Transcript en förälder blir till - Kunskapscentrum för Jämlik vård

EN FÖRÄLDER BLIR TILL
– ett verktyg för jämlikt föräldraskap genom utbildning och reflektion
Detta är ett verktyg framtaget av Kunskapscentrum för Jämlik vård,
Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Regionkansliet, Västra Götalandsregionen,
september 2014.
Verktyget riktar sig till verksamma inom barnhälsovård och familjecentraler
såsom barnsjuksköterskor, psykologer, förskolelärare, läkare och kuratorer.
jamlikvard.vgregion.se
Författare:
Kristin Eliasson, [email protected], telefon: 072-741 05 34
Lena Gunnarsson, [email protected], telefon: 070-300 80 99
Peder Welin, [email protected], telefon: 070-082 39 39
Formgivning och språkgranskning: Duolongo
Illustrationer: Karolina Lilliequist
Tryck: CELA Grafiska
Du har makt och möjlighet
att stödja ett jämlikt
föräldraskap
Du som arbetar på BVC eller familjecentral möter föräldrar i en tid
då de behöver stöd, bekräftelse och kunskap. Du möter dem under
de första åren, då de blir till som föräldrar. Det innebär att du har
makt och möjlighet att hjälpa föräldrarna till ett mer jämlikt och
jämställt föräldraskap, något som gynnar barnet, föräldrarna och
samhället. Det här verktyget visar hur du kan göra det i praktiken.
Verktyget finns för att vårt samhälle varken är jämlikt eller jämställt. Inte heller är hälso- och sjukvården jämlik – trots goda
intentioner och trots att lagar och styrsystem säger att vården ska
vara det. Vi vet genom forskning att barnhälsovården kan bli bättre
på att möta blivande och nyblivna föräldrar ur ett jämlikhets­
perspektiv. Och vi vet genom möten med er som arbetar inom
barnhälsovården och på familjecentraler att ni har kompetens
och vilja att göra det bästa för barnen och familjerna. Det ni frågade
oss var: ”Hur kan vi bli mer jämlika i praktiken? Tala om för oss
hur vi ska göra, så gör vi det!”
Genom det här verktyget vill vi på Kunskapscentrum för Jämlik
vård (KJV) i samverkan med Centrala barnhälsovården Skaraborg
sprida kunskap och goda exempel om hur barnhälsovården och
familjecentraler kan arbeta för ett jämlikt och jämställt föräldraskap. Verktyget är också ett stöd för att praktiskt omsätta delar
av styrdokumentet ”Vägledning för barnhälsovården” som
Socialstyrelsen publicerade under våren 2014.
Sedan 2009 har vi tillsammans med personal inom mödra- och
barnhälsovården jobbat med temat ”En förälder blir till”. Titeln
anspelar på det möte som sker mellan personal och föräldrar.
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter,
möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Kvinnor och
män har samma makt att forma samhället och sitt eget liv.
Jämlikhet inom hälso- och sjukvård innebär att vård, behandling
och bemötande ges på lika villkor med likvärdigt bemötande till alla,
oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet,
bostadsort, utbildning, social ställning och sexuell läggning.
När föräldrarna besöker MVC, förlossning, BB, BVC och familjecentraler möter de normer och föreställningar om hur mammor
och pappor ska vara och hur en familj ska se ut. Vad händer när
normer och föreställningar krockar med vad familjen behöver
och vill ha? Vad händer när
• en pappa inte ses som en förstahandsförälder?
• barnets familj inte överensstämmer med bilden av en kärnfamilj?
• en förälder som är född i ett annat land än Sverige är rädd
för att bli missförstådd?
• en partner inte tror att hen får prata om sina känslor av
otillräcklighet?
Risken är att behov och problem som föräldrar och barn har inte
fångas upp på bästa sätt. För att undvika denna risk behöver ni
som personal vara medvetna om de attityder och värderingar
som finns kring föräldraskap. Det kräver kunskap, metoder och
ett normkritiskt förhållningssätt. Målet är att alla familjer känner
att BVC och familjecentraler är till för dem. Föräldrar har stort
förtroende för er och därför har ni både makt och möjlighet att
bidra till ett jämlikt och jämställt föräldraskap.
Lycka till i arbetet med verktyget!
Ni är självklart välkomna att när som helst kontakta oss för att
berätta om hur det går eller om ni behöver hjälp.
Sylvia Määttä
Chef Kunskapscentrum för Jämlik vård
BRUKSANVISNING
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
STJÄRNFAMILJEN
KULTURKOMPETENS
PSYKISK HÄLSA
ORD & BILD
HANDLING
HJÄLP!!!
Bruksanvisning
1
KAPITELRUBRIK
Använd verktyget
så här
Det här är en bruksanvisning för ”En förälder blir till
– ett verktyg för jämlikt föräldraskap genom utbildning
och reflektion”. Här går vi igenom hur verktyget är upplagt och hur det är tänkt att användas. Men vi vill också
utveckla det tillsammans med dig som använder det.
KAPITELRUBRIK
2
1
BRUKSANVISNING
FEM TEMAN
Verktyget består av fem temakapitel som ni ska arbeta er igenom,
ett i taget. De heter:
Förälder i första hand
Stjärnfamiljen
Kulturkompetens
Psykisk hälsa
Ord & bild
FYRA STEG
1. Vad är problemet?
2. Inventering
3. Inspiration
4. Summering
HANDLING – HJÄLP!!!
DE FYRA STEGEN
Kapitlet Handling beskriver hur ni kan formulera era tankar och
idéer i en handlingsplan. I handlingsplanen ska det tydligt stå vad
som ska göras, hur det ska göras och vem som ska göra det. Det ska
också framgå när arbetet ska göras och när det ska vara klart. När
handlingsplanen är klar är det bara att börja omsätta förbättringsförslagen i praktiken.
1. Vad är problemet?
I det första steget beskriver vi temat och varför det är viktigt att ta
upp. Vi sammanfattar vad forskningen på området visar och vad
vi vet om temat genom verksamhetsutvecklande insatser som
andra har gjort. Under rubriken Läs det här, som ligger sist i varje
tema­kapitel, har vi listat texter som ger fördjupning kring temat.
Läs dem! Det ger dig ett kunskapsunderlag innan det är dags för
nästa steg.
Men när man genomför ett utvecklingsarbete är det lätt att köra
fast. I perioder kan det kännas riktigt jobbigt och förvirrande.
Därför finns kapitlet Hjälp!!! med övningar, modeller och förslag på
hur ni kan ta er vidare. Där finns också konkreta tips på metoder
som kan vara användbara i till exempel inventeringssteget.
2. Inventering
Nu ska ni utifrån det specifika temat svara på frågorna ”hur gör vi
här hos oss” och ”hur har vi det hos oss”. I det här steget får ni en
del att fundera över och diskutera. Ni får också förslag på vad ni
kan göra för att ta reda på hur ni faktiskt gör.
TIDSÅTGÅNG
3. Inspiration
Det finns förstås verksamheter som har arbetat med de teman vi tar
upp i det här verktyget. Under Inspiration kan du läsa om hur andra
har gjort – och det är fritt fram att låna idéer av andra!
2
3
BRUKSANVISNING
4. Summering
Utifrån det ni kommit fram till i de föregående stegen är det nu
dags att summera: Vad vill ni förändra i er egen verksamhet? Här
leds ni vidare till kapitlet Handling där ni får börja arbeta med er
handlingsplan.
Tanken är att ni arbetar med varje kapitel under två månader.
Använd den struktur ni redan har för utbyte av erfarenheter, samtal
och för utvecklingsarbete. Till exempel samverkanstider, APT eller
liknande. Verktyget inbjuder till tankar och reflektion – och leder
antagligen även till mer informella samtal, det behöver med andra
ord inte alltid vara så uppstyrt. De fyra stegen i varje kapitel ska ni
alltså arbeta er igenom på två månader, ett kapitel i taget. Arbetet
kommer sammanlagt ta ungefär tio månader – jul- och sommar­
uppehåll borträknat. Troligen kommer tiden för själva görandet i
handlingsplanen att överlappa arbetet med de olika temana.
Varannan månad, när det är dags för kapitelbyte, kommer ni att få
ett nyhetsbrev från KJV och Centrala barnhälsovården Skaraborg.
Där ger vi tips och idéer kring till exempel ny forskning, men frågar
också er om tips och idéer. Hur tycker ni att verktyget fungerar?
Hur kan det utvecklas? De olika tipsen kommer vi sedan att dela ut
till er allihop. Dessutom kommer vi att successivt sprida era förbättringsförslag – hur ni gör för att bli ännu bättre på jämlikt föräldraskap – till alla som arbetar med verktyget så att ni kan inspireras av
varandra. Se oss som en sambandscentral.
I slutet av varje temakapitel finns, förutom Läs det här, rubriken
Mer att läsa där vi har listat ännu fler texter och länkar för dig som
vill veta mer. Slutligen anger vi vilka Källor som ligger till grund för
kapitlet.
TIPS!
För att kunna ställa om från arbetsvardagens alla händelser
till att börja diskutera temat i verktyget kan ni titta på
illustrationen i det kapitel som ni arbetar med. Vad ser ni?
Tolka bilden – det finns inga rätt eller fel!
DOKUMENTATION
Vi vill att dokumentationen ska vara så enkel som möjligt och ta så
lite tid som möjligt för er. Men arbetet måste förstås dokumenteras
för att ni och vi ska kunna visa vad som faktiskt gjorts och vilka
förändringar som kommit till stånd. Vi vill uppmana er att anteckna mycket direkt i verktyget! Gör stödanteckningar och stryk under
sådant som ni tycker är viktigt. Pärmen är personlig och vi kommer
inte att begära in era anteckningar, men de kan fungera som stöd
för den dokumentation som sedan ska göras.
I samband med nyhetsbrevet som vi skickar ut varannan månad får
ni besvara några frågor. Det blir som ett slags fortlöpande dokumentation av arbetet som ni gör. Frågorna kan till exempel vara:
Kändes ämnet aktuellt och viktigt för er? Vilka nya idéer har ni fått
som ni ska försöka omsätta i praktiken?
På KJV:s hemsida jamlikvard.vgregion.se finns en mall för projekt­
rapport (klicka på En förälder blir till och gå vidare till Verktyget).
Mallen ska ni använda när det är dags att skriva en slutrapport för
arbetet. Vi kommer ge er stöd och hjälp att skriva rapporten och
tanken är att den ska vara kort och koncis.
På de ordinarie områdesträffarna kommer det även göras avstämningar där frågor och synpunkter kring arbetet kan tas upp.
VERKTYGSUTVECKLING
Eftersom det här arbetet är ett pilotprojekt kommer alla ni som
arbetar med verktyget också att vara med och utforma det. Vad
tycker ni fungerar bra och vad fungerar inte bra? Vad saknar ni?
Sådana frågor kommer vi att ställa till er under arbetets gång! Era
tankar och funder­ingar är oerhört viktiga eftersom vår förhoppning
är att verktyget ska kunna användas i hela Västra Götalandsregionen
som ett stöd och en hjälp att möta föräldrar. Anteckna gärna under
resans gång alla möjliga förslag till hur verktyget kan förbättras och
kom med förslagen till KJV.
Nu har vi ungefär ett år framför oss då temat jämlikt föräldraskap
kommer att löpa som en röd tråd genom allt ni gör. Det allra bästa
är att fläta in arbetet med verktyget med det arbete som samtidigt
pågår på er arbetsplats. Ge det tid på varje APT och integrera det
så fort ni pratar om utveckling.
BRUKSANVISNING
4
5
6
ME
N…
just dessa fem teman?
ed
m
a
bb
jo
vi
a
sk
ör
rf
Va
a som också är viktiga!
dr
an
ga
ån
m
så
ju
s
nn
Det fi
Barnhälsovården och familjecentralerna har ett stort uppdrag.
Vi kan inte göra allt på en gång. För att bli bättre måste vi
avgränsa och fokusera. Verktygets fem teman har valts ut dels
för att forskare och företrädare för barnhälsovården har pekat
ut dem som viktiga, dels för att vi på KJV har jobbat med just
dessa teman tidigare.
7
KAPITELRUBRIK
Förälder
i första
hand
Vad är problemet?
”
Första dygnet på jorden som far står jag i vårt rum på BB
när sköterskan kommer in. Vår son ligger i ett specialrum
och väntar på att ta prover. Vi är alla oroliga. Sköterskan
frågar:
– Var är mamman?
– I lunchrummet.
Hon säger inget mer utan går. Jag följer efter. Framme
i lunchrummet hör jag sköterskan säga vad hon inte sagt
till mig: ’Din son är redo för provtagningarna nu.’
KAPITELRUBRIK
8
7
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
En pappa är inte inskriven på BB som pappa, utan som
anhörig till mamman. En nybliven pappa ser mot mig
och suckar: ’Som om pappors största funktion när det
kommer till förlossningar fortfarande vore att köra bilen.’
Några veckor senare ställer jag en fråga på BVC för
att se hur sköterskan automatiskt riktar sig till mamman
när hon svarar.”
Orden ovan är författaren och poeten Bob Hanssons och publice­
rades i en artikel i Sydsvenskan våren 2014. Bob Hansson skriver att
en barnmorskas eller barnsjuksköterskas blick är allt som behövs
för att signalera att en av föräldrarna är viktigare än den andra. Men
det kanske inte alltid är så lätt. Om personalen ska uppmärksamma
partnern måste personalen i samma ögonblick vända bort blicken
från en mamma som ofta behöver allt stöd hon kan få. Bob Hansson
skriver att personalens blick troligtvis behöver vara skelögd och att
den är full av möjligheter.
Nyckelord: jämställt föräldraskap, förstahandsförälder, hembesök,
föräldrastöd i grupp, hälsokontroller
Flera studier har bekräftat Bob Hanssons upplevelse av att som
nybliven pappa eller medmamma inte bli sedd och räknad med på
samma sätt som en nybliven biologisk mamma. Psykologen Pamela
Massoudi forskar om pappors psykiska hälsa. I en enkätundersökning 2010 studerade hon 348 barnsjuksköterskors attityder till
pappor och vilket stöd pappor erbjuds på BVC. Slutsatsen är att
nästan alla barnsjuksköterskor i undersökningen säger sig vara
positiva till pappor och deras delaktighet. Samtidigt är hälften av
dem tveksamma till pappors förmåga att ta hand om sitt barn
jämfört med mammors förmåga.
