Transcript Rapport: Vården i Almedalen 2012

Rapport:Vården i Almedalen 2012
Vården i Almedalen 2012
1
Vården i Almedalen 2012
2
Vården i Almedalen 2012
Inledning, s5
Tema: Patientmakt
Ökad patientmakt för jämlik vård, s8
Samarbete mot skillnader, s11
Långt kvar till patientcentrerad vård, s13
Efter mätning kommer maktförskjutning, s14
Tema: Äldrevård & Funktionsnedsättning
Trögt för ny teknik inom äldreomsorgen, s18
Arbetsmarknaden stängd för psykiskt sjuka, s20
Viktigt förebygga ohälsa hos äldre, s22
Svårt välja äldreomsorg utifrån kvalitet, s24
Bättre vård för de mest sjuka äldre, s25
Ideologisk debatt trots samsyn, s26
Äldres depression styvmoderligt behandlad, s28
Tema: Forskning & Innovation
Trögt i portgången för nya läkemedel, s32
Samling väg ur forskningskrisen?, s35
Underbehandling av patienter med risk för stroke, s36
Fler antibiotika behövs mot resistenta bakterier, s38
Varning för outbildade läkare, s40
Tema: Ledning & Styrning
Vårdval – hot eller möjlighet?, s44
Hur kan idéburen vård växa?, s46
Mer nytta med vården en framtidsfråga, s47
Makt eller slakt?, s48
Stockholm modell för specialistvårdval, s49
Tema: Cancervård
Oacceptabla skillnader i cancervården, s52
Borta bäst – för vissa cancerpatienter, s52
Nya läkemedel inom cancervården, s53
Dags för cancerstrategin bli verklighet, s54
3
Vården i Almedalen 2012
4
Vården i Almedalen 2012
Patientmakt i fokus
• Patientens, eller medborgarens, makt över vården ska öka på bekostnad av
politiker och byråkrater.
• Äldrevården måste klara av att höja vårdkvaliteten i en framtid med alltfler
äldre och alltmer pressad ekonomi.
• En nationell kraftsamling krävs om Sverige ska kunna återta förlorad mark
inom medicinsk forskning och innovation.
Dessa tre huvudpunkter dominerade vårddebatten i Almedalen. I år befästes ytterligare Almedalen som den viktigaste mötesplatsen för hälso- och
sjukvårdsfrågor, med fler seminarier och fler deltagare än någonsin. Patientmakt, äldrevård och forskning dominerar också den tredje upplagan av Gullers
Grupps vårdrapport från Almedalen. Liksom föregående år syftar rapporten
till att ge en samlad bild av vårddebatten, till nytta för alla vårdaktörer oavsett
om man var på plats i Visby eller ej.
Vad gäller patientmakt återstår ännu en hel del arbete. En rapport från nya
myndigheten Vårdanalys visar att Sverige hamnar i strykklass när patientinflytandet i Sverige jämförs med andra länder. Man kan också konstatera att debatten kring vinstintressen inom äldrevården inte blev lika dominerande som
många hade trott. I Almedalen diskuterades istället hur kvaliteten ska kunna
höjas. Vad gäller den medicinska forskningen skruvas nu förväntningarna upp
inför höstens forskningsproposition från regeringen. Debatten kretsade kring
att en nationell samling behövs för att rädda svensk forskning. Regeringen ska
i höst ge besked om hur det ska gå till.
Rapport: Vården i Almedalen 2012 är indelad i fem temaområden:
Patientmakt, Äldrevård & Funktionsnedsättning, Forskning & Innovation,
Styrning & Ledning, samt Cancer. Urvalet har gjorts av Gullers Grupp och
kvalitetssäkrats av ett externt redaktionsråd som bestått av: Pia Arndorff, vice
ordförande Vårdförbundet, Anders Blanck, VD LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Britt Skogseld, vice rektor, ansvarig för medicin/farmaci, Uppsala universitet, samt Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna.
Rapporten har finansierats med hjälp av ovillkorat ekonomiskt stöd från
följande företag, organisationer och myndigheter: Biogen Idec, Centrum för
personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC), Health Navigator,
Hjälpmedelsinstitutet, Janssen, LIF – de forskande läkemedelsföretagen,
Myndigheten för Vårdanalys, Nycomed: a Takeda company, Pfizer, Sanofi,
Vårdförbundet, Vårdföretagarna, Uppsala universitet.
Gullers Grupp ansvarar för allt innehåll.
Stockholm september 2012
Kent Björkqvist, redaktör
5
Almedalen 2012:
6
Almedalen 2012: Patientmakt
Tema:
Patientmakt
Patientmakt var det hetaste begreppet
under årets Almedalsvecka. På ett stort
antal seminarier diskuterades hur långt
den svenska vården kommit när det gäller att utgå från patienten och dennes
behov, och vad som behöver göras på
kort och på lång sikt.
Och att det finns mycket att ta tag i
för vården stod klart på ett seminarium
arrangerat av den nya myndigheten
Vårdanalys. En studie genomförd av två
internationellt erkända forskare om i
vilken mån sjukvården är patientcentrerad visar att Sverige hamnar i strykklass
jämfört med ett tiotal andra länder.
Patientmakt är också ordet på modet
i regeringskansliet, som just nu inväntar
ett betänkande från den statlige utredaren Johan Assarsson kring en samlad patientlagstiftning. På ett seminarium om
lyckade projekt med patientcentrering
i regi av Centrum för personcentrerad
vård vid Göteborgs universitet (GPCC),
klargjordes att ökad patientmakt är en av
de viktigaste politiska frågorna:
– Mycket av det vi gör handlar om att
flytta makt och beslutsbefogenheter till
patienterna. Vi har pratat om patientmakt hur länge som helst men nu börjar
det hända saker, sade Lena Furmark,
politiskt sakkunnig hos socialminister
Göran Hägglund.
Ett seminarium med Kommissionen
för Jämlik Vård, tillsatt av läkemedelsindustrin, adresserade frågan om patientmaktens betydelse för jämlik vård.
– Det viktigaste för att skapa förutsättningar för en mer jämlik vård är att lyfta makten från landstingen till patienten, sade
kommissionens ordförande Ilija Batljan.
7
Almedalen 2012: Patientmakt
Ökad patientmakt för jämlik vård
Starkare ställning för patienter
gentemot vården, och centrumbildningar över landstingsgränserna för fler diagnosområden än
cancer. Det är några av förslagen
som Kommissionen för Jämlik
Vård, tillsatt av LIF – de forskande läkemedelsföretagen, lade
fram vid ett seminarium.
Kommissionen har sedan januari 2012 gjort en oberoende
analys av omfattningen på
ojämlikheter inom vården. Och
den rapport som kommissionen
tagit fram visar liksom andra
tidigare granskningar att vården i dag på många punkter
inte lever upp till hälso- och
sjukvårdslagens portalparagraf
om god vård på lika villkor för
hela befolkningen. Vid seminariet i Almedalen presenterade
man olika förslag som enligt
kommissionen kan leda till en
mer jämlik vård.
– Det viktigaste för att skapa
förutsättningar för en mer jämlik vård är att lyfta makten från
landstingen till patienten, sade
kommissionens ordförande Ilija
Batljan, tidigare oppositionslandstingsråd i Stockholms läns
landsting (s),
De fyra förslag kommissionen lägger fram är:
– Stärk patientens ställning
i sjukvården: Svenskar har
i dag ganska dålig kunskap
om vilka patienträttigheter
som finns. En undersökning
visar exempelvis att endast
hälften känner till rätten till
second opinion. Okunskapen
har också en socioekonomisk
dimension där utsatta grupper
har lägst kunskap och tillgång
till information.
– Sjukvårdens organisation
måste stärkas: Olika priori8
teringar och förutsättningar i
de 21 landstingen förstärker
ojämlikheterna. Kommissionen
föreslår att högspecialiserad
vård inom flera diagnosområden koncentreras till centrumbildningar över gränserna,
enligt den modell för regionala
cancercentrum som nu skapas.
– Tillgången till läkemedel
måste fortsätta att ses som en
viktig del av sjukvården:
I dag omprövas TLV:s subventionsbeslut av läkemedel ute
i landstingen. Kommissionen
vill att konsekvenserna av
detta utreds ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
– Sverige måste stärka positionen som forskningsintensivt
och innovationsvänligt land:
FAKTA
Patienten eller landstinget – vem
ska ha makten i svensk sjukvård?
Arrangör: Kommissionen för Jämlik
Vård & LIF
Medverkande: Ilija Batljan,
ordförande, Kommissionen för
Jämlik Vård. Johnny Munkhammar,
riksdagsledamot, Kommissionen
för Jämlik Vård och Moderaterna.
Anders Henriksson, landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar läns
landsting, Socialdemokraterna.
Pia Kinhult, regionstyrelsens
ordförande Region Skåne, Moderaterna. Mef Nilbert, professor,
Medicinska fakulteten i Lund.
Elisabeth Wallenius, patientföreträdare, föreningen Sällsynta diagnoser. Lars Adaktusson, moderator.
Kontaktperson: Anders Blanck, VD,
LIF, 0702 15 43 07,
[email protected]
www.lif.se
Nya läkemedel, behandlingar
och medicinsk teknik introduceras långsammare i Sverige
jämfört med andra länder. Kommissionen vill att staten ska ha
en tydligare och starkare roll.
En panel av politiker, läkare
och patientföreträdare diskuterade rapportens slutsatser och
vad som behöver göras för att
komma tillrätta med ojämlikheterna inom vården. Samstämmigheten var stor kring
att patientens makt måste öka
i förhållande till sjukvården.
Riksdagsledamoten Johnny
Munkhammar (m)*, märkt av
sin cancersjukdom, menade att
vårdvalet trots bristerna är en
bra början:
– Vårdvalet har kortat köerna
och förbättrat tillgängligheten
tack vare att man själv får välja.
Liksom Johnny Munkhammar lyfte Mef Nilbert, professor
och cancerläkare från Lund,
fram ett socioekonomiskt perspektiv, det vill säga att grupper
med lägre utbildning och svagare ekonomi får sämre vård. Hon
pekade på att ojämlikheterna
leder till att 3 000 patienter dör
i cancer varje år i onödan.
– Jag tror att någonting går
snett i mötet mellan läkaren
och patienten. Vi väljer sämre
behandling till lågutbildade.
Bättre information till patienter
är bra, men det kommer framför allt högutbildade personer
ha nytta av, sade Mef Nilbert.
Anders Henriksson (s),
landstingsstyrelsens ordförande
i Kalmar län och Pia Kinhult
(m), regionstyrelsens ordförande i Skåne, pekade båda på
att sjukvårdens organisation
utgör ett betydande hinder för
att patienter i realiteten ska
kunna få större inflytande. Pia
Almedalen 2012: Patientmakt
Ilija Batljan, tidigare oppositionslandstingsråd i Stockholms läns landsting (s).
Kinhult menade att strukturen
från gamla militärsjukhus finns
kvar än i dag:
– Vi har ju hierarkier som om
vi vore en officersstab. Utbildningarna för läkare och sjuksköterskor befäster detta, och vi
politiker blir som fabrikschefer
för en produktionsapparat. Det
måste till ett paradigmskifte.
Elisabeth Wallenius från
föreningen Sällsynta diagnoser
lyfte också fram att sjukvårdens
organisation och struktur gör
det svårt att förverkliga talet om
starkare ställning för patienten.
En annan panelfråga gällde
de regionala ojämlikheter som
finns över landet. Panelen var
överens om att de sex regionala
cancercentra som nu byggs
upp är rätt väg att gå. Modellen
med samarbete över landstingsgränserna kan även användas för annan högspecialiserad
vård. Kommissionen för Jämlik
Vård vill att konsekvenserna
av ojämlik tillgång till läkeme-
del utreds, en åsikt som delades av Pia Kinhult.
– Jag tror det krävs en utredning. Det saknas i dag förtroende mellan parterna, statliga
myndigheter och landsting
och regioner. Inte heller på
vårdgolvet inom landstingen är
man överens. Vi har inte fått in
läkemedel i sjukvården utan vi
hanterar det i ett stuprör bredvid, sade Pia Kinhult.
*Johnny Munkhammar avled den 13 augusti
2012 till följd av sin cancersjukdom.
9
Almedalen 2012: Patientmakt
Patient som partner sparar pengar och hälsa
En befolkning som lever längre,
fler som lever med sina sjukdomar, höga ambitioner men
begränsade resurser – utmaningarna för hälso- och sjukvården
kan tyckas stora.
Genom att på ett strukturerat
sätt göra patienten mer delaktig
i sin egen vård går det både att
korta vårdtiderna och samtidigt
öka kvaliteten på vården, visar
ett flertal forskningsprojekt vid
Centrum för personcentrerad vård
vid Göteborgs universitet (GPCC).
Men det handlar om en kulturrevolution, där vården utgår
från den viktigaste personen i
vårdkedjan – patienten – i stället för sjukprocessen.
– Det är helt nödvändigt att vi
tänker om i sjukvården. Vi kan
inte ha det här sättet att vårda.
Det är oerhört kostsamt och
ger ingen tillfredsställelse för
den enskilde, konstaterar Inger
Ekman, centrumföreståndare
för GPCC.
Två avklarade studier vid
centret visar på tydliga ekonomiska vinster om patienten
involveras mer i sin egen vård.
I en av studierna fick patienter
med kronisk hjärtsvikt, och vars
tillstånd nyligen försämrats, personcentrerad vård under hela
sjukhusvistelsen. Resultatet var
att vårdtidens längd minskade
med en tredjedel. I en annan
studie med äldre patienter som
fått en höftledsfraktur halverades antalet vårddagar.
– Det är ju stora ekonomiska
vinster, i den studien där vi
halverade höftledsvårdtiden
är det 200 miljoner kronor,
nöjda patienter och inga återinläggningar. Det tror jag är en
drivkraft, kommenterade Inger
Ekman vid seminariet med
10
titeln Framtidens vård – patienten som resurs.
GPCC är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som
bildades 2010 med stöd av
regeringens strategiska satsning
på vårdforskning. Målet är att
ställa om all sjukvård till personcentrerad. Det centret gör är
bland annat att mäta hur det ska
gå till. Utgångspunkten är att
patienten är fullt involverad och
insatt i sin egen vård. Senast 24
timmar efter inläggning ska patienten och personalen tillsammans ha diskuterat och upprättat en vårdplan för vad som ska
hända de kommande dygnen.
I höst startas en skräddarsydd
vårdavdelning i Sahlgrenska
universitetsjukhusets (SU) regi,
där all vård blir personcentrerad.
– Vårdens uppgift är att tillhandahålla så bra vård som möjligt
oavsett resurser. Vi har länge
efterlyst hur vi kan arbeta på
annat sätt och det ska bli fantastiskt roligt att dra igång en
testavdelning, sade Ann-Marie
Wennberg, områdeschef och
medlem i ledningsgruppen
för SU.
Målet är att ändra vårdkulturen så att patienten inte är ett
passivt objekt.
– Siffrorna talar för sig själva.
I den värld vi lever i är resurserna ändliga samtidigt som vi
vill göra så mycket vi kan för
patienterna, slog hon fast.
Att vården måste involvera
patienterna i större utsträckning rådde det stor enighet om
bland seminariepanelen. Lena
Furmark, politiskt sakkunnig
hos socialminister Göran Hägglund, påpekade att ökad patientmakt är en av de viktigaste
politiska frågorna på hälso- och
sjukvårdsområdet.
– Mycket av det vi gör handlar
om att flytta makt och beslutsbefogenheter till patienterna.
Vi har pratat om patientmakt
hur länge som helst men nu
börjar det hända saker.
Ett steg är det hälsokonto som
regeringen hoppas lägga förslag
om i tid före valet 2014. Genom
att göra det tekniskt säkert att
spara och överföra information
om den egna medicinska hälsan
och faktorer som påverkar
hälsan ska patienterna bli mer
delaktiga i sin egen vård.
FAKTA
Framtidens vård – Patienten
som resurs
Arrangör: Centrum för
personcentrerad vård vid
Göteborgs universitet (GPCC)
Medverkande: Inger Ekman,
professor centrumföreståndare,
Centrum för personcentrerad vård
vid Göteborgs universitet (GPCC).
