Transcript Läs hela rapporten i PDF-format

Rapport
Vården i Almedalen 2014
Vården i Almedalen 2014
Inledning, s5
Tema: Jämlik sjukvård
Ta bussen till Berlin och bli opererad samma dag, s9 • Korta köerna
till kirurgi, s11 • Jämlik vård på lika villkor – Utopi för psykiatrin?, s13
”Det borde finnas en arg doktor på varje sjukhus”, s15 • Nytänkande
inom forskningen krävs för jämlik vård, s15 • Ökad patientmakt med ny
teknik, s17 • Almedalsprofilen: Generaldirektören, s19
Tema: Folksjukdomarna
Psykiatri & politik, s23 • Kostsamt att underbehandla stroke, s25
MS – medicinsk revolution utan nytta för många patienter, s27
Benskörhet – folksjukdomen utan diagnos och behandling, s31
Immunterapi – en revolution som utmanar, s35 • Almedalsprofilen:
Makthavaren, s39
Tema: Vårdens styrning
Skandal krävs för att vården ska bli en valfråga, s43 • Hur styra vården
mot patientnytta?, s44 • Privatisering – blev det bättre så?, s44
Vårdval efter valet, s47 • Almedalsprofilen: Patientföreträdaren, s49
Tema: Vård i utveckling
Positivt perspektiv på åldrande, s53 • Köer bidrar till negativ bild av
sjukvården, s55 • Viktigt våga prata om döden, s57 • Viktigt med nordiskt
ansvar mot Antibiotikaresistens, s59 • Tungt för anhörig när vården sviker, s63
Almedalsprofilen: Makthavaren, s65
Tema: Läkemedelsframtid
Sällsynt finansiering, s69 • ADHD svårt räkna nytta med läkemedel, s71
Etik eller ekonomi – hur ska läkemedel värderas?, s73 • Sverige sämst
på nya läkemedel enligt ny jämförelse, s77 • En hackande välfärdsmotor, s79
Vägval för forskningen, s81
3
Vården i Almedalen 2014
är den här rapporten kommer ut återstår några få veckor till valet
och det stundande valet präglade förstås också Almedalsveckan
2014. Vilken roll spelar hälso- och sjukvården för valet? För några av
rösterna i den här rapporten är vinster i vården en viktig valfråga.
Andra vill helst slippa ta i frågan, om man ska tro panelen i ett
seminarium om vad som krävs för att vården ska bli en valfråga.
– Jag tror att Socialdemokraterna är jättenöjda med att Vänsterpartiet kapat den
frågan och fångar upp vänsterväljarna, sade till exempel Boa Rutström, chef för
tankesmedjan Arena Idé.
Där, på en av Visbys lummiga innegårdar, var slutsatsen att många av de
grundläggande problemen i hälso- och sjukvården är för komplicerade för att
bli det som avgör hur väljarna lägger sin röst.
Fjolårets hetaste fråga var som bekant den om vårdens styrning i allmänhet
och New Public Management i synnerhet och DN-journalisten Maciej Zaremba
blev för en stund veckans huvudperson. På samma vis kom den franske ekonomen Thomas Picketty att skapa lite extra förväntningar på årets Almedalsvecka.
Frågan om vårdens styrning är förstås fortfarande aktuell. Men är ett förstatligande av vården lösningen? Den frågan är en av många som ventileras
under valrörelsen.
Men många av frågorna som diskuterades i Almedalen har ett längre liv än
fram till andra söndagen i september 2014. Här finns frågan om patientens
inflytande över sin egen vård, trögheten när det gäller att införa nya behandlingsmetoder och läkemedel, forskningens kris, och antibiotikaresistensen där
en ny aktör, i form av Nordiska ministerrådet, klev fram på Almedalsscenen
och krävde krafttag.
Det syns också i rapporten i form av de teman som samlar årets vårddebatt:
Jämlik sjukvård, Patientmakt, Folksjukdomarna och Vård i utveckling.
Årets Vården i Almedalen är den femte i ordningen. Sammanlagt innehåller
rapporten 26 artiklar från årets Almedalen. Vi har också intervjuat fyra Almedalsprofiler: Lena Hallengren, vice ordförande i socialutskottet, under den gångna
mandatperioden, Saila Quicklund, moderat riksdagsledamot från Jämtland som
snart gjort sina första fyra år i riksdagen, Johan Carlson som sedan årsskiftet 2014
leder den nya Folkhälsomyndigheten och Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung och en av Almedalens flitiga paneldeltagare.
Precis som vårddebatten har rapporten Vården i Almedalen ett liv i längre
perspektiv. Vi vet att många läser rapporten under det kommande året, och inför
kommande års Almedalsvecka för att fräscha upp minnet och vässa argumenten.
Vad var det egentligen politikerna lovade? Och har de hållit sina löften?
stockholm augusti 2014
christina lucas, redaktör
Rapporten har finansierats genom ovillkorat ekonomiskt stöd från organisationer och företag på
vårdområdet. Gullers Grupp ansvarar för allt innehåll.
5
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
6
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
Tema:
Jämlik sjukvård
Så länge sjukvården styrs av 21 olika
huvudmän är det omöjligt att få till stånd
en jämlik vård, hävdade läkaren Ola Bratt
under ett seminarium som tog upp olikheterna i cancervården. Missnöjet med
den svenska sjukvården hade fått Bratt
att lämna jobbet som urolog och överläkare på Helsingborgs lasarett och flytta
till England och arbeta, berättade han.
En annan ”arg doktor”, Björn Bragée,
hoppades att trycket från patienterna ska
leda till förändring.
– En patient med prostatacancer får vänta
90 dagar i ett landsting och 40 dagar i andra landsting. Eller så kan man ta bussen
till Berlin och bli opererad samma dag.
Det kostar ingenting. När patienterna tar
reda på det sätter det press på vården,
sade Bragée.
Det största hindret mot ökad jämlikhet
är landstingens vitt skilda sätt att lösa
sin uppgift, var panelen överens om i ett
annat seminarium där Hans Karlsson,
chef för vård och omsorg på Sveriges
Kommuner och Landsting hävdade att
den ojämlika vården till stor del är en
ledningsfråga.
– I flera landsting med hög vårdkvalitet
kan vi konstatera ett samband mellan
den höga kvaliteten och låga kostnader.
I andra landsting förslösas så mycket som
var femte skattekrona, sade Karlsson.
En annan ojämlikhet, den mellan
den somatiska vården och psykiatrin,
beskrevs i ett seminarium där Johan
Hagberg, överläkare på S:t Görans sjukhus, uppmanade åhörarna att föreställa
sig att de drabbats av leukemi. Han
beskrev en situation där patienten vid
utskrivning får höra att det är 80 procents
risk att sjukdomen kommer tillbaka, att
det finns en medicin som förbättrar chanserna med 80 procent men att det tyvärr
inte finns någon läkare som kan skriva
ut medicinen.
Vägen är lång innan psykiskt sjuka
kan få evidensbaserad vård efter aktuella
riktlinjer, var slutsatsen.
7
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
8
Björn Bragée
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
Ta bussen
till Berlin
och bli opererad samma dag
Möjligheten till jämlik cancervård
stod i fokus för ett seminarium
som Sanofi arrangerade.
– Det är bara att konstatera – vi
har inte förutsättningar för jämlik
vård i Sverige idag, menade Ola
Bratt, docent vid Lunds universitet, numera verksam i England.
Missnöjet med den svenska
sjukvården fick Ola Bratt att
flytta till England och arbeta.
Han menar att så länge sjukvården styrs av 21 olika huvudmän
är det omöjligt att få till stånd
en jämlik vård i Sverige.
– För det första måste vi erkänna att vi inte betalar tillräckligt
för att kunna ge bästa möjliga
sjukvård till alla. För det andra
finns det ingen nationell myndighet i Sverige som beslutar.
Socialstyrelsen rekommenderar
bara, det är 21 landsting som
beslutar, sade han.
Björn Bragée, läkare och programledare för TV-programmet
Arga doktorn, höll med om att
vi har allt annat än jämlik vård
i Sverige. Han hänvisade till
Socialstyrelsens senaste statistik, som visar att överlevnaden
i olika sjukdomar varierar kraftigt mellan landstingen.
Björn Bragée har som anhörig erfarenhet av bristerna i den
svenska vården. På seminariet
berättade han om sin bror som
fick vänta åtta månader från det
att han upptäckte att han hade
blod i urinen, tills han hamnade på operationsbordet. Och
då fick höra att det var för sent
att operera.
– En patient med prostatacancer får vänta 90 dagar i ett
landsting och 40 dagar i andra
landsting. Eller så kan man ta
bussen till Berlin och bli opererad samma dag. Det kostar
ingenting. När patienterna tar
reda på det sätter det press på
vården, sade han.
Inger Lennerwald, vice
ordförande (S) i sjukvårdsdelegationen, Sveriges kommuner
och landsting (SKL), menade
att vi måste komma till rätta
med de långa väntetiderna för
cancerpatienterna.
– Om jag fick reda på att jag
hade en knöl i bröstet skulle
hela min värld rasa samman.
Om jag fick vänta fyra veckor skulle det vara alldeles för
länge. Vi måste se till att man
kan ta alla prover och röntgen
samma dag, sade hon.
Lars Holmberg, chef för
Regionala cancercentret (RCC)
i Uppsala/Örebro, berättade om
arbetet som han menar präglas
mycket av ett underifrånperspektiv och en stark patientmedverkan och ett starkt
patientinflytande.
– Vi har riggat en organisation
som kan arbeta för en god cancervård, även om vi har en bit
kvar, sade han.
Han fick medhåll från Kent
Lewén från Prostataförbundet.
– RCC har betytt mycket. Vi har
fått ett bättre patientfokus men
vi är inte framme. Vi har en ojämlik vård i Sverige. Hur ska jag
som patient bli delaktig? undrade han och betonade att patienterna måste få mer information
och individuella vårdplaner.
FAKTA
Cancersjuk – med vilken rätt?
Arrangör: Sanofi
Medverkande: Lars Holmberg, chef
RCC Uppsala/Örebro, Björn Bragée,
läkare och programledare Arga
doktorn, Kent Lewén, styrelseledamot Prostataförbundet, Ola
Bratt, docent Lunds universitet,
Ingrid Lennerwald, vice ordförande
(S), sjukvårdsdelegationen, SKL,
Martin Andreasson, regionråd (M)
Västra Götalandsregionen.
Kontakt: Bengt-Ivar Fransson,
070 301 11 16,
[email protected]
9
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
10
Lena Hallengren
K
Skillnaderna i cancervården varierar mellan landsting men även
mellan sjukhus i samma landsting. Faktorer som patienternas
ålder eller socioekonomi påverkar
även vilken vård som ges.
– Vi når inte dem där behoven är
störst. Vi ser goda resultat hos 80
procent av våra patienter men
inte hos resterande 20 procent.
Här krävs ett helt nytt tänkande
och vi måste satsa mycket mer
på prevention, framhöll Mats
Eriksson, ordförande (M) i
SKL:s sjukvårdsdelegation.
Medan Lena Furmark,
statssekreterare (KD) på socialdepartementet ville riva landstingen för att få ett större nationellt ansvar för vården ville
Lena Hallengren, vice ordförande (S) i riksdagens socialutskott tvärtom ge landstingen
större ansvar än idag. Socialdemokraternas löfte är att det ska
ta max fyra veckor från diagnos
till behandling.
Två saker enade både experter och politiker och det var
behovet av att korta köerna från
remiss till behandling. Lena
Furmark vill att Sverige ska
titta närmare på Danmark som
har max 50 dagars väntetid.
Enighet rådde även kring vikten
av att flera experter gemensamt
bedömer vilken behandling
som är mest lämpad för en
patient, så kallad multidisciplinär konferens. Enligt Socialsty-
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
orta köerna till kirurgi
relsens granskning är patienter
som är socioekonomiskt utsatta
mer sällan föremål för multidisciplinära granskningar.
Mer pengar till landstingen
för att korta köerna till kirurgi,
var Anders W Jonssons recept.
Jonsson, ordförande (C) i riksdagens socialutskott, krävde
också en hårdare styrning av
den högspecialiserade vården.
– Det är oacceptabelt att ett
sjukhus tillåts utföra en viss typ
av operationer fast den utförs
sällan, sade han.
FAKTA
Vill politikerna stå upp för en jämlik
cancervård?
Arrangör: Nätverket mot Cancer
i samarbete med Dagens Medicin
Anders W Jonsson
11
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
12
Ulf Kristersson
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
Jämlik vård på lika villkor –
Utopi för
psykiatrin?
Samtidigt som den somatiska
vården har blivit allt bättre i
Sverige har den psykiska ohälsan
ökat kraftigt. Och vägen är lång
innan psykiskt sjuka kan få
evidensbaserad vård efter aktuella
riktlinjer. Det var paneldeltagarna
överens om på Janssens och
Dagens Medicins välbesökta
seminarium om jämlik vård inom
psykiatrin – och menade att nu är
det dags att gå till handling.
Johan Hagberg, överläkare på
S:t Görans sjukhus, inledde sitt
anförande med ett tankeexperiment. Han uppmanade åhörarna
att föreställa sig att de har drabbats av blodcancer, leukemi.
– Ni får en fin behandling på
Visby lasarett, men när ni skrivs
ut får ni höra att det är 80 procents risk att blodcancern återkommer inom ett år. Ni får också veta att det finns en medicin
som förbättrar chanserna med
80 procent, men att det tyvärr
inte finns någon läkare som kan
skriva ut den, sade han. Johan
Hagberg fortsatte att forts >
Johan Hagberg
13
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
Ing-Marie Wieselgren, Lena Nilsson
Utopi för
psykiatrin?
> beskriva en situation som är
verklighet för många patienter
med tunga psykiska sjukdomar:
inga kontroller eller uppföljningar, en biståndshandläggare
som bestämmer att det inte
finns någon anledning att sätta
in några insatser och en tilltagande trötthet som gör att man
till slut inte orkar ta sig från
sin lägenhet.
– Vi måste börja registrera inom
psykiatrin. Ingen annan verksamhet kan säga att de inte vet
hur det går för patienterna. Vi
måste också förbättra tillgången
på specialister inom psykiatrin,
vi måste följa de riktlinjer som
finns och vi måste prata mer
om psykisk sjukdom, sade han.