Varför är det så? Ylva Elvin-Nowak är fil.dr i psykologi med lång
erfarenhet av forskning och utvecklingsarbete kring jämställdhet
och föräldraskap inom mödra- och barnhälsovården. Hon menar
att mammans särskilda förmåga att bära, föda och amma har ut­
vidgats till en uppfattning om att kvinnor är bättre än män på
att ta hand om barn. Men studier visar att det inte tycks finnas
några biologiskt grundade könsskillnader när det gäller förmågan
att reagera på barns beteende och behov. Att visa omsorg och ta
ansvar för ett barn verkar vara en mänsklig förmåga, snarare än
en specifikt kvinnlig. De individu­ella skillnaderna i viljan och
förmågan att ta hand om ett barn är större än skillnaderna mellan
gruppen kvinnor och gruppen män. Elvin-Nowak hänvisar också
till modern forskning som slår fast att spädbarn har fullt utvecklad
förmåga att knyta an till flera personer samtidigt. Det ger trygghet
utifrån barnets perspektiv.
Tid och närhet
För att en förälder ska utveckla omsorgs- och ansvarsförmåga krävs
tid och närhet till barnet. På så sätt lär sig föräldern förstå barnets
signaler och behov. I de flesta heterosexuella parförhållanden är det
kvinnan som tillbringar mest tid med barnet. Enligt Försäkringskassans statistik från 2013 tar kvinnor i genomsnitt ut 80 procent av
de föräldralediga dagarna under barnets två första år.
Eftersom föräldrars utveckling av omsorgs- och ansvarsförmåga
kräver tid och närhet till barnet, och det alltså är mammorna som
är hemma den övervägande delen av vardagstiden de första åren,
är det kanske inte så konstigt om mammorna får ett slags omsorgsförsprång. Försprånget tenderar sedan att fortsätta i takt med att
barnen blir äldre. Ylva Elvin-Nowak kallar det för att mamman blir
förstahandsförälder.
Förstahandsförälder är den förälder som lever med en ständig känsla
av att stå i relation till ett barn som behöver en. Denna känsla följer
av att ha hela vardagsansvaret för ett barn under lång tid. I vardagsansvar ingår praktiska uppgifter som att hålla reda på när barnet
behöver äta och sova, att köpa barnets kläder och att gå till BVC
eller familjecentral.
Författaren och journalisten Karin Salmson har skrivit boken
Makalösa föräldrar som handlar om föräldrar som är ensamstå­
ende. Salmson skriver att förstahandsföräldraskap inte handlar om
kön, utan om position. Den som är mest med barnet utvecklar en
närvaro i sitt föräldraskap som påverkar relationerna i familjen.
Om föräldrarna investerar lika mycket i sitt föräldraskap kan fler
än en vara förstahandsförälder. Föräldrarna får därmed dela på
både de positiva och negativa känslorna som följer med föräldraskap, som glädjen över barnets framsteg, känslan av att ständigt
vara behövd och känslor av skuld.
Pappor får för lite stöd
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
8
9
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
Flera utredningar och studier har konstaterat att pappor får för lite
stöd på BVC. Barnmorskan Åsa Premberg skriver i sin avhandling
Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och
första året som far att papporna måste få stöd i sin egen roll som
förälder och i relationen till barnet. Därför är det nödvändigt att
utveckla föräldrastödet från BVC så att det riktar sig till alla för­
äldrar oavsett deras kön.
Författarna till rapporten Föräldrastöd i Sverige idag konstaterar att
BVC är en mycket normgivande institution i samhället. Föräldrarna
ser barnsjuksköterskan som en självklar samtalspartner i allt som
rör barnet under dess första år. Även den här rapporten visar att
det finns en motsättning mellan BVC-personalens medvetenhet om
hur viktigt det är att involvera papporna och hur papporna själva
uppfattar bemötandet. Rapporten slår fast att personalens välvilja
måste kompletteras med diskussioner om attityder och arbetssätt
inom den egna arbetsgruppen. För att åstadkomma förändring
krävs också konkreta åtgärder. Nästa steg visar exempel på hur det
kan gå till.
L Ä S D ET H Ä R :
På sidan 22 finns hänvisningar till de texter
som du ska läsa till det här kapitlet.
Inventering
Det är nu dags att konkretisera vad ni som personal på BVC och
familjecentraler kan göra för att stödja hela familjen. Hur kan ni
i praktiken uppmuntra ett jämställt föräldraskap som innebär att
de vuxna i en familj finns till för barnet och delar på ansvaret?
10
MEN …
11
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
Här tar vi upp tre tillfällen då personalen möter barn och för­äldrar:
hembesöket, föräldrastöd i grupp och de individuella besöken på
BVC och familjecentralen. Flera exempel utgår från att det finns
två föräldrar i en familj och att de ofta är en mamma och en pappa.
Det beror delvis på att ett övergripande mål med detta verktyg är
att främja ett jämlikt föräldraskap och jämställdhet mellan könen.
Att just pappor i heterosexuella par­relationer lyfts fram beror också
på att de flesta undersökningar om partnerns delaktighet handlar
om dem. Men familjer kan se ut på många olika sätt och det är
viktigt att personal på BVC och familjecentraler är förberedd på
att ta emot alla föräldrar. Läs mer om vad det kan innebära i nästa
kapitel, Stjärnfamiljen.
GÖR SÅ HÄR!
varet?
Tänk om föräldrarna själva inte vill dela på ans
Det ska väl inte jag lägga mig i?
Det är upp till föräldrarna att själva bestämma hur de vill ha
det i sin familj. Men i BVC:s uppdrag ingår att uppmuntra
jämställt föräldraskap. Forskning visar att en pappa som tidigt
är engagerad i sitt barn fortsätter att vara engagerad under
barnets uppväxt. Pappans engagemang har visat sig ha positiv
påverkan på barnets sociala och psykologiska utveckling.
1. Fundera och diskutera med dina kollegor: Vem är förstahandsförälder och vad innebär det? Prova att använda begreppet för
att beskriva och förstå konkreta situationer som uppstår under
en vanlig dag på BVC. Ett exempel: Din kollega har blivit sjuk
och du ska ringa runt och boka om kollegans inbokade besök.
Vem ringer du till? Spelar ditt val någon roll?
2. Skugga dina kollegor! Hur det kan gå till läser du om
i Hjälp-kapitlet!
HEMBESÖKET
Hembesöket är ofta det första mötet mellan BVC-sjuksköterskan
och de nyblivna föräldrarna och barnet. Rikshandboken i barnhälsovård slår fast att hembesök ska erbjudas alla familjer med nyfödda
barn eller adoptivbarn, nyinflyttade familjer och kommunplacerade
asyl­sökande. Det första hembesöket är viktigt eftersom det kan påverka hur kontakten och förtroendet blir mellan familjen och BVC.
Att komma som gäst till familjens hem kan ge en mer jämlik relation som ligger till grund för den fortsatta kontakten med familjen.
Hembesöket är ett tillfälle då personalen på BVC och familjecentraler
aktivt kan involvera partnern. I en artikel i Dagens sjuksköterska
säger psykologen Pamela Massoudi: ”Jag tror att man ska satsa på
de allra första besöken, och hembesöket när barnet är nyfött, då
papporna oftast är med. Då kan man passa på att vända sig speciellt
till dem och bjuda in papporna mer aktivt”.
KAPITELRUBRIK
12
13
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
GÖR SÅ HÄR!
• Erbjud en tid för hembesök då båda föräldrarna kan vara med
och säg att ni önskar att alla är hemma.
• Var uppmärksam på vad som händer under hembesöket.
• Se till att båda föräldrarna verkligen sätter sig ner och samtalar.
Det är inte ovanligt att det i praktiken är barnsjuksköterskan och
mamman som pratar medan pappan eller medmamman tar hand
om syskon eller kokar kaffe.
• Ställ öppna frågor till föräldrarna. I kapitlet Stjärnfamiljen finns
det exempel på hur du kan uttrycka dig.
• Fråga föräldrarna om det finns något som är bra för dig att veta.
Då öppnar du upp för föräldrarna att berätta om sådant som är
viktigt för dem. Det kan handla om hur föräldrarna har ordnat
barnets boende eller om att vägen fram till att få ett barn har varit
lång och snårig med många omtumlande känslor.
• Inkludera båda föräldrarna i samtalet med hjälp av talspråk,
kroppsspråk och ögonkontakt.
• Tala om att du gärna bokar nya besökstider när båda barnets
föräldrar kan vara med.
FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP
GÖR SÅ HÄR!
Syftet med föräldrastöd i grupp är att ge föräldrarna kunskap om
föräldraskap och barns behov, samtidigt som de får möjlighet att
träffa andra vuxna i samma situation. Problemet med föräldrastöd
i grupp är att så få pappor kommer till träffarna. I praktiken är de
flesta föräldragrupper på BVC mammagrupper där kvinnor talar
med varandra om föräldraskap och relationer.
Inbjudande inbjudningar
En lösning på detta problem har varit att erbjuda separata pappa­
grupper. Det gör flera BVC i Västra Götalands­regionen. Frågan är
om det är rätt väg att gå?
Se över era inbjudningar till föräldragrupper. Vilka vänder ni er
till? Hur märks det i ord och bild? Tänk på att göra träffarna
välkomnande och intressanta för olika föräldrar. Anpassa tider
och innehåll för så många deltagare som möjligt. Var noga med
att pappor och medmammor blir inbjudna.
En förälder på BVC Torslanda sa angående ett förslag om särskilda
pappagrupper:
Föräldragrupper för fler
”
Jag tycker generellt att det är rätt tråkigt att hålla på och
dela upp mammor och pappor och pojkar och flickor […]
Sen kanske det kan vara så att papporna har andra frågor eller
pratar om andra saker och att mammorna har andra behov.
Jag vet inte, men överhuvudtaget så känner jag att ska det
bli någon utveckling på det här området så tycker jag det
ska vara mer tillsammans i så fall.”
Erbjud olika former av föräldragrupper, till exempel för samkönade
par eller ensamföräldrar. Samarbeta med andra BVC för att få fler
deltagare.
Tolka träffarna
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
14
15
KAPITELRUBRIK
Möter ni familjer som inte talar svenska? Utveckla samarbetet i
vårdkedjan kring födande och föräldraskap. Erbjud föräldragrupper
med språktolkar och kulturtolkar.
Fråga föräldrarna
Även forskaren Ylva Elvin-Nowak är skeptisk till att dela upp
mammor och pappor i separata grupper. Läs hur hon diskuterar
kring detta i boken Finns det några pappor i din mammagrupp?.
Använd begreppet förstahandsförälder i samtal med föräldrar.
Fråga vem som är förstahandsförälder i familjen och varför.
Prata om vilka konsekvenser det kan få. Glöm inte att mer än
en kan vara förstahandsförälder!
Odelat kan vara bäst
Om ni brukar dela upp mammor och pappor i olika grupper,
gör inte det om samkönade föräldrar är med. Forskaren Anna
Malmqvist menar att om personalen ”gör lika för alla” kan det
bli diskriminerande eftersom standardupplägg ofta grundas på
en heterosexuell norm.
BESÖK PÅ BVC OCH FAMILJECENTRALER
GÖR SÅ HÄR!
De flesta möten mellan föräldrar, barn och personal sker när fam­ilj­en
kommer till hälsokontrollerna på BVC och till öppna förskolan på
familjecentralen. En kartläggning av besökare på MVC och BVC i
Göteborg 2009 visar att BVC forfarande är en plats för framför allt
mammor och barn. Kvinnorna kom med sina barn vid 90 procent
av besöken. Papporna var närvarande vid 31 procent av besöken.
De flesta BVC-besök sker under barnets första månader då mammorna brukar vara föräldralediga, men teamet som genomförde
kartläggningen frågar: Vad ska vi sträva mot? Ska BVC vara en plats
för hela familjen eller kommer verksamheten även i fortsättningen
i första hand att vara till för mammor och barn?
Tala med föräldrarna om att:
1. Sänka tempot och låta barnet styra
2. Arbeta för en god relation till barnet
3. Vara här och nu
4. Vårda förhållandet – bekräfta varandra
5. Prata om närhet, ömhet och sex
6. Komma överens om arbetsfördelningen
7. Sova när det går – avlösa varandra
8. Skapa utrymme för ”egen tid”
GÖR SÅ HÄR!
Bjud in hela familjen
Alla måste inte vara med på samtliga besök men var tydlig med
att BVC och familjecentralen gärna träffar hela familjen när det
är möjligt och boka tider när föräldrarna kan.
Prata direkt till föräldrarna
Ta inte för givet att det är mamman som ska klä av och på barnet
när barnet ska vägas. Rikta dina frågor om sömn och mat även
till den andra föräldern. Vad händer? Hur reagerar föräldrarna?
Hur känns det för dig som personal?
Se barnen som personer
Var uppmärksam på hur du pratar om och till barn. Utgå från
hur barnet är som person och undvik kommentarer som utgår
från föreställningar om kön, som att pojkar är aktiva och starka
och flickor små och söta.
9. Dela föräldraledigheten
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
16
17
KAPITELRUBRIK
Råden är hämtade från föräldrautbildningsmaterialet
Nio föräldraråd som är framtaget av Föräldra- och barnhälsan
i Jämtlands läns landsting. Till varje råd finns frågor att ställa
till föräldrarna.
Använd och inspireras av materialet! Det finns på vår hemsida
jamlikvard.vgregion.se, klicka på En förälder blir till.
TIPS!
Att uppmuntra till jämställt föräldraskap handlar inte om
att diskutera attityder och värderingar med föräldrarna.
Prata i stället om problem och dilemman som kan uppstå
i vardagen. Låt gärna föräldrarna själva ge exempel på
vardagssituationer. Samtala sedan med föräldrarna om
hur de kan göra i praktiken för att hela familjen ska må
så bra som möjligt.
Inspiration
Insikterna spred sig
Snart kom insikterna kring föräldragrupperna att sprida sig till all
verksamhet på BVC Torslanda. Nu talar personalen redan på hembesöket om vikten av att båda föräldrarna tar hand sitt barn redan
från allra första början. Personalen informerar förstagångsföräldrar
om föräldrastödet i grupp och är noga med att alla föräldrar bjuds in.
BVC TORSLANDA
Nu har barnsjuksköterskorna ett mer inkluderande förhållningssätt i allt de gör. I praktiken innebär det exempelvis att de väntar in
båda föräldrarna innan de börjar ett möte. Det kan låta självklart,
men när de spanade på sig själva insåg de att det inte var ovanligt
att mamman och barnsjuksköterskan började prata medan pappan
klädde av barnet eller försökte sysselsätta ett äldre syskon. Han
fungerade mer som en barnvakt än som en delaktig förälder. Så
ville inte barnsjuksköterskorna på BVC Torslanda ha det.
