Transcript Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län

1
Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län
Version: 3
Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare
Jämtlands län
2013 03 25
2
Innehållsförteckning
1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring ................................................................. 3
2. Verksamhetens mål och innehåll ........................................................................................................... 3
2.1 Övergripande mål .............................................................................................................................. 3
3. Innehåll i verksamheten .......................................................................................................................... 3
3.1. Hälsoövervakning ............................................................................................................................. 3
3.2. Psykosocialt stöd .............................................................................................................................. 3
3.3 Hembesök........................................................................................................................................... 4
3.4 Föräldrastöd i grupp.......................................................................................................................... 4
3.5 Individuellt stöd ................................................................................................................................. 4
3.6 Vaccinationer ..................................................................................................................................... 4
3.7 Hälsosamtal ........................................................................................................................................ 4
3.8 Hälsovård i förskola .......................................................................................................................... 5
4. Kompetenskrav för personal .................................................................................................................. 5
5. Lokaler och utrustning ............................................................................................................................ 5
6. Samverkan ................................................................................................................................................. 5
7. Kvalitet ...................................................................................................................................................... 6
8. Dokumentation/patientjournal .............................................................................................................. 7
9. Uppföljning och tillsyn ............................................................................................................................ 7
10. Barnhälsovårdens organisation i Jämtlands län ................................................................................. 7
11. KVALITETSKRITERIER OCH STANDARDS ........................................................................... 9
11.1 Verksamhetsmått som delvis redovisas i årsstatistiken .......................................................................... 9
11.2 Indikatorer som delvis redovisas i årsstatistiken .................................................................................. 10
11.3 Vaccinationer, redovisas i årsstatistiken.............................................................................................. 11
3
1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring
Barnavårdscentralerna skall aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning och
föräldrastöd, regelbunden sjuksköterskekontakt, läkarundersökningar samt psykolog- och
socionominsatser enligt Riktlinjer 2012 (revideras årligen) för barnhälsovården i Jämtlands län
och enligt barnhälsovårdens nationella rikshandbok (www.rikshandboken-bhv.se).
Riktlinjer för bemanning på länets barnavårdscentraler baseras på nationell målbeskrivning för
sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården (2007) och motsvarande målbeskrivningar för
läkartjänstgöring på BVC (2005) och för mödra-barnhälsovårdspsykologernas verksamhet (2007).
Alla barn 0-5 år (dvs. upp till 6 års ålder) och tills de börjar förskoleklass och deras
föräldrar/vårdnadshavare inom Jämtlands län ska ha tillgång till barnhälsovård. Asylsökande och
gömda barn har rätt till barnhälsovård på samma villkor som barn bosatta i Sverige.
2. Verksamhetens mål och innehåll
2.1 Övergripande mål
Det övergripande målet för barnhälsovården är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling.
Alla barn 0-5 år och deras föräldrar/vårdnadshavare ska ha tillgång till barnhälsovård.
Verksamhetens huvudsakliga uppgift är att
– stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap
– upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn
– uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle
3. Innehåll i verksamheten
3.1. Hälsoövervakning
Barnfamiljerna erbjuds ett generellt program med hälsoövervakning och regelbunden
sjuksköterskekontakt samt läkarundersökningar. Barnhälsovårdspsykolog genomför vid behov
särskilda barnneuropsykologiska utredningar. Enklare sjukvård kan förekomma på BVC i
samband med hälsovård.
3.2. Psykosocialt stöd
Att ge föräldrar stöd i föräldrarollen är en av BVC:s viktigaste uppgifter. Det förebyggande
psykosociala arbetet går ut på att ge människor som står inför påfrestningar och förändringar
stöd och hjälp så att de själva kan hantera sin situation. Detta stöd kan ges både individuellt och i
föräldragrupp. Där BVC är en del av en familjecentral sker detta i samverkan med de övriga på
familjecentralen. Barnhälsovården kan bidra till förbättrad psykisk hälsa genom stöd till
föräldrarna. Sådant stöd ökar möjligheterna att utveckla en trygg relation mellan barn och
föräldrar. Detta ger skydd mot psykisk ohälsa under uppväxtåren och senare under vuxen ålder.
4
3.3 Hembesök
Hembesök är en evidensbaserad arbetsmetod och alla nyblivna föräldrar ska erbjudas ett
hembesök i nära anslutning till hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Även föräldrar till
adoptivbarn, nyinflyttade invandrarbarn (inkluderar asylsökande och flyktingar) samt familjer med
särskilda behov ska erbjudas hembesök.