Lena Nilsson, ordförande i
Intresseföreningen för bipolär sjukdom, IBIS, menade att
psykiatrin trots allt har förbättrats. Hon är läkare och tillika
patient med bipolär sjukdom,
och kom första gången i kontakt med psykiatrin 1975.
14
– Mycket har gjorts för att påverka attityderna. Nu vågar till
exempel allt fler ha någon med
en psykisk sjukdom som barnvakt. Det har stor betydelse för
oss som är psykiskt sjuka och
ökar möjligheterna för oss att
bli friska, sade hon.
Dock återstår mycket innan
psykiatrin är på samma nivå som
den somatiska vården, menade
bland annat socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M).
Han hävdade att arbetslivet idag ställer allt större krav
på psykisk hälsa och ökade
krav på en förmåga att hantera
mycket information samtidigt.
Ulf Kristersson berättade att
de som löper störst risk att drabbas av psykiska sjukdomar är
kvinnor i yngre åldrar, 30-39 år,
som har så kallade kontaktyrken
där de ständigt möter andras
förväntningar. Kvinnliga präster
är den enskilda grupp som i allra
störst utsträckning är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.
Ulf Kristersson betonade att
det är nödvändigt att satsa på
rehabilitering tillbaka till arbete
för den som drabbas av psykisk
ohälsa, eftersom rädslan för att
återgå till jobbet är mycket
större än för den som drabbas av
en fysisk sjukdom.
– Om vi inte blir lika bra på
2000-talet att minska ökningen
av den psykiska ohälsan, som vi
var på 1900-talet att ta hand om
folk med fysiska sjukdomar – då
har vi en monumental utmaning
framför oss, sade han.
FAKTA
Jämlik vård på lika villkor
– utopi för psykiatrin?
Arrangör: Janssen i samarbete med
Dagens Medicin
Medverkande: Ulf Kristersson,
socialförsäkringsminister (M),
Johan Hagberg, överläkare, affektiva
sektionen S:t Görans sjukhus, Norra
Stockholms psykiatri, Anders Printz,
samordnare PRIO-satsningen,
Socialdepartementet, Ing-Marie
Wieselgren, psykiatrisamordnare,
SKL, Anders Åkesson, regionråd
(MP) region Skåne, Lena Nilsson,
ordförande IBIS.
Kontakt: Anna Käll, Janssen,
08 626 50 29, [email protected]
Se filmen här
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
”Det borde finnas en arg doktor
på varje sjukhus”
Läkarkåren måste börja ställa
sig på patientens sida i varje
givet ögonblick. Det har patienten rätt att kräva – och det
kräver många idag.
– Det är dags att vi hänger av
oss den kollektiva, vita skyddsrocken och inser att vi har gjort
en mängd fel som vi nu vill rätta till, hävdade ”arga doktorn”
Björn Bragée när den ojämlika
vården diskuterades.
Att landstingen har vitt skilda sätt att lösa sin uppgift på
är det största hindret mot ökad
jämlikhet, var panelen i övrigt
enig om.
Enligt Hans Karlsson, chef för
avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) går svensk
sjukvård från ett stordriftstänkande till att mer inkludera
patienter och närstående. Ett
ökat fokus på konkreta hälsoförbättringar snarare än kvantita-
tiva data kring antalet salar och
platser har också bidragit till en
förbättrad jämlikhet.
– I flera landsting med hög
vårdkvalitet kan vi konstatera
ett samband mellan den höga
kvaliteten och låga kostnader.
I andra landsting förslösas så
mycket som var femte skattekrona. Ojämlik vård är till stor
del en ledningsfråga, resonerade Hans Karlsson.
Via satsningen på Öppna
jämförelser kan patienterna
jämföra olika landsting, framhöll Mona Heurgren, enhetschef på Socialstyrelsen.
Exempelvis kan det skilja 20
procentenheter i överlevnad
för vissa cancerformer mellan
olika delar av landet.
Björn Bragées avslutande
recept var att det borde finnas
en arg doktor på varje sjukhus
för att jämna ut skillnaderna
i vården, men att det krävs en
Björn Bragée
attitydförändring för att detta
ska bli verklighet.
FAKTA
Vad kan arga doktorer och patienter
göra åt den ojämlika vården?
Arrangör: Sjukhusläkarna
Nytänkande inom forskningen
krävs för jämlik vård
Hur kan den medicinska forskningen bidra till en mer jämlik
vård? Den frågan ställde Svenska Läkaresällskapet i ett seminarium. Forskarna Katarina
Hamberg och Margareta Hammarström konstaterade att det
återstår en hel del för att få till
stånd jämlika underlag och för
att svensk sjukvård ska ta lärdom av forskningsresultat.
– Patientens relation till behandlande läkare är avgörande.
Min forskning visar att man
som patient och anhörig måste
vara aktiv och själv driva på
för en tät dialog. En dålig relation med läkaren kan leda till
undanhållande av bästa behandling – man blir helt enkelt
diskriminerad. Vi måste ställa
oss frågan hur många det är
som inte kommer på fråga för
adekvat vård i tid och hur vi via
forskningen kan hjälpa dem,
sade Katarina Hamberg.
Peter Allebeck, huvudsekreterare på forskningsrådet Forte
poängterade att rådet enbart
stödjer forskning som tar hänsyn till kön, socioekonomiska
faktorer samt etnicitet. Han
underströk att alla grupper
inte behöver inkluderas i forskningen, men frågorna måste
alltid beaktas.
– Om några veckor kommer
de båda ansedda tidskrifterna
Science och Nature att ändra
sina publiceringsregler så att
enbart projekt med jämlika
baser kommer att publiceras,
och i USA ges numera inget
stöd till genusojämna forskningsprojekt. Det är dags att vi
agerar även i Sverige, konstaterade Margareta Hammarström.
FAKTA
Jämlik vård – utjämnar eller
förstärker medicinsk forskning
ojämlikheten i vården?
Arrangör: Svenska Läkaresällskapet
15
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
16
Kurt Boman
Almedalen 2014: Jämlik sjukvård
Ny teknik
Ökad patientmakt med
Patienter kan idag ta ett mycket
större ansvar för sin behandling,
vilket kan spara pengar för sjukvården, förbättra behandlingsresultaten och inte minst öka patienternas livskvalitet. Tekniken
finns och patienterna är redo,
men utvecklingen bromsas av att
sjukvården inte verkar redo att
släppa taget om sina patienter.
En patientgrupp som skulle
få bättre livskvalitet med hjälp
av befintliga hjälpmedel är de
190 000 svenskar som behandlas
med blodförtunnande medicin
och som fortfarande måste ta sig
till särskilda mottagningar för att
göra sina regelbundna kontroller
istället för att med ett mätinstrument själva kunna göra kontrollerna hemma eller på jobbet.
Professor och överläkare Kurt
Boman, Västerbottens läns
landsting, berättade att blodförtunnande behandling behövs
för att förhindra blodproppar
vid förmaksflimmer och efter
hjärtklaffsoperation. Det är
många som går obehandlade,
till stor del på grund av att det
är en sådan krånglig behandling. Den kräver kontinuerlig
kontroll eftersom underbehandling kan leda till blodproppar
och överbehandling kan medföra blödningar.
Men det behöver inte vara
krångligt och tidskrävande.
Kurt Boman:
– Istället för att som idag kanske få åka flera mil för att kunna
ta provet och sedan vänta på att
få provresultatet, kan patienten
med eget mätinstrument sticka
sig oavsett var han eller hon är
och sedan skicka resultaten
digitalt direkt till journalsystemet. Doseringen kan regleras
av patienten själv eller av kliniken som skickar doseringsvärdena direkt till mobilen.
16-åriga Rebecka och hennes
mamma Lena Hast Gustafsson
berättade om hur deras liv blivit så mycket bättre och enklare sedan de själva bekostat ett
mätinstrument för att kolla dotterns blod. Och tryggare.
– Tidigare kunde vi få vänta en
till två dagar på provresultaten,
vilket är ohållbart. En propp
väntar inte in några provresultat. Är det för lågt måste dosen
justeras snabbt och inte om två
dagar när resultaten kommer.
Då kan det vara för sent, sade
Lena Hast Gustafsson.
Vilka är då hindren? De största
hindren finns i landstingsorganisationen, motstånd i professionen och i de befintliga ersättningssystemen, enligt panelen.
– Det är proppar i sjukvården!
Jag har hört om exempel i
Stockholm där man inte berättat om mätaren för patienterna, för det skulle betyda lägre
ersättningar för sjukhusen som
inte kan tillgodoräkna sig patientbesöken. Mätaren har funnits i 15 år och Socialstyrelsen
har haft det som högprioriterat
i riktlinjerna sen 2008 och ändå
går utvecklingen så långsamt,
sade Inger Ros, ordförande
Riksförbundet HjärtLung.
Som på så många vårdseminarier i Almedalen lyftes
även kravet på att de nationella
riktlinjerna ska bli tvingande,
men panelen konstaterade
också att riktlinjerna är ett delat ansvar mellan vårdgivaren
och vårdtagaren.
Landstinget i Kalmar län är
det enda landsting, som förutom föregångaren Stockholms
läns landsting, tagit beslut om
att erbjuda mätinstrumentet
gratis till sina patienter.
– Det borde vara självklart att
man får all relaterad information
när man blir ordinerad sin behandling, som till exempel att
det finns mätare som underlättar
livet, sade Christer Jonsson,
oppositionslandstingsråd (C).
FAKTA
Hur mycket makt ska patienten
ha över sin behandling?
Arrangör: Takeda och Roche
Diagnostics i samarbete med
Dagens Medicin.
Medverkande: Kurt Boman, senior
professor i medicin, Västerbottens
läns landsting, Inger Ros, ordförande, Riksförbundet HjärtLung,
Rebecka och Lena Hast Gustafsson,
patient och anhörig, Helén Eliasson,
ordförande (S), hälso-och sjukvårdsutskottet, Västra Götalandsregionen, Christer Jonsson, oppositionslandstingsråd (C), Landstinget
i Kalmar län, Dag Larsson, oppositionslandstingsråd (S), Stockholms
läns landsting.
Kontaktperson: Lars Oskarsson,
Takeda, 070 888 58 11,
[email protected]
17
Almedalen 2014: Almedalsprofilen
18
Johan Carlson
Almedalen 2014: Almedalsprofilen
Almedalsprofilen: Generaldirektören
Den nybildade Folkhälsomyndigheten är i Almedalen för att
addera ett hälsoperspektiv på
vårdfrågorna.
– Genom att arbeta med folkhälsofrågorna behöver färre
människor bli patienter, säger
Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Det är Johan Carlsons första
besök i Almedalen. Som generaldirektör för nybildade Folkhälsomyndigheten vill säga.
Han har varit här tidigare, de
senaste åren i egenskap av generaldirektör för Smittskyddsinstitutet, den myndighet som
tillsammans med Statens folkhälsoinstitut och delar av Socialstyrelsen bildade den nya
Folkhälsomyndigheten 1 januari 2014.
Johan Carlson är i Almedalen
med ambitionen ”att försöka
vara en ögonöppnare i diskussionerna”. Att stå för ett hälsoperspektiv och lyfta fram
frågan om jämlik hälsa, den
stora folkhälsofrågan enligt
Johan Carlson.
– Sverige har hög medellivslängd, sjunkande tal i flera
stora folksjukdomar och ett bra
smittskyddsläge. Men ganska
stora hälsoskillnader i befolkningen; den förväntade medellivslängden skiljer upp till åtta
år mellan en 30-årig högutbildad kvinna och en 30-årig lågutbildad man.
Förklaringen är en kombination av orsaker, men bakom
finns de stora hälsofrågorna,
menar Johan Carlson: tobak,
alkohol, fysisk aktivitet, maten
vi äter.
– Det borde diskuteras mer,
men väldigt många seminarier
i Almedalen handlar bara om
sjukvård, inte om hälsa.
– Och jag förstår på ett sätt varför. Sverige har historiskt varit
framgångsrikt vad gäller satsningar på vården så vi fortsätter
att ha vård i fokus. Men jag kan
konstatera att många länder
som inte har våra resurser att
satsa på sjukvård i större utsträckning har satsat på public
health istället.
Johan Carlson är övertygad
om att också Sverige står
inför en ökad satsning på folkhälsofrågorna.
– Det är en viktig nyckel för
att lösa sjukvårdens ekonomiska problem. Genom att arbeta
med folkhälsofrågorna behöver
färre människor bli patienter.
Och det faktum att Folkhälsomyndigheten bildats är ett bevis för att frågan ses som viktig.
Folkhälsomyndigheten har
ett brett uppdrag. Instruktionen från regeringen slår fast
att myndigheten ”ska verka för
god folkhälsa, utvärdera effekterna av metoder och strategier
på folkhälsoområdet, följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta samt
genom kunskapsuppbyggnad
och kunskapsspridning främja
hälsa och förebygga sjukdomar
och skador.”
I Almedalen märker Johan
Carlson förväntningarna på den
nya myndigheten. Efterfrågan
är stor på kunskap och handfast
stöd i folkhälsoarbetet.
– Det försöker vi leva upp till.
Vi kan inte göra jobbet åt kommuner och landsting, men vi
kan ta fram bakgrunden, analysen. Det är vårt stora arbete
just nu, att titta på vad som
ligger bakom skillnaderna i hälsa. När man väl har problemet
klart för sig så är det lättare att
se vad som kan göras.
19
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
20
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
Tema:
Folksjukdomarna
Flera av våra vanligaste folksjukdomar
skulle kunna behandlas och förebyggas
med effektiva behandlingsmetoder.
Men många får inte del av de medicinska framstegen.
Varje år drabbas 70 000 personer av
benskörhet. Trots tydliga hälsoekonomiska vinster, nya nationella riktlinjer
och eniga läkare och politiker så har
behandlingen av benskörhet minskat
på senare år.
– Jag ser massor av lidande, massor av
pengar att spara och ändå händer ingenting, summerade Mats Eriksson, ordförande (M) i SKL:s sjukvårdsdelegation
vid ett seminarium.
Runt 27 000 fall av stroke i Sverige
skulle kunna förebyggas under en tjugoårsperiod om fler patienter med förmaksflimmer behandlades med blodförtunnande läkemedel.