Göran Stiernstedt, direktör
avdelningen för vård och omsorg,
Sveriges Kommuner & Landsting.
Ann-Marie Wennberg, professor
områdeschef, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset.
Lena Furmark, politiskt sakkunnig,
Socialdepartementet.
Håkan Hedman, ordförande,
Njurförbundet. Gunnar Preifors,
Strategic Public Affairs Director,
SCA. Daniel Forslund,
chefsstrateg vårdutveckling,
Vinnova. Ted Hesselbom,
museichef, Röhsska museet.
Kontaktperson: Jeanette Tenggren
Durkan, Projektsamordnare, GPCC,
0766 18 69 29,
[email protected]
www.gpcc.gu.se
Almedalen 2012: Patientmakt
Samarbete
mot skillnader
Gunnar Preifors, Göran Stiernstedt, Håkan Hedman.
– Syftet är att skapa en mer
engagerad medborgare som
håller sig undan vården i så stor
utsträckning som möjligt.
Håkan Hedman, ordförande i
Njurförbundet och hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin,
konstaterade att patientinflytande är något som patientrepresentanterna arbetat för länge.
– Patienten kan så mycket om
sin sjukdom och kan vara mer
delaktig i sin vård. Under mina
många år i vården har jag sett
hur många patienter är mer
kunniga än personalen.
Personalens inställning är
helt avgörande för att göra patienten till partner i stället för
passiv mottagare, konstaterade
Inger Ekman som tagit hjälp
av Ted Hesselbom, chef för
Röhsska museet i Göteborg.
Tillsammans har GPCC och
Röhsska tagit fram en interaktiv utställning som riktar sig
till vårdpersonal och som på
ett icke-pekpinnemässigt sätt
försöker ändra attityder.
– Alla tycker ju att de arbetar
med personcentrerad vård, därför att det betyder att jag lyssnar
på patienten. Men om personalen har en heteronormativ
utgångspunkt, en kristen eller
etnisk svensk förebild lyssnar
de kanske inte. Och då är det
mycket svårare att kommunicera, sade Ted Hesselbom.
Men vården står också på
tröskeln till en förändring som
kommer från patienterna själva
i och med att 40-talisterna börjar bli gamla, konstaterade han:
– De är många och de
ställer krav.
Är det för stora skillnader i
vården mellan olika delar av
landet? Den inledande frågan
på SKL:s seminarium ”Gemensamma lösningar – en
utmaning för rättvis vård” besvarades av panelens samtliga
medlemmar med ett ”ja”.
Göran Hägglund, socialminister, Mats Eriksson, ordförande
SKL:s sjukvårdsdelegation, Anders Henriksson, SKL:s styrelse och Marie Wedin ordförande
för Läkarförbundet, var eniga
om att skillnaderna i vården
mellan olika delar av landet är
för stora. Alla var eniga om att
problemet kräver gemensamma
lösningar mellan statlig och
regional nivå. Däremot var de
inte helt överens om arbetsfördelningen och vilken typ av
samverkan som är önskvärd.
Marie Wedin efterlyste en ökad
statlig styrning:
– Vi tror att vi måste röra oss
mot en nationell finansiering
av sjukvården där landstingen
är kvar som en utförare bland
andra. Vi måste förfina vårdgarantin så att den innehåller en
medicinsk prioritering.
Göran Hägglund såg däremot
inga skäl att ändra finansieringsmodellen men betonade
det önskvärda i att få in fler
utförare i systemet.
Och så rev han ner skrattsalvor när han med ett leende i
mungipan gav sitt recept för
ett framgångsrikt samarbete.
– Ett glatt humör och ett bra
baseballträ brukar leda till att
vi får bra överenskommelser.
Gemensamma lösningar- en
utmaning för rättvis vård
Arrangör: Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL
11
Almedalen 2012: Patientmakt
12
Almedalen 2012: Patientmakt
< Elizabeth Docteur.
Långt kvar till
patientcentrerad vård
Den svenska hälso- och sjukvården har mycket arbete kvar innan
man kan hävda att vården på
allvar är patientcentrerad. Myndigheten för vårdanalys presenterade vid ett seminarium en ny
utvärdering av två internationellt
ansedda forskare som i sin rapport pekar på ett flertal brister.
Professor Angela Coulter och
den internationella utvärderaren Elizabeth Docteur granskar
i sin rapport hur långt den
svenska sjukvården kommit
när det gäller patientcentrerad
vård i förhållande till tio jämförbara länder.
Resultatet från de fem
olika studerade kriterierna är
ur svensk synvinkel nedslående. När det gäller kriterier
som exempelvis i vilken mån
patientens individuella behov,
önskemål och värderingar respekteras, eller hur vårdgivare
samverkar för att säkerställa
kontinuitet, placerar sig Sverige i bottenskiktet. Även i
bedömningen av de övriga tre
kriterierna, som handlar om att
stärka patienterna genom kunskap, möjligheten att involvera
anhöriga i vården, och att ha en
helhetssyn som omfattar både
medicinska och icke-medicin-
ska aspekter, hamnar Sverige
i strykklass.
– Det finns mycket som Sverige kan förbättra när det gäller
att vården ska vara patientcentrerad. Sverige faller inte väl ut
i de fem kriterier där vi kunnat
göra internationella jämförelser
utan placerar sig oftast som
tionde av elva länder. Sverige
ligger oftast långt efter de bästa
länderna, sade Elizabeth Docteur i sin presentation av den
preliminära rapporten.
– Sverige har ett internationellt
rykte som ett land där jämlik
behandling av medborgare är
centralt. Det var ett ingångsvärde för mig i det här arbetet.
Därför var det förvånande
att det finns så stora regionala skillnader i hur patienter
behandlas. Konflikten med
principen om jämlikhet är
verkligen en utmaning. Man
borde kanske klargöra hur stora
skillnader som är acceptabla,
sade Elizabeth Docteur.
Forskarna ger i sin rapport
sex rekommendationer för
hur patientcentreringen
kan öka inom svensk hälsooch sjukvård:
– Säkerställ att lagstiftningen
för att stärka patienters ställning efterlevs.
– Möjliggör för patienten att
vara medaktör i sin egen vård.
– Engagera och involvera patienter och patientföreträdare
i beslut om hälso- och sjukvårdens utveckling. >>
FAKTA
Varför lyssnar inte vården
på patienten?
Så kan vi bli bäst i Europa
Arrangör: Myndigheten för
vårdanalys
Medverkande: Johan Assarsson,
särskild utredare, Patientmaktsutredningen. Angela Coulter,
professor, Oxford University.
Elizabeth Docteur, internationell
utvärderare. Maria Gardsäter,
patient och projektledare.
Fredrik Lennartsson, myndighetschef, Vårdanalys. Stig Lindahl,
patient. Sara Riggare, patient och
forskare, Sveriges Läkarförbund.
Marie Wedin, ordförande, Sveriges
Läkarförbund. Per Gunnar Holmgren, moderator, Vårdanalys.
Kontaktperson: Per Gunnar
Holmgren, Vårdanalys,
0705 55 23 01,
[email protected]
www.vardanalys.se
13
Almedalen 2012: Patientmakt
Efter mätning
kommer maktförskjutning
Inom några år väljer patienter
vårdcentral delvis på grundval
av medicinska resultat. Trenden
går mot en ökad öppenhet med
kvalitetsmätningarnas resultat,
men vården måste fundera över
vilka resultat som är relevanta för
medborgarna när de ska välja.
Mätningar av medicinsk
kvalitet är grunden för att
medborgarna ska kunna göra
ett informerat val. Förutsatt
att resultaten från mätningarna
görs tillgängliga. Om detta var
talarna på seminariet arrangerat
av läkemedelsföretaget
Sanofi eniga.
– Vi måste mäta, mäta, mäta och
analysera vad vi mätt. Vi måste
stimulera fler enheter att gå
med i kvalitetsregistren, menade Magnus Kåregård, medicinsk
rådgivare åt Region Skåne.
Och så måste resultaten
publiceras. I dag finns redan
resultat i såväl nationella kvalitetsregister som i landstingens
egna verksamhetsanalyser.
Men de görs inte tillgängliga,
varken för medborgare eller för
politiker. Dag Larsson, socialdemokratiskt oppositionsråd
i Stockholms läns landsting,
beskrev sina svårigheter att
få fram uppgifter om vilka
enheter i Stockholm som är bra
på diabetesvård.
– Jag kan kanske förstå att man
inte vill berätta vilka vårdcentraler som är dåliga, men jag
förstår inte varför man inte vill
berätta vilka som är bra. Jag
kan som medborgare få reda
på hur många liter bensin en
vårdcentral gör av med men
hur många läkare som jobbar
där är hemligt. Det är absurt ur
ett patientmaktsperspektiv.
Talarna trodde dock att de
medicinska resultaten inom ett
par år kommer att utgöra en
Magnus Kåregård, medicinsk rådgivare åt
Region Skåne.
Långt kvar
(forts) – Fortsätt stödja insatser
för att uppnå samverkan och
kontinuitet i vården.
– Utforma uppföljnings- och
mätverktyg som avspeglar
patientens prioriteringar.
– Förstärk insatser för att följa
upp graden av patientcentrering.
Johan Assarsson, som just
nu leder den statliga patientmaktsutredningen med uppgift
att ta fram förslag på en sammanhållen patientlag, deltog i
ett panelsamtal efter presentationen. Han såg rapporten som
ett mycket viktigt bidrag till
14
det kommande betänkandet.
Han blickade tillbaka på ett
arbete med en vårdvision för
Region Skåne för tio år sedan.
Visionen tog sikte på vad dagens patient skulle kräva:
– Vi pratade då om den informerade patienten, som var delaktig i vården och som krävde
en samordnad vård. En patient
som var mer rörlig i att söka
vård. Men dessa problem finns
ju fortfarande kvar. Att involvera patienten i beslutsfattandet
är kanske en del av lösningen,
sade Johan Assarsson.
I arbetet med den kommande samlade patientlagstiftningen har han bland annat
tittat på huruvida lagen om
patientsäkerhet fått genomslag
inom vården. Det handlar enligt Assarsson om att se till att
en myndighet får till uppgift
att följa upp lagen, att SKL får
en samordnande roll, och att
landsting och regioner ständigt
jobbar med sitt ledarskap.
– Men det är i mötet mellan
sjuksköterskan, läkaren och
patienten som mycket avgörs.
Hur jämlikt blir det mötet?
Almedalen 2012: Patientmakt
grund för patienternas val. En
maktförskjutning till patienterna som en naturlig följd av
att kvalitetsjämförelser blir offentliga. För det måste de bli,
ansåg talarna.
Anders Åkesson (mp), regionråd i Region Skåne menade
att ”vi inte ska vara rädda för
att publicera öppna jämförelser” men betonade att vården
måste fundera över vilka resultat som är relevanta för medborgarna när de ska välja. Han
fick medhåll av Jonas Andersson (fp), oppositionsråd Västra
Götalandsregionen.
– Vi behöver bättre konsumentupplysning till patienterna. Alla de indikatorer som
vårdcentralerna mäts på är inte
intressanta för medborgarna, sa
Jonas Andersson, som trodde
att i vinter kommer medicinska
resultat att börja publiceras i
Västra Götaland.
Jonas Andersson tog därefter
upp frågan om varför nischade
vårdcentraler lyser med sin
frånvaro i vårdvalets Sverige.
Han menade att det finns
tendenser till ökad nischning,
men att den långsamma specialiseringen delvis kan kopplas
till vårdcentralernas historiska
ovana att tänka på intäkter.
– Vårdcentralerna har tidigare
alltid vetat vilken budget de
har. Så det är ett nytt sätt att
tänka, att om man specialiserar
sig så kan man dra till sig fler
patienter och få högre intäkter.
Dag Larsson framhöll att en
ökad profilering innebär att
det faktiskt finns något att välja
på i ett vårdvalssystem.
Larsson uttryckte en önskan
om vårdcentraler specialiserade
på de stora folksjukdomarna
och ett ökat samarbete med
patientorganisationer.
– Att till exempel Diabetesförbundet lokalt får utse vilka de
tio bästa vårdcentralerna är bra
för deras medlemmar.
Anders Lönnberg, Diabetesorganisationen i Sverige, menade
att vården inte alltid lyssnar:
– Sjukvården är tyvärr inte en
lärande organisation, utan en
budgethanterande organisation. Kunskapsutvecklingen
måste gå fortare – och kunskapen måste tillämpas i vården.
FAKTA
Varför får medborgaren ingenting
veta? Varför nischar sig ingen i
vårdvalets Sverige?
Arrangör: Sanofi
Medverkande: Mats Eriksson
(m), Regionråd och ordförande
sjukvårdsdelegationen, Region
Halland och SKL. Dag Larsson (s),
Oppositionsråd, Stockholm Läns
Landsting (SLL). Jonas Andersson
(fp), Oppositionsråd, Västra Götalandsregionen. Anders Åkesson
(mp), Regionråd, Region Skåne.
Carina Nordquist-Falk, Chef hälsovalskontoret, Region Skåne.
Henrik Almkvist, Chefsläkare på
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
SLL. Anders Lönnberg, Ordförande, Storstockholms diabetesförening Diabetesorganisationen
i Sverige. Henrik Hammar, senior
adviser, moderator.
Kontaktperson: Susanne Steen,
Regional market access manager,
sanofi, 0702 17 98 81,
[email protected]
Henrik Thoursie, Regional market
access manager, sanofi,
0702 60 30 97,
[email protected]
Det måste man ständigt jobba
med och det är inget man
löser med lagstiftning, sade
Johan Assarsson.
Marie Wedin, ordförande för
Läkarförbundet, tyckte att rapporten var tankeväckande och
såg en förklaring till bristen på
patientcentrering i att vi satsat
för lite på primärvården, jämfört
med exempelvis i Danmark:
– I Danmark väljer man en
husläkare i princip för hela
livet. När man känner trygghet
och tillit behöver man kanske
inte heller så mycket informa-
tion, sade Marie Wedin.
Sara Riggare är forskare vid
Karolinska Institutet kring
patienter och kroniska sjukdomar och drabbades själv i
mycket tidig ålder av Parkinsons sjukdom, hon betonade
att patientcentrering är viktigare för personer med kroniska
sjukdomar, och att patienter
också har ett eget ansvar:
– Det handlar inte bara om att
ha rätt till saker utan också om
att ta ansvar. Attitydförändringar behövs både hos patienter
och vårdpersonal. Vi som pa-
tienter måste ta mer ansvar för
vår egen hälsa för att vi ska få
mer att säga till om, sade hon.
Fredrik Lennartsson, chef
för Vårdanalys, utlovade att
myndigheten ska arbeta för
att få fram fler och bättre sätt
att kontinuerligt mäta vårdens
patientcentrering:
– Här behövs metodutveckling.
Vi kommer att ta på oss ett
ansvar att ta fram och vidareutveckla ramverk och metoder för
att fånga upp patienters och brukares perspektiv på hälso- och
sjukvården, sade Lennartsson.
15
Almedalen 2012: Patientmakt
16
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Tema:
Äldrevård &
Funktionsnedsättning
Omsorgen om äldre och funktionshindrade var ett hett ämne i årets upplaga av
Almedalsveckan. Mer än 100 seminarier
berörde äldrefrågor i en eller annan form.
Efter förra höstens Caremadebatt
hade det varit naturligt att vänta sig heta
diskussioner om vinstintressena i vården,
men frågan om vem som utför vården
visade sig, åtminstone i Almedalen, vara
tämligen okontroversiell. I stället handlade diskussionerna mer om vårdens
kvalitet och ökat inflytande över den egna
vården. Eller som Annelie Nordström,
Kommunals ordförande, sa vid ett seminarium om framtidens äldreomsorg:
– Jag är för valfrihet. Jag vill välja vem som
gör nedre toalett på mig, sen vilket företag
personen jobbar på, det skiter jag i.
I det stora hela fanns det en stor samstämmighet. Sverige behöver en god äldrevård och -omsorg, bättre kvalitetsuppföljningar och ny teknik som kan frigöra
tid för hemtjänst- och omsorgspersonalen.
