Transcript Downs syndrom och åldrandet

Downs syndrom
och
Åldrandet
Allmänt om Downs syndrom

I Sverige:



Föds omkring 130 barn med DS/år.
Finns 3500 – 5000 personer med DS.
Beror på en extra kromosom 21.



94 % har trisomi 21 med 47 kromosomer istället
för 46.
4 % har den extra kromosomen fäst vid någon
annan kromosom. Ena föräldern balanserad bärare
som ger kraftig risk för upprepning.
2 % mosaik trisomi 21.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Allmänt om Downs syndrom
fortsättning

Stigande ålder hos modern ökar risken att föda ett barn med DS.

Gravida kvinnor i Jönköpings län erbjuds fosterdiagnostik.


Syftet är att upptäcka kromosomavvikelse (ex DS) och missbildningar.
KUB är en metod för att beräkna sannolikheten för DS.

I graviditetsvecka 8 – 10 tas först ett blodprov för att analysera två ämnen i
mammans blod.

I graviditetsvecka 11 – 13 görs en ultraljudsundersökning som kallas för
NUPP (nackuppklarning).


Vid undersökningen mäts en tunn vätskespalt som finns i fostrets nacke.
Resultaten av blodprov + ultraljud + mammans ålder behandlas i ett
dataprogram som räknar ut hur stor sannolikheten är att fostret har DS. (85
% tillförlitlighet).



2011 – 02 – 18
Gräns 1 – 300 är låg risk
Över 300 är högrisk
Vid högrisk erbjuds fostervattenprov i graviditetsvecka 15 – 17. Då ser man även
andra avvikelser.
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Allmänt om Downs syndrom
fortsättning

Medellivslängd




1920: 2 – 3 år
1929: 9 år
2000: Mer än 60 år.
Graviditet


Kvinnor med DS kan få barn, hälften av
barnen föds med DS.
Män anses vara sterila.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Diagnos

DS innebär ett specifikt utseende och
att hjärnans utveckling hämmas.

Utvecklingsstörning från lindrigt till gravt
utvecklas långsamt.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Diagnos fortsättning


Helt säker diagnos med kromosomundersökning.
Halls kriterier, 20 vanligaste kännetecknen. Finner man 12 eller fler är diagnosen helt säker. 4 eller färre är det aldrig
DS. 5 – 11 kriterier kvarstår en misstanke.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Halls kriterier



För tidigt född och/eller underviktig.
Muskelslapphet (hypotonus).
Dåligt utvecklad Mororeflex. (Reflexen kan utlösas genom att man
släpper barnets huvud bakåt. Barnet slår då ut med armarna och gör
sedan en omklamringsrörelse).






Överrörliga leder.
Platt ansikte.
Platt bakhuvud.
Rikligt med nackskinn.
Veck i inre ögonvrån (epikantusveck).
Snedställda ögonspringor.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Halls kriterier fortsättning











Små, vita prickar på regnbågshinnan (Bruschfields prickar).
Lågt sittande ytteröron med få veck.
Tungan hålls utanför munnen.
Högt gomtak.
Snörvlande andning.
Korta, breda, mjuka händer med korta, överrörliga fingrar.
Fyrfingerfåran sträcker sig över hela handflatan.
Kort lillfinger, krökt inåt och med kort mellanben.
Stort avstånd mellan stortån och andra tån ("sandalgap").
Avvikande form på höftleden (ses bara på röntgen).
Tandavvikelser (när barnet blir äldre).
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Medicinska problem

40 – 50 % föds med något hjärtfel.