Hembesök kan också vara lämpligt vid stödjande samtalskontakter och vid sjukdomsrådgivning.
3.4 Föräldrastöd i grupp
Enligt riksdagsbeslut 1979 erbjuds alla nyblivna föräldrar aktivt att delta i
föräldragruppsverksamhet. I Föräldrastöd – en vinst för alla, betänkande av
Föräldrastödsutredningen, SOU 2008:131, betonas vikten av stöd och hjälp till föräldrar i deras
föräldraskap. Gruppverksamheten fordrar lämplig lokal och utbildning/fortbildning samt
handledning av mödra-barnhälsovårdspsykolog. BVC-sjuksköterskan är vanligtvis gruppledare.
Föräldrastödsprogrammet är utformat enligt Föräldrastöd Z med ett minimum av sju
gruppträffar under barnets första år och därutöver fyra tillfällen med spädbarnsmassage och ett
möte med tandhygienist.
3.5 Individuellt stöd
Det generella programmet kompletteras med individuellt stöd, bl.a. behovsinriktade insatser till
barn och familjer med särskilda behov, t ex invandrarfamiljer, barn med funktionshinder, barn till
missbrukare och/eller psykiskt sjuka föräldrar.
Nyblivna mödrar erbjuds EPDS-screening, som är en metod för att tidigt upptäcka och ge stöd
till mödrar med nedstämdhet efter förlossningen.
För att ge föräldrastöd med god kvalitet behövs tid och möjlighet för fortbildning och
handledning.
3.6 Vaccinationer
Vaccinationer erbjuds enligt socialstyrelsens rekommendationer (SOSFS 2006:22 , 2006:24 samt
SOSFS 2008:7).Barnhälsovårdsteamet bör ansvara för att såväl sjuksköterskor som läkare vid
BVC får kontinuerlig fortbildning på vaccinationsområdet liksom att nyanställda utan aktuell
erfarenhet av eller aktuell kunskap om barnvaccinationer får adekvat information och
handledning.
3.7 Hälsosamtal
Inom barnhälsovården bedrivs ett aktivt folkhälsoarbete. Vid varje möte med föräldrar och barn
måste personalen vara lyhörd för just den familjens behov. Samtalet ska bygga på en respektfull
kommunikation, ett motiverande och stödjande förhållningssätt utan att blanda in egna attityder
och värderingar.
BVC-sjuksköterskan erbjuder kunskap bl.a. om barns utveckling, barn/föräldrarelationer,
amning, kostfrågor, fysisk aktivitet och barnolycksfallsprofylax.
Alla föräldrar skall uppmuntras att ta ställning till hur deras eventuella alkohol/tobaksvanor
påverkar deras barn
5
3.8 Hälsovård i förskola
Barnhälsovården och förskolan samverkar i syfte att främja barnens fysiska och psykiska hälsa.
Barnhälsovården skall vara ett stöd i hälsoarbetet på förskolan. BVC-sjuksköterskan har
regelbunden kontakt och gör återkommande besök på alla typer av förskolor.
4. Kompetenskrav för personal
BVC-sjuksköterskan skall ha specialistutbildning för legitimerad sjuksköterska i Öppen hälso- och
sjukvård (50 poäng) och/eller Hälso- och sjukvård för barn och ungdom (40 poäng). BVCsjuksköterskan skall i största möjliga utsträckning endast arbeta med BVC-verksamhet.
BVC-läkaren skall vara specialistkompetent inom allmänmedicin eller barn- och
ungdomsmedicin. Läkare med egen BVC ska ha minst 2 månaders tjänstgöring på barnklinik eller
barnmottagning. Läkare under specialistutbildning kan ha BVC under handledning av
specialistläkare på den egna vårdcentralen. Varje BVC skall ha möjlighet till barnmedicinska
konsultinsatser via barnhälsovårdsöverläkaren.
BHV-psykologen skall vara legitimerad psykolog med erfarenhet av arbete med barn eller PTPpsykolog under handledning.
Socionom med adekvat vidareutbildning och erfarenhet av arbete med barn och föräldrar.
5. Lokaler och utrustning
Det är viktigt att den fysiska miljön där BVC-verksamhet bedrivs är anpassad för just sådan
verksamhet.
