LP 2016 – Läroämnen i samverkan

Download Report

Transcript LP 2016 – Läroämnen i samverkan

LP 2016 – Läroämnen i samverkan
23.9. 2014
Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen
23.9.2014
Gun Oker-Blom
Upplägg
•
•
•
•
•
•
23.9.2014
Vad är centralt i LP-reformen?
7 centrala mångsidiga kompetenser och
allmänbildning i framtidens skola
Principerna för bedömning i LP 2016
Hur definierar vi multiläskunnighet/multiliteracy?
Vad innebär det att ha ett multimodalt
lärandeperspektiv?
Tidtabeller, fortbildning och överblick
Gun Oker-Blom
Kärnfrågan i revideringen
Varför?
Vad?
Hur?
Hur kan skolan fungera ännu bättre som uppväxtoch lärmiljö?
3
Verksamhetskulturen
kännetecknas av:
Välbefinnande
och en trygg
vardag
Kommunikation och
mångsidiga
arbetssätt
Jämställdhet
och
likvärdighet
En lärande
organisation
Ansvar för
miljön och en
hållbar
framtid
Kulturell
mångfald och
språkmedvetenhet
Delaktighet
och demokrati
Språklig medvetenhet
•
•
•
•
23.9.2014
Att vara medveten om sin egen språkanvändning:
stil, ordval, språklig varietet
Att känna till och kunna analysera de språkliga
särdragen inom sitt specialområde
Att ha kompletta kunskaper i sitt arbetsspråk och
kunna reflektera över sin egen språkanvändning
samt ständigt utveckla denna
Att ha en multi-läs- och skrivkunnighet: d.v.s. kunna
läsa, tolka och producera språk av olika slag i olika
multimodala sammanhang
Gun Oker-Blom
Samhällstrender som styr utbildningen
• Globalisering och miljöfrågor
• Mobiliteten – allt fler kulturer och
språk möts
• Digitaliseringen av samhället:
teknologins oerhört snabba
utveckling
23.9.2014
Gun Oker-Blom
LP16
Elevens roll förändras
- att göra tillsammans,
- att vara delaktig
- undersökande och skapande arbete
Skolan
som lärande
organisation
Världen förändras
- miljö, globalisering,
mobilitet, IKT, ekonomi,
arbetsliv, teknik,
…
Undervisningen förändras
- synen på lärande
- tvärfacklighet
- samarbete och att skapa helheter
Irmeli Halinen, Gun Oker-Blom
Synen på allmänbildning
förändras
- nyckelkompetenser
- mångsidighet, etik,
hållbarhet,
- förmåga att lära sig,
Vilka kompetenser behövs mest i framtiden?
(Diskutera och välj EN som den allra viktigaste!)
23.9.2014
Gun Oker-Blom
OECD : Nyckelkompetenser
Använda ”redskap” interaktivt, t.ex.
Språk och IT
Interagera i heterogena grupper
Handla självständigt
Nyckelkompetenserna =
”Mångsidiga kompetenser” i
LP 2016
23.9.2014
Gun Oker-Blom
Mångsidig
kompetens >
Dessa sju centrala
kompetenser ingår i
i målen för varje
läroämne >
1. Förmåga
att tänka och
lära sig
2. Kulturell
och
kommunikativ
kompetens
7. Delaktighet
och hållbar
utveckling
3. Vardagkompetens
6. Arbetslivskompetens
och
4. Multilitteracitet
entrepenör-
MÅL FÖR LÄRANDE
skap
5. Digital
kompetens
Mål för undervisningen i historia i årskurs 4–6
Nr
Mål för undervisningen
Innehåll som
anknyter till
målen
Kompetens
som målet
anknyter till
I1–I5
K1–K7
Målen för undervisningen är att
Betydelse, värderingar och attityder
M1

väcka elevens intresse för historia som vetenskap och
identitetsskapande läroämne
Att söka information om historia
M2

vägleda eleven att känna igen olika historiska källor
I1–I5
K1–K2, K4–
K5, K7
M3

hjälpa eleven att inse att historisk information kan tolkas på olika sätt
I1–I5
K1–K2, L4–
L7
Att förstå historiska företeelser
M4

hjälpa eleven att förstå olika sätt att dela in historien i epoker och att
använda därmed relaterade historiska begrepp
I1–I5
K1–K2, K3
M5