Förutom det personliga lidandet skulle
det spara mellan 1,6 och 1,9 miljarder
kronor per år räknat i kostnader för vård
och omsorg.
– Det är absurt att inte behandla eftersom det är så lönsamt, men också för
att en stroke påverkar livskvaliteten så
kraftigt, konstaterade Jonas Andersson,
regionråd (FP) i Västra Götaland.
Många nya effektiva behandlingsmetoder når inte patienterna snabbt nog.
Inom MS-området har det skett en revolution i form av läkemedel och behandlingsmetoder. Men många patienter får
inte del av de medicinska framstegen.
Läkemedlen är dyra, men troligen
samhällsekonomiskt lönsamma, konstaterade Jesper Petersson, klinikchef vid
neurologen på Skånes universitetssjukhus: de 500 som varje år insjuknar i MS
är samtliga i arbetsför ålder, och de flesta
har 30-40 års arbete framför sig.
Det går också för sakta att införa immunterapi i cancerbehandlingen, ansåg
patientföreträdare vid ett seminarium.
21
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
22
Gudrun Schyman
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
Psykiatri
& politik
De har båda visat svaghet som
politiker, och vunnit i längden.
– Det är viktigt att visa svaghet och samtidigt vara politiker, då först får vi en ömsesidig
respekt och förståelse, konstaterade förra s-ledaren Mona
Sahlin i ett samtal med Gudrun
Schyman, tidigare vänsterpartiledare och nu talesperson för
Feministiskt Initiativ.
Utgångspunkten för samtalet var glappet mellan väljarnas
syn på vård- och omsorgsfrågor
och politikernas prioriteringar.
Enligt Gudrun Schyman
finns ett förakt för svaghet, inte
minst när det gäller psykisk
ohälsa, och att det inte längre
är tillåtet att vara människa:
– Jag tycker att vi blivit fega,
vi måste komma ifrån förställningar som att ”psykiskt sjuka
är dumma i huvudet”.
– Det tillåtande samhället har
försvunnit och de som inte bryr
sig om hat och hot i politiken
stannar kvar – och de är kanske
inte alltid de bästa politikerna,
resonerade Mona Sahlin.
Riksdagsledamoten Hanif Bali
(M) berättade om sin uppväxt i
Husby och om hur han ser tolerans som den viktigaste nyckeln
till framtidens samhälle. Han
förutspådde en ny tid där utspel
Mona Sahlin
via media minskar i betydelse
och ersätts av home parties,
sociala medier och direkta
möten – allt för att få till stånd
delaktighet och givande samtal
och på så sätt minska glappet.
FAKTA
Psykiatri i politiken
Arrangör: SKL
23
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
24
Krister Järbrink
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
Stroke
Kostsamt att underbehandla
Runt 27 000 fall av stroke i
Sverige skulle kunna förebyggas under en tjugoårsperiod om
fler patienter med förmaksflimmer fick rätt behandling. Förutom
det personliga lidandet skulle det
spara mellan 1,6 och 1,9 miljarder kronor per år räknat i kostnader för vård och omsorg.
– Det är absurt att inte behandla
eftersom det är så lönsamt, men
också för att en stroke påverkar
livskvalitén så kraftigt, konstaterade Jonas Andersson, regionråd
(FP) i Västra Götaland.
Bara hälften av de 300 000
svenskar som lider av förmaksflimmer behandlas med blodförtunnande läkemedel för att
förebygga stroke, och det trots
att medicinen är både billig
och effektiv.
– Underbehandlingen handlar
om attityder. Både läkare och
patienter är alldeles för rädda för
blodförtunnande behandling,
sade Anders Dahlkvist, Läkarförbundet. Vi läkare måste kommunicera med patienterna och
följa upp dem och göra patienterna trygga i sin behandling.
Nya preliminära riktlinjer
säger att alla med flimmer och
minst en riskfaktor ska behandlas, vilket innebär 80 procent
av patienterna. Exempel på
riskfaktorer är att vara kvinna
över 75 år med diabetes och
högt blodtryck.
– I Västra Götalandsregionen
har vi en hjärtjournal med 20
frågor som alltid måste ställas vid möte med en hjärtpatient. Om en avvikelse görs om
att inte ge blodförtunnande så
måste man motivera varför.
Det är ett exempel på en
bra kvalitetssäkring som fler
kunde följa efter, framhöll
Jonas Andersson.
Inger Ros, ordförande i Riksförbundet HjärtLung skulle
önska att patienter med flimmer
och minst en riskfaktor screenas.
– Hur kan vi ha råd att inte
göra det? undrade hon.
Enligt Inger Ros missgynnar
ersättningssystemen för vårdcentralerna de nya läkemedlen
eftersom de inte kräver lika täta
kontroller som äldre mediciner.
– Vill vi ha en radikal förändring så måste vi radikalt förändra hur vi arbetar.
Vården måste bli mer proaktiv. Varför letar vi inte efter
personer med okänt flimmer på
stormarknaden? Tekniken finns
ju, sade Anders Ekholm vice vd
för Institutet för framtidsstudier.
Ett annat problem är att patienterna inte tar sin medicin.
Också Jonas Andersson hänvisade till tekniken:
– Jag har fått fyra påminnelser
om att jag har min bil parkerad i Oskarshamn denna vecka
säger han. Borde vi inte kunna
hitta ett likande sätt att påminna patienterna om att ta sin
medicin, eftersom det visat sig
vara ett stort problem?
FAKTA
Arrangör: LIF – de forskande
läkemedelsföretagen
Medverkande: Jonas Andersson,
regionråd (FP), Västra Götalandsregionen, Anders Blanck, vd, LIF,
Anders Ekholm, vice vd, Institutet
för framtidsstudier, Marie-Louise
Forsberg Fransson, landstingsråd
(S), Örebro läns landsting, Krister
Järbrink, hälsoekonom, Västra
Götalandregionen, Inger Ros, ordförande, Riksförbundet HjärtLung
Kontaktperson: Peter Leander, LIF,
073 995 13 90,
[email protected]
25
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
26
Jesper Petersson
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
MS
– medicinsk revolution utan nytta för många patienter
Samtidigt som det har skett en
revolution i fråga om läkemedel
och behandlingsmetoder för
MS, multipel skleros, får många
MS-patienter inte del av de
medicinska framstegen. Det var
utgångspunkten för ett av LIF:s
seminarier i Almedalen.
Paneldeltagarna var överens
om att det behövs såväl nationella riktlinjer som regionala
vårdprogram.
Jesper Petersson, klinikchef
vid neurologen på Skånes universitetssjukhus, berättade om
den fullkomliga revolution som
skett i fråga om nya behandlingsmetoder för MS. Läkemedel som gjort att allt fler MSpatienter kan leva ett näst intill
vanligt liv.
– Tidigare ville inte ens läkarna
prata med patienter om att de
misstänkte MS, eftersom de var
rädda att patienterna skulle ta
livet av sig, berättade han.
Jesper Petersson menade att
MS-vården står inför flera utmaningar. Det saknas 300 neurologer, vilket gör att det tar tid
att få diagnos och återbesök,
och skillnaderna är stora forts >
Lars-Erik Holm
27
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
> mellan olika delar av landet.
Dessutom är frågan om finansieringen en stor utmaning.
– Det handlar om dyra läkemedel. Från att tidigare bara
ha gett billiga kortisontabletter
till dagens behandlingar på
200 000 kronor – en liten Volvo
– per år. Även om det troligen
är samhällsekonomiskt lönsamt, sade han och berättade
att av de 500 personer som insjuknar i MS varje år är samtliga i arbetsför ålder och flertalet har så mycket som 30-40 års
arbete framför sig.
Behovet av nationella riktlinjer lyftes fram under seminariet.
Men det är ett arbete som hittills har gått långsamt framåt; i
dagsläget finns nationella riktlinjer endast för tolv av totalt flera
hundra kroniska sjukdomar. Här
var paneldeltagarna överens om
att man behöver hitta smidigare
sätt att ta fram riktlinjerna.
Roger Molin, regeringens
samordnare för kronikersats-
ningen, menade att en dellösning kan vara att göra som man
har gjort på Regionala Cancercentra, där man lyckats ta
fram tolv vårdprogram på ett år
genom att arbeta parallellt med
programmen, på flera olika ställen. En annan möjlighet kan
vara att göra som i Holland, där
man samarbetar mycket med
patientorganisationerna som
ställer upp och arbetar gratis.
Det är dock viktigt, betonade
såväl Roger Molin som flera av
de andra paneldeltagarna, att
man inte väntar med att ta fram
regionala vårdprogram tills de
nationella riktlinjerna är klara.
– Nationella riktlinjer har fått
ett så starkt varumärke, varje
patientorganisation har haft det
högst upp på önskelistan, så man
har inte sett behovet av vårdprogram. Men ska vi lyckas förbättra vården på fyra år får vi lägga
upp alla problem på bordet.
Roger Molin efterlyste riktlinjer i kortare versioner för
primärvården – checklistor som
kan skötas direkt från journalen
– även riktlinjer för patienterna.
FAKTA
Nationella riktlinjer utan nytta
för patienterna?
Arrangör: LIF – de forskande
läkemedelsföretagen
Medverkande: Anders Blanck, vd
LIF, Anders Henriksson, landstingsstyrelsens ordförande (S),
Kalmar läns landsting, Lars-Erik
Holm, generaldirektör Socialstyrelsen, Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet, Roger Molin,
regeringens samordnare för kronikersatsningen, Jesper Petersson,
klinikchef Skånes universitetssjukhus, Marie Morell, landstingsråd
(M), Östergötlands läns landsting.
Kontaktperson: Peter Leander, LIF,
073 995 13 90,
[email protected]
Almedalsenkäten: Vården i valet
INGRID PETERSSON
GENERALDIREKTÖR
FORMAS
Vilken vårdfråga tycker du är viktigast inför valet?
Jämlik vård i hela Sverige.
Vilken vårdfråga tror du blir viktigast i årets val?
Jag tror att frågan om jämlik vård är prioriterad, men
det kan komma någon enskild fråga under sommaren
som blir stor, till exempel brist på personal i vården.
Spelar valet någon roll för vården?
Absolut. Olika ledningar på departement och landsting har olika prioriteringar. Det kan ske förändringar
efter valet.
28
EMMA HENRIKSSON
KRISTDEMOKRATISK
GRUPPLEDARE I
RIKSDAGEN
Vilken vårdfråga är viktigast inför valet?
Att det finns så stora vårdskillnader i landet. Att du
inte har samma chanser beroende på var du bor.
Vilken vårdfråga tror du blir viktigast i valet?
Vinster i vården kommer säkert att bli en fråga i valet.
Jag tycker att kvaliteten i vården är en mycket större
utmaning än eventuella vinster. Gör man vinster på
bekostnad av kvaliteten så är det ett stort problem.
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
Better Health, Brighter Future
Genom ledande medicinska innovationer arbetar Takeda för att
förbättra människors hälsa världen över. Det har vi gjort sedan år
1781 och gör än idag.
Ambitionen är densamma – att hitta nya lösningar, leverera bättre
mediciner och hjälpa så många människor vi kan till ett bättre liv
så snart vi kan. Vi arbetar inom hela vården, från förebyggande
behandling till behandling och bot.
Med samlad kunskap, erfarenhet och en bred kompetens, vill vi på
Takeda fortsätta bidra till utveckling av hälso- och sjukvården, i
Sverige och i världen – både idag och imorgon.
Läs mer på www.takeda.se
29
Takeda Pharma AB
www.takeda.se
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
30
Ingrid Bengtsson-Rijavec
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
Benskörhet
– folksjukdomen utan diagnos och behandling
Att inte kunna hoppa jämfota utan
att riskera benbrott är verklighet
för de 70 000 som varje år drabbas av benskörhet. Men i Sverige
är detta folksjukdomen där nästan
ingen får diagnos eller behandling. Frakturkedjor, topplistor och
koordinatorer är exempel på initiativ för att vända utvecklingen som
ingen vill ha.
Trots tydliga hälsoekonomiska
vinster, nya offensiva nationella
riktlinjer från Socialstyrelsen, en
enig profession och eniga politiker har behandlingen av personer med benskörhet snarare
minskat de senaste åren. Så få
som 14 procent får behandling.
– Jag ser massor av lidande,
massor av pengar att spara och
ändå händer ingenting, summerade Mats Eriksson, ordförande
(M) i sjukvårdsdelegationen
på SKL.
Mattias Lorentzon, professor
vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, tyckte att
det var obegripligt att inte alla
regionala vårdprogram för benskörhet är klara när landstingen
på varje satsad krona i forts >
Ralph Harlid
31
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
Benskörhet
> behandling får tre tillbaka i form av minskade vårdkostnader.
– Få känner till att det bara är
strokediagnoser som tar upp fler
vårdplatser på våra sjukhus än
osteoporosfrakturpatienterna,
påpekade han.
Jonas Andersson, regionråd
(FP) i Västra Götalandsregionen, bekände dåligt samvete över hur frågan behandlats.
– Men nu har vi fått igång flera
bra initiativ så nu borde vi snart
se resultat.
Initiativen ser olika ut, beroende på regionala förutsättningar. I några landsting är en tydlig
förändring är på gång:
Tobias Nilsson, staben för
somatisk specialistvård i Stockholms läns landsting, konstaterade att benskörhet är ett exempel på sjukdomar som hamnar
mellan olika vårdnivåer:
– Det är ortopeder som tar
hand om det akuta benbrottet
och sen ska primärvården
ansvara för den fortsatta behandlingen. Länken däremellan fungerar inte. Nu lägger vi
in en funktion i journalsystemet så att det automatiskt går
en remiss till primärvården
från ortopeden för fortsatt
utredning och behandling.
Även region Skåne konstaterade att det uppstår problem i
varje gränssnitt.
– Nu inrättar vi frakturkoordinatorer som ska följa patienten
hela vägen från akutvård till
primärvård och hemtjänst,
sade Ingrid Bengtsson-Rijavec,
hälso- och sjukvårdsdirektör
i regionen.
Matthias Lorentzon konstaterade att den egna sjukvården
32
Susanna Popova
måste organiseras på andra sätt
för att åstadkomma förändring:
– I Västra Götalandsregionen
har vi initierat frakturkedjor för
att komma åt detta. Vi ska också
börja plocka ut förskrivningsstatistik och sätta samman en
topplista på de vårdcentraler
som tar behandling av benskörhet på allvar. Den listan ska vi
visa för våra patienter!