Cirka 40 % har en förbindelse mitt i hjärtat mellan höger
och vänster hjärthalva.
Antibiotika ges för att förhindra Endokardit (inflammation i
hjärthinnan), bakterier kan sätta sig på klaffarna:





2011 – 02 – 18
Hjärttransplanterade med klaffel
Alla med klaffproteser
De som tidigare haft inflammationer i hjärtklaffarna
Vissa hjärtfel
I samband med kirurgiska ingrepp i munhåla och luftvägar
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Medicinska problem
fortsättning

Personer med DS får aldrig:


Åderförkalkning
Ovanligt att de får:


Hjärtinfarkt
Högt blodtryck
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Leukemi


Barn med DS har en cirka 20 gånger
ökad risk att utveckla leukemi under
barnaåren. (I själva verket drabbas enbart 1 – 2 %).
Förr var dödligheten hos barn med DS
stor vid Leukemi i dag lägre än hos barn
utan DS. (Anledningen är att barn med DS är extremt
känsliga för vissa cellgifter och behöver betydligt lägre dos för
att tillfriskna).
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Leukemi fortsättning

Exempel på symtom:





Trötthet
Blekhet
Blåmärken och andra blödningar
Upprepade infektioner
Oftast räcker det med ett blodprov för
att utesluta eller konstatera en leukemi.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Infektioner

Cirka 50 % av barn med DS har en
ökad infektionskänslighet.


Hälften har en ökad risk för svåra bakterieinfektioner. (T.ex. lunginflammation, öroninflammation)
Den andra hälften märks ”bara” att förkylningarna (virusinfektionerna) är mer långdragna.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Infektioner fortsättning

Orsaker till ökad infektionskänslighet



Dåligt utvecklat mellanansikte ger t.ex. trånga
örontrumpeter – gör öroninfektioner vanliga och
mer långdragna.
Muskelslapphet medför att det är svårt att hosta
upp slem från lungorna
Brässen (thymus) är mindre än normalt – varför
bildningen av vissa vita blodkroppar (T-celler) blir
otillräcklig. Bildningen av antikroppar är också
avvikande.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Infektioner fortsättning

Rekommendationer

Antibiotika bör ges frikostigt.

Gott vaccinationsskydd.



Vaccineras som alla andra på BVC.
Även vaccineras mot influensa och
pneumokocker.
Hepatit B-vaccin rekommenderas.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Syn

Ackommodationsstörning


Bruschfieldsfläckar


Problem att ställa om från närseende till avståndseende.
På regnbågshinnan finns ibland små gråvita fläckar som är
medfödda. Har ingen betydelse för synförmågan.
Brytningsfel

Uppemot 80 % har brytningsfel.





Översynthet cirka 50 %
Närsynthet cirka 20 %
Astigmatism cirka 20 %
Synstyrkan kan variera mellan höger och vänster öga.
Vid synkontroll bör både när- och avståndsseende prövas.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Syn fortsättning

Grå starr
(Katarakt)

Innebär att linsen grumlas.

Några % av barnen föds med grå starr.



Viktigt att detta upptäcks tidigt.
Redan efter några månader kan det vara för sent att operera
då hjärnans syncentra tillbakabildats p.g.a. den ej fått
stimulans av synsignaler.
Hos vuxna med DS har cirka 50 % grå starr i olika stadier.




Linsförändringarna börjar redan i 20-årsåldern.
Ungefär var 4:e person behöver opereras.
Försämringen kommer smygande.
Personen har ofta själv svårt att märka av synförsämringen.
Viktigt att personal uppmärksammar eventuella symtom.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Syn fortsättning

Infektioner i ögonlockskanten


(Blefariter)
P.g.a. trånga tårkanaler i kombination med ökad
infektionskänslighet innebär det att många barn och vuxna
med DS får infektion i ögonlockskanten.
Nystagmus

Innebär att ögat rycker eller darrar. Brukar inte orsaka
någon allvarlig synnedsättning.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Syn fortsättning

Skelning
(strabism)

Remiss från barnhabläkare eller BVC till ögonläkare vid misstanke.

Ungefär var 3:e barn med DS skelar, vanligtvis inåt.

Barnet brukar växla mellan att använda höger respektive
vänster öga.

Används endast det ena ögat finns det risk att syncentra för
det andra ögat tillbakabildas.