Föräldrar jämt
Personalen på BVC Torslanda fick under hösten 2011 i uppdrag av
sin chef att undersöka varför så få pappor kom till föräldragrupperna.
I början var barnsjuksköterskorna skeptiska till uppgiften och
undra­de om jämställdhetsarbete verkligen ingick i BVC:s uppdrag.
Men det skulle förändras. Samtidigt som barnsjuksköterskorna tog
del av forskning om pappors delaktighet och intervjuade föräldrar
började de prata med varandra och frågade sig: Hur gör vi egentligen
under de olika träffarna? Barnsjuksköterskorna upptäckte att de
vände sig mer till mammorna även när papporna var med, ett
mönster som de inte var medvetna om.
BVC Torslanda tog ett helhetsgrepp kring föräldrastödet i grupp.
Personalen diskuterade bland annat hur inbjudningarna till träf­farna
såg ut, hur tiderna passade barn och föräldrar, vad träffarna innehöll och vilka samarbetspartners BVC bjöd in. Inte minst funderade
personalen över vad som hände under själva träffarna och varför så
många pappor som var med första gången inte fortsatte att komma.
Personalen insåg då att de första träffarna handlade om spädbarnsmassage och var inbokade på förmiddagar. Bara en förälder i taget
kan massera sitt barn och under träffarna var det oftast mamman
medan pappan satt bakom. Här kunde personalen verkligen göra
skillnad! De flyttade tiderna för träffarna men började också i högre
utsträckning att guida föräldrarna under spädbarnsmassagen så att
alla fick pröva på. Det gjorde föräldrarna mer delaktiga.
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
18
19
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
”
Vi upplever att papporna kommer till BVC i allt större utsträckning.
Det känns som om det är en uppåtgående trend. De kommer för att
de är föräldralediga och har huvudansvaret vid de enskilda besöken,
men vi ser även en ökning av pappor som tar ledigt en stund från sitt
arbete för att vara med på barnets BVC-besök. Detta ställer nya
och andra krav på oss BVC-sköterskor, som att exempelvis försöka
erbjuda tider till barnet som passar båda föräldrarna.”
Barnsjuksköterskorna på BVC Torslanda.
”
Har vi väl fått upp
ögonen så finns det
ingen väg tillbaka.”
Barnsjuksköterskorna
på BVC Torslanda.
Känslor och tankar
Summering
Nu har ni undersökt temat i det här kapitlet genom att diskutera
vad problemet är, hur ni har det hos er och läst vad forskningen
säger. Nu är det dags att summera vad ni har kommit fram till.
Problem och utmaningar
GÖR SÅ HÄR!
1. Diskutera vad det här temat har väckt för känslor och tankar.
Anteckna stödord här intill!
20
21
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
2. Diskutera vilka problem och utmaningar ni har sett. Vad vill
ni veta mer om? Vad vill ni förändra och förbättra? Anteckna
stödord här intill!
3. Diskutera vad ni redan gör som fungerar bra. Kan ni tillämpa
Framgångsfaktorer och möjligheter
det på andra utmaningar? Hur kan ni sprida goda erfarenheter
till andra? Anteckna stödord här intill!
GÅ TILL HAN DLING
ÄLP !
HJ
Idétorka? Kommer ni inte vidare? Gå till Hjälp-kapitlet!
Läs det här
Finns det några pappor i din mammagrupp? En bok av Ylva
Elvin-Nowak för personal inom mödra- och barnhälsovården
som handlar om att prata jämställt föräldraskap med kollegor och
föräldrar som kommer till barnhälsovården. Studentlitteratur 2011.
Mer att läsa
Vi har samlat länkar till alla
lästips på Kunskapscentrum
för Jämlik vårds hemsida:
jamlikvard.vgregion.se
Stjärn­
familjen
Klicka på En förälder blir till
och gå vidare till verktyget
så hittar du alla länkar där,
uppdelade på varje kapitel.
Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två! En lättläst bok för
föräldrar och andra vuxna av Kristina Henkel och Marie Tomicic.
Olika förlag 2009.
Nätverksfamiljen. En antologi om olika former av familjer och
hur föräldrar utformar familjens vardagsliv utifrån barnen.
Redaktörer Margareta Bäck-Wiklund och Thomas Johansson.
Natur & Kultur 2012.
KÄLLOR SOM TEXTEN BASERAS PÅ
En och en halv förälder är inte nog. Krönika av Bob Hansson. Sydsvenskan 2014.
Fathers’ involvement and children’s developmental outcomes: a systematic review of longitudinal
studies. En vetenskaplig artikel av Anna Sarkadi med flera. Acta Pædiatrica 2007.
Fathers’ involvment in Swedish child health care – the role of nurses’ practices and attitudes.
Vetenskaplig artikel av Pamela Massoudi. Acta Pædiatrica 2010.
Finns det några pappor i din mammagrupp? Att prata jämställt föräldraskap. En bok för personal
inom mödra- och barnhälsovården av Ylva Elvin-Nowak. Studentlitteratur 2011.
Förstagångsfäders upplevelser av föräldrautbildning, förlossning och första året som far.
En avhandling av barnmorskan Åsa Premberg. Göteborgs universitet 2011.
Föräldrar jämt! Slutrapport om ett utvecklingsarbete om föräldrastöd i grupp av Torslanda BVC 2012.
Föräldrastöd i grupp. Kartläggning av vem som besöker barnhälsovården i Göteborg
av Lena Holmberg. Centrala barnhälsovårdsenheten Göteborg 2011.
Föräldrastöd i Sverige idag - vad, när och hur? Rapport till Statens folkhälsoinstitut av Anna Sarkadi
[red.] 2009.
Nio föräldraråd. Ett föräldrautbildningsmaterial till personal inom mödra- och barnhälsovården
framtaget av Emma Knutsson & Lisa Fröst Björnsdotter. Föräldra- och barnhälsan, Jämtlands läns
landsting 2011.
Makalösa föräldrar. En bok med och om ensamstående familjer av Karin Salmson. Bokförlaget DN 2007.
Pappor får lite stöd på BVC. Artikel av Lisa Jacobsson. Dagens Sjuksköterska 2011.
Regnbågsfamiljernas etablering i Sverige. Artikel av Anna Malmquist och Karin Zetterqvist Nelson.
Barnbladet 2010.
Rikshandboken för barnhälsovård. Artiklar om Hembesök och Föräldrastöd i grupp 2014.
FÖRÄLDER I FÖRSTA HAND
22
23
KAPITELRUBRIK
Vad är problemet?
”
KAPITELRUBRIK
24
23
STJÄRNFAMILJEN
I mitt arbete som barnmorska i centrala Göteborg mötte
jag under flera år samkönade par som skulle bli föräldrar.
De hade med sig erfarenheter av hur det är att bilda familj
och försöka bli gravid som var nya för mig. De kunde
även ha nya typer av frågor, exempelvis hur närstående­
adoption går till. Flera berättade om tidigare negativa
upplevelser i vården eller att någon de kände hade blivit
väldigt dåligt bemött. De kunde vara oroliga för att det
skulle bli så igen nu när de väntade barn. Jag kände att
jag behövde mer kunskap för att kunna göra ett så bra
jobb som möjligt.”
Anna Hallgren, barnmorska på Närhälsan i Askim
och initiativtagare till föräldragrupper med samkönade par.
Normen om att en familj består av en mamma och en pappa med
ett eller flera barn är fortfarande stark i vårt samhälle. Denna form
av familj kallas ofta för kärnfamilj. Bilden av kärnfamiljen återges
överallt omkring oss – i filmer, teveserier, reklam, böcker och tidningar. Ibland används begreppet också av myndigheter, politiker
och forskare.
Kärnfamiljen framställs ofta som en idealbild av familjen och
familjelivet. Även i språket finns uttryck som bekräftar denna
familjeform genom att beskriva hur familjemedlemmarna lever och
vad de strävar efter. Vi kan till exempel skämtsamt säga att kärn­
familjens mål är ”villa, Volvo och vovve”. Normen om kärnfamiljen
kan påverka människors sätt att tala och tänka om familjer i olika
sammanhang – med kollegorna i fikarummet och i barnens lek på
skolgården.
Nyckelord: stjärnfamilj, kärnfamilj, normer, normkritik, inkludering
Normen begränsar
Normen om kärnfamiljen kan bli problematisk om vi på BVC och
familjecentraler utgår från att alla barn lever i sådana familjer. I
verkligheten ser familjer ut på många andra sätt. Barn lever med
en förälder, med föräldrar av samma kön eller med föräldrar som
inte är barnets biologiska. Många barn bor också växelvis hos sina
föräldrar, på grund av separation eller för att det är så föräldrarna
velat ha det från början. Barn kan ha flera familjer med biologiska
helsyskon och halv­syskon, adoptivsyskon och bonussyskon.
Den starka kärnfamiljsnormen kan göra att vi tilltalar alla barn
och föräldrar som om de levde i en kärnfamilj. Risken med det är
att de som lever i andra familjeformer känner sig utanför, osynliga,
ifrågasatta eller kränkta. Om vi i stället använder ett språk som
inkluderar, det vill säga ett språk som synliggör och välkomnar
olika former av familjekonstellationer, kan personalen bidra till
ett bra möte och en trygg, säker och jämlik vård. Detta kapitel ger
konkreta exempel på hur det kan gå till i praktiken.
24
MEN …
De flesta familjer jag träffar består ju
av en mamma, en pappa och barn?
25
KAPITELRUBRIK
Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram offentlig statistik
över hur vi som bor i Sverige lever. Enligt SCB bodde tre
av fyra barn (0-21 år) med båda sina ursprungliga föräldrar
2013. Samtidigt finns en samhällsutveckling som tyder på
större variationer i hur människor väljer att leva sina liv och
på vilket sätt de väljer att bilda familj.
Stjärnfamilj är ett ord som luckrar upp de normer och ideal som
säger att en familj ska se ut på ett visst sätt. Begreppet stjärnfamilj
flyttar fokus från hur familjen ser ut till vad familjen är. Det är
inte familjeformen som avgör om familjen fungerar. Det viktiga är
närheten mellan familjemedlemmarna och att barnet är tryggt med
sina föräldrar. Ingen familj är fel så länge det finns kärlek, omsorg,
dialog och respekt mellan familjemedlemmarna.
Stjärnfamilj: En stjärnfamilj kan se ut på många olika sätt.
Begreppet stjärnfamilj inkluderar alla former av barn och föräldrar
som själva uppfattar sig som en familj. Begreppet stjärnfamilj har
tillkommit som en reaktion på begreppet kärnfamilj som står för
En stjärnfamilj kan bestå av en eller flera vuxna. Banden mellan
vuxna och barn och mellan syskon behöver inte vara biologiska.
I begreppet stjärnfamilj ryms bland annat regnbågsfamiljer, en­
föräldersfamiljer, bonusföräldrar och adoptivfamiljer. En stjärn­
familj kan också vara en familj där föräldrarna är vänner som har
valt att få barn tillsammans.
föreställningen om att en familj är en mamma och en pappa som
har en kärleksrelation och bor tillsammans med ”lagom många”
biologiska barn.
Viktigt att bli inkluderad
Normer: Normer är osynliga regler eller ideal som bygger på
antaganden och föreställningar om hur människor är och borde vara.
Normer kan gälla inom vissa grupper eller i ett helt samhälle.
Normer är oftast outtalade men styr ändå hur vi ska vara, se ut,
vad vi ska göra och hur vi ska förhålla oss till varandra. En del normer
är nödvändiga för att samspelet mellan människor ska fungera, som
att vi ställer oss i kö till kassan i mataffären. Andra normer kan såra,
begränsa och osynliggöra. Exempelvis kan föräldrar bli ledsna om
BVC-sköterskan tar för givet att mamman ammar sin bebis när
mamman inte kan eller vill.
26
27
STJÄRNFAMILJEN
Anna Malmquist är psykolog och doktorand på Linköpings
univers­itet. Hon forskar om lesbiska pars upplevelser och erfaren­
heter av familjebildning sedan det 2003 blev tillåtet med när­
stående­adoption för samkönade par, och lesbiska par 2005 fick rätt
till fertilitetsbehandlingar inom svensk sjukvård. I tidningen Barnbladet skriver Anna Malmquist om sina forskningsresultat. Hon
konstaterar att föräldrar gång på gång poängterar hur viktigt det är
att bli tilltalad och inkluderad i samtal med personal inom hälsooch sjukvården. Många av föräldrarna har varit med om korta eller
akuta möten där personalen inte uppfattat det samkönade paret
som familj och exkluderat den person som inte hållit i barnet. I en
situation där föräldrarna är oroliga för ett sjukt barn kan det kännas
extra svårt att inte bli sedd som förälder.
Föräldrar som Malmquist intervjuat berättar också om besök på
BVC där sköterskan oftast riktar sina frågor och råd till den biologiska mamman trots att föräldrarna har kommit dit gemensamt.
Det gör att föräldrarna känner sig arga och ledsna. Att vård­
personalen ställer öppna frågor utan förutfattade meningar och
låter familjen presentera sig själv är mycket viktigt för föräldrarna
i Malmquists forskning.
L Ä S D ET H Ä R :
På sidan 38 finns hänvisningar till de texter
som du ska läsa till det här kapitlet.
Vad känner och tänker du när du ser den här listan?
Inventering
Vad händer om du använder orden i den högra kolumnen när du talar och skriver?
Mamma PappaFörälder
DotterSon Barn
Hur väl förberedd är du och din verksamhet för att möta olika
familjer? Det finns flera sätt att ta reda på det!
SysterBrorSyskon
Flickvän PojkvänPartner
Börja med att fundera över följande frågor:
Hon HanHen
1. Vad är en familj?
GÖR SÅ HÄR!
Fråga barnen eller deras föräldrar vad föräldrarna
kallas och använd samma ord. En del säger mamma
och medmamma, två föräldrar kan båda kallas
pappa, vissa säger förälderns namn. För barnen
är det oftast självklart vad de kallar sina föräldrar.
2. Vad är en förälder?
3. Vad använder jag för ord när jag pratar med barn
och vuxna om deras familj? Är mitt språk exkluderande
eller inkluderande?
28
29
STJÄRNFAMILJEN
4. Har stjärnfamiljer behov som vi som personal riskerar
att förbise? Vad kan vi göra åt det?