Detta innebär:
- att miljön är barnanpassad, dvs. med leksaker, skötrum och barnvagnsutrymme.
- att barnhälsovårdens barn ej blandas med infekterade barn eller vuxna.
- att krav på handikappanpassning och barnsäkerhet uppfylls.
- att lokalerna är försedd med adekvat utrustning för läkarundersökning
- att lokalerna är anpassade för genomförande av hälsoscreening och samtal.
- att lokalerna är lämpliga för föräldragrupper.
- att lokalerna är genusanpassade.
6. Samverkan
Varje BVC skall samverka med övrig primärvård, kvinnoklinken, barn- och ungdomskliniken,
barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, tandhälsovården,
barnomsorgen, skolhälsovården och socialtjänsten. Dessutom skall man regelbundet samverka
med logopedmottagning, hörcentral och ögonklinik.
6
BVC skall samverka i Familjecentral där sådan finns. Ett lokalt samverkansavtal där resursåtgång
och ansvar regleras skall då upprättas. Där Familjecentral saknas ska Vårdgivaren verka för att i
samarbete med kommunen tillskapa en sådan.
Barnhälsovården och förskolan samverkar i syfte att främja barnens fysiska och psykiska hälsa.
Barnhälsovården skall vara ett stöd i hälsoarbetet på förskolan enligt Socialstyrelsens direktiv
”Smitta i förskolan”. BVC-sjuksköterskan har telefonkontakt och gör regelbundna besök på alla
typer av förskolor. Varje förskola skall ha en namngiven BVC som kontaktmottagning.
7. Kvalitet
Kvalitetssäkring av barnhälsovården skall ske enligt de nationella kvalitetsmål som finns angivna i
Kvalitetssäkring av barnhälsovården – att skydda skyddsnätet (SoS-rapport 1994:19), Stöd i
föräldraskapet (SOU 1997:161), Konvention om barnets rättigheter (FN 1989), Föräldrastöd- en
vinst för alla (SOU 2008:131), Hälso- och sjukvårdslagen, Barnhälsovårdens rikshandbok (1177)
samt enligt lokala riktlinjer för Barnhälsovården i Jämtlands län 2012 (revideras årligen).
Antal barn/ tjänst sjuksköterska
En BVC-sjuksköterska på heltid bör ha ansvar för högst 60 nyfödda per år alternativt 320
inskrivna barn i glesbygd respektive 400 barn i tätort. Om vårdbehovet är stort på grund av hög
andel barn med utlandsfödda eller arbetslösa föräldrar behöver sjuksköterskan mer tid för BVC
(dvs. färre antal nyfödda per heltidsanställd sjuksköterska). BVC-sjuksköterskan bör ha ansvar för
minst 25 nyfödda/år för att upprätthålla sin kompetens och få tillräcklig erfarenhet. Undantag
kan göras i uttalad glesbygd.
Arbetet organiseras för att främja största möjliga personalkontinuitet i kontakterna med
barnfamiljer och BVC-personal. Hög tillgänglighet eftersträvas, vilket innebär att sjuksköterskan
skall kunna nås dagligen per telefon (om inte personligen utan via hänvisning) och kan ha såväl
öppna mottagningar som tidsbeställda mottagningar och hembesök.
För att ge föräldrastöd med god kvalitet behövs tid och möjlighet för fortbildning och
handledning.
Antal barn/tjänst läkare
Behovet av läkartid på en BVC med 60 nyfödda/år rekommenderas till 4 timmar i veckan,
inklusive tid avsatt för samråd med sjuksköterska, psykolog, socionom samt olika
samverkansinstanser. För att upprätthålla kompetens och få erfarenhet bör antalet barn per BVCläkare inte bli för lågt, minst 25 nyfödda per år.
Psykolog och/eller socionom kontakt
Barnavårdscentralen skall ha tillgång till psykolog och socionom
Rekommendationen för psykologens arbete är 40 timmar/vecka/2000 barn och 300-400 gravida i
ett normalområde. I barnhälsovårdspsykologens arbete ingår förutom direkta kontakter med barn
och föräldrar, kontakter med förskola, familjecentral och andra samarbetspartners samt
7
regelbunden konsultativ handledning till BVC-sjuksköterskan och fortlöpande utbildning av
barnhälsovårdens personal. BHV-psykologen genomför vb barnneuropsykologiska utredningar.