hjälpa eleven att förstå motiv bakom människans handlingar
I1–I5
K1–K4, K6–
K7
Bedömningsprinciper i LP 2016 (1)
•
•
•
•
23.9.2014
Bedömningen ska vara ett stöd för lärandet
Inte ”elevbedömning” utan ”bedömning av elevens
lärande”
Bedömningen ska vara mångsidig, ge feedback till
eleverna och deras vårdnadshavare, vara ett stöd
för elevens utveckling och lärande
Bedömningen ska inte basera sig på jämförelser
mellan elever, på elevens temperament eller andra
personlighetsdrag
Gun Oker-Blom
Bedömningsprinciper 2
•
Både kompetensen och progressionen och elevens
arbete bedöms, samt uppförandet (egen kategori)
•
Formativ bedömning: under studiernas gång
•
Summativ bedömning: slutbedömning år 9
•
I bedömningen under studiernas gång ska
självvärdering ingå
23.9.2014
Gun Oker-Blom
Bedömningsprinciper 3
•
Bedömning under studiernas gång: ska handleda
eleven och stödja lärandeprocessen och i den ingår
även betygsgivning vid vissa tidpunkter
•
Eleven och vårdnadshavaren ska tillräckligt ofta
informeras om elevens progression, och om hur
eleven arbetar och uppför sig i skolan
23.9.2014
Gun Oker-Blom
Bedömningsprinciper 4
•
•
•
23.9.2014
Slutbedömningen i årskurs 9: elevens
kompetensnivå ska jämföras med de nationella
kunskapskraven (kriterierna) för vitsordet åtta
Föremål (objectives; arvioinnin kohteet) för
bedömningen i de olika ämnena har utarbetats,
kopplade till varje mål i ämnet
Tydliga kunskapskrav (kriteriesammanställning)
kopplade till varje mål i läroämnet, anger vilka mål
eleven ska uppnå för att få vitsordet åtta (goda
kunskaper)
Gun Oker-Blom
Kriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) vid slutbedömningen
och kompletterande beskrivningar
Målet för
undervisningen i
historia är
Betydelse,
värderingar och
attityder
M1: stärka
elevens intresse
för historia som
vetenskap och
identitetsskapand
e läroämne
Att söka
information om
det förflutna
M2: aktivera
eleven att söka
historisk
information och
att bedöma
informationskällor
nas tillförlitlighet
Innehåll
Föremål för
bedömningen i
läroämnet
I1–I6
Hur motivationen
har ökat
I1–I6
Förmåga att söka
historisk
information
Kunskapskrav som
understiger goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapskrav för goda
kunskaper/vitsordet åtta
Kunskapskrav som
överstiger goda
kunskaper/vitsordet åtta
Motivation används inte
som grund för
bedömningen.
Eleven kan söka
information i några få
källor, men nöjer sig ofta
med en källa och funderar
inte över dess tillförlitlighet.
Eleven klarar av att
självständigt söka
information i olika
historiska
informationskällor och
noterar skillnader i deras
tillförlitlighet. [1]
Eleven kan självständigt
söka information i olika
historiska
informationskällor och
bedöma deras tillförlitlighet.
[2]
Ämnegränserna överskrids
•
•
•
•
Bakgrund: Tvärvetenskaplig forskning vanlig sedan
70-talet, Finlands Akademi stödjer enbart
tvärvetenskapliga projekt; Cross curricular studies i
t.ex. USA-skolor sedan 60-talet
LP 2016: en verksamhetskultur som stödjer
tvärfacklighet
Samarbete mellan läroämnen - de centrala
kompetenserna = gemensamt mål
Temaområdena är nu LÄROMRÅDEN
Diskussionsfråga 2:
•
•
23.9.2014
Speciellt efter årskurs 6 är det inte alltid
lätt för skolorna i Finland att på allvar
samarbeta tvärfackligt och planera
undervisningsperioder i samarbete över
ämnesgränserna.
Är du av samma åsikt? Vilka är hindren
för samarbete och hur kunde de
övervinnas?
Gun Oker-Blom
Helhetsskapande och mångvetenskapliga
lärområden
LO
Läroämne
Läroämne
Skolarbete
Värden
Syn på lärande
Verksamhetskultur
Mål för fostran och
undervisning
Mångsidiga kompetenser
Samarbete mellan olika läroämnen och med utomstående samarbetsparter.
En central mångsidig kompetens:
• Multi-läskompetens
• Multi-literacy
• Monilukutaito
23.9.2014
Gun Oker-Blom
Varje meningsskapande
företeelse
(any act of meaning-making)
kan ”läsas”, tolkas och förstås.
23.9.2014
Gun Oker-Blom
Multilitteracitet
 Med kompetens i multilitteracitet avses
förmågan att iaktta och ”läsa” alla
slags tecken, symboler, texter,
bilder etc. och kombinationer av
flera text- eller symbolvärldar i alla
slags medier i omvärlden
23.9.2014
Gun Oker-Blom
Multiliteracies (The New London Group)
•
•
•
•
•
•
23.9.2014
Lingustic literacy: att förstå språket som ett
betydelseskapande system
Visual literacy: bilder, sidlayout, skärmkomposition
eller bildkomposition
Audio literacies: musik, ljudeffekter
Gestural literacies: kroppsspråk,
sinnesförnimmelser
Spatial literacies: miljön (environment) och det
arkitektoniska rummet
Multimodal literacies: en kombination av 2 el flera
Gun Oker-Blom
Multimodalitet = flera tecken + medier
samtidigt
• Multimodalitet handlar om att
lärandet
–
och
all
slags
kommunikation – alltid sker
parallellt genom flera olika
teckenvärldar
(kommunikativa
byggstenar)och dessutom numera
i allt flera olika medier.
23.9.2014
Gun Oker-Blom
Multimodalt lärande
•
En lärsituation där det förekommer flera olika
medier (t.ex. TV, bok, tidning, bio, dator, läsplatta
m.fl – vilka?) och flera olika kommunikativa
byggstenar eller tecken ( t.ex verbalspråk, bilder,
gester, ljud mm)
•
Tecknen får olika betydelser beroende på i vilka
medier de används och vilket teckensystem som
får rollen av signifikant info-förmedlare
23.9.2014
Gun Oker-Blom
Multilitteracitet som kompetens
•
23.9.2014
Medieläskunnighet och multimodal
läskunnighet är med andra ord något
som eleverna - och alla andra- måste
lära sig i dag: det gäller att lära sig
urskilja, tolka och använda sig av både
olika medier men också olika
teckenvärldar
Gun Oker-Blom
Diskussionsfråga 3:



23.9.2014
En viktig del av läskunnigheten är förmågan till
kritiskt läsande (Critical Literacy).
På internationell nivå påpekar man vikten av att
den kritiska läskunnigheten blir en del av den
obligatoriska läroplanen för alla barn och unga i
hela världen.
Orsak: På internet och i sociala medier finns det
enormt utbud av information speciellt riktad till
barn och i fel händer och i barnens godtrogna ögon
kan denna info vara styrande och i värsta fall
mycket skadlig. Är du av samma uppfattning?
Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen,
den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen
2012
2013
2014
Läroämnen/innehåll och mål
Grunderna för förskoleundervisningen
Påbyggnadsundervisning
Gr.l. utb. för vuxna
Lokalt läroplansarbete
Allmänna riktlinjer
2015
Ansvarsfördelning i läroplansprocessen
Skolnivå
• Pedagogisk ledning
• Förankra framtidsmålen i skolans
verksamhetskultur
• Genomföra lp
Utbildningsanordnarnivå
• Strategisk ledning, pedagogiskt
ledningsansvar, lp-beslut
• Organisering av det lokala arbetet,
resursfördelning, uppföljning,
utveckling
Nationell nivå
• Strategiska och pedagogiska riktlinjer
för utvecklandet av undervisningen
• UBS grunder
• Lag och förordning om utbildning, SR
förordning, regeringens riktlinjer,
KESU
Aktuellt inom LP-processen:
Grunderna för förskolans läroplan finslipas och
godkänns under hösten
LP för grundläggande utbildning,
påbyggnadsundervisningen och LP för vuxna:
• remissrunda 3.10- 22.10 (svenska Lp, texterna
ligger då på webben –LP 2016)
• Texterna färdigställs på basis av responsen
• Läroplanen godkänns officiellt i slutet av 2014
• eGrunderna blir troligen klara i februari 2015
Stöd för det lokala läroplansarbetet
Material på http://www.oph.fi/lp2016
- UBS, Övningsskolorna
Toppkompetens
- UBS i samarbete med ÅA, HU, Finlands
Kommunförbund, RFV, Förbundet Hem
och skola, FSL, Opsia, CLL, Palmenia
Regional fortbildning för koordinatorer
(LP2016stöd, 6 moduler)
- RFV, Vasa övningsskola, CLL i
samarbete med UBS
Regional fortbildning kring
läroplansgrunderna för personal och
administratörer inom utbildningssektorn
Förskoleundervisningen:
Åbo 25.11.2014
Vasa 27.11.2014
Helsingfors 2.12.2014
Grundläggande utbildning:
Helsingfors 9.2.2015
Åbo 10.2.2015
Vasa 11.2.2015
Sammanfattning: Utgångspunkterna för
arbetssätten enligt LP 2016
Synen på lärande och målformuleringarna i LP 2016
De 7 centrala kompetenserna i fokus
Stärka lusten att lära (motivation)
Differentiera och skapa helheter
Arbeta och lära tillsammans
Digitala arbetssätt som stödjer de pedagogiska
målen
Tvärfackliga lärområden, samarbete över
ämnesgränserna
www.norden.org
TACK!
23.9.2014
Gun Oker-Blom
23.9.2014
Gun Oker-Blom