GÖR SÅ HÄR!
Ställ öppna frågor. Då kan föräldrar och barn själva definiera
och beskriva sin familj. Fråga: Lever du ihop med någon?
Vad heter din partner? Vilka finns i din familj?
MEN …
Tänk om min fråga känns kränkande?
Om vi som arbetar med familjer inte vågar fråga ökar risken för
att vi sårar människor. Vi riskerar också att missa viktig information.
Tänk igenom vilka ord du använder i mötet med barn och föräldrar.
Fundera också över varför du ställer vissa frågor.
Är frågorna relevanta eller frågar du bara av gammal vana?
Frågar du av nyfikenhet? I så fall, av vilken anledning?
ORDLISTA
Här är en lista med ord och begrepp som är bra att känna till
och läsa mer om.
Närståendeadoption kallas det när en person adopterar sin partners
barn. Ett barn kan ha två juridiska föräldrar, som också kallas vårdnadshavare. När ett samkönat par med två kvinnor får barn genom
fertilitetsbehandling i svensk sjukvård blir båda kvinnorna automatiskt
juridiska föräldrar om kvinnorna är gifta eller registrerade partners.
Har fertilitetsbehandlingen skett utomlands blir den biologiska
modern ensam juridisk förälder. Hennes partner kan sedan ansöka
om närstående­adoption via svensk tingsrätt som samarbetar med
kommunens familjerätt. Vid heminsemination kan den kvinna som
inte fött barnet bli juridisk förälder efter att donatorn gett sitt
samtycke till kommunens familjerätt. Är donatorn okänd läggs frågan
om faderskap ner efter att kommunens familjerätt gjort en utredning. Får två män barn via surrogat­mödraskap blir den man som är
bio­logisk far juridisk förälder. Därefter kan hans make göra en när­
ståendeadoption.
Donator kan vara en person som ger spermier eller ägg till en
fert­ilitetsklinik. Donatorn har inte några skyldigheter gentemot
barnet men inte heller rätt att få veta barnets identitet. Enligt
svensk lag har barnet däremot rätt att få reda på donatorns identitet när barnet fyllt 18 år. I andra länder ser det olika ut. I till exempel
Danmark kan den som vill bli gravid välja mellan en känd och en
okänd donator. En donator kan också vara en person som ger sperma
privat till en heminsemination.
Fyrklöverfamiljer eller flerföräldrafamiljer kallas ibland de familjer
som bildas med tre eller fyra föräldrar.
Hbtq står för homosexuella, bisexuella, transpersoner
och queer­personer. Hbtq används som en samlingsterm för människor med annan sexuell läggning eller
könsidentitet än den heterosexuella normen. Ibland
används förkortningen hbt, ibland lhbtq där l står för
lesbisk. Vilken term som används beror på vilka
grupper av människor avsändaren vill lyfta fram.
”
Det är hela tiden
en
KAPITELRUBRIK
’komma ut’-proce
ss, det
slutar aldrig.”
Hen är ett könsneutralt pronomen som kan användas
En medmamma
om att ständig
om personer som inte vill bli identifierade eller
behöva beskriv
a
och förklara för
kategoriserade som hon eller han. Hen kan också
omgivningen hu
r
familjen ser ut
användas när den som talar eller skriver inte vet
och varför.
vilket kön en omtalad person har eller för att
det inte finns någon anledning att ange kön.
Att an­vända hen som pronomen kan vara ett sätt
att ifrågasätta normer kring kön, till exempel att
människor inom vissa yrken förväntas ha ett visst kön.
Att använda hen inkluderar fler människor än de som identifierar sig
som han eller hon.
Insemination är ett sätt att placera sperma i livmodern för att åstadkomma befruktning. Insemination kan ske både på klinik eller i hemmet
genom privat spermie­donation. Då kallas det heminsemination.
IVF/provrörsbefruktning betyder in vitro-fertilisering och är
assisterad befruktning utanför kroppen.
30
31
Queer är ett begrepp med flera betydelser. Queer är dels en teori
som ifrågasätter fasta kategorier för kön och sexualitet. Att kalla sig
queer kan också stå för en önskan om att inte behöva identifiera sig
eller definiera sig som man eller kvinna.
KAPITELRUBRIK
Regnbågsfamilj är en familj som kan se ut på många olika sätt med
en eller flera vuxna som identifierar sig som hbtq.
Sexuell läggning är ett begrepp som används för att gruppera
människor utifrån vem de har förmågan att bli kära i, kåta på och
attraherade av. I diskrimineringslagstiftningen definieras tre sexuella
läggningar: hetero-, homo- och bisexualitet.
Surrogatmödraskap kallas det då en kvinna blir gravid och föder ett
barn som hon inte själv har för avsikt att vara förälder till. Två män
som önskar bli föräldrar kan anlita en surrogatmamma. Eftersom det
inte är tillåtet med surrogatmödraskap inom svensk sjukvård vänder
sig manliga par oftast till privata kliniker utomlands.
Transperson är en person vars könsidentitet och eller könsuttryck
tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades
för personen vid födseln. Transpersoner är ett paraplybegrepp med
många undergrupper och det går att vara transperson på många
olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck, inte sexuell
läggning.
Inspiration
NÄRHÄLSAN ASKIM
Mamma, mamma, barn – om samkönade föräldragrupper
KAPITELRUBRIK
32
33
Barnmorskorna på Närhälsan i Askim ville säkerställa att de mötte
samkönade blivande föräldrar på ett bra och inkluderande sätt. När
de började leta information läste de att samkönade par kan känna
sig utsatta i traditionella föräldragrupper. De fick också veta att
tilliten till sjukvården ofta är lägre bland hbtq-personer på grund
av risken för dåligt bemötande från vårdpersonal och på grund av
andra människors fördomar och okunskap. Barnmorskorna insåg
att de behövde utbilda sig. Nu har deras mottagning på Närhälsan i
Askim hbt-diplomerats av Kunskapscentrum för sexuell hälsa och
certifierats av RFSL.
STJÄRNFAMILJEN
”
Barnmorskor inom mödrahälsovården har ett uppdrag som innebär att de ska ge stöd till blivande föräldrar och erbjuda nätverk
mellan föräldrar som ska få barn, oavsett hur familjerna ser ut.
När barnmorskorna i Askim fick veta att samkönade blivande
föräldrar kan ha andra önskemål och behov än heterosexuella
föräldrar beslöt de sig för att starta föräldragrupper för samkönade
par. Föräldragrupperna blev mycket uppskattade och välbesökta
och i dag kommer föräldrar från hela Göteborg för att vara med.
De blivande föräldrarna får tillsammans bestämma vad de vill
ta upp på träffarna utöver det rekommenderade basinnehållet.
Kommunens familjerättsbyrå bjuds ofta in för att svara på juridiska
frågor och de blivande föräldrarna önskar ofta att få prata om hur
omgivningen kan reagera på att de är två mammor som ska få barn.
Direkt när vi kom in här så såg vi regnbågsflaggan, det var roligt.
Alltså vi kände oss väldigt välkomna, det blev direkt som någon typ
av hälsningsgrej och man behöver bara kliva in liksom, man behöver
inte börja förklara någonting eller berätta någonting. Vi behövde inte
fundera utan dom visste om det redan innan, det var så naturligt.”
En medmamma som tillsammans med sin partner
valde Närhälsan i Askim när de väntade sitt första barn.
FÖRLOSSNINGEN OCH BB, SKARABORGS SJUKHUS
ed­
e nyblivna m
Så här svarad
e
frågan hur d
mammor på
n
si
av
a
bemött
önskade bli
:
C
på MV
barnmorska
Inspirationsföreläsning för tryggare föräldrar
På förlossningen och BB på Skaraborgs sjukhus i Skövde erbjuds alla
blivande föräldrar en inspirationsföreläsning inför förlossningen.
Målet är att den stundande förlossningen ska bli en trygg och
positiv upplevelse för den födande kvinnan och hennes partner.
”
h
t, intresse oc
e
h
n
e
k
fi
y
n
d
Me
r
ade meninga
tt
a
tf
ru
fö
n
uta
ilj ska se ut.
m
fa
n
e
r
u
h
om
g
a, även om ja
d
d
e
s
li
b
l
il
v
Vi
s.”
inte är i foku
Föreläsningarna kom till efter att personalen upplevt att många
blivande föräldrar kom till förlossningsavdelningen med orealis­
tiska förväntningar på hur förlossningen skulle gå till. De var ofta
pålästa och visste mycket om exempelvis smärtlindring men
samtidigt var många oroliga och rädda. Två barnmorskor fick
i uppgift att försöka göra något åt situationen.
34
35
Barnmorskorna ville ge de blivande föräldrarna självförtroende och
förmedla att det är den födande kvinnan och hennes partner som
är viktigast i förlossningsrummet – inte barnmorskan eller undersköterskan. De ville också hjälpa föräldrarna att sålla i all information
som finns kring förlossningar och bland alla budskap som riktas
mot blivande föräldrar. Barnmorskorna frågade sig: Vad behöver
föräldrarna veta för att känna sig lugna och starka tillsammans?
STJÄRNFAMILJEN
”
Vi var på en informationskväll inför förlossningen.
Det första som hände var
att barnmorskorna som höll
i föreläsningen tittade rakt
på oss och sa:
’Vi kommer att säga pappa
för enkelhetens skull.’
Det kändes sårande, vi satt
ju där! Hur svårt ska det
vara att säga partner?”
En medmamma om en händelse
hon minns särskilt i samband med
att hon väntade sitt första barn.
Svaret blev en inspirationsföreläsning där två barnmorskor med
humor och allvar genom teater och information peppar de blivande
föräldrarna inför förlossningen. Föreläsningen går ut på att
för­äldrarna ska få med sig en ”mental väska” med kunskap om
för­lossningens förlopp, tips på förberedelser som paret kan göra
tillsammans och tips om vad partnern kan göra under förloss­
ningen. Under föreläsningen ges också exempel på strategier
och målbilder som den födande kvinnan och hennes partner
kan använda sig av under förlossningen.
Under föreläsningarna använder barnmorskorna ett mycket
genomtänkt och inkluderande språk. De inleder med att säga
att de använder ordet partner. Sedan ger barnmorskorna många
olika exempel på vem en partner under förlossningen kan vara:
en blivande pappa, en medmamma, en vän till den födande
kvinnan eller en blivande mor- eller farförälder. De säger också
att kvinnor ibland kommer själva till förlossningen och då kan
någon ur personalen bli kvinnans partner. Genom att försöka
bekräfta alla som kan tänkas sitta i publiken förhindrar barn­
morskorna upplevelser som den i citatet här intill.
Känslor och tankar
Summering
Nu har ni undersökt temat i det här kapitlet genom att diskutera
vad problemet är, hur ni har det hos er och läst vad forskningen
säger. Nu är det dags att summera vad ni har kommit fram till.
Problem och utmaningar
GÖR SÅ HÄR!
1. Diskutera vad det här temat har väckt för känslor och tankar.
Anteckna stödord här intill!
36
37
STJÄRNFAMILJEN
2. Diskutera vilka problem och utmaningar ni har sett. Vad vill
ni veta mer om? Vad vill ni förändra och förbättra? Anteckna
stödord här intill!
3. Diskutera vad ni redan gör som fungerar bra. Kan ni tillämpa
Framgångsfaktorer och möjligheter
det på andra utmaningar? Hur kan ni sprida goda erfarenheter
till andra? Anteckna stödord här intill!
GÅ TILL HAN DLING
ÄLP !
HJ
Kört fast? Kommer ni inte vidare? Gå till Hjälp-kapitlet!
Läs det här
Att möta och bemöta regnbågsfamiljer. En artikel i Rikshandboken i
barnhälsovård 2014.
Bemötande av hbt-personer i vården. En artikel på www.rfsl.se 2014.
Konsekvenser av dåligt bemötande. En artikel på www.rfsl.se 2014.
Mer att läsa
Vi har samlat länkar till alla
lästips på Kunskapscentrum
för Jämlik vårds hemsida:
jamlikvard.vgregion.se
Kulturkompetens
Klicka på En förälder blir till
och gå vidare till verktyget
så hittar du alla länkar där,
uppdelade på varje kapitel.
”Jag ska inte behöva outa mig själv varje gång jag har ett samtal”.
En rapport om hur LHBTQ-personer upplever kontakten med
Västra Götalandsregionen av Anna Westerståhl och Jeanette Ståhl
på uppdrag av Rättighetskommitténs kansli 2012.
Makalösa föräldrar. En bok med och om ensamstående familjer
av Karin Salmson. Bokförlaget DN 2007.
Mot alla odds. En bok om regnbågsföräldrars berättelser om att
bilda familj och få barn av Karin Zetterqvist Nelson. Liber 2007.
STJÄRNFAMILJEN
KÄLLOR SOM TEXTEN BASERAS PÅ
Att skapa nya ord. En text om begreppet stjärnfamilj av Julia Johansson. Relationsinstitutet.org 2014.
Barn i regnbågsfamiljer. En handbok för förskolan av Karolina Schubert. RFSL 2011.
Barn i regnbågsfamiljer. Ett webbaserat utbildningsmaterial för förskolan 2012.
www.barniregnbagsfamiljer.se
Bemötande av hbt-personer i vården. Artikel på www.rfsl.se 2014.
Familjeliv hos samkönade par och andra regnbågsfamiljer. Ett kapitel av Anna Malmquist,
Margareta Hydén & Karin Zetterqvist Nelson i boken Nätverksfamiljen. Margareta Bäck-Wikström
& Thomas Johansson (red.). Natur och Kultur 2012.
Höra hemma. En skrift om hbt-personer. RFSL 2006.
Krokben och utsträckta händer, om intersektionella perspektiv på makt. En skrift av Sandra Dahlén.
Allt om jämställdhet 2012.
Lathund om queer. RFSL 2012.
Regnbågsfamilj och stjärnfamilj, vad betyder det? Artiklar på www.rfsu.se 2013.
Regnbågsfamiljernas etablering i Sverige. En artikel av Anna Malmquist & Karin Zetterqvist Nelson
i Barnbladet 2010.
Tre av fyra barn bor med båda sina ursprungliga föräldrar. Pressmeddelande nr 2013:26.
Statistiska centralbyrån.
38
39
KAPITELRUBRIK
Vad är problemet?