Men det går trögt på sina håll. Även om
kommunerna ser att behoven av välfärdsteknologi ökar bland de äldre, så anger
62 procent ekonomiska skäl till varför de
inte satsar på den nya tekniken.
Fast visst finns det tecken på att det går
framåt. Sedan kvalitetsregistret SeniorAlert introducerades har trycksåren på
kommunala äldreboenden minskat från
14 till 11,5 procent. Och att samtal och
promenader kan minska förskrivningen av
psykofarmaka till dementa visar arbetet
på Silverängens äldreboende i Trelleborg.
17
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Trögt för ny teknik inom äldreomsorgen
Ny teknik inom äldreomsorgen
kan innebära att tid kan frigöras
för hemtjänst- och omsorgspersonal att ägna sig åt de äldre. Men
det går trögt för kommunerna
att införa modern kommunikationsteknik. På ett seminarium
diskuterades vad som behövs för
att utvecklingen ska ta fart.
Utgångspunkten för seminariet var Hjälpmedelsinstitutets
undersökning om i vilken mån
kommunerna använder och
tillhandahåller ny teknik inom
äldreomsorgen. Undersökningen visar att kommunerna är
positiva till att införa ny teknik,
och de flesta kommuner ser att
behoven av välfärdsteknologi
kommer att öka hos äldre, anhöriga och i personalgrupperna.
Under flera år har en rad
olika projekt, exempelvis med
kommunikationsrobotar som
den så kallade ”giraffen”, visat
hur ny teknik kan underlätta
för äldre utan att kostnaderna
skjuter i höjden. Men ändå går
Annika Strandhäll.
18
utvecklingen ute i kommunerna mycket trögt. Som skäl för
det anger 62 procent av kommunerna i undersökningen att
ekonomin är för ansträngd. 34
procent av kommunerna pekar
på att bristande kompetens är
ett hinder, medan 17 procent
anger teknikrädsla.
– Det är något som släpar efter.
Vi har tekniken, den finns och
den fungerar, men den sprids
inte, konstaterade seminariets moderator Hans Winberg,
generalsekreterare vid Leading
Health Care.
Att så många kommuner
angav bristande ekonomi som
skäl förvånade Staffan Werme,
ordförande i SKL:s beredning
för primärvård och äldreomsorg. Han såg snarare bristen på
kunskap om vad ny teknik kan
innebära som ett stort hinder för
utvecklingen. Det är också en
fråga om värderingar, menade
han, och riktade kritik mot den
rådande synen kring bemanning inom äldreomsorgen:
– Synen på bemanning inom
äldreomsorgen riskerar gå helt
fel väg. Den säger att vi ska
göra precis det vi alltid gjort
på precis samma sätt, i dag och
i morgon och om 15 år. Den
diskussionen skulle i stället
kunna breddas till att fundera
på hur vi ska arbeta. Att vi har
en ständig förändring där vi
hela tiden lägger in mer teknik,
sade Staffan Werme.
Han efterlyste mer samarbete mellan staten och SKL där
man gemensamt funderar över
hur man kan hantera utvecklingen genom gemensamma
projekt. Det som kan vara bekymmersamt för kommunerna
är höga initialkostnader när ny
teknik ska införas, något som
kommunsektorn och staten
borde kunna dela på, ansåg
Staffan Werme.
Anders Ekholm, analyschef
på Socialdepartementet, tog
upp att det är ganska komplicerat att genomföra förändringar, något som man ska ha
respekt för. Han såg inte ekonomin som det stora problemet
för att införa modern teknik
inom äldreomsorgen. Det rör
sig oftast om ganska små investeringar som relativt lätt kan
räknas hem.
– Men det är en komplicerad
väv som måste hänga ihop. Om
man inför förändringar genom
ny teknik påverkar det andra i
systemet. Därför tror jag på lokala fullskaliga projekt. Personal
och brukare måste få experimentera, sade Anders Ekholm.
Anders Ekholm pekade på
att statens roll när det gäller att
FAKTA
Välfärdsteknologi lindrar
äldrechocken
Arrangör: Hjälpmedelsinstitutet
Medverkande: Hans Winberg,
generalsekreterare, Leading Health
Care. Anders Ekholm, analyschef,
Socialdepartementet.
Staffan Werme, ordförande, SKLs
beredning för primärvård och
äldreomsorg. Annika Strandhäll,
förbundsordförande, Vision.
Kontaktperson: Magdalena
Marklund, Hjälpmedelsinstitutet,
08-620 17 71,
[email protected]
Johanna Grönkvist, Hjälpmedelsinstitutet, 08-620 18 33,
[email protected]
www.hi.se
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Staffan Werme, ordförande, SKLs beredning för primärvård och äldreomsorg
få fart på teknikutvecklingen
inom äldreomsorgen är att vara
en katalysator. Undersökningen
från Hjälpmedelsinstitutet såg
han som ett exempel på kunskapsspridning. Andra sätt är
att stödja forskning och utveckling av nya tekniker och metoder, exempelvis via Vinnova.
– Men vill man förändra något
så är det i mikrosystemet, i
mötet mellan människan och
professionen detta ska ske. Det
måste göras på lokal nivå, sade
Anders Ekholm.
Annika Strandhäll, ordförande för fackförbundet Vision,
menade att nyckeln till framgång ligger i att involvera medarbetarna inom äldreomsorgen.
Hon sade att det finns många
exempel på införande av olika
IT-system där man inte tillräckligt involverat den personal
som ska använda tekniken.
– Jag tror inte äldreomsorgen
är teknikfientlig på grund av
att det är kvinnodominerade
arbetsplatser. Däremot skulle
man kunna vända på det. Är det
så att införande av ny teknik
inte är självklart eftersom det är
kvinnodominerat? Det kanske
inte är självklart att utrusta
hemtjänstassistenter med en
ipad, sade Annika Strandhäll.
19
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Arbetsmarknaden stängd för
psykiskt sjuka
En större öppenhet och mer
kunskap är avgörande för att
få fler människor med psykiska
funktionshinder ut i arbetslivet.
– Vi är bra på att få folk med
brutna armar och ben att komma
tillbaka till arbetet. Baksidan är
att vi inte är lika bra på att få
människor med psykiska sjukdomar att komma tillbaka, sade
socialförsäkringsminister Ulf
Kristersson (M) vid ett seminarium om hur arbetsmarknaden ska
bli tillgänglig för människor med
psykisk ohälsa.
Psykiska funktionshinder fanns
förstås i det gamla industrisamhället också, men ingen
tog någon direkt notis om det
eftersom det inte utgjorde ett
uppenbart hinder för arbetet,
konstaterade Kristersson.
– I dag har väldigt många fler i
Sverige arbeten som bygger på
mycket social interaktion, högt
tempo, ständiga förändringar
och flexibilitet. Och det är inte
alltid de egenskaper som är
mest lämpade för en del av de
personer som har psykiska diagnoser. Så det ställer både krav
på arbetet och på att hjälpa till.
– När jag är på mitt dystraste
humör tror jag att den enda
kompetens som räknas i dag
är social kompetens, tillade
han och lockade fram skratt
från publiken.
Det finns uppskattningsvis
70 000-80 000 svenskar som
har svåra psykiska tillstånd.
Även om öppenheten kring
psykisk ohälsa blivit större är
det fortfarande stigmatiserande och många drar sig för
att anställa personer med
psykiska diagnoser.
20
– Min önskedröm är att den
öppenhet vi i dag ser också ska
vända sig mot arbetsmarknaden.
Kan man få hjälp att göra rätt i
många andra avseenden borde
man kunna få hjälp att hitta precis rätt arbetsuppgifter som jag
givet mitt funktionshinder kan
klara, sade Ulf Kristersson.
Mycket av oviljan att anställa
människor med funktionshinder
handlar om okunskap, resonerar
Per Larshans, hållbarhetschef på
Max hamburgerrestauranger.
– Vi står inför en jätte-förändring där organisationerna
måste tänka annorlunda när de
rekryterar, sade han.
I början av 2000-talet hade
hamburgerkedjan stora rekryteringsproblem. Det var i slutet
av IT-eran och alla unga ville
bli miljonärer, som Per Larshans konstaterar. Tillsammans
med arbetsförmedlingen och
Samhall tog företaget fram en
lösning för att hitta rätt individ
till rätt uppgift.
– Vi såg att det inte räckte med
att slussa in personer, man
måste också förbereda arbetsplatsen och cheferna.
I dag har kedjan ungefär
160 personer med olika typer av funktionsnedsättning
anställda som restaurang- och
serveringsvärdar.
– Max och andra arbetsgivare
gör stora insatser. Jag önskar
att andra arbetsgivare insåg att
det inte är så svårt. Vi vill att
färre ska in i förtidspensionssystemet och att fler tar sig ut,
kommenterade socialförsäkringsministern.
Vad krävs då för att skapa
fler jobb för människor med
psykiska funktionshinder?
Ett av Arbetsförmedlingens
utvecklingsområden handlar
om att vara ute mer och träffa
arbetsgivare, berättade Henrietta Stein, chef för avdelningen
för rehabilitering till arbete.
– Vi tecknar väldigt mycket
överenskommelser med ett
stort antal arbetsgivare som
handlar just om att våga anställa
personer som befinner sig långt
från arbetsmarknaden. Vi såg
i kampanjen Se kraften att arbetsgivare som en gång anställt
en person med funktionsnedsättning gärna anställer fler.
Egentligen skulle det behövas
en ryggsäck med pengar som
följer med varje individ, funderade Ing-Marie Wieselgren,
psykiatrisamordnare på Sveriges
Kommuner och Landsting.
FAKTA
Önskas: ett normalt liv!
Arrangör: Janssen
Medverkande: David Eberhard,
Överläkare inom psykiatri.
Pär Larshans, Hållbarhetschef,
MAX hamburgersrestauranger.
Per Torell, Ordförande, Schizofreniförbundet. Ulf Kristersson (M),
Socialförsäkringsminister.
Ing-Marie Wieselgren,
Psykiatrisamordnare, Sveriges
Kommuner och Landsting.
Marcus Sandborg, Patient.
Henrietta Stein, Chef för Avdelningen rehabilitering till arbete,
Arbetsförmedlingen.
Kontaktperson: Anna Käll,
Public Affairs Leader, Janssen,
08-626 50 29, [email protected]
www.janssen.se
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Ing-Marie Wieselgren, Ulf Kristersson, David Eberhard, Pär Larshans, Henrietta Stein, Marcus Sandborg, Per Torell.
– Min dröm är att vi ska se att
de flesta människor har någon
arbetsförmåga och ta tillvara
den. Och att vi skulle våga hitta
särlösningar. Personer som behöver mycket stöd och hjälp är
ju inte särskilt attraktiva varken
hos oss i landstingen eller socialtjänsten. Enda sättet skulle
vara om den som har mycket
behov av hjälp har mycket att
betala med. Då skulle vi, tror
jag, kunna få ganska många
människor i någon typ av arbete, sade Ing-Marie Wieselgren.
Även om myndigheterna de
senaste åren har varit rätt duktiga på att hjälpa vuxna att få ett
arbete istället för förtidspension
så gäller det inte unga människor, konstaterade Ulf Kristersson. Det finns 26 000 unga
förtidspensionärer i Sverige.
Gruppen växer med 6 000 varje
år. En orsak är att systemet där
unga får aktivitetsersättning
istället för studiestöd under
skoltiden innebär en direkt
rekrytering till förtidspension.
En av dem som känner av
konsekvenserna med att fastna
i förtidspension är Marcus
Sandborg. Han insjuknade i
schizofreni för 12 år sen och
har skrivit en bok om sina
erfarenheter. I dag arbetar han
deltid i egna firman med att
hålla föreläsningar.
– Det har varit ett arbetssätt
som funkar för mig, jag går in
och jobbar i korta perioder och
sedan är jag ledig flera dagar.
Med en halv förtidspension
som ger honom 3 000 kronor i
månaden efter skatt är det inte
lätt att försörja en familj med
två barn. Om man insjuknar
när man är ung och inte har
hunnit ha så stor inkomst så
är man dömd till fattigdom,
påpekade han.
– Ni pratar ju om att få in människor i arbetslivet, men hur
ska man kunna ta del av det sociala rummet när man är fattig?
frågade Marcus Sandborg med
adress till Ulf Kristersson.
21
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Viktigt förebygga ohälsa hos äldre
Det behövs en förebyggande
hälsovård för människor över 65,
anser Vårdförbundet.
Upp till pensionsåldern har de
flesta företagshälsovård. Men
som pensionär händer ingenting
förrän man blir sjuk. Och då är
man oftast multisjuk, konstaterade Vårdförbundets ordförande
Sineva Ribeiro, när förslaget
presenterades i Visby.
Söker man vård först när man
fått ett symptom kan det vara
för sent att arbeta förebyggande, för oftast har man flera
diagnoser med sig när man väl
söker vård, resonerar hon. Ett
hälsosamtal per år kan räcka
långt den första tiden för att
uppmärksamma risker som en
begynnande KOL, överkonsumtion av läkemedel, högt
blodtryck och fallskador.
– 700 000 kostar en lårbensfraktur. Ett hälsosamtal kostar 600
kronor, sade Sineva Ribeiro.
Sådana hälsosamtal erbjuds
alla som fyllt 65 och tillhör
någon av de 13 vårdcentraler i
Göteborg som ingår i projektet
Seniorhälsan. Projektet är
en del av Västra Götalandsregionens satsning på de mest
sjuka äldre.
– I det arbetet har vi träffat
massor av människor som
säger: Men vi då? Varför gör ni
inget hälsofrämjande för oss?
Ni gör bara något när vi blir
sjuka, berättade Ann-Christine
Baar som är områdeschef för
primärvården i Göteborgs stad.
Alla som fyllt 65, 70 och 75
bjuds in till ett hälsosamtal
med en distriktssköterska.
Från och med 80 erbjuds besök
en gång om år. Patienter i riskzonen slussas vidare till den
ordinarie primärvården.
22
– Det låter jättebra, tyckte
barn- och äldreomsorgsminister
Maria Larsson (KD).
Hon hänvisade till att det pågående projektet De mest sjuka
äldre fångar upp behovet och
vikten av förebyggande insatser.
– Då är det primärvården som
kommer mycket i fokus och
som måste ta sig an uppgiften
att jobba förebyggande och
komma med livsstilinsatser.
Här kommer Socialstyrelsens
riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder att bli viktiga,
sade Maria Larsson.
Behovet av förebyggande
hälsoarbete är i grunden ingen
kontroversiell fråga, konstaterade Göran Stiernstedt, chef
för avdelningen för vård och
omsorg på SKL.
– Men man ska ha respekt för
FAKTA
Mer kunskap, inte fler händer
Arrangör: Vårdförbundet
Medverkande: Maria Larsson,
barn- och äldreminister,
Regeringen KD. Sineva Ribeiro,
ordförande, Vårdförbundet.
Göran Stiernstedt, direktör och
chef för avdelningen vård och
omsorg, Sveriges Kommuner och
Landsting. Ann-Christine Baar,
områdeschef primärvården,
Göteborg Stad. Lars Jederlund,
moderator.
Kontaktperson: Linnéa Lilja,
projektutvecklare,
Vårdförbundet, 070-2945277,
[email protected]
Alf Lindberg, kommunikationschef,
Vårdförbundet, 070-541 18 84,
[email protected]
www.vardforbundet.se
att det är skillnad på hälsoekonomi och budgetekonomi.
Minskade kostnader för ohälsa leder inte till några stängda
vårdavdelningar, påpekade han.
– Och även om man är friskare
längre så kommer utgifterna
någon gång.
Vårdförbundets beräkningar
visar att det kommer att saknas
300 distriktssköterskor år
2050, en bedömning som delas
av SKL.
– Jag tror att man ska passa på
att se över hela sjuksköterskeutbildningen. Den behöver
anpassas till modern, kanske
mer hälsoinriktad sjukvård,
säger Göran Stiernstedt.
Också framtidens brist på
geriatriker lyftes fram som
ett problem.
– Jag tycker att landstingen
borde inrätta fler specialisttjänster inom geriatriken. Vi
har bett Socialstyrelsen titta på
förslag hur vi kan stärka den
geriatriska kompetensen. Det
gäller naturligtvis läkarna, men
jag tror också att det handlar
om sjuksköterskorna, sade
Maria Larsson.