Skelning ger problem med samseende på ögonen, vilket i sin
tur försvårar avståndsbedömningen (djupseende).
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Syn fortsättning

Toppig hornhinna






Starkt kopplat till DS.
Drabbar cirka 5 % av vuxna med DS men enbart 0,02 % av övriga vuxna.
Börjar sällan före puberteten.
Sker en förtunning och uttöjning av hornhinnan = kornformig, toppig
hornhinna som ger en kraftig synstörning.
Kan behandlas med hornhinnetransplantation.
Trång tårkanal



(Keratokonus)
(Tårvägsstenos)
Små barn med DS har ofta rinnande, smetiga ögon.
Beror på att tårkanalerna är trånga p.g.a. mellanansiktets ben är dåligt
utvecklade.
Problemet brukar försvinna då barnet blir större och ansiktet växer.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Hörseln



Personer med DS får oftare öroninfektioner
p.g.a. infektionskänsligheten.
Problemen från mellanöra och hörselgång
beror på det dåligt utvecklade mellanansiktet.
Det är mycket vanligt att hörseln är nedsatt.


Beror oftast på vätska bakom trumhinnan eller vax
i hörselgången.
Sällan fel i nervbanorna.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Hörseln fortsättning


Det är viktigt att vara observant på hur
hörseln fungerar då hörselsvårigheter
kan leda till tal- och språkstörningar.
Det tidiga åldrandet hos personer med
DS gör att hörselnedsättning som beror
på ålder kommer tidigare.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Hörseln fortsättning

Åtgärder:

Vaxproppar bör avlägsnas.

Vid öroninfektion bör antibiotika ges.

Efter varje infektion bör man kontrollera att det
inte står vätska kvar bakom trumhinnan.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Sköldkörteln
Personer med DS har en ökad risk för att det bildas
antikroppar mot sköldkörteln. Vid 40 års ålder har 50 %
hypothyreos.
Hyperthyreos
Hypothyreos
Exempel symtom:
 Darrhänthet
 Hög puls
 Viktminskning
 Svettning
 Psykiska
förändringar
Exempel symtom:
 Långsam puls
 Förstoppning
 Slöhet, Trötthet
 Dålig längdtillväxt
 Viktökning

Provtagning:
Barn årligen
 Vuxna vartannat år till vart tredje år
Vid behandling årlig provtagning

2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Tänder och munhåla

I allmänhet kommer de första tänderna först vid 1 års ålder.



Det är vanligt att tänder saknas och framförallt att mjölktänderna
har en avvikande form.
De permanenta tänderna brukar inte vara allvarligt avvikande.
Bettet framförallt i överkäken blir ofta trångt p.g.a. de
underutvecklade mellanansiktsbenen. Ökat behov av
tandreglering.

Karies är inget problem vid DS.

Vanligt med tandköttsinfektioner och tandlossningsproblem.

Salivproduktionen är låg.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Tänder och munhåla
fortsättning



Tungan befinner sig ofta utanför munnen p.g.a. den
låga muskelspänningen som gör att tungan faller ut
och dels att gommen är så trång att tungan får dåligt
med plats. Tillsammans med den låga salivproduktionen gör det att tungan ibland blir fårad.
Den dåliga tungmotoriken är ett stort problem för
barnet då den påverkar talutvecklingen.
Håller ofta munnen öppen och munandas, vilket kan
ge sår och infektioner i munvinklarna.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Tänder och munhåla
Fortsättning

Ofta problem med snarkningar:



Ibland så starka att det ger andningsuppehåll som
kan vara farligt.
Personen måste andas mot kraftigt motstånd,
vilket medför ett högre tryck i bröstkorgen. Detta
påverkar på sikt hjärtat, som måste arbeta mot ett
motstånd.
Sömnen blir dessutom orolig och prestationsförmågan sämre.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Tänder och munhåla
Fortsättning

Behandling:







Tandhygien och munvård är viktigt.
Regelbundna kontakter med tandhygienist och
tandläkare.
Eventuellt använda salivstimulerande medel.
Rikligt med dryck.
Eventuellt kontakt med logoped (t.ex. utprovning av
gomplatta för att träna upp tungmotoriken).
Vid snarkning och sömnapné bör kontakt tas med
öronläkare.
Tandvårdsintyg för högkostnadsskydd.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Hud

Hudproblem:



Torr och fnasig hud.
Ökad risk för hudinfektioner, kan förekomma
bölder.
Behandling:


Olja i bad eller dusch.
Mjukgörande salvor samt kräm som innehåller 5
% Carbamid och ev Hydrocortison (Receptfria) . (Bör ej
använda 10 % Carbamidkrämer då dessa svider).
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Hår


Vanligt med fläckvis håravfall vid DS,
(Beroende på att det bildas s.k. autoanti-kroppar mot huden).
Ökad tendens till mjällbildning hos
tonåringen och den vuxne.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Skelett och leder

Instabilitet i halskotpelaren

Symtom:



Smärtor i nacken.
Ändrat gångmönster och livliga reflexer i benen.
Rekommendationer:

Röntga halskotpelaren:





Vid smärtor i nacken.
Vid extremt livliga reflexer i benen eller om gångmönstret försämrats.
Inför planerad operation med intubationsnarkos då barnet är äldre än 2,5
år.
Om ungdomen eller den vuxne ska vara med i handikapp-OS.
I samband med den regelbundna medicinska uppföljningen bör
nackens rörelseförmåga liksom reflexerna i benen undersökas.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Skelett och leder Fortsättning

Plattfothet är vanligt men ger sällan symtom,
annat än som klumpig gång.

Rekommendationer:

Kan behöva stabila skor. Ett skoinlägg kan hjälpa.



Speciellt om smärta uppkommer
Eller om plattfoten påverkar gångmönstret.
Bred framfot med ett stort avstånd mellan
stortån och andra tån kan hos vuxna leda till
att stortån så småningom kröks inåt och det
uppkommer s.k. hallux valgus som kan vara
smärtsamt och kräva operation.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Skelett och leder fortsättning

Slappheten i lederna berör också
knäskålarna som kan hoppa ur led.

Hos nästan 25 % av de vuxna med DS
finns en luxationstendens av knäskålen.

Hos en fjärdedel av dessa ger det symtom med
smärta.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Skellett och leder fortsättning

Även höftleden kan någon gång hoppa
ur led (höftledsluxation) men det är ovanligt
(4 – 5 %) .

Kan orsaka nekros i ledkulan.

Gångproblemen blir då svåra med starka smärtor.


Behandling:

2011 – 02 – 18
Operation kan bli nödvändig.
Sjukgymnastik ökar muskeltonus och ger rätt
rörelsemönster.
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Mag- och tarmkanalen

Hos 8 % av de nyfödda med DS förekommer
medfödda stopp i mag- och tarmkanalen:





Stopp i tolvfingertarmen, cirka 3 %
Avsaknad av nervceller i tjocktarmen, 2 – 4 %
Stopp i ändtarmen, cirka 1 %
Stopp i matstrupen med eller utan förbindelse till
luftstrupen, cirka 1 %.
Alla hinder enligt ovan är livshotande och
måste omedelbart opereras.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Mag- och tarmkanalen
Fortsättning




Megacolon: = Det saknas nervceller, ger
dålig tarmperistaltik.