”
KAPITELRUBRIK
40
39
KULTURKOMPETENS
Innan vi påbörjade vårt arbete med att bli mer kultur­
kompetenta kunde vi känna oss osäkra och otillräckliga
i mötet med de utlandsfödda föräldrarna. Vad tror
familjerna om oss på BVC och vad förväntar de sig av
mig som BVC-sköterska? Behöver de här familjerna något
särskilt som vi inte upptäcker? Grejen var att vi vågade
inte fråga. Vi var oroliga för att vi uttryckte oss på ett
sätt som kunde upplevas som kränkande. Utöver det här
var vi lite irriterade över att vissa av familjerna kom lite
när som helst till mottagningen, utan att ha bokat tid.
Det störde oss i arbetet. Men vi visste inte hur vi skulle
göra för att det skulle bli bättre.”
Jeanette Svantesson, distriktssköterska och projektledare
för ”Våga fråga mera” på BVC Oden i Falköping.
Det här kapitlet handlar om att möta familjer som kommer från
ett annat sammanhang och ett annat land än vad jag själv gör
– det som vi i dagligt tal ofta kallar ”att möta människor från en
annan kultur”. Våra tankar och föreställningar om människor som
vi är ovana vid att möta eller uppfattar som annorlunda riskerar
att stå i vägen för ett bra bemötande och en god, jämlik vård.
I praktiken kan det innebära att familjer som kommer till BVC och
familje­centralen får för lite hjälp. Det kan också leda till att de får
fler undersökningar än vad som är nödvändigt.
Många utlandsfödda föräldrar känner sig otrygga och osäkra i
mötet med den svenska barnhälsovården. De är oroliga för att bli
felaktigt bedömda på grund av sin härkomst. Det visar forskning
som barnsjuksköterskan Anita Berlin genomfört.
Nyckelord: lyhördhet, nyfikenhet, våga fråga, sammanhang, reflektion,
självkännedom, personcentrerad vård, kulturkompetens
”
KULTURKROCK KULTURCHOCK KULTURUTBYTE KULTURMINNE KULTURBÄRARE KULTURHISTORIA
KULTURSKILLNADER KULTURSKYMNING
Det finns hur många definitioner som helst på vad ordet kultur
Ett exempel på vård på lika villkor är att informationsmaterial som
delas ut finns på språk som mottagarna förstår. Ett annat är att
fundera över den tid som behövs för att skapa tillit hos de familjer
vi möter. Om utlandsfödda familjer har dålig tillit till BVC och
familjecentralen ska vi kanske avsätta mer tid till de här familjerna?
egentligen beskriver. Det kan vara allt ifrån konst, mat, musik,
seder, traditioner till lagar och religionsutövning. Ordets innebörd
är ”odling” och innebär att kultur alltså är någonting som växer
I Anita Berlins avhandling intervjuas både utlandsfödda föräldrar
och BVC-sjuksköterskor. Av intervjuerna framgår att 84 procent
av sjuksköterskorna tyckte att det var svårt att samspela med
utlandsfödda föräldrar och deras barn. Ungefär hälften av BVCsköterskorna kände sig missnöjda med sin arbetsinsats och de
saknade riktlinjer och stöd för hur de skulle agera. Ett utbildningsprogram om kulturell kompetens utvärderades i avhandlingen
med gott resultat. Under utbildningen fick sjuksköterskorna lära sig
mer om seder, religioner, traditioner och lagstiftning och om att bli
medveten om sitt eget förhållningssätt.
fram. Många skulle med andra ord säga att Spagetti Bolognese
både är traditionellt italienskt och numera också en maträtt som
ingår i den svenska kulturen.”
Från tidningen Expos hemsida
Ordet kultur används ofta när vi talar om etnicitet, språk och
land. Svenskar är si, somalier är så. Som om alla inom gruppen
40
41
KULTURKOMPETENS
är likadana. Den typen av förenklingar gör att vi bekräftar en
statisk kultursyn som riskerar att cementera fördomar om
människor. I själva verket kan en människa vara en del av och
en bärare av många olika kulturer samtidigt.
Antropologen och forskaren Lisen Dellenborg har i sina ännu
opublicerade studier träffat MVC-personal och föräldrar för att
undersöka vad som händer i mötet mellan vården och utlandsfödda
föräldrar. I en föreläsning för personalen på BVC Oden i Falköping
berättade hon om vad hon kommit fram till. En av hennes viktigaste
slutsatser är betydelsen av att utveckla kulturkompetens. Kulturkompetens innebär att lära känna sig själv och sina egna tankar
och reaktioner snarare än att försöka ta reda på allt om hur andra
människor är och gör.
Undvik att generalisera genom att inte använda ordet kultur som en
förklaring till människors beteende. Fråga i stället dig själv: Vad i den här
personens bakgrund och sammanhang behöver jag förstå för att kunna ge
vård på lika villkor?
…
N
E
M
r inte det att alla ska
de
ty
be
–
rd
vå
lik
m
jä
En
det väl orättvist?
få samma? Annars blir
Jämlik vård kan faktiskt betyda att det ska vara olika.
Vården måste anpassas till just den person vi har framför oss.
KULTURKOMPETENS
Enligt Lisen Dellenborg har kulturkompetens fyra beståndsdelar.
Nyfikenhet
Att vara nyfiken är själva motorn i att utveckla kulturkompetens.
Den som vågar vara nyfiken ställer öppna frågor både till sig själv
och till andra.
Reflexivitet
Att vara reflexiv innebär att undersöka sina egna reaktioner och
känslor. Vad är det i mötet med andra som gör mig arg, irriterad
eller rädd? Vad gör mig ledsen eller osäker?
Självkännedom
42
43
KAPITELRUBRIK
Reflexivitet och självkännedom går hand i hand. Om vi förstår våra
reaktioner och förhållningssätt lär vi känna oss själva och kan möta
andra på ett ärligare sätt.
Relativism
MEN …
Relativism är en filosofisk ståndpunkt som utgår från att det inte
finns några givna sanningar och att världen kan ses på många olika
sätt. Att tänka relativistiskt kan beskrivas som att lägga sina egna
värderingar åt sidan ett tag.
Om jag inte känner mig ny
fiken
utan mer misstänksam och
tycker
det här verkar jobbigt och
kanske
LITE onödigt?
Väck din nyfikenhet! Läs om hur andra tänkt och gjort.
Känns det ändå motigt? Gå till Hjälp-kapitlet.
Både Anita Berlin och Lisen Dellenborg drar slutsatsen att om
vården ska vara jämlik och av god kvalitet behöver vi möta
människor på ett öppet och intresserat sätt. Det är helt i linje med
att bedriva en personcentrerad vård. Den personcentrerade vården
strävar efter att synliggöra hela människan och bekräfta personens
upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom. Det innebär också
att personens unika perspektiv har lika stor betydelse som det
professionella perspektivet.
I en artikel i Barnbladet säger Anita Berlin: ”I mötet med människor
från andra kulturer måste man låta saker ta tid och man måste våga
fråga: ’Jag förstår inte, hur menar du?’ Man måste ha möjlighet att
möta varje person som en individ och inte ’förblindas’ av det vi
kallar kultur.”
44
45
KULTURKOMPETENS
PERSONCENTRERAD
L Ä S D ET H Ä R :
På sidan 56 finns hänvisningar till de texter
som du ska läsa till det här kapitlet.
Inventering
Eftersom forskning visar att utlandsfödda föräldrar kan känna sig
otrygga och rädda för att bli missförstådda och felaktigt bedömda i
mötet med BVC-personal så behöver arbetet börja där. Ni behöver
ta reda på hur den egna verksamheten fungerar.
GÖR SÅ HÄR!
Fyra bra sätt att närma sig frågan:
KAPITELRUBRIK
46
47
1. Kika på forskningen. Vad säger den? Kan resultaten gälla även
KULTURKOMPETENS
på din arbetsplats?
2. Fråga familjerna du möter. Hur upplever de besöken på BVC?
Saknar de något? Vad har de för förväntningar, behov och
önskemål?
3. Gå till dig själv. Vad känner du när du möter föräldrar och barn
från andra länder och sammanhang än du själv kommer ifrån?
Vad händer med dig? Hur gör du?
4. Börja i de praktiska problemen. Upplever du vardagliga pro-
blem som du kopplar till mötet med familjer som kommer från
andra sammanhang och länder än du själv? Reflektera över hur
du reagerar och hur du hanterar problemen.
Att granska sig själv och sitt eget bemötande kan vara en utmaning,
men med tiden blir det en självklar del av det vardagliga arbetet.
Hur har ni det på er arbetsplats? Ställ frågor till er själva och till
varandra. Avsätt arbetstid, till exempel en stund på varje APT,
för reflektion och samtal. Tänk på att låta de här samtalen få pågå
under en längre tid. Ni kanske behöver återkomma till dem under
flera månader för att reflektioner kring temat ska bli en del av det
vardagliga arbetet. Men låt inte det hindra er från att börja med de
förbättringar som ni ser är viktiga att göra!
Som en hjälp att reflektera kring våra egna föreställningar är det
bra att ställa öppna frågor kring våra attityder och värderingar om
kultur och resonera tillsammans kring svaren. Fyll på frågorna nedan
med konkreta situationer eller exempel på familjer som ni möter.
På BVC Oden i Falköping ställde sig personalen frågorna:
• Är det en utmaning för oss att möta utlandsfödda föräldrar
eller är vi redan jättebra på det? (Och om vi är jättebra – hur
märks det i så fall?)
• Hur agerar jag i mötet med familjer som kommer från ett annat
land och ett annat sammanhang än vad jag själv gör? Vad är
skillnaden mot när jag möter en familj som verkar komma från
ett sammanhang som liknar mitt eget? Gör jag på ett annat sätt?
Varför? Är det bra eller dåligt?
Vad tror vi om …
• Känner de utlandsfödda föräldrarna sig trygga, sedda och nöjda
med den vård vi ger?
Vad vet vi om …
Vad gör vi när …
?
48
49
KULTURKOMPETENS
”
Alla länder arbetar inte hälsoförebyggande med
barn, som vi gör
på BVC. Bara det kan ju bli en krock. Vi behöver
ibland förklara vårt
uppdrag för familjer som kommer från andra länd
er än Sverige.
Det vi gör är självklart för oss på BVC men inte
för alla vi möter.”
Personalen på BVC Oden i Falköping.
”Ganska snart insåg vi det hopplösa i uppgiften
att försöka lära oss en massa om somalisk kultur.
Det finns naturligtvis inte bara en kultur i Somalia,
precis som det inte finns bara en kultur i Sverige.
Klass, social ställning, om du är född på landet
eller i stan – allt sådant har ju betydelse i hur
vi blir som människor.
Personalen på BVC Oden i Falköping.
”
Inspiration
BVC ODEN, FALKÖPING
En tredjedel av alla familjer som kommer till BVC Oden i Falköping
kommer ursprungligen från ett annat land än Sverige. Under 2012
kom många nyanlända från Somalia och personalen kände sig
osäkra i mötet med familjerna.
”Vi vet inte om vi gör rätt.” Det var utgångspunkten för personalen
när de listade sina utmaningar under fyra rubriker:
”
a oss
Först tänkte vi att vi skulle lär
r efterallt vi kunde om somalisk kultu
från just
som vi har så många familjer
sning där
Somalia. Vi gick på en förelä
man
föreläsaren bland annat sa att
ska barnen,
inte fick berömma de somali
ögat,
det var något med det onda
römmer
och vi blev jätteosäkra. Vi be
t, jämt!
ju alla våra barn på olika sät
aliska
Sedan träffade vi några som
åt oss.
doulor och de bara skrattade
våra
’Det är klart att vi vill höra att
drog vi
barn är fina och duktiga.’ Då
en lättnadens suck.”
Personalen på BVC Oden i
Falköping.
50
51
• Information och kommunikation
• Kulturkompetens
• Bemötande
• Frågor av medicinsk art
KULTURKOMPETENS
Gör vi RÄTT
?
Samlade kunskap
Efter att ha gått på föreläsningar, fördjupat sig i forskning och fört
många reflekterande samtal på temat kulturkompetens är BVCpersonalen nu säkrare.
”
Nu känner vi oss mer bekväma i mötet med alla sorters
familjer. Vi upplever också att föräldrarna blivit mer
öppna, antagligen är det en spegel av vårt eget beteende;
vi har blivit mer öppna. Vi vågar fråga. Tänk att vi i början
tyckte det var så svårt. Vi tittar på varandra nu och
skrattar åt oss själva, hur tänkte vi?”
Personalen på BVC Oden i Falköping.
Personalen har formulerat en handlingsplan för det fortsatta
arbetet. I den står bland annat att de
BVC SOMMARGATAN, KARLSTAD
• samverkar med flera olika aktörer, som integrations­samordnare
och socialtjänst
Även på BVC Sommargatan i Karlstad gjorde många familjer
spontan­besök. Det innebar att personalen inte kunde ta emot alla
och familjerna fick inte den hjälp de kom för. Personalen införde ett
system där familjerna kunde lämna en lapp med kontaktuppgifter
med löfte om att bli uppringda inom 24 timmar. Det blev en positiv
lösning för alla.
• erbjuder informationsmaterial på flera olika språk
• ska starta en föräldragrupp med somaliska familjer
• ska analysera det nya styrdokumentet ”Vägledning för
barnhälso­vården” ur ett kulturkompetent perspektiv
• ska få utbildning i frågan om omskärelse
• ska lyfta fram sin kulturkompetens när de marknadsför
BVC Sommargatan var en del av SKL:s projekt ”Vård på lika villkor – ett lärandeprojekt” där flera BVC var med. Ladda ner eller
beställ projektrapporten om du vill ha fler inspirerande exempel på
verksamheter som på olika sätt arbetat med att utveckla sin kulturkompetens.
BVC Oden
”
Problemet med att vissa familjer kom lite när som helst utan att ha
bokat tid har i princip försvunnit. Vi tror att det handlar om att vi har
fått bättre kontakt med familjerna. Våra samtal har blivit bättre och vi
har också kunnat uttrycka hur vi vill ha det och varför.”
är du? Det
ig
t
ik
r
p
p
u
n på
Hur
lätt att få sy
Personalen på BVC Oden i Falköping.
KULTURKOMPETENS
Sjuksköterskorna på BVC Oden i Falköping erbjuder numera
skriftlig information både på svenska och på föräldrarnas moders­
mål. Sjuksköterskorna på BVC Oden har också aktivt börjat samverka med andra samhällsinstitutioner kring integrationsfrågor
i Falköping.
Vill du veta mer om BVC Odens arbete ”Våga fråga mera”?