Ett annat problem är att äldrevården regleras av två huvudmän och i två lagar, påpekade
Karl-Erik Olsson, ordförande
i Sveriges Pensionärsförbund,
SPF, som satt i publiken.
– Vi har en hälso- och sjukvårdslag och en socialtjänstlag. Den ena är skriven för
landstingen och den andra för
kommunerna. Ingen är skriven
för oss.
Han fick medhåll av Göran
Stiernstedt och Sineva Ribeiro.
– Det är ett hinder i dag. Som
medarbetare och sjuksköterska
i äldrevården stöter man ofta
på problem som hänger sam-
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Vi 3
1. Vilken är den viktigaste
vårdfrågan för dig?
2. Vilken är den viktigaste
vårdfrågan i Almedalen?
3. Vad betyder Almedalen för vården?
Anders Lönnberg (s), SLL
1. Utvecklingen för life
science-sektorn i Sverige.
2. Patientmakt – hur ska
den realiseras?
3. Almedalen betyder ganska
mycket. Det är enda stället där man
kan prata utanför rollerna. Det har
man nytta av året om.
Lars-Erik Holm, GD Socialstyrelsen
1. Ojämlikheter inom sjukvården.
2. Hur staten ska kunna kunskapsstyra hälso- och sjukvården.
3. Almedalen betyder en hel del. Här
diskuteras frågor utan positioneringar. Man för samtal som skapar bättre
förståelse mellan olika aktörer.
Ann-Christine Baar, Maria Larsson, Sineva Ribeiro.
man med den dubbla lagstiftningen. När går det över i en
sjukvårdande insats? Det kan
våra medlemmar fundera över,
sade Ribeiro.
Men Maria Larsson såg inget
egentligt problem med att
vården regleras både i Socialtjänstlagen och Hälso- och
sjukvårdslagen.
– Det är inte ett hinder i sig,
men det skulle kanske
underlätta om vi förde dem
närmare varandra.
Göran Hägglund (kd), socialminister
1. Vården av de mest sjuka äldre,
samt frågan om vinster i vården.
2. Att förbättra vården för de mest
sjuka äldre.
3. Det är en fantastisk mötesplats för
människor från helt olika håll som
alla bryr sig om sjukvården. Här finns
samtalen. Almedalen är framför allt
en träffpunkt.
23
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Svårt välja äldreomsorg utifrån kvalitet
De flesta äldre vill själva välja
vem som ska hjälpa dem i hemmet, och hur den hjälpen ska se
ut. Men bara en dryg tredjedel
av kommunerna har i praktiken
valfrihet i hemtjänsten. Och vad
som är ett bra val är inte lätt
att veta.
En undersökning som Vårdföretagarna gjort som presenterades vid ett seminarium visar
att 82 procent av allmänheten
tycker att det är viktigt eller
mycket viktigt att själv eller för
anhörigs räkning kunna välja
hemtjänst eller boende.
– Ingen kan egentligen säga
nej till valfriheten, det är självklart att vi vill välja när vi blir
äldre. Men det måste finnas
något att välja mellan, och man
måste kunna välja tryggt,
sade Ann Johansson, som är
ledamot i förbundsstyrelsen
för Vårdförbundet.
Vårdföretagarnas undersökning visar att sju av tio aktiva
väljare inte fått någon information alls inför valet. Ska det gå
att välja måste kommunerna
24
redovisa jämförelser av kvalitetsmätningar och brukarundersökningar, framhåller
organisationen.
– Det finns inget som heter
skälig äldreomsorgsnivå.
Det tycker vi är knepigt, sade
Siv Nordqvist som är ordförande i bransch äldreomsorg inom
Vårdföretagarna.
Det senaste årets debatt om
äldreomsorgen har gjort människor mer oroliga, enligt Vårdföretagarnas undersökning. Nu
säger 78 procent att de är oroliga
över att inte få den äldreomsorg
de behöver i framtiden. När
organisationen ställde samma
fråga för tre år sedan var det 68
procent. Siv Nordqvist efterlyser
register som ger en tydlig bild av
hur äldreomsorgen är, och som
innehåller uppgifter över sociala
insatser i hemtjänsten.
– Jag bedömer att ungefär
85 procent av alla insatser vi
utför handlar om sociala
omsorgsinsatser.
Senior alert, Svenska demensregistret och palliativregistret är tre av de kvalitetsre-
gister som tar upp aspekter på
äldrevården. Många omsorgsindikatorer saknas dock i kvalitetsregistren, konstaterade
Ann Johansson.
En annan nackdel med kvalitetsregistren är att det finns
en fördröjning i rapporteringen
som gör att resultaten ibland
snabbt blir inaktuella, framhöll
Barbro Westerholm, socialpolitisk talesman för folkpartiet.
– Och det som är kvalitet för
en person kanske inte är det
för en annan. Vi är alla individer, sade hon.
Valet av hemtjänst kompliceras av att det för de flesta inte
blir aktuellt förrän livssituationen ändrats.
– Det är inte så lätt att tänka
hemtjänstföretag innan man fått
sin stroke, sade Sven Erik Wånell, direktör på Äldrecentrum.
Han konstaterade att ännu
svårare att välja är det för den
som bor i vård- och omsorgsboende. En tredjedel av omsorgstagarna svårt att ta till sig
kunskap och att reflektera
över valmöjligheten.
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
< Ann Johansson, ledamot i
förbundsstyrelsen för Vårdförbundet.
– Det är inte alltid enkelt val
om någon annan ska tänka in
vad som är bäst för mig. Och så
är det svårt, nästintill omöjligt
att avgöra vad som är ett bra val.
Särskilda konsument-vägledare för äldre och ett uppföljningssystem där för särskilda
boenden enligt engelsk modell
där boenden graderas efter skalan 1-3, är några av hans förslag.
Äldreomsorgen ingen vanlig
marknad, påpekade Ann Johansson. Som kund har man ingen
reklamationsrätt och är alltid i
underläge. Vårdförbundet vill
införa kompetenskrav på äldreomsorgen, både i omsorgen,
sjukvården och rehabiliteringen.
Valfriheten inte automatiskt
kvalitetsdrivande. Oftast väljer
man utifrån vad andra berättat,
framhöll Sven Erik Wånell.
FAKTA
Hur väljer vi omsorg efter kvalitet
om ingen mäter den?
Arrangör: Vårdföretagarna,
Vårdförbundet och Äldrecentrum
Medverkande: Barbro Westerholm,
Socialpolitisk talesperson, Folkpartiet. Lilian Virgin, fd gruppledare
riksdagen, Socialdemokraterna.
Ann Johansson, Förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet. Sven Erik
Wånell, Direktör, Äldrecentrum.
Siv Nordqvist, ordf bransch
Äldreomsorg, Vårdföretagarna.
Kontaktperson: Erik Kjellin,
Projektledare/kommunikatör,
Vårdföretagarna, 072 22 868 77,
[email protected]
Linnéa Lilja, Projektutvecklare,
Vårdförbundet, 08 14 77 92,
[email protected]
www.vardforetagarna.se
Bättre vård för
de mest sjuka äldre
Ett halvår efter överenskommelsen mellan SKL och Socialdepartementet om satsningen på en
sammanhållen vård och omsorg
för de mest sjuka äldre går det
nu att se resultat.
– Satsningen har fått fäste ute
i landet, sa Eva Nilsson Bågenholm, nationell äldrsamordnare
på Socialdepartementet.
Mycket har hänt inom samtliga
fem områden i överenskommelsen, berättade Eva Nilsson
Bågenholm. Överblicken över
läget i landet har förbättrats,
mycket tack vare kvalitetsregistren på området.
Socialstyrelsen har tidigare
varit kritisk mot att den svenska äldreomsorgen inte jobbar
systematiskt med fall, trycksår
och undernäring. Sedan kvalitetsregistret SeniorAlert introducerades har läget förbättras.
I dagsläget är 94 procent av
alla kommuner med i registret
och det finns resultat som visar
att förekomsten av trycksår på
kommunala äldreboenden har
minskat från 14 procent till
11,5 procent
– Översatt i människor betyder
det att ungefär 2 000 personer i
den svenska äldreomsorgen inte
har behövt få trycksår det senaste året, sa Maj Rom, Sveriges
Kommuner och Landsting.
Flera goda exempel lyftes
fram under seminariet, däribland Silverängens äldreboende
i Trelleborg som minskat
förskrivningen av psykofarmaka
genom att systematiskt registrera och följa upp symptom och
behandling i BSPD-registret,
Beteendemässiga och psykiska
Eva Nilsson Bågenholm.
symptom vid demens. Ett annat
exempel är avdelning 353 på
Östra sjukhuset/Sahlgrenska
Universitetssjukhuset i Göteborg som genom att Palliativregistret upptäckt brister i vården
för patienterna i livets slutskede. I dag är hundra av landets
kommuner och åtta landsting
med i Palliativregistret.
En annan framgång är att
mer än 500 vårdcentraler deltar
i Svenska Demensregistret, en
tiodubbling på ett år.
För målet sammanhållen
vård, konstaterade Maj Rom
att det finns ”många visioner,
men ganska litet väl genomförda arbeten i praktiken”.
– Men här har vi börjat mäta
och börjar få bättre koll på läget.
Barn- och äldreminister Maria Larsson var optimistisk:
– Vi har en kort tid på oss att
svänga en jätteorganisation,
men det har hänt otroligt
mycket redan.
Nu eller aldrig! Så förbättrar vi
vården och omsorgen för de mest
sjuka äldre
Arrangör: Socialdepartementet
och SKL
25
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Ideologisk debatt trots samsyn
Debatten kring privata vinster
och kvalitetsbrister inom äldrevården utgjorde ramverket när
Vårdföretagarna och Kommunal
höll ett gemensamt seminarium
om hur Sverige kan få världens
bästa äldreomsorg år 2030.
De visioner som respektive organisations ordförande målade upp
var samstämmiga på flera punkter – men debatten blev ändå
ganska ideologiskt präglad.
Annelie Nordström och Göran
Fredriksson, ordförande för
Kommunal respektive Vårdföretagarna, såg båda en äldreomsorg år 2030 som till fullo utgår
från den enskildes behov. En
äldreomsorg där vårdkvalitet
och personalens kompetens
är det viktiga. Driftsformen är
heller ingen särskiljande fråga.
Kommunal säger ja till privata
vinster inom välfärden och var
emot ett beslut på LO-kongressen i juni om att verka för
en icke-vinstprincip inom vård,
skola och omsorg.
– För oss i Kommunal är det
alltid kvalitet som kommer
i första hand, driftsformer
kommer längre bak. Men vi
har samtidigt nu under några
år experimenterat med olika
system och vi har inte en bra
infrastruktur och regelverk på
plats, sade Annelie Nordström.
Göran Fredriksson såg framför sig en äldreomsorg där vinster inom vården i framtiden
inte längre är en stridsfråga.
Han hoppades att ett system
med äldrepeng skulle var fullt
ut infört med samma förutsättningar för alla vårdgivare. Han
hoppades också att det 2030
finns en nationell uppfattning
över vad som är god kvalitet.
– Jag hoppas att det finns
26
tydliga riktlinjer för vad man
vill ha ut, och att det är kvalitet
i tjänsterna som belönas och
ingenting annat, sade Göran
Fredriksson.
Han fick direkt mothugg av
Daniel Suhonen, chefredaktör
på vänstertidskriften Tiden,
som varnade för att Vårdföretagarnas vision leder till ett
nytt klassamhälle.
– Det här är ett mycket obehagligt perspektiv. Samhället ska
då stå för ett slags grundpaket
inom välfärden. Den som vill
ska man då alltså kunna betala
extra för en dusch, betala extra
för en promenad, extra för att
helt enkelt kunna ha ett värdigt
liv. Det blir en mycket obehaglig samhällsmodell om den inte
regleras. Det är ett nytt klasssamhälle och det är inte så långt
borta. Om nedskärningarna
fortsätter kommer snart sådana
krav. Vi måste därför vara vaksamma, sade Daniel Suhonen.
Han var också starkt kritisk
till framtida finansieringsgap
som bland andra SKL räknat
fram, som innebär att framtida
intäkter inte kommer att räcka
för att finansiera vårdbehoven
hos Sveriges snabbt åldrande
befolkning. Det är en myt,
sade Daniel Suhonen och
menade att gapet bygger på att
man inte kan höja skatten. Enligt honom har skatterna sänkts
med 260 miljarder sedan 1990,
och de kan mycket väl höjas
för att rädda välfärden.
I panelen fanns också Sara
Beicher, som skrivit boken
”Jag jobbar egentligen inte
här” om sina erfarenheter av
att till och från under en tioårsperiod jobba som vårdbiträde
inom äldreomsorgen. Hon lyfte
fram att högre löner och bättre
arbetsvillkor måste till om alla
tal om att äldrevården är viktig
ska ha någon trovärdighet.
– Jag skulle vilja kunna äta min
lunch i fred, hinna gå och kissa,
inte behöva bli inkallad min
lediga helg, slippa delade turer
och slippa minutregistrering,
sade Sara Beicher.
Ett helt annat perspektiv
kom från Catharina Tavakolinia, som efter decenniers
erfarenhet som undersköterska
inom äldreomsorgen startat
egen verksamhet som privat
vårdgivare inom äldreomsorgen. Stockholm stads införande
av lagen om valfrihet och
äldrepengsystem har enligt
FAKTA
Hur får vi världens bästa
äldreomsorg?
Arrangör: Kommunal och
Vårdföretagarna
Medverkande: Annelie Nordström,
Ordförande, Kommunal.
Göran Fredriksson, Styrelseordförande, Vårdföretagarna.
Sara Beicher, Debattör och
författare till boken ”Jag ska
egentligen inte jobba här”.
Ingrid Hjalmarsson, Utredare,
Äldrecentrum. Daniel Suhonen,
Chefredaktör, Tiden. Eva Cooper,
Projektledare välfärd. Catharina
Tavakolinia, VD, Kavat vård.
Stig-Björn Ljunggren, Moderator.
Kontaktperson: Helena Söderlind
Paues, Press/opinion, Kommunal,
0722478417, [email protected]
Erik Kjellin, Projektledare/
kommunikatör, Vårdföretagarna,
072 22 868 77,
[email protected]
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Catharina Tavakolinia inneburit att hon kan driva en verksamhet med högre vårdkvalitet
och med bättre löner och
villkor för anställda.
– Jag är redan i framtiden och ni
andra är någon annanstans. Jag
uppvaktas av entreprenörer från
hela landet, men många kommuner säger nej till att införa
lagen om valfrihet. Vi måste få
till en nationell äldrepeng, sade
Catharina Tavakolinia.
Annelie Nordström konstaterade att Kommunal och
Vårdföretagarna är överens om
ganska mycket. Men att det
samtidigt finns mycket att göra.
Hon pekade på orimligheten i
att en bilmekaniker som vårdar
bilar tjänar i genomsnitt 3 000
kronor mer i månaden än en
undersköterska som vårdar en
gammal människa. Men valfrihet är ingen stridsfråga:
– Jag är för valfrihet. Jag vill
välja vem som gör nedre toalett
på mig, sen vilket företag personen jobbar på, det skiter jag
i, sade Annelie Nordström.
27
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
Vi 3
Äldres depression
styvmoderligt behandlad
Kognitiv beteendeterapi är lika
verkningsfullt för människor upp
till 80 som för yngre. Men trots
att depression och ångest är
vanligt bland äldre behandlas de
oftare bara med psykofarmaka.
Varför det är så diskuterades vid
seminariet Självmord är inget
värdigt slut, arrangerat av den
nationella äldresamordnaren Eva
Nilsson Bågenholm.
Utgångspunkten för seminariet
var en rapport från Socialstyrelsen tidigare i år som visar
att psykiskt sjuka äldre inte
får tillgång till specialiserad
öppen- och slutenvård i samma
utsträckning som yngre, och
att äldre oftast bara behandlas
med läkemedel.
