Transcript Sveus konferens 2014-11

Sveus konferens 25 november 2014
Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center
1
Erfarenheter från ett
värdebaserat ersättningssystem
inom vårdval
ryggkirurgi i SLL
SVEUS 2014
Tycho Tullberg
Stockholm Spine Center
2
Bakgrund
Levt 15 år med upphandlingar enligt LOU och DRGliknande ersättningssystem.
DRG ej bra om flera kliniker/sjukhus som gör olika typer av
ingrepp och svårighetsgrader. För få grupper. Gynnar enkla
operationer/komplikationer.
Därför letat efter bättre system.
Vårdval en möjlighet att påverka till bättre ersättnings
modell för privata aktörer?
Fördelar med LOV jmf LOU
Fler aktörer.
Kortare väntetider.
Lättare att införa mer adekvata ersättningssystem.
Snabbare att införa förbättringar i regelverket.
Rättvisare då alla som är kvalificerade kan deltaga.
Ingen ryckighet, med nedlagda fungerande kliniker.
Inga överklaganden.
Både privata och offentliga verksamheter kan deltaga.
Nackdelar med LOV
Landstinget sätter priserna, vilket kan ge orimligt låga
ersättningar.
Ovana att diskutera ersättningsmodeller med professionen
leder till risk för dåligt utformade vårdval/
ersättningsmodeller.
Erfarenheter från vårdval degenerativ
ryggkirurgi i SLL (start 1/10 2013)
Trycket på vårdval och ny ersättningsmodell kom från
professionen!
Politiken ska ha tack för att de införde vårdval, men tyvärr
har de tappat intresset för de livsviktiga detaljerna.
Tjänstemännen initialt motvilliga att diskutera och lyssna på
professionens synpunkter på ersättningsmodell. Men nu
svängt till en mycket bra dialog.
6
Erfarenhet forts.
Tar tid att bygga upp förtroende mellan parterna.
Professionen haft mycket stor påverkan.
Viktigt med synpunkter från olika håll, men inte för
stor grupp.
2 representanter från Svensk Ryggkirurgisk
förening / Swespine
1 från universitetssjukhus i SLL
1 från privat ryggkirurgi i SLL
Erfarenheter forts.
Viktiga steg:
Vi lämnade ut alla våra KPP data, där vi även visade
ingrepp som gav (för) hög vinst.
Konsulter (hälsoekonomer) för att räkna på alla data och
konstruera de matematiska ersättningsmodellerna.
Resultatbaserad ersättningsmodell som
tar hänsyn till svårighetsgrad och insatser.
Det är inte ett renodlat vårdepisod baserat
ersättningssystem.
Det är något mycket mer genomtänkt!
Ersättningsmodell
En basersättning som är kopplad till ingreppets diagnos/
svårighetsgrad.
Individ justerad
Insats justerad
Resultat justerad
10
Ersättning forts.
I ersättningen ingår kostnad för eventuella
komplikationer
Extra ersättning för postop sjukgymnast, psykolog,
smärtläkare.
Detta för att gynna en helhetssyn och ansvar för hela
vårdkedjan.
Tanken är att insatta resurser ska betala sig genom
bättre slut resultat.
Ersättning forts.
Uträkningarna bygger mycket på Stockholm Spine Centers
KPP.
Om samma resultat, komplikationer och rehab får vi samma
ersättning som nu, förutom 7 % i sänkta priser.
Fördelar med nya modellen
Lika stor lönsamhet med svåra som enkla patienter.
Om man lyckas med de som har dålig prognos, får man bra
betalt.
Istället för att springa snabbare kan man arbeta bättre med
färre komplikationer.
Lönar sig att välja rätt patient och göra rätt ingrepp/
rehabilitering.
Exempel på nya sätt att arbeta
För att minska inf.: Hygien reglerna följs bättre. Ny
ventilation på G. RCT om ny antibiotika profylax för db.
För att minska mek. kompl.: Inköp av en O-arm
(navigering av skruvar).
För bättre urval av patienter: Egna sjg, psy, rehabläkare
för preoperativ info/bedömning/träning. Patienter med höga
värden för depression/ångest ska bedömas av psykolog
innan ev kirurgi.
För bättre postop omhändertagande: Egen
sjukgymnastik och när så behövs egen multimodal rehab.
Rimliga förväntningar
Ett ersättningssystem förbättrar inte kvalitén över en natt.
Professionen har alltid strävat efter bättre kvalité, oavsett
ersättningssystem.
Men man bör inte ha ett system som direkt motverkar
kvalité, utan som puffar i rätt riktning.
Nackdelar?
Inga av någon större betydelse för kliniken.
Inget merarbete för läkarna (Vi har alltid rapporterat till
Swespine)
F.n. lite mer adm med att granska fakturorna från SLL och
att vi har kodat rätt. (Bättre kodning ju mer rutinerna sitter)
Behov av relativt komplext data insamlande från
landstinget.
Omfattning
Tyvärr idag endast privata vårdgivare. Bäst är om både privata
och offentliga enheter får samma möjligheter att deltaga.
Då måste man utveckla rättvis ersättning mellan privat och
offentlig vård (”slåss på lika villkor”).
I SLL nu vårdval ryggkirurgi, specialiserad sjukgymnastik samt
rehab långvarig smärta. Det gör att vi har möjlighet att ta hand
om alla patienter med degenerativa ryggbesvär som inte
klaras i primärvården.
Slutsatser
Fantastiskt stimulerande och roligt att arbeta med ett
nytt ersättningssystem. Vårdval rygg ligger i den
absoluta framkanten!
Grunderna i vårdvalet/ersättningsmodellen är bra,
behöver naturligtvis utvecklas över tiden.
Vi saknar två viktiga komponenter:
Ersättning för utbildning och forskning/utveckling.
Vår verklighet idag
Vi kan nu göra vad vi tycker är bäst för våra patienter. Vi
kan ta hand om hela vårdkedjan. Vi är rimligt ersatta. Vi kan
inte klaga på politiker eller tjänstemän på otillräckliga
resurser. Det är bara upp till oss själva att ge bästa möjliga
vård.
= sant!
När man har en bra kombination av vårdval och rättvisa
ersättningssystem.
Framgångsfaktorer:
Liten grupp från professionen men som ändå representerar
små/stora sjukhus samt privat/offentligt.
Förtroende mellan tjänstemän och profession = transparens.
Utmaningar:
Att komma överens inom professionen.
Att få tjänstemännen att lite på professionen.
En rättvis modell som inte är för komplex.
Behov av nationell samverkan:
Tillgång till nationella kvalitetsregister. Möjlighet till att justera
dessa till klara definitioner och adekvata utfallsmått.
20