Gå till Läs det här!
52
53
KAPITELRUBRIK
d så
är inte allti
agerande.
h sitt eget
c
o
lv
ä
sj
g
si
ren på
assar vi sva
Ibland anp
amstå
r för att fr
svåra frågo
för oss
ger, både in
i bättre da
andra.
själva och
Spana in dig
själv. Nästa
gång du möter
en familj som
du uppfattar so
m annorlunda
,
fundera över
vad du tänker
och hur du ag
erar. Skiljer de
t
sig från möten
med familjer
som du känner
dig mer van vi
d?
Varför? Vilka
risker ser du
med ditt bem
ötande? Finns
det
fördelar?
Känslor och tankar
Summering
Nu har ni undersökt temat i det här kapitlet genom att diskutera
vad problemet är, hur ni har det hos er och läst vad forskningen
säger. Nu är det dags att summera vad ni har kommit fram till.
Problem och utmaningar
GÖR SÅ HÄR!
1. Diskutera vad det här temat har väckt för känslor och tankar.
Anteckna stödord här intill!
54
55
KULTURKOMPETENS
2. Diskutera vilka problem och utmaningar ni har sett. Vad vill
ni veta mer om? Vad vill ni förändra och förbättra? Anteckna
stödord här intill!
3. Diskutera vad ni redan gör som fungerar bra. Kan ni tillämpa
Framgångsfaktorer och möjligheter
det på andra utmaningar? Hur kan ni sprida goda erfarenheter
till andra? Anteckna stödord här intill!
GÅ TILL HAN DLING
ÄLP !
HJ
Dålig stämning? Kommer ni inte vidare? Gå till Hjälp-kapitlet!
Läs det här
Anthropology in the Clinic: The Problem of Cultural Competency
and How to Fix It. En artikel av Arthur Kleinman och Peter Benson
i PLOS Medicine 2006.
Vi har samlat länkar till alla
lästips på Kunskapscentrum
för Jämlik vårds hemsida:
jamlikvard.vgregion.se
Kultur. En diskuterande text om begreppet av stiftelsen Expo på
skola.expo.se 2014.
Klicka på En förälder blir till
och gå vidare till verktyget
så hittar du alla länkar där,
uppdelade på varje kapitel.
Kulturell kompetens underlättar möten med familjer med utländsk
bakgrund på BVC. En artikel av Anita Berlin i Barnbladet 2014.
Psykisk
hälsa
TIPS!
Ont om tid? Dela upp det som ska läsas mellan er.
Gör sedan ett ”seminarium” där ni sitter ner och
berättar för varandra vad de olika lästipsen handlar
om för att sedan diskutera dem.
KULTURKOMPETENS
Mer att läsa
Våga fråga mera. BVC Odens projektrapport 2014.
KÄLLOR SOM TEXTEN BASERAS PÅ
Cultural competence in primary child health care services- interaction between primary child
health care nurses, parents of foreign origin and their children. En avhandling av Anita Berlin.
Karolinska Institutet 2010.
Kultur. En diskuterande text om begreppet av stiftelsen Expo på skola.expo.se 2014.
Kulturell kompetens underlättar möten med familjer med utländsk bakgrund
på BVC. En artikel av Anita Berlin. Barnbladet 2014.
Multiple Meanings of Female Initiation. ”Circumcision” among Jola Women in Lower Casamance,
Senegal. Avhandling av Liselott (Lisen) Dellenborg. Göteborgs universitet 2007.
Transcultural Encounters in a Medical Ward in Sweden: Experiences of Health Care Practitioners.
En artikel av Lisen Dellenborg, Carola Skott och Eva Jakobsson. Journal of Transcultural Nursing 2012.
56
57
KAPITELRUBRIK
Vad är problemet?
Att nyblivna föräldrar mår bra är viktigt, inte minst för
barnens skull. Inom vården har vi rutiner för att upp­
märksamma mammans psykiska hälsa efter graviditet
och förlossning. Men ser vi partnerns behov? Forskning
om pappor med depression visar att även pappans ohälsa
kan ge bestående effekter på barnets beteende och
känslomässiga utveckling.
KAPITELRUBRIK
58
57
PSYKISK HÄLSA
Det här kapitlet handlar om hur arbetet med att främja familjens
psykiska hälsa kan förbättras genom att uppmärksamma hur
partnern mår.
Att bli förälder är en omställning på många sätt. Många uttalade
och outtalade krav och förväntningar riktas mot nyblivna föräldrar
som samtidigt påverkas fysiskt av sömnbrist, stress och känslor.
Även föräldrarnas relation förändras på olika nivåer av föräldra­
skapet. Det är inte ovanligt att mamman under den första veckan
efter förlossningen drabbas av så kallad baby blues. Det är ett
tillstånd av snabba humörsvängningar som brukar gå över inom
ett par veckor. Men för en del kan de nya påfrestningarna utlösa
psykiska hälsoproblem som depression, vilket går på tvärs mot
idealet och förhoppningen om det lyckliga familjelivet. Särskilt
utsatta är personer som haft perioder av psykisk ohälsa tidigare
eller som av andra anledningar har en ansträngande livssituation.
Nyckelord: depression, EPDS, psykisk hälsa, partnersamtal,
barnets bästa
Partnern glöms bort
Barnhälsovården har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och ge
föräldrastöd till hela familjen. Alla nyblivna mammor erbjuds självskattningsformuläret Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS)
sex till åtta veckor efter förlossningen. Då pratar BVC-personalen
också med mamman om hur hon mår och hur hon har det. Syftet är
att tidigt upptäcka tecken på depression.
En studie som psykologen Pamela Massoudi gjorde 2007 visade
att 89 procent av barnhälsovårdens sjuksköterskor inte visste om
pappor till nyfödda barn mådde psykisk dåligt. De flesta partners
erbjuds inte EPDS på BVC eftersom det inte finns något vetenskapligt stöd för att göra det. Anledningen är enligt Massoudi att EPDS
för män framför allt fångar oro och nedstämdhet och i lägre grad
kliniskt diagnostiserad depression. Ibland erbjuds ändå EPDS till
partnern om mamman visar tecken på depression.
KAPITELRUBRIK
58
59
L Ä S D ET H Ä R :
PSYKISK HÄLSA
På sidan 66 finns hänvisningar till de texter
som du ska läsa till det här kapitlet.
DEPRESSION I SIFFROR
• Depression drabbar cirka 5 procent av Sveriges befolkning.
• Risken för depression är dubbelt så stor bland kvinnor jämfört
med män.
• Män som lever med deprimerade kvinnor har upp till 50 procent
högre risk att själva drabbas av depression.
• Depression bland gravida kvinnor: 8–17 procent
• Depression bland nyblivna mammor under de första månaderna
efter förlossningen: 8–15 procent
• Depression bland kvinnor efter förlossning: 10–15 procent.
• Depression bland män efter förlossning: 1,3–10 procent
Källor: Centrum för Folkhälsa, Massoudi, Socialstyrelsen, 1177
TIPS!
Viktigare än diskussionen om att erbjuda EPDS till
pappor är kanske att föra ett samtal om psykisk hälsa
även med partnern. Det kan vara ett sätt att gynna
hela familjens hälsa och bidra till att barnet får en
god uppväxtmiljö. I samtal kan vi visa föräldrarna att
nedstämdhet och psykisk ohälsa kan vara en del av
föräldraskapet, men att det går att hantera. Livet och
föräldraskapet är inte en sjukdom! Även om det kan
vara jobbigt ibland …
Inventering
Nu är det dags att ta reda på hur ni gör idag när ni pratar med
föräldrarna om psykisk hälsa och om ni behöver göra på något
annat sätt.
GÖR SÅ HÄR!
Börja med att gå igenom och svara på frågorna:
1. Hur gör ni för att se till hela familjens psykiska hälsa
60
?
61
och välmående?
PSYKISK HÄLSA
2. Har ni någon egen modell som fungerar bra
för att tala med partnern om psykisk hälsa?
3. Vilka rutiner kan ni ha för att tala även med partnern
om psykisk hälsa?
4. När en nybliven mamma visar tecken på depression,
brukar ni då erbjuda EPDS även till partnern?
Om ni gör det, hur fungerar det?
5. Har ni någon gång erbjudit EPDS enbart till
en partner som inte verkar må bra? Hur gick det?
6. Vilka rutiner och remitteringsvägar har ni för föräldrar
?
Är synen på psykisk ohälsa olika i olika länder
Det tycks finnas vissa skillnader i hur psykisk (o)hälsa uttrycks i
olika länder och kulturer. EPDS finns översatt till olika språk,
där tolkningen av resultaten tar hänsyn till olika gränsvärden
för depression för olika översättningar.
som visar tecken på depression?
7. Är stödet detsamma för föräldrarna eller skiljer det sig åt?
Hur, i så fall? Är det en fördel eller en nackdel?
TIPS!
Ta hjälp av frågor ur EPDS när du talar
med partnern om psykisk hälsa.
Riskfaktorer
Orsaker till och riskfaktorer för depression i samband med gravi­
ditet och efter förlossning är inte helt utredda. Det finns dock ett
antal faktorer som var för sig eller i kombination med varandra
tycks påverka risken för depression. Ta hjälp av guiden nedan för
att fundera kring riskfaktorerna och lättare identifiera föräldrar
som kan behöva mer stöd.
Inspiration
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
ÄRFTLIGA FAKTORER
SORG
AVSAKNAD AV STÖD
som emotionellt, socialt
nätverk och i relationen
med partnern
ARBETSLÖSHET
Barnhälsovården i Stockholm prövar under 2014 ett nytt arbetssätt i
och med lanseringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet. Syftet är
att få fler föräldrar att ta del av BVC:s föräldrastöd, öka personal­ens
kunskap om pappors välbefinnande och hälsa och göra BVC bättre
på att möta även partners behov. Med projektet vill barnhälso­vården
i Stockholm också ta reda på om tidpunkten fyra månader efter förlossningen är den lämpligaste för ett enskilt partnersamtal.
ANNAT MODERSMÅL
SVÅRA LIVSHÄNDELSER
än svenska och utsatt
ekonomisk situation
året innan graviditeten
YNGRE FÖRÄLDER
(under 25 år)
TIDIGARE MISSFALL
Pappa på BVC
OGYNNSAM TIDPUNKT
av psykisk ohälsa och sjukdom
ALKOHOL TOBAK DROGER
VARDAGSSTRESS
INGEN FÖRVÄNTAN OM STÖD
NEGATIVA FÖRLOSSNINGSERFARENHETER
Källor: Stockholms läns landsting Rapport 2008:4, Karolinska institutet 2011
PSYKISK HÄLSA
Upplägget för det nya arbetssättet:
1. I inbjudan till det första hembesöket betonas vikten av
att båda föräldrarna är med, om det är möjligt.
att komma tillsammans till BVC.
TIDIGARE PERIODER
ENSAMSTÅENDE FÖRÄLDER
63
2. Även vid enmånadsbesöket uppmanas båda föräldrarna
för graviditeten
från annan än partner vid hemkomsten
(gäller omföderskor)
62
3. När barnet är fyra månader erbjuds partnern ett enskilt
samtal med BVC-sköterskan som då frågar hur pappan mår,
hur han uppfattar sin relation till barnet och mamman,
vilket handlings­utrymme han tycker sig ha och om han har
tid för egna aktiviteter.
Med hjälp av korta och enkla frågor hoppas personalen uppmärksamma och ta reda på hur pappan mår, något som de tidigare har
riskerat att missa. När prövotiden är över ska insatsen ”Pappa på
BVC” utvärderas.
Känslor och tankar
Summering
Nu har ni undersökt temat i det här kapitlet genom att diskutera
vad problemet är, hur ni har det hos er och läst vad forskningen
säger. Nu är det dags att summera vad ni har kommit fram till.
Problem och utmaningar
GÖR SÅ HÄR!
1. Diskutera vad det här temat har väckt för känslor och tankar.
Anteckna stödord här intill!
64
65
PSYKISK HÄLSA
2. Diskutera vilka problem och utmaningar ni har sett. Vad vill
ni veta mer om? Vad vill ni förändra och förbättra? Anteckna
stödord här intill!
3. Diskutera vad ni redan gör som fungerar bra. Kan ni tillämpa
Framgångsfaktorer och möjligheter
det på andra utmaningar? Hur kan ni sprida goda erfarenheter
till andra? Anteckna stödord här intill!
GÅ TILL HAN DLING
ÄLP !
HJ
Svårt att se problemet? Kommer ni inte vidare? Gå till Hjälp-kapitlet!
Läs det här
Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS.
En artikel i Rikshandboken i barnhälsovård 2014.
Depressive Symptoms in New First-Time Fathers: Associations with
Age, Sociodemographic Characteristics, and Antenatal Psychological
Well-Being. Vetenskaplig artikel av Malin Bergström publicerad i
tidskriften Birth-Issues in perinatal care 2013.
Vi har samlat länkar till alla
lästips på Kunskapscentrum
för Jämlik vårds hemsida:
jamlikvard.vgregion.se
Ord & bild
Klicka på En förälder blir till
och gå vidare till verktyget
så hittar du alla länkar där,
uppdelade på varje kapitel.
TIPS!
Ont om tid? Dela upp det som ska läsas mellan er.
Gör sedan ett ”seminarium” där ni sitter ner och
berättar för varandra vad de olika lästipsen handlar
om för att sedan diskutera dem.
PSYKISK HÄLSA
KÄLLOR SOM TEXTEN BASERAS PÅ
Depression hos nyblivna mammor och screening med EPDS. En artikel i Rikshandboken
i barnhälso­vård 2014.
Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period-Prevalence, correlates,
identification, and support. Doktorsavhandling av Pamela Massoudi. Göteborgs universitet 2013.
Depressive Symptoms in New First-Time Fathers: Associations with Age, Sociodemographic
Characteristics, and Antenatal Psychological Well-Being. Vetenskaplig artikel av Malin Bergström.
Birth-Issues in perinatal care 2013
Depression under graviditeten. Litteraturöversikt och validering av EDS-formuläret. Rapport 2008:4
från Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting.
Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) – översatta och validerade formulär.
En litteraturöversikt från Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011.
Förlossningsdepression. Artikel på 1177 Vårdguiden. Västra Götalandsregionen 2014.
Pappa på BVC. Exemplet från Stockholms läns landsting, ännu inte publicerat.
Projektledare Malin Bergström.
Paternal depression in the postnatal period and child development: a prospecitve population study.