– Det finns en allmän samhällelig attityd att äldres sjukdomar
är något man får ta, konstaterade
Mårten Gerle, sakkunnig i psykiatrifrågor på Socialstyrelsen.
Depression är inte en normal
del av åldrandet, betonade flera
deltagare i seminariet. Men
precis som för andra åldersgrupper innebär förändringar,
som att lämna arbetslivet eller
förlora närstående och vänner,
en riskfaktor. Thomas Floxmo,
samordnare för det öppenvårdsbaserade äldrepsykiatriska teamet i Borås, konstaterade
att de psykiatriska sjukdomarna ofta överskuggas av alla
andra sjukdomar hos den äldre.
28
– Man söker inte för att man
har depression.
Teamet, som består av
sjuksköterskor och en läkare,
gör framför allt hembesök
till personer över 70 år med
depressionssjukdomar.
– Alla vi besöker får samtalsbehandling. Vi stirrar oss inte
blinda på att alla ska ha KBT,
men de flesta är i behov av
både KBT och läkemedel. Vår
känsla är att 95 procent av dem
vi träffar blir bättre.
Vården måste fokusera mer
på sambandet mellan kroppssjukdomar och psykiska
sjukdomar, framhöll Ingvar
Karlsson, överläkare och ordförande i Svensk förening för
äldrepsykiatri. Enligt honom
visar studier att dödligheten
i andra sjukdomar ökar 2-3
gånger om man är deprimerad.
Hans slutsats är att det behövs
en screening för depression,
likt den för diabetes.
– Jag brukar lära ut att det första man ska göra är att skapa en
god kontakt, sedan fråga: Känner du dig glad eller ledsen?
Tycker du att livet är värt att
leva? På det viset får man en
snabb screening om det finns
en depression med i bilden.
Självmord är inget värdigt slut.
Hur säkerställer vi att äldre får den
vård och stöd de behöver?
Arrangör: Socialdepartementet
1. Vilken är den viktigaste
vårdfrågan för dig?
2. Vilken är den viktigaste
vårdfrågan i Almedalen?
3. Vad betyder Almedalen för vården?
Annelie Nordström,
ordförande Kommunal
1. Omsorgen av våra äldre.
2. Omsorgen av våra äldre.
3. Den betyder att fler får
insikt om olika aktörers tankar
och resonemang.
Roger Molin, vårdvalssamordnare,
Socialdepartementet
1. Utveckling av vårdvalet.
Det handlar om ett helt nytt sätt
att styra sjukvården.
2. Samma som fråga 1 eftersom jag
har ett regeringsuppdrag att genomföra detta.
3. Almedalen är vitaliserande.
Här sker möten som annars aldrig
hade ägt rum.
Lena Furmark, politiskt sakkunnig
hos socialminister Göran Hägglund
1. Att en gång för alla flytta makten
från systemet till köksbordet, medborgaren och patienten.
2. Samma svar som ovan.
3. Almedalen är ett väldigt värdefullt
forum för att klara svåra frågor:
att mötas, mingla och ha samtal.
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
29
Almedalen 2012: Äldrevård & Funktionsnedsättng
30
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
Tema:
Forskning & Innovation
De senaste åren har larmrapporterna
duggat tätt kring hur forsknings-nationen
Sverige tappar mark mot andra länder,
framför allt inom klinisk forskning. Beskedet från AstraZeneca i februari i år om
nedläggning av den neurovetenskapliga
forskningsenheten i Södertälje var inget
som förvånade folk i branschen, men
det satte fart på forskningsdebatten och
ökade förväntningarna inför den forskningsproposition som regeringen ska
lägga fram i höst. Detta satte också avtryck i Almedalen där forskningsfrågorna
var mer framträdande än tidigare år.
Det övergripande budskapet från
flera seminarier var att en nationell samling
behövs för att Sverige ska kunna återta
förlorad mark, och för att den forskande läkemedelsindustrin åter ska förlägga forskning här. Utbildning är en nyckelfråga.
– Industrin rör sig dit där det finns bäst
utbildade människor, som Anders Ekblom, forskningsdirektör på AstraZeneca, konstaterade på ett seminarium
arrangerat av Vinnova.
Läkemedelsindustrin lyfter ofta fram
att deras intresse för olika länder också
hänger samman med intresset för att
använda de nya läkemedel som forskas
fram. På ett seminarium presenterades
en jämförelse med Danmark, som i högre grad använder nya läkemedel.
Ett område där samling behövs på
bred internationell nivå är utvecklandet
av nya antibiotika för att komma tillrätta
med det växande problemet med resistenta bakterier. Vem som ska stå för den
dryga notan för att forska fram antibiotika som ska användas så lite som möjligt,
det återstår att lösa.
31
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
Trögt i portgången
för nya läkemedel
Det går trögt i Sverige när nya innovativa läkemedel lanseras och ska
introduceras i sjukvården. Danmark behandlar i betydligt högre grad
patienter med nya läkemedel, framhöll läkemedelsindustrin vid
ett seminarium. Men från landstingshåll lyftes fram att gamla och
billigare läkemedel oftast är tillräckligt bra.
På uppdrag av LIF – de forskande läkemedelsföretagen,
hade analysföretaget IMS
Health inför seminariet gjort
en analys över användningen
av nya läkemedel i Sverige
respektive Danmark. Analysen
omfattar dels användningen av
cancerläkemedel, dels av nya
innovativa läkemedel totalt
sett. Båda dessa jämförelser
visar att danska patienter i
betydligt högre grad behandlas
med nya innovativa läkemedel
än svenska patienter. Kostnaden för sådana läkemedel var
40 procent högre i Danmark
jämfört med Sverige 2011.
En förklaring till skillnaderna som lyftes fram under
seminariet är att danska sjukhus i hög utsträckning deltar i
kliniska läkemedelsprövningar
vilket medför att man känner
sig tryggare att använda läkemedlen när de väl nått godkännande. En annan förklaring
32
är att Danmark har ett system
med en särskild statlig finansiering av nya innovativa läkemedel. Företrädare för landstingssektorn och myndigheten TLV
avvisade dock tankarna på ett
sådant system i Sverige:
– Vi hade ju tidigare ett system med statlig finansiering
där läkemedel sågs som en fri
nyttighet. Självklart kommer
kostnaderna att öka med ett
sådant system, menade Bo
Claesson, sakkunnig i läkemedelsfrågor på SKL och ledamot
i den så kallade NLT-gruppen
som ger rekommendationer till
landstingen kring vissa
nya läkemedel.
Bo Claesson förde fram att
de nya läkemedel som lanseras
ofta endast är marginellt bättre
än de gamla generiska, och därmed billigare, läkemedel som >>
Thord Redman, TLV , Bo Claesson, SKL, >
Magnus Thyberg, SLL.
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
33
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
Trögt
(forts) används i sjukvården.
– Gapet i ökade kostnader blir
ofta för stort mellan dessa nya
läkemedel och äldre läkemedel
som hjälper de flesta patienter,
sade Claesson.
Mycket av diskussionerna
vid seminariet rörde att Sverige
i dag har ett ganska otydligt
system när nya läkemedel godkänts för användning och subvention. ”Ordnat införande” är
ett begrepp som tolkas på olika
sätt. Magnus Thyberg, chef
för läkemedelsenheten inom
Stockholms läns landsting,
såg det som ganska naturligt
att landstingen är försiktiga
med användningen av ett nytt
läkemedel. Det gäller att väga
möjligheter med risker och att
identifiera vilka patienter som
bör erbjudas behandling.
När ett nytt läkemedel lanseras finns inget facit och ingen
konsensus i form av nationella
riktlinjer från Socialstyrelsen,
framhöll han.
– Det är en utmaning. I
början av ett läkemedels livscykel kommer det också att
finnas skillnader i användning
mellan landstingen. Det kan
man inte komma ifrån, sade
Magnus Thyberg.
Anders Blanck, VD för LIF,
pekade på att Sverige under
många år haft en nedåtgående
trend i användning av nya
läkemedel. I dag är det endast
sju procent av de totala läkemedelskostnaderna som gäller
läkemedel som funnits högst
fem år på marknaden. Han
konstaterade också att Danmark, trots en högre användning av nya läkemedel, totalt
sett inte har högre läkemedelskostnader än Sverige.
– Vi inom industrin är övertyga34
de om att nya läkemedel generellt sett är bättre än gamla. Vår
roll är att hela tiden forska fram
nya läkemedel. Vi står också
inför ett paradigmskifte inom
forskningen där genombrott är
på väg inom flera områden. Det
är därför dags att vi i Sverige bestämmer oss för vart vi är på väg,
och klargör syftet med ordnat
införande, sade Anders Blanck.
Tord Redman, strateg på
myndigheten TLV, menade att
en väg framåt är att göra det
som utlovats i den nationella
läkemedelsstrategin; att analysera hur processen ser ut i dag
och därigenom hitta flaskhalsar
i systemet.
– Vi måste bli bättre på att följa
läkemedel i användning. Det
görs varken tillräckligt mycket
eller tillräckligt bra i dag. Men
det finns ingen given beslutspunkt när väl ett läkemedel är
godkänt, och heller ingen
som har ansvar för detta, sade
Tord Redman.
FAKTA
Varför får danskar bättre vård än
svenskar? Vem tar kontroll över
introduktionen av nya läkemedel?
Arrangör: LIFe-time.se, LIF – de
forskande läkemedelsföretagen
Medverkande: Bo Claesson, SKL.
Thord Redman, TLV.
Magnus Thyberg, SLL.
Anne Carlsson, Reumatikerförbundet. Anders Blanck, LIF. Bengt
Anell, IMS Health. Loth Hammar,
Moderator, SNS.
Kontaktperson: Anders Blanck, VD,
LIF, 0702 15 43 07,
[email protected]
www.life-time.se
Vi 3
1. Vilken är den viktigaste
vårdfrågan för dig?
2. Vilken är den viktigaste
vårdfrågan i Almedalen?
3. Vad betyder Almedalen för vården?
Stefan Carlsson, statlig utredare
1. Att hitta en bra balans mellan
statlig styrning och landstingens
självstyre i vårdfrågan.
2. Den statliga styrningen
3. Hela vårdsektorn kan mötas för att
byta åsikter på ett avslappnat sätt.
Marie Wedin,
ordförande, Läkarförbundet
1. Ojämlik vård.
2. Ojämlik vård. Det är dags att
föra upp den på bordet och prata
om den mer.
3. Vårdfrågorna får bra och stort
utrymme här. Vårdfrågor passar bra
för en sån här diskussion där både
patientföreträdare, företrädare för
professionen och politiker är samlade.
Barbro Westerholm,
socialpolitisk talesman (fp)
1. Att äldre människor känner att de
vågar bli ännu äldre.
2. Kvaliteten i vården och omsorgen
om äldre.
3. Att äldrevården och omsorgen
lyfts fram i mingel och seminarier.
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
Samling väg ur forskningskrisen?
I februari i år meddelade AstraZeneca att företaget lägger ner
forskningsenheten inom neurovetenskap i Södertälje. På ett seminarium var förslagen på lösningar
för att återta positionen som en
nation med en stark, forskande
läkemedelsindustri flera – men
det talades mer om nationell
samling och samordning än om
behovet av ökade resurser
Anders Ekblom, forsknings-direktör på AstraZeneca, redogjorde för sina tankar om vad som
krävs för att vända den negativa
trenden och stärka Sverige som
forskningsnation. Bland förslagen fanns en stark utbildning.
– Industrin rör sig dit där det
finns bäst utbildade människor.
Anders Ekblom nämnde
också att fakultetsmedlen till
universiteten inte borde vara så
hårt öronmärkta så att universiteten vågar satsa på forskning som är mer riskfylld. Han
nämnde också infrastruktur.
– Det räcker inte med virtuellt,
det behövs betong på marken.
Men det ska inte vara en regional diskussion utan en nationell
diskussion om hur tillgångarna
kan användas på rätt sätt.
Anders Ekblom tog också
upp frågan om att använda
upphandling för att handla upp
lösningar på problem som inte
har lösningar i dag. Mats Ulfendahl, Vetenskapsrådet, tog upp
strukturella betingelser på både
individnivå och systemnivå.
– Det måste finnas något som
gör det värt för personalen i
vården att bedriva forskning.
Och det dubbla huvudmannaskapet gör att huvudmännen
inte driver varandras frågor.
Anders W Jonsson, vice
ordförande centerpartiet och
Anders W Jonsson, vice ordförande centerpartiet och riksdagsledamot.
riksdagsledamot, såg också problem i det dubbla huvudmannaskapet och ville se en ökad
nationell samordning. Lars
Leijonborg, statlig samordnare
på utbildningsdepartementet,
höll inte med:
– Oavsett antal huvudmän kommer vi alltid ha gränsdragningsproblem, sade Lars Leijonborg.
Leijonborg hoppades på ett
”one-stop-shop-system” för den
kliniska forskningen i den kommande forskningspropositionen:
– För att man ska tycka det är
mödan värt att lägga klinisk
forskning i Sverige så borde
någon i Sverige se till att den
kliniska testning ni vill ha
kommer att genomföras.
Ylva Johansson (s), riksdagsledamot, önskade ett strategiskt samarbete med industrin:
– Man behöver komma
överens mellan staten, universiteten, huvudmännen och
industrin. Vi är för små för att
inte använda våra resurser gemensamt och komma överens
om spelreglerna.
Svensk medicinsk forskning
– en ny krisbransch?
Arrangör: Dagens Medicin, Vinnova
35
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
Underbehandling
av patienter
med risk för stroke
Om fler patienter behandlades med blodförtunnande läkemedel
skulle många slippa att drabbas av stroke. I dag får bara hälften av
patienterna med riskfaktor waranbehandling, samtidigt som det är
känt att risken för stroke är flerfaldigt högre.
I dag finns uppskattningsvis
180 000 personer i Sverige
som lever med förmaksflimmer. Men mörkertalet tros
vara stort då förmaksflimmer
ofta är asymtomatiskt, det vill
säga att patienten inte känFAKTA
Hur räddar vi fler förmaksflimmerpatienter från stroke!
Arrangör: Dagens Medicin och
Nycomed
Medverkande: Viveka Frykman,
överläkare kardiologkliniken,
Danderyds sjukhus. Dag Larsson,
oppositionslandstingsråd (S),
Stockholms läns landsting.
Lars Lööf, vice professor bitr
ordförande läkmedelskommittén,
Landstinget Västmanland.
Bo Claesson, chef gruppen för nya
läkemedelsterapier (NLT), Sveriges
Kommuner och Landsting.
Claes Hallert, överläkare docent,
Vrinnevisjukhuset Norrköping.
Maja Florin, moderator, Dagens
Medicin.
Kontaktperson: Maja Florin,
utvecklingschef, Dagens Medicin,
0706912439,
[email protected]
www.dagensmedicin.se/seminarier
36
ner av det. Varje år dör mellan
sex och sju tusen personer i
stroke på grund av förmaksflimmer, och kostnaderna för
vården till strokepatienter är ca
5 miljarder per år. Med blodförtunnande medel minskar
risken för stroke med ca 60–70
procent. Vid ett seminarium
diskuterades varför det finns en
betydande underbehandling av
dessa patienter.
– Vi ser bara toppen på ett isberg och antalet patienter med
förmaksflimmer ökar. I dag ser
vi en stor underbehandling
säger Viveka Frykman, överläkare vid kardiologkliniken på
Danderyds sjukhus.
Flera nya preparat är på väg
och de visar hittills goda resultat men används än så länge
inte på bred front. De nya
preparaten har många fördelar
bland annat är de lättare att ge
för att de är mindre känsliga
för att doseras exakt. De kräver
inte heller samma regelbundna
kontroller som behandlingen
med Waran gör. Nackdelen är
att de nya preparaten kostar
betydligt mer och att man inte
vet tillräckligt mycket om dem
ännu. Det finns heller inga effektiva motgifter vilket gör att
en akutoperation blir svår då
blodet inte kan koagulera.
Viveka Frykman, Dag Larsson, Lars Lööf.
– Det finns för många frågetecken kring de nya preparaten
vilket gör att de inte håller för
ett breddinförande, dessutom
skulle kostnaden öka då de är
mycket dyrare. Vi väntar nu på
att få in uppföljning så vi kan
se hur bra de nya preparaten
är, säger Bo Claesson Sveriges
Kommuner och Landsting.