Patienterna har en viktig roll
som möjlig påtryckargrupp,
resonerade Ralph Harlid, beställardirektör i Västra Götalandsregionen.
– Befolkningen måste få ökad
kunskap om benskörhet och de
som drabbas ska kräva behandling. Varför kan inte SKL göra
en ny informationskampanj, på
samma sätt som strokekampanjen AKUT? Mitt tips är att kalla
den för STOP, som i stoppa
osteoporos, sade han.
FAKTA
Behandling och uppföljning
– en utopi för bensköra patienter?
Arrangör: Amgen
Medverkande: Mats Eriksson, ordförande (M), sjukvårdsdelegationen,
SKL, Ralph Harlid, beställardirektör Västra Götalandsregionen,
Ingrid Bengtsson-Rijavec, hälsooch sjukvårdsdirektör, region
Skåne, Carl Johan Sonesson,
regionråd (M), region SKåne, Jonas
Andersson, regionråd (FP), Västra
Götalandsregionen, Tobias Nilsson,
staben somatisk specialistvård,
Stockholms läns landsting,
Dag Larsson, oppositionslandstingsråd (S), Stockholms läns
landsting, Mattias Lorentzon,
professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal.
Kontaktperson: Thomas Johansson,
Amgen, 073 026 22 64,
[email protected]
Apoteksmiljarden
Sjukvårdens framtida utmaningar kommer kräva nya grepp
och initiativ. Ett utökat uppdrag för landets apotek kring
bättre läkemedelsanvändning är ett av dem.
Läs mer i Kronans Apoteks rapport ”Apoteksmiljarden”.
www.kdapotek.se
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
34
Katarina Johansson
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
Immunterapi
– en revolution som utmanar
Immunterapi kan bli ett genombrott för cancerbehandlingen.
Men den nya behandlingsformen
utmanar sjukvårdens strukturer –
och patientföreträdare menar att
införandet av nya läkemedel går
för långsamt redan idag.
Enligt tidningen Science var
det förra årets forskningsgenombrott. Immunterapi mot
cancer innebär att man triggar
kroppens eget immunförsvar
till att slå ut tumörer istället för
att använda strålning eller gifter. Det är en metod som redan
används vid blodcancersjukdomar, men en mängd andra
cancerformer står på tur.
– Allt fler drabbas av cancer
i och med att vi lever längre.
Tillsammans med kirurgi, strålning och cellgiftsbehandling
kan immunterapi bli en ny
hörnpelare i cancervård, sade
Håkan Mellstedt, professor vid
Karolinska Institutet. forts >
Joakim Ramsberg
35
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
> Håkan Mellstedt betonade
att immunterapi redan används som behandlingsmetod,
men förutspådde att den om
tio år ingår i 60 procent av all
cancerbehandling.
– Detta är en generell behandlingsprincip, den behöver inte
individanpassas utan går förmodligen att använda på alla
cancerformer och i princip på
alla individer.
En positiv utveckling för alla
cancerpatienter, men en utmaning för samhället.
– Det blir initialt höga kostnader för vården. Men jag tycker
man måste väga in den totala
kostnaden. Om vi kan bota 25
procent av patienter med malignt melanom så är det förstås
positivt för samhällsekonomin.
Joakim Ramsberg, vetenskapligt ansvarig på Vårdanalys
talade just om ekonomi. Myndigheten har analyserat nyttan
av de hälsoekonomiska utvärderingar av klinikläkemedel,
det vill säga läkemedel som
används inom slutenvården,
som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket gör på för-
sök. Slutsatsen är att hälsoekonomiska utvärderingar kan
skapa värde, men att det finns
en stor förbättringspotential.
Enligt Vårdanalys bör alla nya
klinikläkemedel genomgå en
hälsoekonomisk utvärdering,
men vissa läkemedel som
används vid livshotande tillstånd eller där det ibland inte
finns alternativa behandlingar,
bör prioriteras för en särskilt
snabb process.
– Ur ett patientperspektiv går
introduktionen av nya behandlingar, som immunterapi, alldeles för långsamt, sade Katarina
Johansson, ordförande Nätverket mot Cancer. Det faktum att
vi har 21 landsting gör det trögt.
Vi skulle vilja ha ett mer nationellt ansvar för cancervården.
Särskilt viktigt är det att läkemedel som forskats fram inom
landets gränser kommer patienterna till gagn skyndsamt,
framhöll Jan Zedenius, biträdande vetenskaplig sekreterare
på Cancerfonden. Katarina
Johansson fick visst medhåll
från Pernilla Gunther, riksdagsledamot för kristdemokraterna:
– Landstingen skapades 1863.
Ingen skulle idag komma på
idén att lösa vårdens struktur
med 21 olika organisationer.
Det är ett hinder för att nå en
jämlik vård.
FAKTA
En revolution i behandling av
cancer – men är sjukvården redo?
Arrangör: Bristol-Myers Squibb
Medverkande: Pernilla Gunther,
riksdagsledamot (KD). Anders
Henriksson, landstingsstyrelsens
ordförande (S), Kalmar. Jan
Liliemark, programchef på SBU och
projektledare för Ordnat införande
av läkemedel på SKL, Jan Zedenius,
biträdande vetenskaplig sekreterare
Cancerfonden, Katarina Johansson,
ordförande Nätverket mot Cancer,
Håkan Mellstedt, professor Karolinska Institutet, Joakim Ramsberg,
vetenskapligt ansvarig Vårdanalys.
Kontaktperson: Nicholas Backman,
Bristol-Myers Squibb,
070 968 87 11,
[email protected]
Almedalsenkäten: Vården i valet
HANS ROTHENBERG,
RIKSDAGSLEDAMOT (M)
Vilken tycker du är den viktigaste vårdfrågan i valet?
Att den roll landstingen har haft inte kan tas för given.
Man måste kunna öppna upp för andra lösningar. Ofta
finns mycket politisk prestige som är regionalt förankrad, det är inte alltid till vårdtagarnas bästa tyvärr.
Vilken tror du blir den viktigaste vårdfrågan i valet?
Tillgänglighet till vård. Köer och kvalitet skiljer sig
mycket åt runtom i landet.
36
HELENE HELLMARK
KNUTSSON,
OPPOSITIONSLANDSTINGSRÅD (S),
STOCKHOLMS LÄNS
LANDSTING
Vilken vårdfråga är viktigast inför valet?
Att vi behöver mer resurser till sjukvården. Och att
vi behöver utbilda personal.
Vilken vårdfråga spelar störst roll i valet?
Många vill ha upp frågan om vinster i vården, men
för väljarna är det nog resursfrågan, och inte minst
hur vi ska klara dem med stora vårdbehov.
Almedalen 2014: Folksjukdomarna
37
Almedalen 2014: Almedalsprofilen
38
Lena Hallengren
Almedalen 2014: Almedalsprofilen
Almedalsprofilen: Makthavaren
Vinster i sjukvården är ingen
stor diskussionsfråga inom
socialdemokratin.
– Det viktigaste för oss är inte
om vården är privat eller offentlig.
Men det är inte detsamma som
att vi ska ha full etableringsfrihet, säger Lena Hallengren,
vice ordförande i riksdagens
socialutskott och den tydligaste
kandidaten som efterträdare till
Göran Hägglund vid en socialdemokratisk valseger.
Hallengren, som under åren
2002-2006 var förskole- och
ungdomsminister, räknas som
den sjunde mäktigaste personen i Dagens Medicins lista
över vårdens makthavare. Första vardagen i Almedalen tar
hon emot en strid ström av
journalister längst in på en utomhusservering ett stenkast
från Donners plats.
Kvällen innan har partiledaren Stefan Löfven pratat om att
göra slut på privatiseringar och
utförsäljningar samt myntat uttrycket ”När du är som svagast
ska samhället vara som starkast”
inför 6 000 åhörare i Almedalen.
Journalister älskar att
ställa frågan: ”Ska ni förbjuda
vinster?”, säger Lena Hallengren. Hon konstaterar att regler
för vinstuttag alltid går att
komma runt.
– Det finns alltid sätt att ta sig
till nollan på sista raden.
Då är det viktigare att ställa
krav på öppenhet, yttrandefrihet och meddelarfrihet i de
privata företag som verkar i
vård och omsorg.
Däremot vill hon och partiet
se begränsningar i etableringsfriheten inom äldreomsorgen.
– Lagen om valfrihetssystem,
LOV, i äldreomsorgen handlar
inte om valfrihet utan etableringsfrihet. Vi hade gärna sett
en variant av LOV där den som
uppfyller kraven får rätt att
verka men där kommunen har
möjlighet att avgöra hur många
privata vårdgivare det ska finnas i kommunen.
Ett av partiets viktigaste löften är en vårdgaranti för cancer
som innebär vård senast inom
fyra veckor, och som samtliga
S-landstingsföreträdare ställt
sig bakom.
– Det är viktigt att börja se
cancer som en akutsjukdom
och jag tror att det vilar en stor
trygghet för patienterna i att
vi säger behandling inom fyra
veckor från diagnos.
Vårdgarantin vid cancer ska
inte jämföras med vårdgarantin
på andra områden i sjukvården.
– Jag tycker inte att det är
fel att man kan resa som patient, men det ska vara vården
och vårdens profession som
tar ansvar för att sy ihop hela
vårdkedjan. Det innebär att
remisser, röntgen och eventuella provtagningar ska rymmas
inom den tiden.
Ska det gälla alla former av cancer, även långsamväxande tumörer? Här väljer hon att svara:
– När det är väldigt akut får
vi ju hoppas att man får snabb
hjälp. Men vi har ju sett situationer både här och var där man
fått vänta på behandling. Det
kan aldrig åligga patienten att
söka vård någon annanstans.
Att minska ojämlikheten i
hälsa är utmaning för svensk
hälso- och sjukvård, konstaterar
Lena Hallengren.
– Sjukvården blir inte mer jämlik av ett förstatligande. Det
skulle bli en enorm koloss att
försöka styra. Förstatligande
låter som en enkel lösning men
är det inte.
Hon är däremot inte främmande för att fler regioner skapas, men vill inte göra det till
en valfråga.
En viktig fråga för valet däremot är det som kallas Life Science, det vill säga forskning om
läkemedel, medicinteknik och
bioteknik. Här vill S inrätta ett
nationellt innovationsråd där
statsministern ska ingå tillsammans med företrädare för näringsliv, forskning och arbetsmarknadens parter.
– Men det handlar också
om att landstingen och regionerna måste se till att klinisk
prövning ingår i uppdraget
när man upphandlar hälsooch sjukvård.
39
Almedalen 2014: Vårdens styrning
40
Almedalen 2014: Vårdens styrning
Tema:
Vårdens styrning
Patientnytta och kvalitet måste ersätta
antal nybesök i vården, var ett av budskapen i diskussionerna om vårdens styrning. Marie Wedin, tidigare ordförande
i Läkarförbundet och en av dem som
deltog i debatten om New Public Management under förra årets Almedalsvecka,
tyckte att sjukvården har tillräckligt
med mål, men inte tillräckligt med tid
för patienten.
Eva Tjernström, landstingsråd (S) i
Gävleborg förklarade vid ett seminarium
om vårdvalet att hon är trött på politisk
detaljstyrning och ville överlåta mer ansvar på professionen.
– Vi är mer uppdragsgivare än vi är arbetsgivare. Vi måste lita mer på professionen
och föra en djupare och mer seriös diskussion med dem, sade hon.
Vårdvalen varken hjälper eller stjälper,
var en slutsats av seminariet.
– Uppdragen måste bli bredare. Detaljregleringen som finns idag gör inte vården individanpassad, konstaterade Heidi
Stensmyren, nuvarande ordförande i
Läkarförbundet.
Vårdens styrning och organisation är
egentligen mest en fråga för politiker och
profession och inte för patienterna, var
slutsatsen när vården som valfråga diskuterades. För även om det finns en oro
för sjukvårdens utveckling bland befolkningen, så är de allra flesta nöjda med
den vård de får.
41
Almedalen 2014: Vårdens styrning
42
Tove Lifvendahl
Almedalen 2014: Vårdens styrning
Skandal
krävs för att vården ska bli en valfråga
Det krävs en vårdskandal för att
vården ska blir en valfråga. Vården är visserligen en av de viktigaste frågorna för allmänheten,
men för komplex för att avgöra
ett val. Den slutsatsen drog panelen i en diskussion om vad som
kan få vården att bli en av de
heta frågorna i valrörelsen.
Frågan är om vi ens vill att vården ska bli en valfråga, inledde
Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet. Ämnet är för komplext,
resonerade hon.
– Det finns en slags logik som
innebär att den politiker som
lovar mest resurser kommer att
uppfattas som mest seriös. Och
det är inte där det ligger. Resurser är inte oviktigt, det är hur
man handskas med dem och hur
man organiserar som får betydelse för patienterna, sade hon.
Eric Sundström, chefredaktör
för Dagens Arena, tyckte att det
var att underskatta både medierna och medborgarna men
konstaterade samtidigt att en
förutsättning för att det ska bli
en valfråga är att medborgarna
uppfattar att något är dåligt.
– Här ser man i mätningar att
många väljare är ganska nöjda
när de väl kommer i kontakt
med vården. Sedan finns det
enskilda problem.
En annan förutsättning för att
vården ska bli en valfråga är att
det finns ett vänster-högerperspektiv, resonerade han. Återkommande undersökningar
som LIF – de forskande läkemedelsföretagen gör visar att
48 procent av allmänheten inte
har någon uppfattning om vilka
partier som är bäst på vård.
Dessutom finns en samsyn
mellan partierna om att det är
vård efter behov och inte plånbok som ska styra.
– Nästa steg blir då hur styrsystemen ska se ut, och då handlar
det om ersättningar till landstingen och enskilda kliniker
och vårdcentraler. Det är en
komplicerad materia som det
är svårt att göra politik av, framhöll Boa Ruthström, chef för
tankesmedjan Arena Idé.
Inte heller frågan om jämlik
vård är en tänkbar valfråga. För
vem är egentligen emot jämlik
vård? undrade Anders Blanck,
vd för LIF.
Ojämlik hälsa, eller hälsoklyftor, är däremot något annat.
Men då handlar det inte längre
bara om vård.