Vetenskaplig artikel av Paul Ramchandani, Alan Stein, Johanthan Evans, Thomas G O´Connor
& the ALSPAX study team. Lancet 2005.
66
67
KAPITELRUBRIK
Vad är problemet?
En bild säger mer än tusen ord, sägs det. Bilden har makt.
Den kan signalera vem familjecentralen och BVC är till för
och vad som förväntas av mammor och pappor. Därför
behöver vi fundera över vilka bilder som förmedlas i väntrum, i informationsmaterial och i inbjudningar av olika
slag. Och hur uttrycker vi oss i text? Är det någon skillnad
om det står ”till mamma och pappa” i en kallelse eller
”till dig som är förälder”?
KAPITELRUBRIK
68
67
ORD & BILD
Det här kapitlet handlar om hur ord och bilder kan användas på ett
sätt som gör att alla familjer kan känna sig välkomna till barnhälsovården. Varje dag översköljs vi alla av olika budskap från bilder och
ord, vare sig vi vill det eller inte. De finns i sociala medier, i tidningen,
på teve, på bussen, i väntrummet, i mejlboxen och så vidare.
BVC och familjecentraler är avsändare av olika dokument som
innehåller både bilder och text. Genom vårt sätt att tilltala familjerna
riskerar vi att befästa normer som många familjer inte känner igen
sig i, till exempel kärnfamiljsnormen eller vithetsnormen.
L Ä S D ET H Ä R :
På sidan 78 finns hänvisningar till de texter
som du ska läsa till det här kapitlet.
Nyckelord: kommunikation, inbjudande, delaktighet, välkomnande,
normer
Genusperspektiv
Att ha ett genusperspektiv innebär att ifrågasätta de föreställningar
som finns om hur kvinnor och män är eller borde vara. En sådan
föreställning kan vara att alla kvinnor vill ha barn och att män gillar
bilar, eller att föräldrar är heterosexuella och lever i monogama
relationer. Att ha ett genusperspektiv på text och bild kan handla
om att tänka två gånger för att säkerställa att texterna och bilderna
inte förstärker stereotypa bilder av kvinnor och män.
Stereotyper
Stereotyper är ett slags förenklingar som ofta bygger på fördomar
och förlegade föreställningar om hur människor är eller borde vara.
Att låta stereotyper förekomma i hälso- och sjukvårdens dokument
kan bidra till att vi ger patienter ojämlik vård.
En stereotyp bild i en informationsfolder på BVC kan till exempel
vara på en blond, ljushyad familj med mamma, pappa och barn.
Vilka familjer kan identifiera sig med den bilden? Vilka riskerar
vi att utestänga? Stereotyper brukar hänga ihop med normer – de
oskrivna regler som påverkar vårt sätt att vara mot varandra.
KAPITELRUBRIK
68
69
ORD & BILD
TIPS!
I Rikshandboken i barnhälsovård kan du läsa om hur
miljön på BVC kan utformas. Där står bland annat att
det är viktigt att ha med genusperspektivet i val
av tidningar och broschyrer. Dessutom betonas att
miljön ska vara utformad för barn i första hand.
TIPS!
Det finns bokförlag som har specialiserat sig på att ge ut barnböcker utan begränsande stereotyper, för ett mer inkluderande
samhälle. Det finns även facebookgrupper där människor tipsar
varandra om barnböcker med genusperspektiv.
Normer
Det är helt nödvändigt och bra med normer i ett samhälle – allt
kan inte regleras av lagar som är våra skrivna regler för hur ett
samhälle ska fungera. Men det är också bra att vara normkritisk,
eftersom normer kan exkludera. Det går till och med att säga att en
del normer motverkar jämlik vård eftersom människor kan känna
sig ovälkomna och ifrågasatta. Om de inte litar på vården kan inte
heller personalen få den information de behöver för att ge rätt vård.
Tre exempel på normer som kan motverka en jämlik vård är hetero­
normen, vithetsnormen och funktionalitetsnormen.
INFORMATION FÖR ALLA
I mångt och mycket handlar kommunikation om tillgänglighet
– vem BVC och familjecentraler är till för. Vi som arbetar i vården
och på familjecentraler kan, ganska enkelt, genom text och bild
(och givetvis genom hur vi agerar i mötet med människor) visa
att alla människor är välkomna. Det bidrar till ett likvärdigt
bemötande och en behandling anpassad efter var och ens
personliga behov.
GÖR SÅ HÄR!
är
ra sig
Funk
unna rö
k
s
a
t
n
ä
örv
gera
att alla f
och fun
a
r
ö
h
t
,
se
å ett sät
p
fysiskt,
lt
ia
c
o
en.
och s
mentalt
ligt norm
n
e
t
r
ä
v
nsk
ter en
som är ö
rmat ef
o
f
t
u
r
ä
et
rm.
Samhäll
litetsno
a
n
io
t
k
n
tydlig fu
en inneb
tsnorm
tionalite
Fundera och diskutera kring:
• Vad har det för betydelse att vissa grupper aldrig
syns i bild eller text?
ORD & BILD
Heteronormen utgår från att alla
människor är heterosexuella, det vill säg
a
blir sexuellt attraherade och/eller kära
i personer av motsatt kön. Kvinnor och
män förväntas också vara olika, feminin
a
respektive maskulina, och eftersträva
monogama parförhållanden.
t, efters som positiv
se
t
e
d
t
at
r
fö
s av en vithets
orm som med
la
n
g
n
e
rä
p
är
t
n
le
e
äl
h
iska
. Att sam
Vithetsnorm
iska och polit
alt att vara vit
m
o
rm
n
o
n
ko
e
h
,
c
la
o
ia
t
c
att vita
vita har so
strävansvär
r att peka på
rsoner som är
fö
e
p
as
t
d
at
än
är
v
b
e
an
n
norm in
färg och
p som kan
är ett begrep
eftersom hud
t
t,
e
e
h
it
it
ic
V
tn
r.
e
ie
n
g
e
privile
vänds när
dfärg och
m vanligen an
skt har en hu
ti
so
k
n
fa
e
n
r
ko
äm
is
ls
n
ta
män
p och sam
ars är begrep
etnicitet ann
”dom andra”.
det talas om
Källa: www.barniregnbagsfamiljer.se
70
71
KAPITELRUBRIK
• Kan de uppfatta det som att verksamheten
inte är till för dem?
• Hur blir då deras förtroende för vården?
• Med vilka förväntningar och med vilken inställning
till BVC eller familjecentralen kommer de då
(om de kommer)?
• Hur påverkar det ert arbete?
Vem syns
?
Inventering
Nu är det dags att ta reda på hur ni kommunicerar i ord och bild på
er BVC eller på er familjecentral.
GÖR SÅ HÄR!
Spaning:
1. Granska ert väntrum och de bilder som finns där. Vad signalerar
72
73
de? Vilket kön har människorna på bilderna? Vilken hudfärg?
Vilken ålder? Vilka normer ger bilderna uttryck för? Vem risk­erar
att uteslutas? Vad tillför bilderna? Är barnet i centrum?
ORD & BILD
2. Undersök er lekhörna! Vilka leksaker har ni och vilka böcker
finns i barnens bokhylla?
3. Granska texterna som finns på anslagstavlor, i foldrar och annat
material. Vem vänder sig texterna till? Hur är tilltalet? Vilka
normer ger de uttryck för? Vilka familjer blir bekräftade? Vilka
blir uteslutna? Vilka konsekvenser kan det få? Hur lättlästa och
tillgängliga är texterna?
4. Granska allt skriftligt material som ni har eller skickar ut, som
…
N
E
M
mamma och
en
av
kt
is
kt
fa
ju
år
st
De flesta familjer be
heterosexuella par?
på
er
ld
bi
sa
vi
a
nn
ku
l
en pappa. Vi måste vä
Se till att bildernas innehåll varierar; att det finns bilder
av föräldrar och barn med olika hudfärg och olika kön,
i olika familjekonstallationer.
kallelser och informationsmaterial av olika slag. Vem inkluderas
och vem exkluderas? Vem talar texten till? Finns det normer
som genomsyrar texten?
5. Granska på samma sätt de hemsidor och annan nätbaserad
information som er BVC-mottagning står bakom.
TIPS!
Märk ord! Välj texter som ni vill granska. Markera
orden ”mamma”, ”pappa”, ”förälder” och ”partner”
med olika färgpennor. Vilka mönster ser ni?
GÖR SÅ HÄR!
Inspiration
Granska text och bild genom att ställa frågorna:
• Vilka normer om föräldraskap förstärker den här bilden
eller texten?
BVC TORSLANDA
• Vilka mansideal förmedlar den här bilden eller texten?
• Vilka kvinnoideal förmedlar den?
• Vad säger bilden eller texten om kvinnors och mäns
Kritiserade stereotyper
inställning till föräldraskap?
KAPITELRUBRIK
ME
N…
och skulle
Jag behandlar alla lika
diskriminera
aldrig drömma om att
någon!
Ofta gör vi som vi brukar och menar inget
illa. Tyvärr kan det bli fel ändå. Genom att
vara normkritisk kan du förhindra medveten
eller omedveten diskriminering.
74
75
ORD & BILD
På BVC Torslanda i Göteborg började personalen fundera över
vilka tidningar de prenumererade på. I väntrummet låg framför
allt tidningar som riktar sig till kvinnor och mammor. Personalen
tecknade då en prenumeration på Pappa Magazine, ett livsstils­
magasin som har pappor som målgrupp. Personalen reagerade på
hur olika tidningarnas framsidor var. På tidningarna som riktade
sig till mammor stod leende kvinnor, gärna i kort kjol och fest­
sminkade, omgivna av glada barn. På tidningen som vände sig till
pappor stod en allvarlig man och stirrade in i kameran. Inga barn
var närvarande på omslaget. Vad förmedlade det till föräldrarna,
frågade sig personalen.
Den här reflektionen var de inte ensamma om att göra. Pappa
Magazine fick mycket kritik för sina framsidor. Glädjande nog tog
de till sig av kritiken. Nu finns det glada pappor – med barn – på
framsidan av tidningen.
Känslor och tankar
Summering
Nu har ni undersökt temat i det här kapitlet genom att diskutera
vad problemet är och hur ni har det hos er. Nu är det dags att
summera vad ni har kommit fram till.
Problem och utmaningar
GÖR SÅ HÄR!
1. Diskutera vad det här temat har väckt för känslor och tankar.
Anteckna stödord här intill!
76
77
ORD & BILD
2. Diskutera vilka problem och utmaningar ni har sett. Vad vill
ni veta mer om? Vad vill ni förändra och förbättra? Anteckna
stödord här intill!
3. Diskutera vad ni redan gör som fungerar bra. Kan ni tillämpa
Framgångsfaktorer och möjligheter
det på andra utmaningar? Hur kan ni sprida goda erfarenheter
till andra? Anteckna stödord här intill!
GÅ TILL
GÅ TILL HAN DLING
ÄLP !
HJ
Dålig stämning? Kommer ni inte vidare? Gå till Hjälp-kapitlet!
Läs det här
Lokaler och utrustning – miljön på en barnavårdscentral. En artikel i
Rikshandboken i barnhälsovård 2014.
Vi har samlat länkar till alla
lästips på Kunskapscentrum
för Jämlik vårds hemsida:
jamlikvard.vgregion.se
Mer att läsa
Klicka på En förälder blir till
och gå vidare till verktyget
så hittar du alla länkar där,
uppdelade på varje kapitel.
Skrivhjälp för jämlik text. En skrivhandbok från Kunskapscentrum
för Jämlik vård 2013. Handboken finns att ladda ner som pdf från
jamlikvard.vgregion.se.
Handling
www.alltarmojligt.se.Hemsida för nätverket Allt är möjligt som
granskar medier ur ett köns- och genusperspektiv.
ORD & BILD
KÄLLOR SOM TEXTEN BASERAS PÅ
Skrivhjälp för jämlik text. En skrivhandbok från Kunskapscentrum för Jämlik vård 2013.
www.barniregnbagsfamiljer.se. Ett utbildningsmaterial för förskolan från RFSL med flera 2012.
Artiklar om bilder av mammor och pappor av genusfotografen Tomas Gunnarsson 2013.
Artiklarna finns på hemsidan www.genusfotografen.se
78
79
KAPITELRUBRIK
Vad, hur, vem, när?
Att gå från ord till handling i ett utvecklingsarbete
behöver inte vara svårt. Men det är helt nödvändigt.
Vi vill ju att det vi gör ska resultera i faktiska förbättringar
för de familjer som BVC och familjecentralen är till för.
Det viktigaste är att ha en bra plan för VAD som ska göras, HUR det
ska göras, VEM som ska göra det och NÄR. Planen ska också tala om
när arbetet senast ska vara klart. Att vara konkret när man formulerar en handlingsplan är en framgångsfaktor!
KAPITELRUBRIK
80
79
HANDLING
Utgå ifrån de utmaningar, problem eller svagheter som ni har iden­
tifierat på er arbetsplats. Prova gärna brainstorming i gruppen kring
det tema ni just nu jobbar med. Ställ frågan: Vad kan vi göra bättre
och hur? Läs i Hjälp-kapitlet om hur en brainstorming går till.
Värdera era idéer
När ni har listat alla idéer ni har är det dags att se vad ni har fått
fram. Låt var och en fundera över de olika förslagen en stund. Ställ
sedan klargörande frågor kring de förslag som behöver förklaras
mer. Därefter är det dags att värdera varje förslag.
1. Är förslaget tillräckligt konkret?
(Om inte: Se till att det blir det.)
2. Har vi mandat att genomföra förbättringen?
(Om inte: Stryk eller formulera om förslaget så att
det går att genomföra).
När ni har svar på frågorna VAD och HUR är det dags att fylla i handlingsplanen.
Att arbeta normkritiskt med att utveckla verksamheten med
fokus på mötet med familjerna är ett kvalitetsarbete som många
kommer att bli nyfikna på. Ni kommer att behöva berätta för
omgivningen vad, hur och varför ni har gjort det ni har gjort.
Tänk redan nu på hur det ska gå till.
80
…
N
E
M
min tjänst! Hur ska
på
m
sa
en
kt
is
kt
fa
är
Jag
brainstorma?
jag kunna hålla på och
81
HANDLING
Om du har möjlighet så leta upp en intresserad och nyfiken person
på vårdcentralen som skulle kunna ställa upp som bollplank.
Spridning. Tro det eller ej: Ni kommer vara föregångare.
