våra sprutor och emellanåt eƩ bokmärke. Redan 1937 fattade riksdagen beslut om statsbidrag till mödra- och barnhälsovård, och 1938 började barnavårdscentraler inrättas. Föregångare till barnavårdscentralerna var Mjölkdroppen, som arbetade med att uppmuntra och ge rådgivning om amning till fattiga mödrar. Några år senare började barnavårdscentralerna ta emot inte bara nyfödda utan även äldre barn. Aktuellt Vi söker familjer! Vi kan för närvarande sända paransökningar till Bulgarien, Kina, Kenya , Ungern och Colombia. Övriga samarbetskontakter har vi väntetid till. Vi söker pilotfamiljer till Bulgarien Ensamstående har begränsade möjligheter att ansöka om adoption genom FFIA . Kontakta oss så berättar vi mer om bl a Bulgarien där det är möjligt att ansöka som ensamstående. Funderar ni på att adoptera är ni välkomna att ringa växeln 031-704 60 80 eller ta kontakt via e-post: [email protected]. Foto: Privat från familjen Riselius. Nästa Månadsblad utkommer under v18. I redaktionen: Kerstin Krebs och Heléne Mohlin. På 1950-talet etablerades vaccinationsprogrammet och på 60-talet kom riksdagsbeslut om hälsokontroll av 4-åringar. På 70-talet infördes tillväxtdiagram och enhetlig journalföring på barnavårdscentralerna, som också ick ansvaret för hälsovård i förskolan. Barnavårdscentralen, BVC, blev synonymt med barnhälsovård i Sverige. BVC ansvarar för kontroll av nyfödda och yngre barns hälsa och rådgivning till föräldrar om barnets utveckling. Nyblivna föräldrar får hjälp i samband med förlossningen att ta kontakt med barnavårdscentralen, och erbjudande om hembesök av en sjuksköterska från BVC. Även nyhemkomna adoptivfamiljer ska erbjudas hembesök när adoptivbarnet kommit till sin familj. De lesta BVC tar utöver besök efter tidsbokning också emot på öppen mottagning någon gång i veckan då man kan komma utan att boka tid. Alla besök på barnavårdscentralen är gratis. På BVC väger och mäter man barnet och får råd och stöd om allt som gäller barnets hälsa och utveckling. BVC ordnar också föräldragrupper, och många har föräldragrupper särskilt riktade till adoptivföräldrar. Det är inte obligatoriskt att gå på BVC med sitt barn, man väljer själv om man vill ha kontakt med barnhälsovården. För egen del tänkte jag på BVC som en trygg samtalspartner och en axel att luta mig mot, när vi kom hem som ganska osäkra förstagångsföräldrar. Vår första dotter var bara ett drygt halvår när vi hämtade henne och vi borde egentligen ha passat in int bland de andra familjerna i området med spädbarn. Tyvärr blev det inte så. Kontakt uppstod helt enkelt inte och jag upplevde ”vår” BVC-sköterska som ganska ointresserad av oss. Dottern blev vägd och mätt och ick sina vaccinationer, men vi erbjöds inget hembesök och inte heller att gå i någon av BVC:s föräldragrupper. Ingen tipsade om öppna förskolan, trots att den låg i kvarteret där vi bor (som tur var hittade vi den själva), eller om att det fanns en öppen förskola i stadsdelen bredvid som vände sig särskilt till adoptivfamiljer. Inga frågor om anknytningen i familjen ställdes, däremot var det noga med viktkurvan. Nu, i backspegeln, har jag förstått att vi kanske helt enkelt gjorde ”vår” sköterska osäker genom att inte vara som hennes andra familjer. Jag var inte bara en äldre förälder utan till och med en äldre äldre förälder, och ingen graviditet eller förlossning fanns som ingång i samtalet. Jag hade inga frågor om amning, och sköterskan kanske inte kom på hur hon Postadress: Box 12027, 402 41 Göteborg Besöksadress: Karl Johansgatan 43 på ett respektfullt sätt skulle ställa sina frågor om vår dotters bakgrund. Det blev lite stelt, helt enkelt. Med vår andra dotter blev det lite annorlunda. Hon kom som tvååring, och har en funktionsnedsättning. Vi ick en annan BVC-sköterska som kanske tyckte att det var spännande med oss. Hon ställde många frågor om bakgrunden och barnhemmet, och luftade också gärna, och inte alltid respektfullt, sina teorier om hur vår licka hade haft det under sina första år i livet. Vår kontakt blev mer sparsam, och vårt behov av den trygga axeln fylldes till fullo när vi ick kontakt med landstingets barnhabilitering. Nu har det gått många år sedan vi gick på BVC, och det inns en handbok som stöd för BVC-sjuksköterskor i mottagandet av adoptivfamiljer. I handboken inns tydliga anvisningar om hur BVC tar sig an adoptivfamiljen, en familj som är nyfödd även om barnet inte är det. I handboken förespråkas att kontakt etableras redan innan barnet anlänt, och så sker ofta. Likaså erbjuds familjen ofta kontakt med barnhälsovårdens psykolog, liksom föräldragrupp – ibland särskild föräldragrupp riktad till adoptivfamiljer. Många steg i rätt riktning har tagits sedan min egen BVC-tid, men en del återstår säkert att göra: ”Det jag tänkt på är att vår BVC sköterska inte tycks ha någon kunskap om adopterades särskilda behov kring t ex. anknytning” ”Håller med ovan, byt BVC!!! Det gjorde vi efter ca ett halvår då vi inte kände att personalen alls hade den kunskap/erfarenhet/förståelse av/för adoptivbarn som vi förväntade oss och verkligen hade behövt den där första tiden.” ”Men vår BVC där vi bor är de inte intresserade särskilt av oss.” (från diskussion på nätforum för adoptivföräldrar) I kommande Månadsblad återkommer vi till vad BVC kan erbjuda adoptivfamiljen. Kerstin Krebs P.S. Hör gärna av er med era erfarenheter till [email protected] alt. helene.mohlin@f ia.se. Tel: 031-704 60 80 Fax: 031-24 58 36 Bankgiro: 720-8929 E-post: [email protected] Hemsida: www.ffia.se