Förstoppning vanlig p.g.a. slapp
bukmuskulatur och tarmperistaltiken.
Glutenintolerans, ökad frekvens av
glutenintolerans (tål inte gluten, ett ämne som finns
i bl.a. mjöl av råg och vete)





Symtom, (ofta diffusa):


Magbesvär
Ofta diarré

Om barnet eller den vuxna
har klara symtom på en
glutenintolerans och har
förhöjda nivåer av antikroppar bör en tunntarmsbiopsi göras (ev i narkos).
Behandling:

2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Även förstoppning
Utspänd buk
Dålig tillväxt
Muskelslapphet
Rubbningar i serumnivåerna av spårämnen.
Är enkel och består i att
gluten tas bort från kosten.
Bukspottkörteln

Diabetes

Autoimmunt tillstånd (1 %) p.g.a. att
antikroppar bildas mot ö-cellerna i
bukspottskörteln.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Epilepsi


Cirka 4 % av barn med DS får någon gång
under barnaåren ett epilepsianfall. Detta är
samma siffra som för andra barn.
Ofta är epilepsi ett tidigt symtom på demens
vid Downs syndrom.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Psykiskt

Autism kan förekomma.

Depressivitet

Eventuella förändringar som exempelvis:




Sömnrubbning.
Nedstämdhet/Gråt/Humörförändringar.
Förändrad aptit/vikt.
Bör behandlas, av vuxna svarar 50 % på SSRIpreparat.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Downs syndrom och Åldrandet

”Alla vill bli gamla men ingen vill vara det”.

Personer med Alzheimers sjukdom har en abnorm
upplagring av äggviteämnet amyloid i hjärnan.


Det går små trådar av protein s.k. APP genom nervcellens vägg. En bit av
tråden klipps normalt av och åker ut i blodet. Hos personer med Alzheimers
sjukdom klipps en för lång bit av och klumpar ihop sig i hjärnan och bildar
senila plack. Dessa plack hindrar signalerna från att nå fram till cellen.
En annan orsak är att vissa av budbärarna det s.k. signalsubstanserna som
skickar information mellan nervcellerna minskar i antal.
 De viktigaste är acetylkolin och serotonin.
 Forskningen visar att acetylkolin har stor betydelse för inlärning, minne
och intellektuell förmåga.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Downs syndrom och Åldrandet
Fortsättning


Man tror att en orsak till Downs syndromdemens kan vara den extra
anlagsdosen av anlaget APP, detta är ett äggviteämne vars anlag sitter på
kromosom 21. P.g.a. det finns tre kromosomer 21 vid Downs syndrom så bildas
detta äggviteämne i överskott, det bildas i 150% av det normala.
Långt ifrån alla med Downs syndrom får en demenssjukdom. (Alla får förändrat
APP men alla blir inte dementa).





Vid
Vid
Vid
Vid
Vid
35 års
40 års
50 års
54 års
65 års
ålder
ålder
ålder
ålder
ålder
i stort sett ingen demens.
färre än 5 % med demens.
utvecklar cirka 25 % demens.
har 50 % utvecklat symtom.
har 75 % utvecklat symtom.

Datortomografi visar förändringar hos alla men kan göras för att utesluta annan
orsak till förändringar.

Sjukdomslängden är kortare än hos andra människor med demensutveckling
cirka 2 – 4 år.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Downs syndrom och Åldrande
fortsättning

Exempel på symtom vid demens hos personer med DS:

Minnesstörning








Hittar inte till busshållplatsen som han/hon alltid har gått till, vill inte
åka själv med allmänna kommunikationer. Måste eventuellt övertalas
för att åka till sin dagliga verksamhet, personal måste följa med till och
från hållplatsen. Kan stiga vid fel hållplats. Svårt att hitta på nya platser
och i ovana situationer. Glömmer ibland vart man är på väg.
Hittar inte längre till sin lägenhet och dörr.
Hittar inte längre sina saker.
Kommer inte ihåg namn.
Apraxi (glömt hur man gör).
Kommer ej ihåg vad som hänt dagen innan.
Glömmer att man just ätit, kan fråga efter frukost innan bordet dukats
av.
Känner inte igen kända personer eller anhöriga. Reagerar sällan på
tilltal.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Downs syndrom och Åldrande
Fortsättning

Exempel på symtom vid demens hos personer med DS
fortsättning:

ADL




Fysiska symtom


Klarar ej av att få på kläderna på rätt sätt.
Problem vid dusch och tvättning, eftersom han/hon ej förstår
instruktioner och tappar sin förmåga.
Personer som tidigare kunnat äta obehindrat, får växlande problem
med att hantera bestick.
Stelhet - Exempelvis svårare att gå i trappor, snubblar ofta och faller.
Klarar endast att gå mycket korta sträckor.
Språket


2011 – 02 – 18
Om de har ett språk så tappar de ord, talar allt mindre
Personer som tidigare kunnat skriva, t.ex. skrivit sitt namn får stora
problem med detta.
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Downs syndrom och Åldrande
Fortsättning

Exempel på symtom vid demens hos personer med DS fortsättning:

Sömn




Trötthet




Vänder på dygnet, går upp och förstår ej att det är natt.
Uppe och plockar med egna och andras saker, rör till, klär sig mitt i natten, vill ha
frukost och stör grannar.
Tilltagande trötthet och sover ibland hela förmiddagen. Orkar inte som tidigare.
Oro



Somnar under aktiviteter på daglig verksamhet, orkar inte gå till sin dagliga
aktivitet längre.
Orkar inte med fritidsaktiviteter som han har gjort tidigare.
Ser gamla ut.
Rädsla för sådant som är nytt.
Ny personal skapar oro t.ex. sommarvikarier, känner inte igen van personal.
Otrygghet, vill ej vara ensam, vill inte delta i nya aktiviteter.
Nedstämd, ofta ledsen, gråter, kan börja gråta häftigt utan orsak.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Downs syndrom och Åldrande
Fortsättning

Exempel på symtom vid demens hos personer med DS
fortsättning:

Inkontinens




Kissar ofta på sig.
Allt svårare att klara toalettbesök själv.
Så småningom helt inkontinent och kommer inte på tanken att gå på toaletten.
Kan ibland sätta sig och kissa på golvet.
Epilepsi


Epilepsi vid Downs syndrom har i 40 % av fallen debuterat efter 40 års ålder. I
gruppen dementa med Downs syndrom drabbas ända upp till 80 %.
Epilepsi kan vara ett nytt symtom, de tidiga tecknen på epilepsi kan vara
muskelryckningar. Risken för epilepsi ökar också med åldern.


Vid få anfall speciellt i början inte alltid nödvändigt med behandling.
Vid tilltagande EP-anfall diskussion angående antiepileptika. Kan trots detta få ökade
anfall.
EEG visar ej tidiga förändringar.
Gun Norén
2011 – 02 – 18
Habiliteringssjuksköterska

Downs syndrom och Åldrande
Fortsättning

I utredning bör ingå:




Sjukdomshistoria
Allmän kroppslig undersökning
Testning av minne och
tankeförmåga, detta görs
utifrån det förmågor som den
utvecklingsstörde har. (Minnes-
Blodprover kan t.ex. visa på
eventuell kroppslig sjukdom
som kan påverka hjärnan:




tester ej genomförbara)




2011 – 02 – 18
EEG-undersökning vid misstänkt epilepsi eller tumör
EKG-undersökning för att kolla
annan orsak, minskat syreupptag, rytmstörningar.
Neurologisk undersökning, t.ex.
för att utesluta hjärntumör eller
annan misstänkt neurologisk
åkomma.
Datortomografi visar ej demens

t.ex. högt kalkvärde,
hög eller låg ämnesomsättning
brist på vitamin B12 eller järn
Eventuellt koncentrationsbestämning av läkemedel.
Eventuellt kan ytterligare
undersökningar utföras
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska
Downs syndrom och Åldrande
Fortsättning

Behandling:

Vid behov dra ner på takten.

Eventuellt bromsmedicin.

OBS! eventuella biverkningar exempelvis:








Illamående
Kräkningar
Diarré
Trötthet
Sömnighet
Anorexi
Muskelkramper
Om möjligt bo kvar i känd miljö.
2011 – 02 – 18
Gun Norén
Habiliteringssjuksköterska