En del tycker det är jättelätt att fylla i hur mycket som helst under
VAD men kommer sedan inte vidare till vem som ska ta ansvar och
när det ska vara klart. Då blir det inte mycket gjort! Se till att varje
VAD har en helt färdig plan om hur och när arbetet ska göras, vem
som ska göra det och när det ska vara klart innan ni lägger ifrån er
pennan.
Under VEM måste det finnas ett namn på en person som tagit på
sig eller blivit ombedd att leda eller genomföra den föreslagna förändringen. Så småningom ska kanske alla delta i arbetet men någon
behöver ta det yttersta ansvaret. Att skriva ”alla” under VEM kan
vara riskabelt. Det som ”alla” ska göra blir oftast inte gjort …
Vem mer?
När handlingsplanen är klar är det dags att fundera över vem ni
behöver förankra den hos. Närmaste chefen är kanske självklar
men finns det någon mer ni behöver ha med er i förändrings­
arbetet? Vilka personer kommer att påverkas av förändringen?
Behöver de vara delaktiga i arbetet eller bara informeras om vad
som är på gång?
Handlingsplanen bör formellt ”klubbas igenom” i ett forum där ni
tar beslut, till exempel på ett APT där ni för anteckningar. Det får
inte finnas några tveksamheter om vad ni har beslutat när ni väl ska
sätta igång.
Sök upp andra som precis som du arbetar ensamma
och se om ni kan mötas och göra en brainstorming ihop.
NÅGRA EXEMPEL UR BVC ODENS HANDLINGSPLAN
82
GÖR SÅ HÄR!
Ställ följdfrågan Hur då? om ni börjar uttrycka er vagt.
Formuleringen ”Vi ska vara öppna och inbjudande mot
alla som kommer hit” är till exempel inte särskilt konkret.
Ett mer konkret förslag kan vara: ”Vi ska gå igenom och
förbättra allt vårt skriftliga material så att det passar
både stjärn- och kärnfamiljer”.
83
VAD
HUR
VEM
NÄR
KLART
Bättre informationsmaterial
Översyn av det
informationsmaterial som
delas ut på
BVC för att se
om det behövs
utvecklas ur ett
kulturkompetent perspektiv
Jenny och
Jeanette
Innan
sommaren
Oktober
Utveckla
föräldragrupper
Inleda samarbete med
KPU, Kom­
pentenscentrum
för patient och
närstående
utbildning,
(del av KJV)
Prata oss samBörjan av
man i gruppen, hösten
Jeanette kontaktar Pia på KPU
och bestämmer
tid för möte
I slutet av
augusti
Kunskapspåfyllning
kring frågan
om omskärelse
Bjuda in föreläsare
Lena bokar tid
December
KAPITELRUBRIK
Slutet av
hösten
Här kan ni börja skissa
på handlingsplanen.
En mall finns att hämta
i dokumentet Projekt­
rapport på hemsidan
jamlikvard.vgregion.se.
VAD
Hjälp!!!
Klicka på:
En förälder blir till!
HUR
VEM
NÄR
KLART
84
85
KAPITELRUBRIK
Hjälp att få
Har ni kört fast? Undrar ni vad ni håller på med? Är det
dålig stämning? Då har ni kommit rätt! Det här kapitlet
är tänkt att fungera som en hjälp när det kärvar.
Under ett utvecklingsarbete händer det alltid olika saker
både med oss som individer och med hela gruppen. Ibland
verkar alla förvirrade och trötta, ibland målinriktade och
sprudlande. Ibland befinner sig olika personer i olika tillstånd samtidigt. Puh!
KAPITELRUBRIK
86
85
HJÄLP!!!
Det kan underlätta arbetet att veta vad processen går ut
på. I det här kapitlet får ni några möjliga förklaringar till
alla känslor, och redskap att ta till för att komma vidare.
Ett utvecklingsarbete genomgår olika faser, på olika plan. Vissa
går lätt och smidigt, andra kärvar. Det finns många modeller och
metoder för den här typen av processer. En del kan göra det lättare
att förstå vad det är som faktiskt händer under arbetet. Andra är
mer handfasta och kan vara bra att ta till när vi till exempel vill
komma på så många bra idéer som möjligt. Här presenterar vi
några modeller och metoder som kan underlätta när ni kört fast.
Modeller som beskriver
arbetsprocessen
Så här rullar hjulet
LÅT HJULET RULLA
1. PROBLEM & INVENTERING. Vi inleder arbetet med en inven­t­
Verktyget du håller i din hand följer en process som beskrivs i hjulet
nedan. Ibland kan det vara bra att titta på hjulet och se var i processen
ni befinner er just nu och vart ni är på väg. Det går inte att hoppa
över något steg. För att det verkligen ska bli en förbättring och en
utveckling behöver ni arbeta med varje del i hjulet. Läs hjulet med­
sols och börja längst upp där det står Problem & inventering. Det är
i den ordningen som utvecklingsarbetet ska genomföras. I
3. HANDLI
N
G
NG
RI
RDERA & ET
Ä
V
T
ABL
4. U
ER
2. SUMMERING. Här sammanställer och analyserar vi vad vi
kommit fram till i steg 1 och bestämmer vad vi vill förändra.
Vad är målet? Sedan formulerar vi de förbättringar vi vill göra
i en handlingsplan som konkret beskriver vad som ska göras,
när det ska göras, hur det ska göras, vem som ska göra det och
när det ska vara klart.
ING 2
.
S
U
TER
M
EN
M
E
NV
A
1. PROBL
EM
&
ering där vi ställer frågorna ”Vad är problemet?”, ”Hur gör vi
här hos oss?” och ”Hur vill vi ha det?” I den här fasen samlar vi
kunskap via forskning, statistik, omvärldsanalyser och samtal
med familjer. Vi tittar också på hur andra har gjort och samtalar
och reflekterar kring den egna verksamheten.
HJÄLP!!!
86
87
HJÄLP!!!
3. HANDLING. Här genomför och testar vi handlingsplanen.
4. UTVÄRDERA & ETABLERA. Hur gick det? Vad blev resultatet? Vilka
effekter fick arbetet? Vilka erfarenheter har vi gjort? Genom
att utvärdera arbetsprocessen och följa upp resultatet kan vi se
om insatserna behöver utvecklas eller kompletteras. Säkra dem
genom till exempel rutiner eller PM. Sprid resultaten genom
att berätta för omgivningen om slutsatserna och vad som har
gjorts. Nu behöver vi också fundera på hur vi kan gå vidare!
Utvecklingsarbete tar tid
Det går inte att hoppa över någon fas i utvecklingsarbetet. Vägen
fram till testfasen kan verka lång, inte minst för oss som arbetar
med familjer och inom vården. Att vara lösningsorienterad och
handlingskraftig är en stor fördel i det kliniska arbetet, men här
behöver vi tid för både inventering och analys. Annars är risken
stor att vi skyndar oss fram utan fördjupning och utan att veta
vad det egentligen var som behövde förändras och varför.
FÖRÄNDRINGENS FYRA RUM
Ett sätt att använda modellen är att försöka benämna vilket rum vi
tror att vår grupp befinner sig i. Det kan göra det lättare att komma
ur en låsning. Om vi bara får syn på vad vi gör och var vi befinner
oss så kan vi komma vidare. Svårast är att sätta ord på det som
händer i rummet Censur. När vi befinner oss där förnekar vi helst
att vi har problem och vägrar att prata om vissa saker. Förr eller
senare brukar någon ändå ta sig ur tillståndet av censur och få
andra att också ”vakna upp”.
Nästan alla som deltagit i ett utvecklingsarbete vet hur omtumlande
det kan vara. Att någon gång känna motstånd eller bli förvirrad är
en del av processen.
”Förändringens fyra rum” är en modell som beskriver förändring,
utveckling och stabilitet. Enligt upphovsmakaren Claes Jansen går
vi igenom fyra olika faser – eller rum – under en förändring. Dessa
är: Nöjdhet, Censur, Förvirring och Inspiration. Enligt modellen
passerar vi alltid genom rummen i denna ordning. Vi kan vara
olika länge i rummen och vi kan kastas tillbaka till det rummet vi
nyss var i, men enligt modellen kan vi inte hoppa över något rum.
Rummen kan passeras på en minut, ibland tar det år.
GÖR SÅ HÄR!
Fundera med jämna mellanrum på var ni befinner er
i förhållande till det utvecklingsarbete som pågår.
Vad behöver ni just nu för att komma vidare?
I rummet Nöjdhet är alla nöjda och tillfreds. Det råder balans och
lugn, alla vet vilka uppgifter de har och vill inte ändra på något.
I rummet Censur råder självcensur och förnekelse, en ansträngd
självbehärskning. Här är vi ofta irriterade men försöker till varje
pris hålla masken. När vi är i Förvirring, det här rummet kallas också
Förvirring och Konflikt, känns något fel men vi är inte säkra på vad.
Vi är upptagna av tvivel, mindervärdeskänslor och har dålig
kontakt med andra. Vi är ofta arga, ledsna och rädda även om vi
inte visar allt. Det sista rummet, Inspiration, kallas också för
För­nyelserummet. Att befinna sig där kan vara lite som att vara
förälskad. Vi känner stark gemenskap med andra, vi är kreativa
och påhittiga och energin flödar.
NÖJDHET
HJÄLP!!!
88
89
HJÄLP!!!
Var är vi ?
CENSUR
FÖRVIRRING
INSPIRATION
Metoder för inventering
I varje kapitel i det här verktyget finns en inventeringsfas där
uppmaningen är att ta reda på ”hur har vi det här hos oss” och
”hur gör vi”. Här kommer några exempel på metoder att
använda i det här steget.
SKUGGA VARANDRA
Ta reda på hur ni gör genom att skugga varandra! Ett bra tillfälle
är det första hembesöket hos de nyblivna familjerna. Försök att få
med dig en kollega som observerar och antecknar det du säger
och gör. Tala om för familjerna varför ”skuggan” är där så att de
inte börjar undra.
I Patienter och personal utvecklar vården, en skrift från Sveriges
kommuner och landsting (SKL), uppmuntras personal och
patienter att observera både vad som händer och vad som inte
händer i vårdmötet. Syftet är att få syn på behov som inte blir
tillfredsställda genom att
• ta ett steg tillbaka,
• se något med nya ögon,
• förstå vad som verkligen händer,
• få inspiration och nya idéer,
• granska på ett kritiskt sätt.
En barnsjuksköterska berättar om sina erfarenheter av att sitta
bredvid när en student skulle ta hand om ett hembesök:
”
Hon skulle hålla i hembesöket den här gången så jag drog mig undan.
Inte en enda gång vände hon sig till pappan som satt bredvid henne
i soffan. Pappan gjorde många tappra försök att få vara med i samtalet
men han släpptes inte in. Det blev inte alls bra och jag försökte få med
honom för att det inte skulle märkas så mycket. Det här exemplet säger
en hel del om utbildningen och hur det allt för ofta kan gå till.”
HJÄLP!!!
90
91
KAPITELRUBRIK
Pluppa de bästa idéerna
IDÉTORKA? BRAINSTORMA!
Pluppmetoden är ett sätt att värdera resultatet av en brainstorming.
Ge alla deltagare runda klisterlappar, små ”pluppar”. Om ni har 30
idéer på blädderblocket kan det vara lagom att alla får tio pluppar
var. Var och en får sedan – under tystnad – sätta sina pluppar på de
idéer som hen tycker är viktigast. Fördela plupparna på flera idéer
eller sätt alla på en enda; du bestämmer själv vilken eller vilka idéer
som är viktigast. När alla deltagare har pluppat räknar ni hur många
pluppar varje idé har fått. På det viset har ni gjort en prioritering.
Börja sedan ta tag i de förslag som ni prioriterat högst.
Kört fast? Gör en brainstorming! Metoden kan givetvis användas
oavsett om det är lösningar eller problem som ska inventeras.
Regler för brainstorming
En person skriver på blädderblock. Allt är tillåtet att föreslå. Det
enda som är förbjudet är att säga nej eller att invända mot någons
förslag! Applåder och hurrarop är däremot tillåtna – bejaka var­
andras idéer och de förökar sig. Om du inte förstår ett förslag så
ställ en klargörande fråga. Låt även de mest galna förslagen få vara
med. Det är det som är själva tanken – inget förslag är dåligt under
en brainstorming.
GÖR SÅ HÄR!
Sortera och ordna
När brainstormingen är gjord har ni troligtvis flera blädderblockspapper fullklottrade med förslag. Då är det dags att göra ett urval
genom att värdera dem eller att försöka ordna dem i olika teman.
Om ni har fått fram väldigt många idéer kan ett första steg vara att
försöka ordna dem under rubriker som blir ett slags teman. Om
många idéer handlar om att utveckla ert informationsmaterial så
kan rubriken vara Information. Gör rubrikerna tillsammans så att
alla är överens om att idéerna hamnar under rätt rubrik. När ni har
grupperat alla idéer kan ni se om ni behöver konkretisera dem för
att kunna skriva in dem i handlingsplanen. Förslagen som kommer
fram i en brainstorming är inte alltid så konkreta och då får ni helt
enkelt ta ett varv till. Gör en minibrainstorming för varje rubrik!
HJÄLP!!!
92
93
Skriv ner allt som kommer fram i brainstormingen och hur många
pluppar varje idé har fått – även de som har fått noll pluppar. När
ni är färdiga med utvecklingsarbetet är det intressant att gå tillbaka
och se hur ni tänkte från början. Ofta är det väldigt roligt att se hur
tankarna har förändrats.
HJÄLP!!!
TIPS!
BRAINSTORMING
BRAINSTORMING
STORMING
N
I
BRA
BRAIN
En av de största utmaningarna i ett utvecklingsarbete är
att undvika att kasta sig över alla utmaningar som kommer
i ens väg. Att kunna avgränsa är en verklig framgångsfaktor.
Hellre ett par riktigt bra och konkreta förbättringsförslag
som blir genomförda än en uppsjö av förslag som inte blir
ordentligt genomförda. Less is more!
HJÄLP!!!
KÄLLOR SOM TEXTEN BASERAS PÅ
Förändringens fyra rum: en praktisk vardagspsykologi. En bok av Claes Janssen. Ander
& Lindström AB 2005.
Gör det jämt. En skrift från Kunskapscentrum för jämlik vård. Västra Götalands­regionen 2009.
Patienter och personal utvecklar vården. En handbok i fyra steg för erfarenhets­baserad
verksamhetsutveckling. Sveriges Kommuner och Landsting 2011.
94
95
KAPITELRUBRIK
KAPITELRUBRIK
96