– Hälsoklyftor handlar egentligen inte så mycket om skillnader mellan landsting utan det
handlar mer om utbildningsbakgrund, inkomst och sådant.
Då blir det svårare att angripa.
Om det handlat om landstingen
hade Göran Hägglunds förslag
om förstatligande varit en lösning, sade Ruthström.
FAKTA
Vad krävs av medierna,
medborgarna och makten för att
vården ska bli en valfråga?
Arrangör: LIF – de forskande
läkemedelsföretagen, Ratio,
Swedish Medtech, Arene Idé,
Leading Healthcare
Medverkande: Tove Lifvendahl,
politisk redaktör Svenska Dagbladet,
Eric Sundström, chefredaktör
Dagens Arena, Boa Ruthström, chef
Arena Idé, Anders Blanck, vd LIF,
Ulrika Schenström, politisk rådgivare, Hallvarsson & Halvarsson.
Kontaktperson: Peter Leander, LIF,
073 995 13 90,
[email protected]
43
Almedalen 2014: Vårdens styrning
Hur styra vården mot patientnytta?
Om vårdens styrning efter fjolårets debatt om New Public
Management handlade ett av Almedalsveckans första seminarier.
– Vi måste styra på patientnytta
och kvalitet. Idag styrs vi av
volym och det tar inte hänsyn
till vare sig evidens, effekt,
tillgänglighet, vårdskador eller
patientinvolvering, förklarade
Jörgen Nordenström, professor
på Karolinska Institutet.
Ett fungerande finansiellt styrsystem för vården tar fasta på hur
patienter upplever kvaliteten i
den vård de erbjuds och hur personalen mår i sina arbeten.
– Man måste mäta utifrån tre
parametrar; patient, personal och
ekonomi. Framgång måste vara
att kunna styra med hänsyn till
alla tre, sade PA Dahlberg, chefsläkare på S:t Görans Sjukhus.
På det svarade Marie Wedin,
ortoped och tidigare ordförande
i Läkarförbundet, att sjukvården
har tillräckligt med mål men inte
tillräckligt med tid för patienten.
Finansiella verktyg ska styra
på så hög nivå i sjukvården som
möjligt menande hon:
– Vi har ett bra exempel i England och de sjukhus som styr
sig själva där. Den finansiella
styrningen bör bestå i övergripande mål för sjukhusen och
sedan lämna resten relativt fritt
till professionen, hävdade hon.
Med det tog hon fasta på en
grundläggande invändning hur
New Public Management
utvecklats inom sjukvården.
Nämligen att det inte tar tillvara
på personalens engagemang
i utformningen av sjukhusens
styrsystem och att det istället
för att skapa mer lärande organisationer därför riskerar att dränera personalen på arbetslust.
FAKTA
Efter vårddebatten om New Public
Management – hur går vi vidare?
Arrangör: Health Navigator AB
Privatisering – blev det bättre så?
Privatiseringen inom välfärden
har inneburit nya arbetsgivare för
hundratusentals anställda. Men
vad har avregleringen inneburit
för välfärdens medarbetare? Och
har det egentligen blivit så mycket bättre? De frågorna ställde sig
Kommunal under ett av sina seminarier i Almedalen.
En jämförelse som Kommunal
låtit göra mellan privat och
kommunalt drivna verksamheter visar att den privata äldreomsorgen inte lyckats driva på
utvecklingen av löner och anställningsvillkor till det bättre.
Enligt Olof Widmark, utredare
på Kommunal, är andelen deltids- och tidsbegränsade anställningar fler i privat än i kommunal regi, och lönenivåerna till
44
och med lägre i privat driven
äldreomsorg – räknat på heltid.
Påståendet kritiserades av
Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, som menade att
liknande jämförelser visat att
lönerna ligger cirka fem procent
högre i privat sektor. Förklaringen, menade han, var att
statistiken blir missvisande när
man bortser från att 60-70 procent av medarbetarna jobbar
deltid. Fölster ställde sig även
frågande till att ställa driftsformerna mot varandra.
– Vi får inte glömma att idén
med konkurrens är att dåliga
verksamheter faller bort och de
bra bli kvar. Jag skulle därför
istället titta på dem som lyckats
och hur man kan lära av dem.
Det finns stora skillnader mel-
lan utförare, både bland offentliga och privata. Detta bör vara
vårt fokus i debatten.
Den generella slutsatsen av
diskussionen blev att villkoren
för undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen är
för dåliga i dag. För att komma
till rätta med det behövs både
mer pengar och större tilltro till
professionen menade Annelie
Nordström, ordförande Kommunal. Men det krävs även att
arbetsgivare kliver fram och gör
arbetet attraktivt.
FAKTA
Blev det så mycket
bättre med privatiseringen?
Arrangör: Kommunal
Almedalen 2014: Vårdens styrning
45
Margareta Eriksson
Almedalen 2014: Vårdens styrning
46
Roger Molin
Almedalen 2014: Vårdens styrning
Vårdval
efter valet
Vårdval varken hjälper eller
stjälper, men kommer definitivt
leva kvar även efter valet. Om
de ska bli fler och införas i fler
landsting så måste de utformas
bredare, involvera fler och slutas
över längre tid.
Det var slutsatsen när blivande
Region Gävle samlade politiker
och professionsföreträdare till
diskussion om värdet av vårdval,
för en jämlik och utvecklande
vård utanför storstadsregionerna.
Regeringens samordnare Roger
Molin berättade att vårdvalssystemet inte utvecklats särskilt
mycket för närvarande. Det har
inte heller fungerat fullt ut som
det var tänkt:
– Syftet att få in utvecklingskraft i vården, genom att bjuda
in fler aktörer, har inte uppnåtts. Problemet är att vårdvalen är alldeles för smala
åtaganden och att ersättningssystemen ser ut precis som tidigare. Då finns det inte mycket
utrymme kvar för utveckling.
Läkarförbundets ordförande
Heidi Stensmyren höll med:
– Uppdragen måste bli bredare.
Detaljregleringen som finns
idag gör inte vården individanpassad. Dessutom måste avtalsperioderna bli längre så att
vårdföretagarna vågar investera
mer än fyra år i taget.
Eva Tjernström, landstingsråd (S) i Gävleborg, är trött på
den politiska detaljstyrningen:
– Jag vill istället ställa frågan:
Vad vill vi åstadkomma? Vi är
mer uppdragsgivare än vi är arbetsgivare. Vi måste lita mycket mer på professionen och
föra en djupare och mer seriös
diskussion med den.
Maria Delham, oppositionsråd (M) i Landstinget Västmanland lyfte fram ytterligare en
utvecklingsfaktor för vården:
– Samarbetet över landstingsgränserna är en möjlighet.
Vi skulle kunna samla ihop
våra resurser och kompetenser
i Gävleborg och Västmanland
och dela på några specialistvårdsuppdrag.
FAKTA
Hjälper eller stjälper vårdvalssystem
möjligheterna till en jämlik vård?
Arrangör: Landstinget Gävleborg
47
Almedalen 2014: Almedalsprofilen
48
Inger Ros
Almedalen 2014: Almedalsprofilen
Almedalsprofilen:
Patientföreträdaren
Jämlik vård – att alla får vård
efter behov. Det är en fråga som
Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung, tror och hoppas kommer att få stor betydelse
inför höstens val.
– Idag finns inte bara geografiska
skillnader utan till och med skillnader i sjukdomar. Det är inte OK.
Inger Ros är landstingspolitikern
som för fyra år sedan fick frågan
om hon ville bli ordförande för
patientföreningen HjärtLung
– och tackade ja. Från att ha varit
den som fått stå till svars för
vårdpolitiska frågor är det istället
hon som trycker på politikerna.
Hennes budskap är enkelt:
Vi måste prioritera de kroniskt
sjuka och deras behov.
– Idag går mellan 80 och 85
procent av sjukvårdens kostnader till kroniskt sjuka eller äldre. Här finns en hel del att göra,
inte minst genom att arbeta
förebyggande, konstaterar hon.
Den fråga som Inger Ros
själv tycker är viktigast att lyfta
inför valet är den om jämlik
vård, på alla nivåer; mellan olika delar av landet, mellan olika
socioekonomiska grupperingar
och mellan olika patientgrupper. Det är också en av de vårdfrågor som hon tror kommer att
bli viktiga inför valet.
– Det kanske är uttjatat men vi
behöver verkligen gå från ord
till handling och få en jämlik
sjukvård. Det ser jag att man
inte har idag. Det handlar både
om var man bor och vilken
sjukdom man har.
Bara inom hennes eget område finns skillnader, menar
Inger Ros.
– Hjärtsjukvården i Sverige är
helt fantastisk medan KOLpatienter får en jättedålig vård.
Många av dem får inte ens en
diagnos. Detta trots att KOL
år 2020 kommer att vara den
tredje största folksjukdomen
i Sverige, säger hon.
Andra frågor som hon tror
kommer att lyftas fram under
valrörelsen är personalsituationen och kompetensförsörjningen inom vården, där det
råder brist på utbildade med
specialistkompetens.
HjärtLung har varit några
gånger tidigare i Almedalen
men inte så strukturerat och
med så mycket åtaganden som
i år. Organisationen har inga
egna seminarier men trots detta
har Inger Ros ett digert program. Tolv inbokade evenemang och flera informella möten. Som patientföreträdare är
hon efterfrågad.
– Jag tror att Almedalen har en
väldigt stor betydelse även för
patientföreningarna. Idag har
jag till exempel medverkat i ett
seminarium om hur sjukvården
bör se ut om tio år. Det är roligt
att man har börjat se patientens
roll i vården.
Inger Ros personliga målsättning med att vara i Almedalen
är att göra HjärtLung mer känd
och att få beslutsfattarna att
ta till sig den kunskap som
hon ger dem. Samt att rekrytera
fler medlemmar.
49
Almedalen 2014: Vård i utveckling
50
Almedalen 2014: Vård i utveckling
Tema:
Vård i utveckling
Att utveckla hälso- och sjukvården behöver inte kosta så mycket pengar. I en
rapport från Nordiska ministerrådet
föreslår Bo Könberg, tidigare bland annat
sjukvårds- och socialförsäkringsminister
under första halvan av 1990-talet, ett
utvidgat nordiskt samarbete på hälsooch sjukvårdsområdet. Bland förslagen
finns samarbete om den högspecialiserade sjukvården, ett nordiskt nätverk om
sällsynta diagnoser och gemensam syn på
etiska prövningar.
Könbergs viktigaste budskap var dock
att de nordiska länderna bör driva frågan om antibiotikaresistens och att EU,
USA och övriga rika länder bör avsätta en
tjugondels promille av BNP till stöd för
framtagandet av nya antibiotika.
Hur vården i livets slutskede kan bli
så bra som möjligt handlar mycket om
arbetssätt och attityd snarare än pengar,
visade Danderyds sjukhus vid sitt seminarium. Vi måste våga prata om döden,
var budskapet.
Ekonomiska incitament styr annars
vården allt hårdare, tyckte Anders
Henriksson, landstingsråd i Kalmar,
som vid ett seminarium om myter och
fakta om vården efterlyste en långsiktig
diskussion om vad vi vill med vården.
51
Almedalen 2014: Vård i utveckling
52
Johanna Hållén, Margareta B Kjellin
Almedalen 2014: Vård i utveckling
Positivt
perspektiv
på åldrande
Allt fler blir allt äldre. Det är en
utveckling som ofta beskrivs som
ett hot mot äldre- och sjukvård,
ja hela välfärdssystemet. Men så
behöver det inte bli, menar
Nima Sanandaji, som skrivit en
bok i ämnet.
– Debatten där man ser de
äldre som en demografisk bomb
som kommer att förstöra svensk
välfärd har funnits länge. Och
den har länge haft fel.
Nima Sanandaji är samhällsdebattör och författare till boken ”Aktivt åldrande – vägen
till fler friska år”, som han presenterade på seminariet. Han
redovisade beräkningar från
1982 där det sades att Sverige
år 2000 skulle ha 370 000 personer över 80 år. Facit? Ytterligare 100 000. Samtidigt som
antalet äldre underskattades
så överskattades kostnaden för
den äldre befolkningen.
– Man förstod inte då att ökad
livslängd går hand i hand med
bättre hälsa. De levnadsår
som adderas är också friska år.
Det är därför den demografiska chocken uteblev då, sade
Nima Sanandaji.
Ett aktivt åldrande, det vill
säga ett åldrande med hälsan i
någorlunda behåll är en enorm
samhällsekonomisk vinst,
framhöll han.
– Att en person som utbildar
sig länge kan använda sina
kunskaper längre. Att vi lever
längre är en välfärdsvinst som
också kan bli en samhällsekonomisk vinst.
Men för att nå dit, argumenterade Nima Sanandaji, så behöver samhället ta till vara på och
satsa på de innovationer som
gör det möjligt att vara frisk och
aktiv längre upp i åldrarna: Nya
hjälpmedel, nya läkemedel och
nya behandlingsmetoder.
– Vi har blivit duktiga på att bota
akuta sjukdomar. Men med
kroniska sjukdomar, långvariga
sjukdomar, där är vi bara i början,
menade Nima Sanandaji.
– Utmaningen är att ge vård
vid rätt tid. Att se till att så fort
man blir sjuk så får man den
hjälp som krävs. För vården blir
inte billigare av att forts >
53
Almedalen 2014: Vård i utveckling
Positivt
perspektiv
på åldrande
Nima
Sanandaji
> man ger den sent – den blir
dyrare. Att agera tidigt är att
agera smart.
Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg
på Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL, inledde med
att modifiera seminariets rubrik
och formuleringen ”Vår tids
största utmaning”:
– Möjligen är det vår tids största
möjlighet. En annan syn på den
tid av livet vi kallar åldrande.
Han fick medhåll av både
Margareta B Kjellin, riksdagsledamot (M) och av Johanna
Hållén, press- och policychef
på PRO.
– Vi är unika i Sverige i synen
på äldre, sa Johanna Hållén.
Titta på USA till exempel. Där
hoppas många på att Hillary
Clinton ska bli president 2016.
Då är hon 69 år gammal. Alan
Greenspan var 80 år när han
slutade som riksbankschef. Det
skulle inte hända i Sverige.
– Man måste välja väg och se
att människan har ett värde när
man blir äldre. Om att ta tillvara människors resurser, sade
Margareta B Kjellin.