En av anledningarna till att
bara hälften av patienterna med
riskfaktor behandlas med Waran
är att det finns en rädsla för
blödningar både hos patienterna och hos läkarna. Waran är ett
känsligt preparat att ge och det
är viktigt att ge rätt mängd. För
lite ger ingen effekt alls och för
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
mycket kan orsaka blödningar.
– Många patienter säger nej till
behandling med Waran och då
backar ofta läkaren. Min erfarenhet är dock att om man ger
tid till att förklara varför Waran
är bra och viktigt för patienten
säger de ofta ja. Man måste ha
tid för samtal och information,
sade Viveka Frykman.
En annan orsak till underbehandlingen kan vara att det
upplevs som jobbigt att regelbundet ta sig till en mottagning
för att kontrollera blodet. Därför
provas bland annat i Stockholms
läns landsting självmätning
hemma. Patienterna får själva
mäta och följa upp blodet och
rapportera in värdena till läkaren
som anpassar medicineringen.
För att komma åt det stora
mörkertalet diskuteras också
en bredare screening av befolkningen för att upptäcka patienter med riskfaktorer som högt
blodtryck och förmaksflimmer.
I Stockholm och Halmstad ska
man under fem år prova att
screena patienter för att sedan
utvärdera och se hur det påverkar patienternas prognos.
– Men screening är alltid ett
samhällsekonomiskt övervägande och vi screenar för alla
möjliga åkommor numera. Vi
får se vad denna utvärdering
ger, säger Bo Claesson.
Varje stroke kostar mycket
både av vårdens resurser och
i mänskligt lidande. Att förebygga stroke genom att ha koll
på blodtryck, blodfetter och ha
bra kostvanor är också viktigt.
Men med ökad kunskap om
Waran och andra preparat kan
även underbehandlingen åtgärdas och därmed kan antalet patienter som drabbas av stroke
minska avsevärt.
– Jag menar att det till stor
del är en utbildningsfråga
om vi ska få upp behandlingen
med waran. Vi behöver
öka kunskapen fram för allt
inom primärvården, menar
Viveka Frykman.
37
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
Björn Olsen, Linus Sandegren, Maria Abrahamsson, Johan Carlson >
Fler nya antibiotika
behövs mot
resistenta bakterier
Det behövs ett nytt antibiotikapreparat om året för all framtid om
vi ska klara att behandla infektioner. Ändå räcker inte det för
att förhindra problemet med antibiotikaresistens. Det behövs också
förändringar av en rad beteenden kring produktion och förskrivning
av antibiotika, avfallshantering och djuruppfödning.
Det var det enade budskapet från Uppsala universitets seminarium
om multiresistenta bakterier.
För bara några decennier sedan
trodde vi att infektionssjukdomarna var på väg bort men så är
inte fallet. En av orsakerna till
att det är allt svårare att behandla infektioner är den överanvändning och felanvändning
av antibiotika som förekommit
under många år.
Antibiotika är en naturprodukt som har funnits i årmiljoner, långt före människan
fanns. Dess mekanismer är
de samma i dag som alltid.
Mikroorganismer utkämpar ett
ständigt krig med varandra där
den starkaste överlever. Vår
flitiga användning har bidragit
till att allt fler bakterier i dag
har skydd mot antibiotika, de
är resistenta. Resistensen är
den stora utmaningen om vi
vill kunna transplantera organ,
38
operera knäleder, behandla
lunginflammation och cancer i
framtiden. Men människor i allmänhet har låg kunskap om hur
allvarligt det är att bakterierna
utvecklar resistens.
– Multiresistensen har inget
ansikte i dag. Den dagen en
känd person, exempelvis prins
Daniel med sin njurtransplantation, skulle drabbas av multiresistenta bakterier då skulle
alla säga: varför har ingen gjort
något? Det tiger still så länge vi
är friska, sade Björn Olsen, professor vid Uppsala Universitet.
Vi har dock varit förskonade
hittills i Sverige. I Afrika har
antalet dödsfall i antibiotikaresistens överstigit antalet döda
i HIV och malaria. I Kina och
Indien där mycket av den antibiotika vi använder produceras
är utsläppen så stora att vattnet
innehåller högre halter än vad
en antibiotikados ger i patientens blod.
I Grekland använder man
20 gånger mer antibiotika än
i Sverige.
– I Thailand och Brasilien
föder man upp kycklingar med
antibiotika som tillväxtpreparat
vilket är det mest sinnessjuka
sättet att använda vår främsta
men ändliga upptäckt, sade
Björn Olsen.
Landstingen i Sverige har jobbat i över tio år med att ta fram
handlingsplaner för hur man ska
hantera de utbrott av multiresistenta bakterier som sker då och
då, främst på sjukhusen.
– Generellt har vi en god
beredskap för att möta utbrott
av multiresistens och vi har en
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
ganska låg grad av resistensutveckling, sade Johan Carlsson,
generaldirektör vid
Smittskyddsinstitutet.
Ett av de grundläggande problemen är den komplexa bilden
kring resistensutvecklingen.
Det handlar både om beteendet vid förskrivning men också
om livsmedelskedjor, jordbruk,
djurhållning, produktionsvillkor
och bristande forskning för att
få fram nya antibiotika.
Idag finns ett fåtal läkemedelsbolag som forskar på
antibiotika. Prognosen är att
det kommer fram fyra-fem nya
preparat de närmaste åren. Om
dessa är tillräckligt bra vet man
inte ännu. Framöver räknar
experterna med att det behövs
ett nytt antibiotika per år för
att behandla multiresistenta
bakterier. Att ta fram ett nytt
läkemedel tar 10–15 år och
kostar stora summor. Enligt
branschorganisationen LIF – de
forskande läkemedelsföretagen,
finns inga incitament att ta fram
nya antibiotika då företagen inte
vet om de kan få avsättning för
läkemedlet. Nya antibiotika
ska användas i så liten grad som
möjligt för att inte skapa ny resistens och det betyder att priset
kommer att bli betydligt högre.
– Vi måste hitta nya mekanismer och nya sätt att betala för
att få fram nya antibiotika.
Vi ser exempel på att läkemedelsföretagen går ihop och
delar på investeringar och
forskningsresultat. Ett annat
sätt kan vara mer så kallade
Public Private Partnerships,
sade Anders Blank.
FAKTA
Stopp för nya operationer
– multiresistenta bakterier tar över!
Arrangör: Uppsala universitet
Medverkande: Gabriella Ahlström,
Moderator. Björn Olsen, Professor,
Uppsala universitet. Linus Sandegren, Forskare, Uppsala universitet. Anders Blanck, VD, Läkemedelsindustriföreningen. Bo Öberg,
Professor och grundare, Medivir.
Maria Abrahamsson, Debattör
riksdagsledamot. Johan Carlson,
GD, Smittskyddsinstitutet.
Kontaktperson: Siv Ohlsson,
Kommunikatör, Uppsala
universitet, 0701-679059,
[email protected]
www.uu.se/almedalen2012
39
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
Birgitta Rydberg (fp), ledamot landstingsstyrelsen SLL, Christina Åkerman, gd, Läkemedelsverket. >
Vidareutbildning kraftigt eftersatt
Svenska läkares fortbildning
minskar stadigt. Samtidigt ökar
kraven på kunskap för att kunna
ta tillvara möjligheterna med nya
medicinska behandlingar och
metoder. Krav på utbildning för
att behålla läkarlegitimationen är
ett förslag – som dock inte gillas
av alla.
Läkarförbundet genomför varje
år en fortbildningsenkät bland
sjukhusspecialister, distriktsläkare och läkare i chefsposition.
Enkäten visar att läkarna lägger allt mindre tid på kompetensutveckling: sedan 2005 har
tiden läkarna lägger på extern
fortbildning minskat från strax
över nio dagar per läkare och år
till strax över sju dagar år 2010.
Var tionde läkare uppger att de
inte deltar i någon extern fortbildning alls. Tiden för egen
fortbildning och internutbildning har också minskat över
tid och är nu i genomsnitt tre
timmar i veckan.
Detta samtidigt som den
medicinska kunskapsutvecklingen går snabbt och där
läkarnas kunskaper är en förutsättning för att kunna använda
nya metoder och läkemedel för
att få bästa möjliga effekt och
undvika att patienterna utsätts
för risker.
Resultaten i enkäten står
i kontrast mot Läkarförbundets miniminivå för en fullgod
fortbildning: tio dagars extern
fortbildning per år och en halv
dag i veckan för egen fortbildning/internutbildning. Detta är
grund för att utfärda en ”early
40
warning” om att kvaliteten i
vården riskerar att försämras i
framtiden, menade Läkarförbundets VD Håkan Wittgren:
– Vi tycker att man ska få in i exempelvis regelböcker för vårdvalet att utbildning ska följas upp.
Hälften av allmänläkarna deltar
i dag inte i någon internutbildning överhuvudtaget och det är
ingen bra reklam att sätta upp
på dörren: här inne bedriver vi
ingen internutbildning.
Men, poängterade Håkan
Wittgren, hos de organisationer
som har fortbildningsplaner så
är resultaten bättre.
Birgitta Rydberg (fp), ledamot landstingsstyrelsen Stockholms läns landsting, konstaterade att vården under de
senaste åren haft fokus på produktion, men att det behövs
uppföljningar också av utbildning. Hon öppnade också för
att fortbildning skulle kunna
vara ett krav för att läkarna ska
få fortsätta utöva sitt yrke.
Christina Åkerman, GD
för Läkemedelsverket, gjorde
en liknelse mellan läkare
och piloter:
– När du sätter dig i ett flygplan
så förutsätter du att piloten har
tillräckligt antal flygtimmar. På
samma sätt måste du som patient kunna lita på din läkare.
Peter Svensson, överläkare
på Skånes Universitetssjukhus
ville dock inte se ett recertifieringssystem baserat på utbildning, utan betonade vikten av
att verksamheternas ansvar för
utbildningsfrågan.
– Verksamheten ska leda
fortbildningen så att inte den
enskilda doktorn väljer alltför
mycket själv utan att ta hänsyn
till vilken utbildning som är
viktig för verksamheten. Verksamheten ska lägga en flerårig
plan över utbildning där de
enskilda specialisterna finns
med och man ska följa upp utbildningarna. Det gör man inte
i dag, sade Peter Svensson.
Christina Åkerman höll med:
– Mäter vi inte så sänder det
signaler att det inte är särskilt
viktigt. Varför inte lägga in utbildning i de öppna jämförelser
som görs?
FAKTA
Vågar man gå till doktorn?
Fortbildning eller söka på nätet?
Arrangör: Pfizer AB
Medverkande: Håkan Wittgren,
vd, Sveriges läkarförbund.
Birgitta Rydberg (fp), ledamot
landstingsstyrelsen SLL,
2:e vice ordförande i SKLs
sjukvårdsdelegation.
Christina Åkerman, gd,
Läkemedelsverket. Peter Svensson,
överläkare professor,
Skånes Universitetssjukhus.
Erik Blix, moderator.
Kontaktperson: Kerstin Falck,
chef Samhällskontakter,
Pfizer AB, 0768-892968,
[email protected]
Eva Eliasson, Affärsområdeschef
Onkologi, tel 08-55052812,
[email protected]
www.pfizer.se
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
41
Almedalen 2012: Forskning & Innovation
42
Almedalen 2012: Ledning & Styrning
Tema:
Ledning & Styrning
En het trend när det gäller hälso- och
sjukvårdens styrning är att landstingen
blir alltmer intresserade av att avhända
sig styrinstrument – genom att överlåta
styrningen till patienterna. Efter vårdvalet i primärvården vänds blickarna nu
mot Vårdval 2.0 – vårdval i specialistsjukvården. Längst har utvecklingen
gått i Stockholms läns landsting som
löpande inför nya specialistvårdval.
Regeringens samordnare av vårdval
inom specialistsjukvården, Roger Molin,
har till uppgift att stimulera till vårdval
inom specialistvården inom fler landsting. Han medverkade på ett antal seminarier där han beskrev fundamenten:
att patientens ställning gentemot vården
stärks, att etableringsfriheten ger möjlighet att frigöra det privata näringslivets
utvecklingskraft, samt att systemen ska
vara transparenta så att patienterna verk-
ligen kan jämföra olika vårdgivare.
Men läkare och patientorganisationer
är inte odelat positiva. På ett seminarium
kring hur vårdval kan påverka neurologin i Sverige diskuterades flera risker:
exempelvis att erfarna neurologer flyttar
ut från de stora universitetsklinikerna
vilket drabbar utbildningen av nya välbehövliga neurologer och den kliniska
forskningen, samt att bristen på neurologer gör vårdval till en skrivbordsprodukt:
– Vi måste först få något att välja på
innan vi kan införa ett val, konstaterade
neurologen Per Odin.
Ett annat seminarium tog upp en
annan trend där SLL också ligger i framkant, systemet med vårdcoacher som
fokuserar på att stötta och hjälpa sjukvårdens storkonsumenter. En utvärdering visar att vårdcoacherna minskar
inläggningsbehoven.
43
Almedalen 2012: Ledning & Styrning
Vårdval – hot eller möjlighet?
Både i regeringen och ute i
landstingen finns ett ökande intresse för att införa vårdval inom
specialistsjukvården. Samtidigt
finns bland både patientföreträdare och läkare en påtaglig oro
för att vårdvalet inom vissa specialiteter kan leda till problem
för forskning och för läkarnas
kompetensutveckling. På ett
seminarium diskuterades vad ett
vårdval inom neurologin kan få
för konsekvenser.
Utvecklingen av vårdval inom
specialistsjukvården drivs
främst av Stockholms läns
landsting, som redan infört
vårdval inom ett flertal områden. För neurologi i öppenvården planeras vårdval införas till
årsskiftet 2012/13. Vårdvalet
väntas innebära fler vårdgivare
för patienten att välja på, vilket
möjliggörs genom att neurologer flyttar ut från de stora
universitetsklinikerna till
egna mottagningar.
Samtidigt finns det en akut
brist på neurologer i Sverige.
Antalet neurologer är betydligt lägre än i andra jämförbara
länder, vilket under ett flertal
år lett till lång kötid för patienterna. Neurologerna är starkt
koncentrerade till universitetssjukhusen. Utanför de stora
klinikerna finns endast ett
fåtal läkare.
Kent Andersson, ledamot i
förbundsstyrelsen i patientorganisationen NHR, menade vid
seminariet att bristen på neurologer är det stora problemet.
– För mig är det inte bråttom
att vårdvalet genomförs. Det
som är bråttom är att patienten
får bra och rätt vård. Vårdvalet
kan ha både för- och nackdelar.
44
Våra medlemmar behöver få
tillgång till bromsmediciner
tidigt. En ung tjej som får MS
kan leva nästan normalt om
hon får bromsmedicin tidigt.
Men har man väl fått handikapp går det inte att ta tillbaka,
sade Kent Andersson.
Det som oroar företrädare
för professionen är bland annat
utbildningen av framtida neurologer, som i dag enbart ges på
universitetsklinikerna.
– Vad händer om man tappar
en del erfarna neurologer, som
flyttar ut från universitetsklinikerna. Vem tar då ansvaret för
utbildningen av nya neurologer
på kort och på lång sikt? Och
vad händer med den patientnära kliniska forskningen?
Där behöver man finnas nära
stora patientgrupper och
man behöver tillgång till den
infrastruktur som finns på de
större sjukhusen, sade Martin
Gunnarsson, ordförande för
Svenska neurologföreningen.
Regeringens samordnare för
utvecklat vårdval, Roger Molin, ska under tre år stimulera
utvecklingen av vårdval. Hans
uppdrag handlar om att se till
att landstingen successivt inför
vårdval inom alltfler specialistområden. Som en morot har
han 360 miljoner kronor att
fördela till landstingen. Roger
Molin var inte lika orolig för
konsekvenserna av vårdval
inom neurologin.