Vårdgivaren ansvarar för att BVC-personalen har erforderlig kompetens, är väl förtrogen med
nationella och lokala överenskommelser, författningar och regelsystem samt vid behov deltar i
den fortbildning som erfordras. All BVC-personal skall kontinuerligt erbjudas fortbildning.
Särskild tid bör avsättas för områdesträffar och sjukskötersketräffar för praktisk handledning,
samt psykologisk konsultativ handledning till BVC-sjuksköterskan.
8. Dokumentation/patientjournal
BVC-verksamheten skall följa patientjournallagens kriterier för journalföring inom hälso- och
sjukvård, hälso- och sjukvårdslagens krav på vård i samförstånd med barnet/vårdnadshavaren.
Vårdgivaren utfäster sig vid en övergång till databaserad journal samplanera med
barnhälsovårdsöverläkaren för att undvika svårigheter med interkompatibilitet mellan olika
vårdgivare.
9. Uppföljning och tillsyn
Barnfamiljerna erbjuds ett hälsoövervakningsprogram utifrån fastlagda riktlinjer och med angivna
mål. Barnhälsovårdens innehåll följs årligen upp utifrån ett antal indikatorer (se nedan!) som är
fastlagda i ovan angivna riktlinjer för barnhälsovården i Jämtlands län.
Vårdgivaren skall varje år till barnhälsovårdsöverläkaren och samordnande BVC-sjuksköterska
lämna in statistikuppgifter. Barnhälsovårdsöverläkaren skall före verksamhetsårets början
bestämma vilka lokala statistikuppgifter som kommer att vara aktuella. I övrigt kommer en
sammanställning av vilka mål som ska följas upp att arbetas fram inför varje verksamhetsår.
Kvalitetskontroll syftar till att utvärdera verksamheten gentemot uppställda mål.
Om uppföljningen visar att målen för barnhälsovården ej uppnås ska barnavårdscentralen
rapportera till verksamhetsledning och till barnhälsovårdsöverläkare samt identifiera orsaker i den
egna verksamheten och ge förslag till förbättringar.
10. Barnhälsovårdens organisation i Jämtlands län
Verksamhetsansvaret för barnavårdscentral/barnhälsovård ligger hos verksamhetschefen (VC)
och/eller enhetschefen (EC) på respektive hälsocentral.
Denne ansvarar för verksamheten på BVC och har resurs-, resultat-, personal- och budgetansvar.
Vid svårigheter bör VC/EC samverka med barnhälsovårdsöverläkaren (BHVöl) om behov av
prioritering.
Barnhälsovårdsöverläkaren (BHVöl) med uppdrag av landstingsdirektören (enligt särskild
befattningsbeskrivning) skall som medicinsk rådgivare utöva tillsyn av verksamheten och verka
för att barnhälsovården beskrivs på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt i länet och i samverkan
8
med ansvariga chefer utveckla verksamheten. BHVöl ansvarar tillsammans med Samordnande
BVC-sjuksköterska för uppföljning, metodutveckling och samordning.
Barnavårdscentralen (BVC) är lokalen på hälsocentralen där barnhälsovårdens verksamhet
bedrivs. På vissa platser är barnhälsovården samlokaliserad med annan verksamhet i en
Familjecentral (FC).
Föräldra- Barnhälsan – kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård
FBH är lokaliserad och finansierad inom länssjukvårdens Barn Unga Vuxna; Centrum
Kvinna/Barn/Psykiatri men utgör en fri resurs för mödra- och barnhälsovården i Jämtlands län.
Föräldra- Barnhälsan (FBH) är Jämtlands läns landstings samlade enhet för mödra- och
barnhälsovårdsfrågor med medicinsk-, psykologisk-, social- och omvårdnadskompetens.
Målgruppen är all personal inom mödra- och barnhälsovården i länet, blivande föräldrar samt
barn 0 – 6 år och deras föräldrar.
Föräldra- Barnhälsan har i uppgift är att stödja offentliga och privata enheter (förutsatt avtal med
landstinget) som bedriver barnhälsovård och skall ta fram statistik och andra underlag som
beskriver verksamheten och behovet av barnhälsovård.
9
11. KVALITETSKRITERIER OCH STANDARDS
11.1 Verksamhetsmått som delvis redovisas i årsstatistiken
Indikatorer
Hembesök
Kriterier
Standards
Alla familjer erbjuds hembesök
Hembesök genomförs om möjligt
inom en vecka efter hemkomsten från
BB/neonatalavdelning.