FAKTA
Vår tids största utmaning – aktivt
åldrande och fler friska år
Arrangör: LIF – de forskande
läkemedelsföretagen.
Medverkande: Nima Sanandaji,
teknologie doktor, samhällsdebattör.
Hans Karlsson, chef för
avdelningen för vård och omsorg,
SKL. Johanna Hållén, press- och
policychef, PRO. Margareta
B Kjellin, riksdagsledamot (M).
Kontaktperson: Peter Leander, LIF,
073 995 13 90,
[email protected]
Almedalsenkäten: Vården i valet
ULF KRISTERSSON,
SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTER (M)
Vilken vårdfråga tycker du är viktigast inför valet?
Andelen sjukskrivna med psykiska diagnoser ökar
sedan en tid tillbaka. Det handlar om bred psykisk
ohälsa såsom stressrelaterade sjukdomar och ångest.
Det ställer första linjens sjukvård inför en ny
utmaning och det är viktigt att det finns kunskap och
bra metoder för att möta den psykiska ohälsan.
Vilken vårdfråga tror du blir viktigast i årets val?
Behandling av bred psykisk ohälsa och förebyggande
av sådan.
Spelar valet någon roll för vården?
Ja. Det är bara om vi bedriver en politik för arbete där
alla som vill och kan också jobbar, så att vi har råd att
finansiera vår gemensamma välfärd.
54
MARIT JANSET,
GENERALSEKRETERARE
NEUROFÖRBUNDET
Vilken vårdfråga tycker du är viktigast inför valet?
Jämlikhet i vården. Att alla ska ha lika vård och
tillgång till den bästa vården oavsett var man bor.
Vilken vårdfråga tror du blir viktigast i årets val?
Jag tror att jämlik vård blir en stor fråga. En annan
fråga som jag tror blir viktig är kostnadsfrågan, vem
som ska betala, speciellt i fråga om nya innovativa
läkemedel. Om kostnaden ska läggas på statlig nivå
eller på kliniknivå.
Spelar valet någon roll för vården?
Ja, absolut. Om inte annat innebär valet att vården
kommer upp på agendan.
Almedalen 2014: Vård i utveckling
Christina Kennedy, Gunilla Hult Backlund, Heidi Stensmyren, Anders Henriksson, Mats Eriksson
Köer bidrar till negativ bild av sjukvården
Köerna i svensk sjukvård har
minskat, men fortfarande får
många vänta för länge inom vissa
behandlingsområden, bland annat i cancervården. Det framkom när Sveriges Kommuner och
Landsting bjöd in till en diskussion om myter och sanningar om
svensk sjukvård.
På frågan om det är för långa
köer till vården svarade en majoritet i publiken ja och fick
stöd i panelen.
Gunilla Hult Backlund, generaldirektör för Inspektionen för
vård och omsorg, konstaterade
att det blivit bättre under senare år, men att det finns områden som behöver förbättras. Ett
sådant område är cancervården,
men Anders Henriksson, landstingsråd i Kalmar, skulle helst
önska att vi slutar tänka i köer.
– Vi måste ha ett nytt perspektiv i sjukvården. Vi ska inte
ha köer, sa han och syftade på
att det är något vården många
gånger planerar för idag.
Skillnader i syn på diagnos
och behandling mellan olika delar av landet bidrar till köerna,
hävdade Heidi Stensmyren som
är Läkarförbundets ordförande.
– Vi måste få en konsensus i
hela landet om hur vi diagnosticerar och behandlar.
Också på frågan om ekonomerna tagit över vården var
samstämmigheten stor.
– Vi har allt fler riktade statsbidrag och vården styrs allt hårdare
av ekonomiska incitament och
verktyg, hela vägen ner till vårdval. Vad vi bör ha nu är en mer
långsiktig diskussion om vad vi
vill med vården, sa Henriksson.
På det stora hela har vi en god
hälso- och sjukvård tyckte publiken och fick medhåll av panelen.
– På aggregerad nivå har vi fantastiska resultat vad gäller folksjukdomarna. Men vissa sjukhus ligger mycket dåligt till.
Det är tveksamt om de ska få
driva viss vård där, resonerade
Gunilla Hult Backlund.
FAKTA
Myter och fakta om vården
Arrangör: Sveriges Kommuner
och Landsting
55
Almedalen 2014: Vård i utveckling
56
Eva Nilsson Bågenholm
Almedalen 2014: Vård i utveckling
Viktigt
våga prata
om döden
Alla förbättringar inom vården
kräver inte stora resurser. Hur
vården i livets slutskede kan bli
så bra som möjligt för patienter och anhöriga handlar mycket
om arbetssätt och om att faktiskt
våga prata om döden.
Varför är vi så dåliga på att prata
om döden? Det var en av diskussionspunkterna under ett
seminarium som Danderyds
sjukhus ordnade.
– Ambitionen att ge palliativ
vård utan att den är inriktad på
behandling är genuint svår. Det
handlar ofta om att fortsätta lite
till. Det där samtalet är svårt
att ta, resonerade Eva Nilsson
Bågenholm, som varit nationell
äldresamordnare.
Just brytpunktssamtalet är
något som njurmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus
arbetar medvetet med. Monika
Rådström är njursviktssjuksköterska och har arbetat sedan
slutet av 1970-talet:
– Vi som valt att jobba i vården
gör ju det för att hjälpa och bota.
Men det handlar också om vår
egen rädsla, vår egen mognad.
Många människor, även bland
vårdpersonalen, är inte så vana
vid att se döda, konstaterade
Hans Persson, överläkare i hjärtmedicin på samma sjukhus.
– Idag har vi kanske två patienter i veckan som dör på akuten.
Förr var det någon som dog
varje dag.
En del av hans hjärtsviktspatienter har en inopererad
defibrillator, som om den inte
stängs av när patienten är på
väg att dö av sin sjukdom, kan
leda till svåra smärtor i livets
slut, visar en internationellt
uppmärksammad studie gjord
på sjukhuset.
Kanske är frånvaron av döden
en anledning till att sjukhuskyrkans roll blir allt viktigare.
Sjukhusprästen Roger Gärtner
konstaterade att vi idag är så inriktade på berättelsen om livet
att vi trängt undan de tröstande
berättelserna om döden.
– Döden är en narcissistisk
kränkning, lade han till.
Stöd till patienter och anhöriga i livets slut ökar tryggheten
för alla, visar två verksamheter
på sjukhuset.
Undersköterskan Pernilla
Eidenberg såg att det var
många anhöriga som i traumatiska situationer behövde stöd
och hjälp. Det resulterade i att
akutmottagningen numera har
schemalagda anhörigstödjare
dygnet runt. Ett liknande stöd
finns för den egna personalen. Genom Röda Korset finns
volontärer med sjukvårdsbakgrund vid svårt sjuka patienters sängkant. Uppgiften är att
lyssna och att vara ett sällskap,
inte att vårda. Modellen med
volontärer är inte helt fackligt
okontroversiell, konstaterade
Eva Nilsson Bågenholm.
– Jag tycker att det är bra att
våga ta den diskussionen om
vad volontärerna kan göra i sjukvården. Det handlar inte om att
konkurrera med välfärdssamhället utan om ett komplement.
FAKTA
När bara döden återstår
Arrangör: Danderyds sjukhus
57
Almedalen 2014: Vård i utveckling
58
Bo Könberg
Almedalen 2014: Vård i utveckling
Viktigt med nordiskt ansvar mot
Antibiotikaresistens
De nordiska länderna måste
driva frågan om antibiotikaresistens och bidra ekonomiskt
till utvecklingen av nya antibiotika, anser Bo Könberg som på
Nordiska ministerrådets uppdrag
tagit fram en rapport om det
nordiska samarbetet på hälsooch sjukvårdsområdet.
– Antibiotikaresistens är ett lika
stort hot mot mänskligheten som
klimathotet, slår han fast.
Bo Könberg, som var sjukvårdsoch socialförsäkringsminister
i början av 1990-talet, konstaterar i rapporten att det behövs
ekonomiska incitament för
att stimulera framtagandet av
nya antibiotika.
– Sedan 1970 har man tagit fram
två nya antibiotika och inte ett
enda efter 1987. Och det finns
nästan inget i pipeline.
Han föreslår att EU, USA
och övriga rika länder avsätter
en tjugondels promille av
BNP till stöd för framtagande
av nya antibiotikaläkemedel.
För de nordiska länderna skulle
det innebära cirka en halv
miljard årligen räknat i svenska
kronor. Samtidigt skulle länderna ta över äganderätten över
de nya läkemedlen för att säkra
användningen.
Norden bör också bestämma
sig för att få ner antibiotikaförbrukningen till den lägsta nivån
i Europa, som finns i Nederländerna, resonerade Könberg som
redogjorde för rapporten i ett
seminarium i Almedalen.
Förslaget välkomnades av
Lena Furmark, statssekreterare
(KD), Elisabeth Björnsdotter,
riksdagsledamot (M) och Maria
Stenberg, riksdagsledamot (S)
som dock inte på stående fot
kunde lova att deras partier är
redo att skjuta till pengar.
– Det är klart att vi måste ta
vårt ansvar, men vi måste se
helheten också, sade Elisabeth
Björnsdotter.
Rapporten innehåller förslag
på sammanlagt 14 olika områden. Ett av dem handlar om ett
utökat samarbete i Norden om
den högspecialiserade vården.
– Jag föreslår att man kommer
överens mellan de fem länderna
om att inte bygga ut den högspecialiserade vården utan att tala
med varandra, sade Könberg.
Rent konkret tänker han sig
en beredningsgrupp för högspecialiserad behandling som
ska stötta länderna i forts >
59
Almedalen 2014: Vård i utveckling
Nordiskt
ansvar mot
antibiotikaresistens
> samarbete vid till exempel
inköp av dyr teknologi.
Andra förslag är en gemensam syn på etisk prövning i
forskningen, ett nordiskt nätverk kring sällsynta diagnoser,
ökat samarbete kring folkhälsosatsningar och en utvidgning av
patientrörligheten inom Norden.
– Många av förslagen bottnar i
att vi är 26 miljoner människor
i Norden och vi har en jättestor
rörlighet så vi behöver det
här samarbetet, konstaterade
Elisabeth Björnsdotter som
också är medlem av Nordiska
rådets svenska delegation.
Lena Furmark konstaterade att finns diskussioner som
är särskilt lämpade att ta upp
inom det nordiska samarbetet
och nämnde särskilt styrmodeller för att få en större följsamhet
vid olika typer av behandlingar.
Maria Stenberg efterlyste ett
område som inte tas upp
i rapporten:
– En punkt som är jätteviktig
i Norrbotten och som kanske
60
inte är en fråga bara för Sverige är kompetensförsörjningen.
Hur kan vi bygga karriärvägar
för specialistsjuksköterskor och
specialistläkare som jobbar på
sjukhus i Norden?
Här fick hon stöd av Carina
Aaltonen, social- och miljöminister på Åland:
– Vi har 28 000 invånare och
1000 anställda i hälso- och sjukvården och vi har ett sjukhus
med 16 avdelningar som kräver
kompetens från både Sverige
och Finland, sade hon.
FAKTA
Hälsosamarbete över nordiska
gränser – Könbergrapporten
Arrangör: Nordiska ministerrådet
Medverkande: Bo Könberg, utredare, Lena Furmark, statssekreterare (KD), Carina Aaltonen, socialoch miljöminister Åland, Elisabeth
Björnsdotter, riksdagsledamot (M)
och Maria Stenberg, riksdagsledamot (S).
Kontakt: Bodil Tingsby,
0045 33 96 03 57,
[email protected]
Almedalen 2014: Vård i utveckling
61
Almedalen 2014: Vård i utveckling
62
Annelie Nordström
Almedalen 2014: Vård i utveckling
Tungt för
anhörig när
vården sviker
Vården av de mest sjuka äldre
räcker inte till. Om inget görs för
att förändra äldrevården kommer
1,3 miljoner människor i Sverige
att behöva engagera sig i äldreomsorgen i framtiden, framhöll
Kommunals ordförande Annelie
Nordström vid ett seminarium om
vården av de mest sjuka äldre.
I en rapport som Kommunal
räknade med att presentera
i augusti konstateras att en allt
större andel av de sjuka äldre
bor kvar hemma under en
längre period. Kortare vårdtider
i slutenvården och bristande
kontinuitet i den vård som
ges hemma ställer ökade krav
på primärvården.
– På väldigt många ställen i
landet klarar primärvården inte
av att koordinera och samordna
vården, sade Kommunals utredare Emma Ölmebäck.
I intervjuer med 1000
personer som vårdar anhöriga
framkommer en bild av anhörigvårdare som ofta känner sig
stressade. De har svårt att hinna
med fritidsintressen och vänner,
de använder semesterdagar åt
att följa med en gammal förälder
på läkarbesök och ibland tvingas de gå ned i arbetstid för att
hinna vårda sina anhöriga.
Emma Henriksson, kristdemokratisk gruppledare i riksdagen, fick frågan om det var en
medveten strategi att öka ansvaret på anhöriga. Svaret blev nej.
– Det finns ingen politisk strategi för hur mycket ansvar an-
höriga ska ta för vården.
Det måste alltid vara frivilligt.
Undersökningar bland boende
och anhöriga visar att 86 procent är nöjda med sitt val. Men
vi ser att det behövs ett bättre
stöd från kommunerna.
Helene Hellmark Knutsson,
oppositionslandstingsråd (S) i
Stockholms läns landsting, höll
med om att många är nöjda
med äldreomsorgen och sjukvården men framhöll att det
inte automatiskt innebär att allt
fungerar som det ska.
– Vi måste stötta både boenden
och hemtjänst med mer medicinsk kompetens. Vi har föreslagit geriatriska specialsjukhus
där du kan ha direktinskrivning
från hemsjukvården eller från
primärvården och där de kan ha
mobila läkarteam som kan komma ut och göra bedömningar
i hemmet eller på boendet.
Vi behöver också mer personal.
FAKTA
1,3 miljoner anhörigvårdare sökes.
Är du rätt kvinna för jobbet?
Arrangör: Kommunal
63
Almedalen 2014: Almedalsprofilen
64
Saila Quicklund
Almedalen 2014: Almedalsprofilen
Almedalsprofilen: Makthavaren
Många börjar sin politiska bana
i ungdomsförbunden. Saila
Quicklund engagerade sig i den
orättvisa dagistaxan när barnen
var små, upptäckte att det gick
att påverka – och ett driv att
fortsätta förändra var fött.