– Det riktigt nya inom svensk
hälso- och sjukvård är den starkare fokuseringen på patientrelaterade utfallsmått. Jag har
svårt att se någon motsättning
mellan detta och att verka för
fler neurologer. När landstingen utformar vårdval inom
specialistsjukvården är det
viktigt att systemet fokuserar
på att utvärdera hur det går för
patienterna. Inom exempelvis
MS kan man utvärdera hur
duktig en vårdgivare är utifrån
MS-patienternas gångförmåga,
eller efter graden av medverkan i arbetslivet, sade
Roger Molin.
Läkarförbundets ordförande
Marie Wedin sade att förbundet är i grunden positivt till
vårdval, men att det finns faror.
Hon föreslog att vårdval utformas så att en neurolog kan dela
sin arbetstid mellan en stor
universitetsklinik och en egen
FAKTA
Vårdval 2.0 – Jämlik vård
eller patientfälla?
Arrangör: BiogenIdec och
Neurologiskt handikappades
riskförbund
Medverkande: Roger Molin,
Nationell samordnare för vårdvalsmodellen, Socialdepartementet. Kenneth Johansson,
Ordförande för Socialutskottet,
Centerpartiet. Anders Lönnberg,
Landstingspolitiker, Socialdemokraterna.
Per Odin, Professor i neurologi,
Skånes universitetssjukhus.
Kent Andersson, Förbundsstyrelseledamot, NHR. Marie Wedin,
Ordförande, Sveriges läkarförbund.
Joakim Ramsberg, Vetenskapligt
ansvarig, Myndigheten för
vårdanalys.
Kontaktperson: Annette Andrén,
Associate Director External Affairs,
BiogenIdec, 0705 55 21 88,
[email protected]
Almedalen 2012: Ledning & Styrning
Roger Molin regeringens samordnare för utvecklat vårdval.
öppenvårdsmottagning.
Per Odin, professor i neurologi
vid Skånes universitetssjukhus
jämförde med systemet i Tyskland, där han varit verksam under många år. Där är tillgången
på neurologer betydligt bättre
och väntetiderna för patienterna korta.
– Fler neurologer är en betydligt viktigare fråga för neurolo-
gin än vårdval. Vi måste först få
något att välja på innan vi kan
införa ett val, sade Per Odin.
Kenneth Johansson (c), avgående ordförande i riksdagens
Socialutskott, påminde om att
vårdvalet inom primärvården
hanterats på ett klokt sätt av
landstingen. Detsamma gäller
för steg två i vårdvalet.
– Regeringens uppdrag till
Roger Molin är att utveckla det
här i en lugn fin takt och det
ska bygga på lokala förutsättningar. Former för utbildning
och forskning ska man självklart
ha löst innan man inför vårdval. Men mer patientmakt och
valfrihet är för mig ett viktigt
led i att säga att vården till för
patienten och inte för doktorn,
sade Kenneth Johansson.
45
Almedalen 2012: Ledning & Styrning
Hur kan idéburen vård växa?
Famna, organisationen för nonprofit vård och social omsorg,
bjöd in Göran Hägglund till ett
samtal om förutsättningarna för
de som vill driva idéburen vård
och omsorg utan vinstutdelning.
En enig panel ser att LOV, Lagen
om valfrihet, skapar möjligheter,
men samtidigt är bristen på kapital, krångliga regler och allt för
höga ambitioner tydliga hinder.
– Idéburen vård har mycket
att tillföra samhället genom att
ni också förmedlar en tydlig
värdegrund, klargjorde Göran
Hägglund redan i seminariets
första minut.
Vi vet också vilka svårigheter ni har att få kapital. Vi vill
titta på hur det offentliga kan
underlätta, t ex bidra med instrument så att bankerna bättre
kan pröva idéburna organisationers kreditvärdighet.
Famnas ordförande Lotta
Sävström välkomnade Göran
Hägglunds förslag:
Våra medlemmar går inte till
jobbet för att tjäna pengar, utan
för att vi vill förverkliga våra
idéer. Men pengar är förstås
viktigt också för oss och kapitalbristen är ett av flera problem,
inte minst för de alldeles nystartade, sade Lotta Sävström.
Sven Göran Algotsson är
verksamhetschef på Skogsgården Hajdes på Gotland. Han
uppmanade Göran Hägglund
att se över Lagen om offentlig
upphandling som försvårar
för många att ta sig in på
vårdmarknaden.
Det finns ett Moment 22
inbyggt för oss som driver nonprofitrörelser. För att få tillstånd
måste man ha en ledning och
en styrelse och innan dess får
man inte igång verksamheten
46
Göran Hägglund (KD), Socialminister.
och verksamheten kommer inte
ingång förrän man fått tillstånd.
Enligt panelen råder det inget tvivel om att LOV har sänkt
trösklarna för de idéburna
vårdgivarna dramatiskt.
För mjuka sektorer är Lagen
om valfrihet, LOV, en elegant
lösning som lägger makten hos
den enskilde och blir ett stabilt
regelverk också för de som
driver vården. Jag vill utveckla
LOV så att den kan användas på fler vårdområden. Det
måste vara nästa steg, lovade
Göran Hägglund.
Sven- Göran Algotsson var
också självkritisk:
Vi kan inte bara skylla på
yttre faktorer utan också ha
viss självrannsakan. Ibland är
vårt hjärta lite för stort. Våra
ambitioner blir för höga och det
kostar för mycket att växa och
att bedriva den vård vi önskar.
Vi kallar det för att överproducera, sade Lotta Sävström.
Våra medlemmars priser ligger
ibland 30-35 procent över det
som vinner i en upphandling.
Men handlar det inte egentligen om en underbeställning?
Är det så att priset som vinner
faktiskt var orimligt lågt?
Undrade Göran Hägglund
och avslutade debatten med
en framtidsönskan:
Jag hoppas att vi snart kan
byta perspektiv från vinster i
vården till att handla om kvalitet och innehåll.
Samtal med socialministern: Ska
idéburen vård och social omsorg
växa? I så fall hur?
Arrangör: Famna
Almedalen 2012: Ledning & Styrning
Mer nytta med vården en framtidsfråga
Ska landstingen och regionerna
klara av att finansiera framtidens
hälso- och sjukvård måste resurserna styras dit de gör mest nytta.
– Vi kommer inte att lösa det
genom att sjukhusen jobbar
snabbare, utan genom att se
till att endast de patienter som
behöver vara på sjukhus är det,
sade Joachim Werr, vd för Health
Navigator som valde att lyfta
fram frågan i ett av seminarierna
i Almedalen.
Han hänvisar till rapporten
Common Wealth fund från
2011 som visar att 30 procent
av patienterna på akutmottagningen själva anser att besöket
var onödigt och att de hade
kunnat få relevant vård på en
annan vårdnivå.
Health Navigator står bakom
affärsidén med Aktiv hälsostyrning, som innebär att identifiera patienter med upprepade
akuta vårdbesök och ge dem
en personlig kontakt i form av
Joachim Werr.
en vårdcoach som stöttar och
hjälper till med vårdkontakter.
Uppföljningar som gjorts av
verksamheten i Stockholms
läns landsting visar att behovet
av akuta inläggningar minskar
samtidigt som den självskattade livskvaliteten hos patienterna ökar.
Joachim Werrs budskap är
att svensk hälso- och sjukvård
producerar en stor mängd vård
som inte är värdeskapande och
där en ansenlig andel av de
mest vårdkrävande patienterna
återinläggs akut på sjukhus
inom 30 dagar.
Frågan till seminariedeltagarna var: Bör vi införa nya
strukturer, till exempel case
and disease management, för
att minska kostnaderna och
förbättra livskvalitet?
– När frågan ställs på det
viset är det svårt att säga nej,
tyckte Lars Textorius, chef för
hälsovårdstjänster på försäkringsbolaget If.
Anders Hermansson, ordförande i landstings-styrelsen i
Kalmar läns landsting, tyckte att
svensk sjukvård måste bli bättre
på sammanhållande vårdkedjor,
och påpekade att olika landsting har olika förutsättningar.
– Den svenska modellen står
sig i en internationell jämförelse bra inte bara i kvalitet utan
också när det gäller kostnader.
Jag tror inte att incitament
finns att byta modell.
Jonas Rastad, landstingsdirektör i Västerbotten höll
med om att det behövs ekonomisk styrning. Men han var
skeptisk till uppdragsstyrning,
det vill säga att med ekonomiska incitament styra vården,
till exempel genom att beställa
en viss mängd operationer.
– Det är för trubbigt. Man
måste koppla prestationen till
möjlighet att förändra, så man
känner att man äger frågan,
sade han.
På frågan om mer information
är den rätta vägen för att minska onödiga akutbesök svarade
de flesta i publiken nej.
Men Maj Rom, handläggare
på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL, framhöll att
sjukvårdshuvudmännen måste
hitta andra sätt att kommunicera
på för att nå 40-talisterna:
– Jag tror inte människor längtar efter att vara i sjukvården,
människor vill vara friska, ha
sin hälsa. Om de kan få smarta
stöd i att bevara sin hälsa kommer de inte längta till sjukvården. Så hur gör vi det attraktivt
att inte komma till sjukvården?
FAKTA
Uppdragsstyrning 2.0: Innovativa
svenska och internationella
exempel från vården och omsorgen
Arrangör: Health Navigator AB
Medverkande: Joachim Werr, VD,
Health Navigator AB.
Sofia Landström, Partner, Health
Navigator AB. Jonas Lundberg,
Partner, Health Navigator AB.
Anna Dalgaard, Partner, Health
Navigator AB. Per Skogö, Projektledare, Health Navigator AB.
Carl-Johan Nordquist, Projektledare, Health Navigator AB.
Christofer Montell, Projektledare,
Health Navigator AB.
Kontaktperson: Joachim Werr, VD,
Health Navigator AB,
0706 26 65 71,
[email protected]
www.healthnavigator.se
47
Almedalen 2012: Ledning & Styrning
Stockholm modell
för specialistvårdval
Sedan vårdval införts inom
primärvården arbetar landstingen
alltmer med att utveckla vårdval
inom specialistvården. Längst
har Stockholms läns landsting
kommit som också kan påvisa
positiva resultat.
Vid årsskiftet tillsatte regeringen en nationell vårdvalssamordnare för att underlätta och
påskynda införandet av specialistvårdval. Enligt samordnare
Roger Molin vilar vårdvalet
på tre ben. Det ska stärka
patientens ställning genom att
patienten själv får välja vårdgivare. Den fria etableringen
kommer att främja utveckling
och effektivisering, vilket är
nödvändigt för att klara välfärdens framtida finansiering. För
det tredje handlar det om ökad
transparens. Genom att kunna
jämföra kvalitet i vid bemärkelse skapas det underlag som
behövs för att patienten ska
kunna välja vårdgivare.
Stockholms Läns Landsting
är det landsting som kommit
längst med vårdval inom ett 20tal specialistområden. De privata vårdgivarna står för 30 procent
av det totala sjukvårdsutbudet
och när det gäller primärvården
så mycket som 60 procent. Motsvarande siffror för landet är 10
respektive 20 procent.
I en undersökning Vårdföretagarna har gjort framkommer
det att en stor majoritet av företagarna i sjukvårdsbranschen
upplever bristande konkurrensneutralitet. 75 procent
upplever också att det finns en
ovilja och misstänksamhet från
48
Peter Seger, ordförande för bransch Sjukvård inom Vårdföretagarna.
landstingstjänstemännens sida.
– Det här tror vi beror på en
ovana från landstingens sida att
arbeta tillsammans med företag
men också att enskilda tjänstemäns åsikter får spelrum. Ska
det här fungera måste vi arbeta
tillsammans, sade Peter Seger,
ordförande för bransch Sjukvård inom Vårdföretagarna.
En framgångsfaktor i Stockholms läns landstings arbete
är att ha branschråd för varje
vårdvalsområde med representanter från såväl landstinget
som privata vårdgivare. Det
blir ett forum för dialog och för
att gemensamt hitta modeller
som fungerar för båda parter.
– För att nå framgång krävs
tålamod och långsiktighet. Tillskillnad från LOU som leder
till kortsiktiga upphandlingar
finns här förutsättningar för
lång etablering och därigenom
ett långsiktigt kvalitetsarbete,
sade Roger Molin.
En annan framgångsfaktor är
att använda ersättningsmodellerna som ett verktyg i styrningen mot en mer kvalitativ
vård. Ett exempel är den så
kallade vårdepisodsersättnigen
som tagits fram inom området
för knä- och höftprotesoperationer. Det innebär att den
privata vårdgivaren får ett paketpris för hela vårdperioden
– läkarbesök, operation och
efterbesök. Till detta har en
komplikationsgaranti kopplats
vilket innebär att vårdgivaren
själv får stå för kostnaden för
en eventuell omoperation.
Tanken är att det i ersättningsmodellen ska finnas inbyggda
incitament för att arbeta med
ökad kvalitet.
– Vårdgivarna har helt enkelt
inte råd att göra fel vilket leder
till att de privata vårdgivarna
satsar extra mycket på att för-
Almedalen 2012: Ledning & Styrning
bättra sina processer. Vi ser att
det leder till högre patienttillfredsställelse och mer vård per
krona. sade Catharina Barkman, utvecklingschef i Stockholms läns landsting.
Målet är att i högre utsträckning koppla ersättningen
till resultat.
– Lite tillspetsat kan man säga
att vi är den enda verksamheten som får mer betalt ju sämre
jobb vi gör. Ju fler gånger vi
får tillbaka vår patient, ju mer
pengar får vi. Därför är det bra
att koppla ersättning till resultat. sade Peter Seger.
Nästa steg för Stockholms
läns landsting är att hitta
modeller som möjliggör och
uppmuntrar innovation och att
fortsätta utveckla jämförbara
kvalitetsmått.
– Jämförelser är viktiga för
att det driver på kvalitet och
transparens och är en del av
verksamhetsutvecklingen. I
framtiden hoppas vi också att
fler patienter kommer att ta del
av utvärderingar och jämförelser, sade Catharina Barkman.
FAKTA
Så skapas en framgångsrik modell
för specialistvårdval
Arrangör: Vårdföretagarna
Medverkande: Roger Molin,
nationell vårdvalssamordnare,
Socialdepartementet.
Catharina Barkman,
utvecklingschef, SLL. Peter Seger,
ordf Bransch Sjukvård, Vårdföretagarna. Emma Lindbäck, CMO,
Global Health Partner.
Kontaktperson: Erik Kjellin,
Projektledare/kommunikatör,
Vårdföretagarna, 072-2286877,
[email protected]
www.vardforetagarna.se
Makt eller slakt?
Regeringens utredare Stefan Carlsson hade bråda dagar i Almedalen
med att presentera sin vårdmyndighetsutredning.
Socialstyrelsen döpte sitt seminarium till ”Makt eller slakt” och
frågade sig hur staten kan skapa en effektiv kunskapsstyrning.
Stefan Carlsson menar att
hjärtat i förslaget är en god
kunskapsstyrning. Det är det
bästa verktyget för att styra
och stödja en god hälso- och
sjukvård. Han konstaterade att
Sverige i dag har tolv statliga
aktörer inom vårdområdet som
varje dag måste interagera för
att detta ska fungera.
– Elva av dessa har uppdrag
med kunskapsstyrning och
de producerar i stuprör ut till
användarna i kommuner och
landsting. Ibland överlappar de
varandra – och ibland är de inte
ens överens!
Stefan Carlsson vill i stället
se en samlad kunskapsmyndighet men med lokal anknytning,
nära verksamheten,
– Jag är övertygad om att man
skulle kunna spara en halv miljard. Det är nålpengar om man
jämför med det man kan spara
i bättre utförande.
Bo Hallin, hälso- och
sjukvårdsstrateg i Västra Götalandsregionen, tycker att
Stefan Carlsson har lämnat ett
bra förslag.
– Men en ny struktur skapar i
sig inte resultat. Det viktiga är
att lägga en god grund och bra
förutsättningar för dem som
ska skapa resultaten.
Riksrevisor Gudrun Antemar
ställde den kritiska frågan:
– Leder en omorganisation till
högre effektivitet? Vi ser allt
för ofta att man drar igång stora
förändringsprocesser utan
att egentligen veta vad som
ska effektiviseras?
