Transcript Hällristningsbroschyr

Hällristningarna
i Torhamn
Berättelserna bakom en serie
bronssmycken med hällarnas
bilder som inspiration
www.saraporle.com
Jämjö
Klakebäck
E22
Orranäs
Skearyd
Mot Karlskrona
Attanäs
Björkenäs
Konungshamn
Stora Hammar
Steneryd
Sara Porle Design
Fürstska Klippan
Sibbaboda
Möckleryd
Brunnsvik
Torhamn
Truseryd
Hästhallen
Sandhamn
På den vackra halvön där jag bor har
det funnits människor långt långt före
mig. Under bronsåldern, för ungefär
tretusen år sedan, hade denna plats en
viktig betydelse och var antagligen en
kultplats av något slag.
Exakt varför hällristningarna ser ut
som de gör och vad bilderna betydde
kommer vi aldrig att få veta, eftersom
det inte finns några nedskrivna källor.
Så vi får helt enkelt tolka och göra
kvalificerade gissningar.
Bilderna har väckt min fantasi och jag
bestämde mig för att skapa en serie
bronssmycken med motiv från hällarnas
ristningar. Jag har bevarat bronsets
färgskiftningar och ärgade utseende,
vilket gör att varje smycke får sin egen
unika prägel.
I detta häfte har jag sammanställt en
del av den information jag funnit över
de motiv jag valt ut. Jag har också lagt
in platsernas GPS-koordinater så att
du själv kan söka upp dem om du vill
studera dem närmare.
Jag hoppas att du, precis som jag, blir inspirerad att besöka och fundera vidare
på vad dessa bilder en gång handlat om.
På www.saraporle.com finns ännu mer
information som inte fick plats här.
/Sara
Hästarna
GPS: 56°7’6”N 15°50’10”E
Djurfigurer finns på de flesta ristningshällarna. Det är ofta djur som funnits
i människors närhet som till exempel
hästar, hundar eller viktiga jaktbyten.
Djur var vanliga i mytologin och det är
förmodligen därför de avbildats på hällen. Hästarna nedan har gett namn åt
hällen.
Tittar man närmare på hästarna kan
man snart konstatera att den översta
är ett sto medan den nedersta bevisligen är en hingst...
Källa: Länsstyrelsen Blekinge län
Hjorten
GPS: 56°7’15”N 15°49’45”E
Hjorten var en symbol för fruktbarhet
och styrka, särskilt under brunstens
revirstrider. Men den står också för
död och återfödelse: Den fäller sina
horn på hösten och får nya, ännu större
och mäktigare på våren. Överallt i Västeuropa finns det förhistoriska myter
kopplade till kronhjorten. Kelternas
fruktbarhetsgud Cernunnos brukade
framställas med hjorthorn på huvudet.
Denna hällristning hittades så sent som
2007. Det krävs att man är lite terränggående om man vill besöka den.
Källa: Bohusläns museum; Hällristningsresan
Hällristningsskeppen är förknippade
med makt och kult. De brukar tolkas
som en symbol för att färdas. Det kan
vara färden till dödens rike eller att
skeppet fraktar solen över himlavalvet.
Främst ses skeppsristningarna som rituella figurer men de kan även vara verklighetsbilder som visar en vardaglig
händelse.
En del av skeppen är försedda med
små lodräta streck, bemanningsstreck,
vilka tolkats som avbildningar av människor som åker med båten. Skepp är
en av de vanligaste hällristningsfigurerna i Sverige.
Källa: Länsstyrelsen Blekinge län
Skepp
GPS: 56°7’6”N 15°50’10”E
Solskepp
GPS: 56°9’30”N 15°53’40”E
Många av skeppen har runda symboler i för eller akter, ännu mer än denna
ristning, som skulle kunna vara solen.
Solen var viktig för bronsåldersmänniskan och vi befinner oss på en udde
där solen vandrar över vattnet, så det
är inte otänkbart att vissa av skeppen
kan ses som att de fraktar solen över
himlavalvet. Den lite udda figuren i
denna ristning väcker fantasin. Har
den stora öron, är det en människa
med djurmask eller vad är det egentligen den föreställer?
Detta skepp kan man finna på Fürstska klippan i Högadal. Skeppet är en av
de längsta skeppsristningarna här.
Människor
GPS: 56°7’6”N 15°50’10”E
Människofigurer, både män och kvinnor, förekommer ofta på ristningshällar. Många gånger finns de på eller vid
båtar.
De större människoliknande figurerna
på vissa skepp kan vara gudar eller viktiga personer.
Mansfigurer bär ofta sköldar och vapen av olika slag.
Källa: Länsstyrelsen Blekinge län
Hällristningen i Högadal (Fürstska klippan) innehåller inte så många bilder,
men trots det finns de flesta kända kategorierna av ristningar representerade.
Det är skepp, skålgropar, fotavtryck
och djur, t ex en rävliknande figur.
Räven/
Fenrisulven
GPS: 56°9’30”N 15°53’40”E
Min fundering kring rävfiguren: Eftersom
så många av bilderna på Torhamnshalvön
tycks handla om solen lockas jag att tänka på den berättelse om hur Fenrisulven
bet av guden Tyrs hand (Ohlmarks 1963).
Bilderna med figurer med uppsträckta
händer (där fingrarna kan symbolisera
strålar) kan tolkas som sol och måne och
den avbitna handen kan då bli en del av
månens faser. Detta tycker jag är en intressant vinkling. Kan det vara Fenrisulven
som är avbildad på Fürstska klippan?
Källa: Länsstyrelsen Blekinge län &
Ohlmarks, Åke; Hällristningarnas gudar
www.saraporle.com