Som riksdagspolitiker från Jämtland hävdar hon bland annat att
mångfald i vården är en central
fråga, inte minst i glesbygdslänen.
– Normalt hade jag sagt att den
ojämlika vården är den viktigaste vårdfrågan för mig och för
många andra, men som debatten varit under året måste jag
istället framhålla frågan om
vinster för privata vårdföretag,
säger hon sittandes vid stranden inte långt från Kallbadhuset i Visby.
Om företagen inte tillåts
gå med vinst kommer det att
leda till en återgång till tiden
med långa köer, minskad tillgänglighet och sämre förutsättningar för både medarbetare och patienter, resonerar
Saila Quicklund.
– Varje vecka möter jag männ-
iskor som jobbat många år i
vården, på exempelvis vårdcentraler, som menar att privatiseringen har varit ett positivt och
nyttigt uppvaknande. De vittnar om många patienter som
tackar för ökade öppettider och
ökad kvalitet. Detta måste vi
värna om – och utveckla istället
för att avveckla.
Som moderat riksdagsledamot lyfter Saila Quicklund
gärna fram kömiljarden som en
viktig orsak till att köerna i vården minskat – men konstaterar
samtidigt att det inte gäller alla
delar av landet.
– I mitt eget landsting Jämtland har man fått 800 000 kronor av kömiljarden, men inte
lyckats kapa köerna. Då måste
man fråga sig hur det prioriteras
hos de landstingspolitiker som
har majoritet.
Sverige har en vård i världsklass, säger hon.
– Men i frågan om jämlik vård
kvarstår vissa utmaningar och
där har landstingen givetvis ett
stort ansvar. Regeringen har
tagit fram nationella riktlinjer
men de tolkas olika och de följs
inte överallt.
Sedan finns det givetvis många
andra aspekter av jämlik vård,
inte minst inom forskningen
där man fortfarande forskar på
män i större utsträckning än
kvinnor, konstaterar hon.
– Men den nya patientlagen
som införs vid årsskiftet 2015
kommer att innebära positiva
förändringar, den kommer ännu
tydligare sätta patienten i fokus
och förhoppningsvis bidra till
ökad jämlikhet.
De senaste fyra åren har hon
varit riksdagsledamot och drivit
frågor som är centrala för en levande landsbygd: företagarnas
villkor, breda välfärdsfrågor och
inte minst infrastruktursatsningar. Hon är också ordförande för Moderatkvinnorna.
Många resor blir det, inte
minst runt i länet. För att orka
med det höga tempot så tränar
hon både längdskidåkning och
löpning regelbundet. Skogen
och idrotten är en viktig del av
hennes fritid, här hämtar hon
en stor del av sin energi.
65
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
66
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
Tema:
Läkemedelsframtid
Läkemedelsindustrins framtid var föremål för flera seminarier under Almedalsveckan. Framväxten av globala storföretag har missgynnat ett relativt litet land
som Sverige och mellan 2002 och 2013
minskade antalet anställda inom svensk
läkemedelsindustri med 47 procent.
Men läkemedelsindustrin bidrar fortfarande till svensk ekonomi. Enligt en
rapport som tagits fram av LIF – de
forskande läkemedelsföretagen bidrar
läkemedelsindustrin med ungefär 40
miljarder kronor till Sveriges BNP.
En annan fråga som diskuterades
under veckan var hur läkemedel i framtiden ska värderas utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv.
Den viktigaste principen för ett läkemedels värde är människovärdesprincipen, följt av behovs- och solidaritets-
principen, slog Anders W Jonsson, ordförande (C) i riksdagens socialutskott, fast.
Han hävdade att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) försök att
räkna på minskade sjukskrivningar var en
rejäl dikeskörning.
Enligt TLV:s generaldirektör
Sofia Wallström har verket tagit till sig
av kritiken.
– Vi gör en översyn över hur vi räknar på
det samhällsekonomiska perspektivet för
att inte hamna i konflikt med människovärdesprincipen, sade hon.
Nya behandlingar, särskilt när det
gäller sällsynta diagnoser, innebär ofta
höga kostnader. Här kan behövas en
nationell ekonomisk pott för att bekosta
nödvändiga behandlingar, en princip
som också tycks ha starkt stöd från
svenska folket.
67
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
68
Ingela Fehrman Ekholm
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
Sällsynt
finansiering
Antalet personer med sällsynta
sjukdomar i Sverige kan mätas
i hundratusental. Kanske är de
så många som en halv miljon.
Kostnaden för deras behandling
är ofta relativt hög – något som
kan vara motiverat, anser svenska folket enligt en undersökning
från Linköpings universitet.
Men hur ska sjukvårdssystemet
klara kostnaderna?
Socialstyrelsens definition av
en sällsynt sjukdom är ”ovanliga sjukdomar och skador som
leder till omfattande funktionshinder och som finns hos
högst hundra personer per en
miljon invånare”. De läkemedel som används för att behandla dessa patienter är ofta
högt prissatta. Tillgången till
läkemedlen är ojämn mellan
landsting och regioner och frågan om pris och subventionering har varit svår att hantera
på både regional och nationell
nivå. Elisabeth Wallenius, förbundsordförande för Riksförbundet Sällsynta diagnoser, refererade till en undersökning
bland medlemmarna:
– Sex procent säger att det
finns ett läkemedel som de
skulle ha nytta av, men som
de inte får tillgång till.
Uppfattningen att patienter
ska erbjudas samma kvalitet
på vården oavsett om de har en
sällsynt eller vanlig sjukdom
ställs mot att hälso- och sjuk-
vårdens knappa resurser bör
användas så effektivt som möjligt för att maximera hälsa och
välfärd i samhället.
Lars-Åke Levin, professor i
hälsoekonomi vid Linköpings
universitet, har undersökt om
den svenska allmänheten värderar behandling av patienter
med sällsynta sjukdomar annorlunda jämfört med mer vanliga sjukdomar. I en enkät fick
3 000 personer ur allmänheten
välja mellan att ge behandling
till patienter med en sällsynt
eller en vanlig sjukdom i olika
scenarier, med hänsyn till exempel sjukdomens sällsynthet
och behandlingarnas kostnadseffektivitet. Resultatet? Sällsynthet i sig är inte ett argument för särbehandling, men
man är för att använda högt
prissatta läkemedel till dessa
patienter – av andra skäl.
– Det vi ser i undersökningen
som skäl för en högre betalningsvilja är svårighetsgraden
på sjukdomen. En stor majoritet är positiv till dyra läkemedel om det är den enda
behandlingen som finns, sade
Lars-Åke Levin. Uppfattningen får möjliga implikationer för
svensk sjukvård, att vi måste
ha ett system som kan hantera
behandling även åren när kostnaderna är höga.
– Vi kanske måste ha en nationell ekonomisk pott för landstingen att ta ur just för personer
med sällsynta diagnoser, sade
Pernilla Gunther, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
Hon fick medhåll av Dag
Larsson, socialdemokratiskt
oppositionsråd i Stockholms
läns landsting.
– Det är rimligt att ha ett lokalt
kostnadsansvar i vården, men
jag tror också på att ha fria pengar vid sidan av. Sverige ligger
dåligt till jämfört med många
andra länder vad gäller introducering av nya läkemedel. Nya
läkemedel gynnar inte bara patienter utan är också betydelsefullt för forskning, sade han.
FAKTA
Sällsynt patient + diagnos =
behandling? Sällsynta patienter
vill också ha en jämlik vård
Arrangör: LIF – de forskande
läkemedelsföretagen
Medverkande: Anders Blanck, VD,
LIF, Ingela Fehrman Ekholm, professor, Pernilla Gunther, riksdagsledamot (KD), Dag Larsson, oppositionslandstingsråd (S), Stockholms
läns landsting, Lars Åke Levin, professor i hälsoekonomi, Linköpings
universitet, Elisabeth Wallenius,
Riksförbundet Sällsynta diagnoser,
Marie Morell, landstingsråd (M),
Östergötlands läns landsting.
Kontaktperson: Peter Leander, LIF,
073 995 13 90,
[email protected]
69
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
70
Carin Landsmer
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
ADHD
Svårt räkna nytta med läkemedel
Även om samhällsnyttan med
läkemedel kommer först i tredje
hand när ett läkemedel ska värderas så är det viktigt att inte
glömma att rätt läkemedel kan
betyda steget ut i arbetslivet.
För Henrik D Ragnevi tog det
nästan fem år innan han som
vuxen fick diagnosen ADHD.
– Livskvalitet är jätteviktigt. Idag
klarar jag av att arbeta heltid,
sade han på ett seminarium om
värdet av läkemedel.
Hur läkemedel ska värderas är
inte okomplicerat eller okontroversiellt konstaterade den panel
som bjudits in för att diskutera
frågan. Den viktigaste principen för ett läkemedels värde är
människovärdesprincipen, följt
av behovs- och solidaritetsprincipen, slog Anders W Jonsson,
ordförande (C) i riksdagens
socialutskottet, fast:
– Det visar så tydligt den rejäla
dikeskörning som Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket
(TLV) gjorde för några år sedan
när det gällde ett läkemedel
för yngre människor och där
man räknade på hur mycket
samhället kunde få in i form
av minskade sjukskrivningar.
– 75-åringen är lika mycket värd
som 25-åringen. Det är viktigt
att ha klart för sig när man pratar
prioriteringar i sjukvården,
tillade han.
Utgångspunkten för TLV:s
bedömningar är kostnadseffektiviteten.
– Men om man inte tittar på
produktionsvinster som minskad sjukskrivning så betyder
det att vi inte räknar på läkemedel som ADHD-läkemedel, och
som har en stor vinst i och med
att människor kan fungera ute i
arbetslivet. Det blir också problematiskt, sade Jan Liliemark,
projektledare för Ordnat införande av läkemedel (SKL).
Sjukvården måste också bli
bättre på att visa nyttan av det
som görs i vården, påpekade
Mats Eriksson, ordförande (M)
i SKL:s sjukvårdsdelegation.
Inom reumatologin har vi haft
en förflyttning från sjukvård till
läkemedel, med många fler i
arbete, vilket inneburit höjd
livskvalitet för många.
Henrik D Ragnevis historia
liknar den många andra i samma
situation berättar:
– Det var när jag flyttade hemifrån som jag märkte att jag
hade problem i jämförelse med
andra jämnåriga. De klarade av
att studera och ha en aktiv fritid som att träna, ta hand om
sina relationer, gå och handla,
tvätta… Jag var glad om jag
bara klarade av en av de här
sakerna bra.
Han började aktivt med att
söka hjälp, men det var först när
han skulle fylla 25 år som han
fick diagnosen ADHD och
Aspergers syndrom. Som ordförande i Attention i Göteborg
möter han många som undrar
hur de ska göra för att få gå
igenom en neuropsykiatrisk
utredning. De flesta han träffar
som behandlas med läkemedel
är nöjda.
– Det jag tror de flesta uppfattar som ett problem är snarare alla fördomar som finns
mot läkemedlen.
Allt går inte att mäta, och det
är viktigt att acceptera, konstaterade Carin Landsmer, på
läkemedelsföretaget Lilly.
– Och även med billigare
läkemedel så är det inte säkert
att vi får en bättre och effektivare sjukvård.
FAKTA
När uppstår värdet av läkemedel i
allmänhet och i ADHD i synnerhet?
Arrangör: Lilly
Medverkande: Anders W Jonsson,
ordförande (C), socialutskottet,
Mats Eriksson, ordförande (M),
SKL:s sjukvårdsdelegation,
Jan Liliemark, programchef på
SBU och projektledare på SKL,
Anders Berntsson, verksamhetschef på Prima Vuxen i Stockholm,
Henrik D Ragnevi, Göteborg,
Carin Landsmer, ansvarig för
samhällskontakter på Lilly.
Kontaktperson: Cecilia Waller,
070 609 88 74,
[email protected]
71
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
72
Per Carlsson
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
Etik eller
ekonomi
– hur ska läkemedel värderas?
Systemet för hur priset sätts på
de läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet har kritiserats. Nu
ser Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket över hur de hälsoekonomiska beräkningarna görs.
– Vi står i ett omprövningsläge
av hur vi tillämpar den hälsoekonomiska utvärderingen.
Verkligheten förändras och vi
måste utforma våra beslut så
att de kommer så nära vårdens
krav och behov som möjligt,
konstaterade myndighetens generaldirektör Sofia Wallström.
”Att få ut så mycket hälsa
som möjligt för de skattepengar som går till mediciner och
tandvård”.
Så beskriver Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket,
TLV, målet med sin verksamhet. TLV beslutar om vilka
läkemedel som ska subventioneras av samhället eller inte.
Besluten fattas med avvägning
i de grundläggande etiska principerna för hälso- och sjukvården som fastställts av Sveriges
riksdag och baseras på tre
principer: att alla människor
har lika värde och samma rätt
oberoende av sina personliga
egenskaper och funktioner
i samhället (människovärdes-
principen), att de som har de
svåraste sjukdomarna ska få
vård först (behovs- och solidaritetsprincipen) och att en rimlig relation mellan kostnader
och effekt, mätt i förbättrad
hälsa och höjd livskvalitet,
bör eftersträvas (kostnadseffektivitetsprincipen).
Det har riktats kritik mot
hur avvägningarna görs mellan
de olika principerna, eftersom
också ett samhällsekonomiskt
perspektiv ska tillämpas i beräkningarna så kan det innebära
att yngre personer som är med
i arbetskraften gynnas jämfört
med äldre som inte är det.
På seminariet svarade Sofia
Wallström på kritiken och redogjorde för myndighetens arbete
med frågorna.
– Vi gör en översyn över hur vi
räknar på det samhällsekonomiska perspektivet för att inte
hamna i konflikt med människovärdesprincipen, sade hon.
Sofia Wallström lyfte också
fram myndighetens forts >
73
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
Sofia Wallström
Etik eller
ekonomi –
hur ska
läkemedel
värderas?
> arbete mot ökad öppenhet
och transparens.
– Det är viktigt att det går att
förstå på vilka grunder vi kommer fram till våra beslut. Här
har vi mer att göra.