– Det är lätt att skapa ett för-
ändringstryck, men det är inte
klart om det är rätt problem man
löser. Man har inte heller någon
nollpunkt att utgå från, vilket
gör att det inte i efterhand går
att utvärdera om man lyckats.
Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm tycker
att Stefan Carlssons förslag är
mycket spännande, men är
fundersam kring om det går att
Stefan Carlsson.
förändra något så snabbt.
Jag har erfarenheter från att
slå ihop 23 tillsynsmyndigheter
till en, sådana processer kan bli
förödande för produktiviteten.
Men Stefan Carlson tycker
att det finns en misstro till
myndigheters förmåga att omorganisera sig:
– Se på apoteksmarknads-avregleringen, inte en dag fallerade läkemedelsförsörjningen.
Omorganisationer åstadkommer en hel del dynamik, det
såg jag som VD på Apoteket.
Makt eller slakt? – så styrs vården
och omsorgen bäst
Arrangör: Socialstyrelsen
49
Almedalen 2012: Ledning & Styrning
50
Almedalen 2012: Cancervård
Tema:
Cancervård
Cancer har de senaste åren varit ett hett
debattämne under Almedalsveckan.
När den nationella cancerstrategin nu
finns på plats och likaså besluten om sex
regionala cancercentra, RCC, handlade
årets cancerdebatt mer om att nu måste
alla planer också bli verklighet.
– De närmaste två åren kommer att bli
kritiska. Det är nu cancerstrategin ska bli
verkstad, sade SKL:s Göran Stiernstedt
på ett seminarium om cancerstrategin.
Beställningen från regeringen till sjukvården är tydlig: landsting och regioner
måste samarbeta mer över länsgränserna
via RCC i syfte att samla resurserna och
minska de regionala skillnaderna i till-
gång till vård. ”De skillnader vi ser
är oacceptabla”, konstaterade
Karin Johansson, statssekreterare på
Socialdepartementet.
RCC hade också samlat sina resurser
i Almedalen genom en gemensam
Cancerdag. Där tog socialminister Göran
Hägglund bland annat upp den nivåstrukturering som måste ske, att vissa
cancerbehandlingar ges på färre ställen
i landet, men med högre kvalitet.
En känslig fråga, menade Hägglund:
– Här finns ett revirtänkande inom
professionen och inom politiken som
måste överbryggas. Men min övertygelse
är att vi inte kan vara världsbäst överallt.
51
Almedalen 2012: Cancervård
Oacceptabla skillnader i cancervården
Ett sätt att utjämna olikheterna är att centralisera vården
av ovanliga cancerformer. Men
det är en känslig fråga, konstaterade Göran Hägglund.
– Människor vill ha närhet till
vården. Här finns ett revirtänkande inom professionen
och inom politiken som måste
överbryggas. Men min övertygelse är att vi inte kan vara
världsbäst överallt.
Det kommer att behövas
mer resurser till cancervården,
inte minst på grund av nya,
dyra läkemedel.
– Vi kommer att använda nya
läkemedel men det kommer
att vara en del svåra beslut på
marginalen. När det handlar
om läkemedel som kostar
ofantligt mycket och som ger
väldigt liten extra nytta måste
det vägas mot kostnaderna.
Skillnaderna i cancervården är
inte acceptabla, konstaterade socialminister Göran Hägglund som
inledde Cancerdagen i Almedalen,
som arrangerades av de nybildade
sex regionala cancercentra, RCC.
I ett samtal med programledaren Anne Lundberg skissade
han sin bild av cancervården:
En dramatisk ökning av antalet
cancerfall, stora regionala
skillnader och ett behov av att
koncentrera resurserna.
– Jag tror mycket på att mäta.
När vi mäter får vi underlag för
att jämföra och kan lära av
goda exempel.
Att det finns skillnader
mellan den cancervård som är
bäst och den cancervård som
är mindre bra är inte så konstigt, slog han fast inför ett
fullsatt seminarium.
– Men vi ser omotiverade
skillnader när det gäller
socioekonomi, geografi, kvinnor och män och som måste
komma i dager.
Göran Hägglund (KD), Socialminister.
Cancerdagen: Cancervård i
utveckling – men vart ska vi?
Arrangör: Regionala cancercentrum
i samverkan.
Borta bäst – för vissa cancerpatienter
Nivåstrukturering. Begreppet
användes ofta under ett seminarium på Cancerdagen. Enklare
uttryckt, men med fler ord: var
gör man vad inom vården.
Viss vård är inte lämplig att utföra lokalt eftersom patienten
får bättre vård längre bort från
sin hemort. Det är grundtanken bakom nivåstrukturering,
ett begrepp som inte är kontroversiellt i dag, menade den
månghövdade panelen.
52
Nivåstrukturering kommer
också att bli vanligare inom
cancervården och är en grundtanke bakom införandet av sex
regionala cancercentra, RCC.
Men nivåstruktureringen
”berör inte medianpatienten”
som Per Lindh, Verksamhetschef för Mälarsjukhuset
i Eskilstuna uttryckte det.
– Det handlar inte om att
skicka stora mängder patienter
långt bort.
Men för de patienter som
ändå kommer att få vård på
flera platser i landet så menade flera paneldeltagare att
nivåstruktureringen måste
ske med eftertanke och med
patientens fokus. Inte med
patienten i fokus, utan utifrån
patientens fokus.
Cancerdagen: Cancervård
för livet – nära bra men borta
räddningen?
Arrangör: Regionala cancercentrum
i samverkan.
Almedalen 2012: Cancervård
Nya läkemedel etiskt dilemma
George Schottl, som i sex år levt med sin cancersjukdom, berättade vid seminariet om sin sjukdomshistoria.
Sjukvården måste hela tiden
prioritera. De nya dyra cancerläkemedlena ställer de etiska frågorna på sin spets – kanske kan
de ge en patient ett extra år men
hur mycket annan vård hade man
kunnat få för pengarna. Hur ska
sjukvården kunna dra gränsen?
– Vi måste alltid se kostnaden
i förhållande till effektivitet,
det vill säga kostnad för varjeskattat ytterligare år med full
hälsa. De nya dyra medicinerna
måste ställas mot något. Vi har
ett beslut att hjälpa de mest
sjuka mer men vad är det vi
petar ut då? Det handlar inte
alls bara om läkemedel.
Vi måste se helheterna med
hälsa, förebyggande vård,
läkemedel och annan sjukvård,
säger Per Carlsson, chef Priori-
teringscentrum Linköping
I vilken mån patienterna får
tillgång till de nya läkemedlena ser också olika ut i olika
delar av landet. För att råda bot
på detta och samtidigt stödja
sjukvården har SKL ett pågående projekt om att hitta en
nationell struktur för introduktion av nya cancerläkemedel.
Det kan resultera i en nationell
upphandling istället för att
varje landsting gör en egen
vilket skulle kunna ha en prispressande effekt. Vidare tittar
projektet på hur processerna
från det att ett läkemedel blivit
godkänt till att det kommer patienterna till del. Kortare processer kan öka tillgängligheten
och dessutom vara kostnadseffektivt. För det tredje kommer
projektet arbeta med möjlighe-
ten att ha nationella riktlinjer
kring de etiska frågor som dyra
läkemedel väcker och hjälpa
sjukvården i sin prioritera
– Det kommunala självstyret
är viktigt men det finns en
baksida med att det ser olika ut
i landet. De bättre bemedlade
patienterna kan flytta till den
bästa vården medan andra inte
har den möjligheten. Därför
behöver vi nationella riktlinjer
om hur introduktionen av de
nya läkemedlen ska går till,
säger Jan Liliemark, projektledare för SKL och SBU.
Projektet planeras vara färdigt till årsskiftet 2012-2013.
Cancerdagen: Vem kan säga nej till
nya cancerläkemedel?
Arrangör: Regionala cancercentrum
i samverkan.
53
Almedalen 2012: Cancervård
Dags för cancerstrategin att bli verklighet
Den nationella cancerstrategin
har som ett bärande mål att
skapa en mer jämlik vård och
är i mångt och mycket redan
en framgång – på papperet.
Men den stora utmaningen återstår, nämligen när strategi ska
bli verklighet.
Kvaliteten i cancervården i
Sverige varierar, vilket i klartext innebär att medborgare får
olika vård beroende på var de
bor. Den vanligaste cancersjukdomen i Sverige, prostatacancer, kan tjäna som exempel. I
vissa landsting får 50 procent
av männen tillgång till botande
behandling, i andra landsting är
siffran 83 procent. Kvaliteten i
cancervården skiljer sig också
åt inom olika landsting. Detta
alltså trots införandet av den nationella cancerstrategin år 2009.
– De skillnader vi ser är oacceptabla, konstaterade Karin
Johansson, statssekreterare på
Socialdepartementet. Men,
framhöll Johansson, cancerstrategin stimulerar utvecklingen
mot en mer jämlik vård genom
till exempel öppna jämförelser.
Cancervården har också fått
en regional struktur med olika
RCC, regionala cancercenter.
Detta för att samla kompetensen och försöka undanröja så
många ojämlikheter som möjligt. Men det tar tid innan vi ser
resultat, menade Karin Johansson, som ändå var optimistisk.
– Det är lätt att underskatta vad
man hinner göra på ett år, men
lika lätt att underskatta hur
mycket man hinner på tio år.
Göran Stiernstedt, SKL,
konstaterade att det är just i förverkligandet utmaningen ligger.
– De närmaste två åren kom54
mer att bli kritiska. Det är nu
cancerstrategin ska bli verkstad.
Carsten Rose, professor och
projektledare RCC syd Region
Skåne, höll med:
– Cancervården skulle kunna
bli en modell för hur sjukvård
kan organiseras. Men lyckas vi
inte med de regionala cancercentren inom de kommande
två åren så riskerar vi att intresset försvinner.
Och vad som kommer anses
”lyckat” kommer till stor del
att bestämmas av skillnaderna i
vårdkvalitet. Skillnader mellan
regioner, inom regioner, men
också skillnader mellan patienter med olika social bakgrund.
En viktig framgångsfaktor för
ökad jämlikhet i vården, betonade flera av talarna, stavas därför
ökad patientmakt. En patientmakt som förutsätter informerade och kunniga patienter.
Sten Boström, PRO, berättade att man utbildar vissa av
medlemmarna för att kunna
skapa en bättre dialog mellan
patient och sjukvård.
– Det finns en okunskap bland
patienter. Många vet inte vad de
ska diskutera med sin läkare för
att få rätt behandling. De som av
olika skäl har en sämre förmåga
att uttrycka sig är särskilt utsatta.
Roger Henriksson, chef
RCC Stockholm-Gotland bidrog med läkarens perspektiv;
– Mycket av den ojämlikhet i
vi ser i sjukvården beror på mig
som enskild doktor. Hur jag
agerar när jag skriver ut recept
och ordinerar behandling. Och
detta är något som vi inom professionen vågar diskutera nu.
Det är bra. Det gjorde vi inte
för några år sen.
Roger Henriksson kallade
de regionala cancercentrena
för ”det bästa som hänt svensk
cancervård” och menade att
professionen har en unik möjlighet att bidra till att förändra
och förbättra cancervården.
– Men i den samverkan finns
åsiktsskillnader som beror på
allt från rationella argument till
fåfänga. Det är en utmaning
för oss.
FAKTA
Varför har vi samma ojämlikheter
efter cancerstrategin?
Arrangör: Sanofi
Medverkande: Kenneth Johansson
(c), Ordf social utskottet, Sveriges
Riksdag. Anders Henriksson (s),
Landstingsstyrelsens ordf, Kalmar
läns landsting. Carsten Rose,
Professor Projektledare RCC syd,
Region Skåne. Roger Henriksson, Professor Chef RCC Stockholm - Gotland, Stockholms läns
landsting. Göran Stiernstedt, Chef
avd vård och omsorg, SKL. Sten
Broström, Intressepolitisk ombudsman, PRO. Karin Johansson, Statssekreterare, Socialdepartementet.
Lars Joakim Lundquist (m),
Sjukvårdslandstingsråd, SLL.
Stefan Carlsson, Statlig utredare.
Cancerfonden. Willy Silberstein,
journalist och mediarådgivare,
moderator.
Kontaktperson: Susanne Steen,
Regional market access manager,
sanofi, 0702179881,
[email protected]
Henrik Thoursie, Regional
market access manager, sanofi,
0702603097,
[email protected]
www.sanofi.se
Almedalen 2012: Cancervård
Sten Broström, Intressepolitisk
ombudsman, PRO
55
50 år av samarbete.
För en vård i världsklass.
Svensk sjukvård har sina fel och brister. Men det är också
en sjukvård i världsklass, inte minst när det gäller strokeförebyggande behandling vid förmaksflimmer.
I den mån Nycomed har bidragit till detta, beror det på
att vi i femtio år har samarbetat med vården och vårdtagarna här i landet. Vi är stolta över vad vi uppnått och
sättet vi har gjort det på. Att vi numera är en del av
Takeda förändrar inte den saken.
Fler än 110 000 patienter i Sverige tar varje dag vårt
läkemedel, för att inte få stroke efter förmaksflimmer.
Tillsammans med sjukvården har vi lyckats få till världens
högsta följsamhet. Ingenstans följer patienterna den
ordinerade behandlingen bättre.
En bidragande orsak till det är den utbildning, som vi
tillsammans med sjukvårdsorganisationer runt om i
landet har haft för läkare, annan sjukvårdspersonal och
därigenom deras patienter.
På så sätt har vi kunnat dra vårt strå till stacken för att
spara liv och lidande såväl som pengar. Och det tänker
vi fortsätta att göra.
Takeda Pharma AB, Box 3131, 169 03 Solna. Besöksadress: Björnstigen 87, 170 73 Solna.
Telefon: 08-731 28 00. E-post: [email protected]
Alm/W2012-06-25-319
56
Almedalen 2012: Cancervård
Vi 3
1. Vilken är den viktigaste
vårdfrågan för dig?
2. Vilken är den viktigaste
vårdfrågan i Almedalen?
3. Vad betyder Almedalen för vården?
Eva Nilsson Bågenholm
1 Äldrefrågan
2 Samma där, äldrefrågan.
3 Väldigt mycket. Det har blivit precis
den mötesplats som vården behöver.
Almedalsbild
Sineva Ribeiro, förbundsordförande
Vårdförbundet
1. Äldrehälsofrågan. Vi blir så
många fler i framtiden, vi lever
längre och det är 40-talisterna som
vet vad de vill ha.
2. Personalförsörjningen. Hur får vi
kunskapen till vården?
3. Vårdfrågan sätts på agendan
igen. Det har varit mycket
skolfrågor ett tag.
Jonas Rastad, landstingsdirektör
Västerbottens läns landsting
1. Kortsiktigheten i de politiska
beslut som styr sjukvården.
2. Framtidens vårdbehov.
Och kompetensförsörjningen.
3. Målgruppen är för sluten.
Men internt kan man få idéer.
57
Vården i Almedalen 2012
Redaktör: Kent Björkqvist. Projektledare: Lotta Elofsson. Text: Nina Andersson Brynja,
Kent Björkqvist, Tobias Borgin, Katarina Gentzel Sandberg, Christina Lucas, Jenny Rydstedt.
Foto: Katarina Grip Höök, Micke Lundström. Grafisk form: Walter Kalmaru, Jonatan Belvert.
58
Bengt Gustavsson
Gullers Grupp Informationsrådgivare AB är rådgivare inom kommunikation.
Våra uppdrag omfattar allt från strategisk rådgivning på ledningsnivå i företag,
organisationer och myndigheter, till genomförande av konferenser, utbildningar,
utvärderingar och analyser, pressaktiviteter, produktion av informationsmaterial,
kampanjer, med mera.
Gullers Grupp har kunskaper som går på djupet inom hälso- och sjukvård,
läkemedel och livsmedel. Bland medarbetarna finns medicinjournalister, dietist,
folkhälsovetare samt andra med erfarenhet från forskningsvärlden, läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården. Vi har omfattande branschkännedom och följer
och analyserar såväl politiska som industriella skeenden.
Gullers Grupp är en av marknadens större aktörer med omkring 50 medarbetare.
Enligt kundundersökningen Årets Byrå är Gullers Grupp den mest strategiska PR-byrån
under 2000-talet. www.gullers.se