100 % erbjuds
95 %av förstagångsföräldrarna har
erhållit hembesök av
BVC-sjuksköterskan
Adoptivbarn, kommunplacerade
flyktingar och familjer med särskilda
behov skall också erbjudas hembesök.
Föräldrastöd i
grupp
Föräldrastöd
individuellt
Andel familjer som erbjuds
Andel familjer som deltager
Individuellt stöd ges till barn och
familjer med särskilda behov, t.ex.
barn med funktionshinder,
barn till missbrukare och psykiskt
sjuka föräldrar
70 % av förstagångsföräldrarna har
deltagit vid minst tre tillfällen.
Språk/tal vid 3
års ålder
Syn vid 4 års
ålder
Andel barn som undersöks före 4 års
ålder
Andel barn som undersöks före 5 års
ålder
100 % undersöks före 4 års ålder
Skolförberedande
undersökning
Amning
Andel barn som undersöks före
skolstarten
100 % deltar i skolförberedande
undersökning
Andel barn som ammas helt vid 2
mån
Andel barn som ammas helt vid 4
mån
Andel barn som ammas delvis eller
helt vid 6 mån
Registrering av Rökvanor registreras vid 0-4 v, 8
rökvanor
mån, 18 mån och 4 år
EPDS
Andel mödrar som erbjuds EPDSbedömning
Alkoholsamtal Andel familjer som erbjudits
alkoholsamtal under barnets första
levnadsår
100 % undersöks före 5 års ålder
80 %
70 %
70 %
100 %
100 % och minst 90% genomförda.
100 %
10
11.2 Indikatorer som delvis redovisas i årsstatistiken
Indikatorer
Hälsoövervakning
Höftleder
Kriterier
Standards
Hälsoprogrammet erbjuds alla barn
Hjärtfel
"
Utveckling
"
Motorik
"
Autism
"
Hörsel
"
Tal/språk
"
Syn
"
Syn
"
Beteende
"
Testiklar
"
100 % av barnen erbjuds enligt
basprogrammet
Alla barn med medfödd
höftledsluxation identifieras senast vid
6 månaders ålder
Alla barn med betydande hjärtfel
identifieras senast vid 4 månaders
ålder
Alla barn med svår
utvecklingsstörning skall vara
identifierade senast vid 12 månaders
ålder.
Alla barn med svårare CP-skada
identifieras senast vid 12 månaders
ålder.
Alla barn med svårare autism
identifieras senast vid 18 månaders
ålder.
Alla barn med
kommunikationshämmande
hörselnedsättning identifieras senast
vid 12 månaders ålder.
Alla barn med svår tal- och
språkförsening identifieras senast vid 3
års ålder.
Alla barn med bilateral grav
synnedsättning identifieras senast vid 3
månaders ålder
Alla barn med amblyopi identifieras
senast vid 4 års ålder
Alla barn med svåra
beteendeavvikelser identifieras före
skolstarten
Alla barn med ektopisk testis eller
retentio testis identifieras senast vid 6
månaders ålder.
Alla barn följs och undersöks enl.
basprogrammet
11
11.3 Vaccinationer, redovisas i årsstatistiken
Indikatorer
Vaccination
mot
Kriterier
Standards
Alla erbjuds
hämofilus infl Alla barn erbjuds
och
pneumokocker
100 %
99% har fått 3 doser före 2 års
ålder
99%(av barn födda 2002 och
senare) har fått 4 doser före
skolstarten
100 %
99% har fått 3 doser före 2 års
ålder
morbilliAlla barn erbjuds
parotit-rubella
tuberkulos
Alla barn med ökad risk erbjuds
(BCG)
Alla barn med ökad risk registreras
100%
97% har fått en dos före 2 års ålder
100 %
100 %
difteri, tetanus,
pertussis,polio
Andel riskbarn som är vaccinerade före
ett års ålder
hepatit B
Alla barn erbjudes mot egen betalning
vaccination vid 3,5 och 12 månaders ålder
inom det allm.
barnvaccinationsprogrammet
Alla barn med ökad risk erbjuds
Alla barn med ökad risk registreras
Andel riskbarn som är vaccinerade före
ett års ålder
100 %
100%
100 %
100 %
100 %