Bland panelens politiker
betonades vikten av att inte
betona ekonomi för hårt:
– Det måste finnas en kostnadskontroll, men vi får inte ha så
strama tyglar så att vi inte utnyttjar kapaciteten i läkemedel, sade
74
Anders Andersson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
Anders Lönnberg, oppositionslandstingsråd (S) i Stockholms läns landsting, varnade
för risken att ekonomin i slutändan ändå blir avgörande:
– Problemet är att vi har olika
system som läggs på varandra.
Ett läkemedel godkänns av
Läkemedelsverket, sen går det
till TLV, sen prövas det på en
mängd nivåer i landstingen och
till slut så är det enskilda budgetar som avgör om ett läkemedel används eller inte. Och
eftersom målet med budgeten
är att den ska gå ihop för året
och inte tar hänsyn till långsiktig hälsa så är risken, trots våra
ambitioner, att det är budgeten
som styr användningen.
FAKTA
Etik eller ekonomi – hur ska
läkemedel värderas?
Arrangör: LIF – de forskande
läkemedelsföretagen.
Medverkande: Anders Andersson,
riksdagsledamot (KD), Sofia
Wallström, generaldirektör, TLV.
Per Carlsson, professor och avdelningschef, Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet. Jessica Rydell, landstingsråd
(MP), Kalmar läns landsting.
Katarina Steen Karlsson, fil dr och
projektledare, Institutet för Hälsooch Sjukvårdsekonomi. Anders
Lönnberg, oppositionslandstingsråd
(S), Stockholms läns landsting.
Kontaktperson: Peter Leander, LIF,
073 995 13 90,
[email protected]
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
75
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
76
Carl Johan Sonesson
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
Sverige
sämst
på nya läkemedel enligt ny jämförelse
Introduktionen och användningen
av nya läkemedel har avstannat
i Sverige. Det finns också skillnader inom Europa vad gäller
tillgången till cancervård, visar
en rapport baserad på oberoende
forskning som Institutet för
Hälso- och Sjukvårdsekonomi
(IHE) har tagit fram på uppdrag
av läkemedelsföretaget Janssen.
Rapporten jämför vården för
cancer i tarm, prostata och
lunga i Frankrike, Tyskland,
Polen och Sverige. Den visar
att Sverige har högst ranking
när det gäller kvalitet i vården
men lägst tillgänglighet till specialistvård. Sverige har också
en långsammare introduktion
av nya läkemedel och högre
dödlighet i prostatacancer än
de andra länderna.
– Alla 21 landsting och regioner
måste avsätta en stor pott pengar för nya cancerläkemedel. I
Skåne har vi avsatt 50 nya miljoner i år, sade Carl Johan Sonesson, regionråd (M) i Skåne,
när rapporten presenterades.
Hans vision är att hela sjukhusets resurser ska stå till buds
vid diffusa tillstånd för att ta
reda på om en patient är cancersjuk eller inte.
Paneldeltagarna uppmana-
des att ge varsitt löfte om hur
cancervården ska förbättras till
nästa år. Gunilla Gunnarsson,
samordnare för SKL:s cancerstrategi, lovade att jobba för att
förbättra cancervården.
– Politikerna lär ge oss i uppdrag att korta ledtiderna i cancervården och det kommer att
ta mycket av min tid nästa år,
sade hon.
Jan Liliemark, programchef på
SBU, såg det som sitt uppdrag
att se till att leverera ett snabbt
införande av nya läkemedel.
– Jag ska se till att läkemedelsföretagen snabbt levererar
beslutsunderlag och att Läkemedelsverket påskyndar sina
beslut, lovade han.
Två av paneldeltagarna,
Anders Henriksson, landstingsråd i Kalmar, och Christer
Engelhardt, ledamot i socialutskottet, står bakom Socialdemokraternas löfte om att cancerpatienter inte ska behöva
vänta mer än fyra veckor från
diagnos till behandling.
– Jag lovar att fortsätta vara
otålig och ha fokus på våra sex
patientlöften, där fyra veckor
från remiss till behandling, best
practice och att stärka patientens inflytande är de viktigaste,
sade Anders Henriksson.
– Vi vill också göra nationella
riktlinjer tvingande och inte frivilliga, sade Christer Engelhardt.
Mest detaljerad i sina löften
var Carl Johan Sonesson:
– Om jag blir kvar så ska jag
fortsätta att anställa fler kontaktsjuksköterskor. Vi behöver
30 nya för att klara av att erbjuda patienterna max en månads
väntetid. Jag vill införa ytterligare ett diagnostiskt center
i vår region och satsa 50 nya
miljoner varje år till nya cancerläkemedel, sade han.
FAKTA
Efterfrågat av patienterna, inte av
samhället – hur ska patienterna få
tillgång till moderna läkemedel?
Arrangör: Janssen
Medverkande: Gunilla Gunnarsson,
samordnare cancerstrategi, SKL,
Jan Liliemark, programchef, SBU,
Kent Lewén, ordförande, Prostatacancerföreningen Viktor, Anders
Henriksson, ordförande (S), Landstingsstyrelsen, Kalmar län, Mikael
Hoffmann, chef för stiftelsen NEPI,
Carl Johan Sonesson, regionråd (M),
region Skåne, Christer Engelhardt,
ledamot i riksdagens socialutskott.
Kontaktperson: Anna Käll,
Janssen, 08 626 50 29,
[email protected]
77
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
78
Anders Blanck
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
En hackande
välfärdsmotor
Läkemedelsindustrin är ingen
gökunge som tränger ut annan
välfärd, den bidrar till att finansiera välfärden genom att skapa stora
inkomster för Sverige. Men industrin har tappat mark. Det framgick av en rapport från läkemedelsbolagens branschorganisation
LIF, som har kartlagt branschens
betydelse för svensk ekonomi.
I den allmänna debatten när läkemedel och samhällsekonomi
diskuteras hamnar fokus ofta
på kostnader. Har vi råd att använda nya innovativa läkemedel när budgetkraven är hårda
och resurserna ska räcka till en
växande och äldre befolkning?
Det är inte så konstigt, konstaterade Magnus Jiborn, forskare på Vetsam:
– Kostnader syns direkt i plånboken, medan vinsterna kan
vara svårare att få syn på.
Magnus Jiborn är huvudförfattare till rapporten ”Vinst för
Sverige”, ett försök att redovisa den forskade läkemedelsindustrins ekonomiska fotavtryck i Sverige.
Branschen bidrar med ungefär 40 miljarder till Sveriges
BNP, konstaterar rapporten.
Samtidigt syns inte det största
bidraget: ”precis som BNP inte
inkluderar negativa effekter
av till exempel miljöförstöring
saknas de positiva effekterna
av en förbättrad hälsa. Faktum
är att välfärdseffekterna av nya
innovativa läkemedel helt sak-
nas i gängse sätt att mäta ekonomisk tillväxt”.
Magnus Jiborn hänvisade
till forskning som visar att en
tredjedel av ökningen i livslängd i Sverige mellan 1997
och 2010 kan förklaras med
nya läkemedel som introducerats efter 1992.
Samtidigt, påpekade han,
så tappar svensk läkemedelsindustri mark, antalet anställda
har minskat med 47 procent
mellan 2002 och 2013, investeringarna i forskning minskar
och exporten minskar.
Det är delvis resultatet av
en internationell strukturomvandling, där globala storföretag vuxit fram. Utvecklingen
ger stora möjligheter för länder
som kan locka till sig forskning
och tillverkning, men här har
den svenska läkemedelsindustrin hittills lyckats sämre än
många andra länder.
– Det finns ingen quick fix,
men vi behöver en quick
start, menade Emil Görnerup,
Svenskt Näringsliv, och efterlyste handlingskraft och en
ökad politisk satsning på forskningsfrågorna. Han fick medhåll av politikerna i panelen.
– Vi måste ge bransch, akademi
och samhället stabilitet när det
gäller forskningspolitiken, sade
Ingela Nylund Watz, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.
– Systemet med fyraåriga
perspektiv är inte bra. Det vore
bra om vi kom ifrån de fyra-
åriga forskningspropparna och
istället gjorde en blocköverskridande överenskommelse om
forsknings- och innovationspolitiken med ett lite längre
perspektiv, konstaterade
Nylund Watz.
Hon fick delvis medhåll av
Hans Rothenberg, riksdagsledamot för Moderaterna:
– Jag tror det är viktigt att göra
en avstämning vart fjärde år
eftersom det sker stora förändringar och ibland fort, men jag
tror på att utöver den avstämningen också addera ett längre
perspektiv. Och det finns ingenting som talar emot att man kan
göra detta över blockgränserna.
FAKTA
Finns det någon framtid för
läkemedelsbranschen i Sverige?
Arrangör: LIF – de forskande
läkemedelsföretagen.
Medverkande: Peter Larsson,
samhällspolitisk talesperson,
Sveriges Ingenjörer, Ingela Nylund
Watz, riksdagsledamot (S),
Emil Görnerup, forsknings- och
utvecklingsfrågor, Svenskt Näringsliv, Hans Rothenberg, riksdagsledamot (M), Anders Blanck, vd,
LIF, Hannes Hervieu, förbundsordförande, Centerstudenter,
Magnus Jiborn, Vetsam.
Kontaktperson: Peter Leander, LIF,
073 995 13 90,
[email protected]
79
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
80
Gunnar Karlsson, Anders W Jonsson
Almedalen 2014: Läkemedelsframtid
Vägval för
forskningen
Medan övriga världen har ökat
sina satsningar på klinisk forskning kraftigt har Sverige gått
i motsatt riktning de senaste
tio åren.
– Sverige hackar sig fram, konstaterar professor Jonas Bergh,
Karolinska Institutet, på Sanofis
seminarium om vägval för den
kliniska forskningen.
Den stora utmaningen nu är att
kombinera klinisk forskning
med klinisk verksamhet – och
att få landstingen att öka sina
satsningar på forskning.
– Landstingen har ett forskningsuppdrag men de gör väldigt lite. Forskningen ses bara
som en utgift och inte som en
investering i förbättrad hälsa,
sade han.
Jonas Bergh nämnde som
exempel att det finns landsting
som inte ens vill bekosta resekostnader för att patienterna ska
kunna ta sig till kliniska studier.
Karl Obrant, forskningschef
på Skånes universitetssjukhus,
representerade ett sjukhus som
gått i motsatt riktning och ökat
sina kliniska läkemedelsprövningar. Han betonade vikten av
att det finns incitament för sjukvården att satsa på forskning.
– Det går inte att beordra
fram läkemedelsprövningar.
Det måste finnas incitament
för sjukvården. Det måste vara
ekonomiskt försvarbart – och
det måste vara kul.
Mark Travers, vice president
på Sanofis globala enhet för
kliniska studier berättade att
Sanofi i allt större utsträckning
förlägger kliniska studier till
länder som Ryssland, Polen,
Kina och Filippinerna. Trots
detta menade han att även
Sverige fortfarande är intressant för läkemedelsföretaget.
– Sverige är ett klassiskt exempel på ett land som har bra
kvalitet på data. Det är lite
dyrare i Sverige än i andra länder och det tar lite längre tid,
men om vi kan hitta nya sätt att
samarbeta fortsätter Sverige att
vara en viktig spelare, sade
Mark Travers.
Ingrid Petersson, generaldirektör för forskningsrådet
Formas, har på regeringens
uppdrag utrett frågan om en
nationell samordning av kliniska studier. Hon betonade att
den globala konkurrensen för
kliniska studier har ökat kraftigt.
– Vi måste se Sverige som ett
land eller till och med Norden
som ett land för att kunna konkurrera, sade hon, och syftade
på att Sverige är så litet att forskningen måste ske på nationell
eller nordisk nivå.
I sin utredning ger hon flera
förslag på åtgärder för att ändra
den negativa trenden och få
de kliniska studierna att öka
i Sverige.
Ett bra första steg att vända
utvecklingen är att börja ta tag i
utredningens förslag, menade
flera paneldeltagare. Anders
Blanck, LIF:s vd, gav förslag
på ytterligare steg.
– Som nummer ett bör vi
genomföra det som redan finns
på bordet. Nummer två att
tydliggöra forskningsuppdraget
och nummer tre att hitta incitament. I ett fjärde steg borde
man införa ett statligt krav på
universitetssjukhusen att en av
20 patienter ska ingå i kliniska
studier, sade han.
– Låt universitetssjukhus gå
samman med universitetet för
att komma förbi problemet med
skilda huvudmän för forskningen, föreslog Anders W Jonsson,
ordförande (C) i socialutskottet.
FAKTA
Är Sverige på fel väg?
Den kliniska forskningens vägval
Arrangör: Sanofi
Medverkande: Mark Travers, vice
president Global Clinic Study Unit,
Sanofi, Anders Blanck, vd LIF,
Anders W Jonsson, ordförande (C),
riksdagens socialutskott, Thomas
Strand, riksdagsledamot (S), Karl
Obrant, forskningschef, Skånes
universitetssjukhus, Jonas Bergh,
professor, Karolinska Institutet,
Ingrid Petersson, generaldirektör och utredare, Formas, Gunnar
Karlsson, ordförande Patientföreningen FH Sverige
Kontakt: Bengt-Ivar Fransson,
Sanofi, 070 301 11 16,
[email protected]
81
Redaktion
Redaktör: Christina Lucas Projektledare: Gith Kjellin Text: Tobias Borgin, Henrik Mannerstråle,
Christina Lucas, Petra E Zillén, Katarina Gentzel Sandberg, Marie Markowicz Lindén, Nina Nygaard,
Britt-Marie Lindblad, Emmeli Lindberg Foto: Micke Lundström Grafisk form: Walter Kalmaru
Original: Jonatan Belvert
Gullers Grupp är Sveriges ledande kommunikationsbyrå för samhällsaktörer.
Vi arbetar med allt från strategisk rådgivning på ledningsnivå till PR-kampanjer,
medierådgivning, krishantering, utbildningar, utvärderingar, analyser,
reklam och genomförande av konferenser. Ett av de områden vi har djupa
kunskaper om är vård och omsorg. Vi följer och analyserar såväl politiska
som industriella skeenden.
Gullers Grupp har ca 50 medarbetare och är en del i det internationella
nätverket PROI. Sju gånger har vi vunnit kundundersökningen Årets byrå,
senast 2013. Mer info: www.gullers.se.