Slide 1

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 2

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 3

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 4

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 5

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 6

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 7

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 8

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 9

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 10

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 11

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 12

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 13

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 14

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 15

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 16

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 17

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.


Slide 18

Metod för övervakning av komplikationer
till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit och sinuit
En uppföljningsmodell baserat på data från Stockholms
läns landsting
Metodbeskrivning 2015-06-29

Sid

.

Bakgrund
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka antibiotikaförbrukningen med syfte att bevara antibiotika effektivt
i framtiden för människor och djur. Det finns en klar koppling mellan antibiotikaanvändning och resistensutveckling.
All användning påverkar den totala resistensutvecklingen och en optimal antibiotikaanvändning är därför mycket
viktig. Lika viktigt som att antibiotika inte används i onödan är att alla patienter som behöver antibiotika också
behandlas med det.
Sedan 1992 har antibiotikaförskrivningen på recept minskat med en tredjedel i Sverige och bland barn 0-4 år mer
än halverats. Detta har medfört diskussioner om risk för underbehandling med antibiotika. Vissa ovanliga
infektioner har ökat de senaste åren. Det gäller bl.a. invasiv streptokocksjukdom och retrofaryngeal abscess. Vad
dessa ökningar beror på är dock oklart. Ökningen har framförallt skett i åldersgrupper över 40 år. Faktorer som kan
vara associerade med denna ökning är bl.a. naturlig epidemiologisk fluktuation, stigande ålder i befolkningen,
stigande komorbiditet, medicinering med läkemedel som ökar risken för infektion men också minskad behandling
av icke allvarlig grundinfektion som skulle kunna leda till allvarligare infektion eller komplikation. Det är av stor vikt

att försöka kartlägga orsakerna till denna ökning.

Sid

.

Syfte
Syftet med detta projekt var att bygga en uppföljningsmodell för att kontinuerligt
identifiera eventuella komplikationer till luftvägsinfektionerna otit, tonsillit, sinuit samt
sinuit/övre luftvägsinfektion samt undersöka om risken för komplikation efter
primärinfektion var högre eller lägre med eller utan antibiotikabehandling vid
primärinfektion. Syftet var också att bygga en modell för att övervaka epidemiologin
för otit, tonsillit och sinuit/övre luftvägsinfektion samt komplikationer till dessa.

Sid

.

Projektgrupp
Denna uppföljningsmodell har tagits fram av:
Thomas Cars – Enheten för Analys & Utvärdering, Stockholms läns landsting (SLL)
Irene Eriksson – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL
Anna Granath – Karolinska Universitetssjukhuset
Jenny Hellman – Folkhälsomyndigheten
Christer Norman – Folkhälsomyndigheten samt SLL
Anders Ternhag – Folkhälsomyndigheten samt Karolinska Universitetssjukhuset
Björn Wettermark – Enheten för Analys & Utvärdering, SLL

Sid

.

Metod — Typ av studie samt
studieperiod
Projektet består av två delar:
1. En prospektiv populationsbaserad kohortstudie som följer individer som
diagnosticerats med en luftväginfektion med syfte att studera eventuella
komplikationer. För denna del av projektet är första tidpunkt för inklusion den 1
januari 2011 och fortsätter därefter löpande.
2. En deskriptiv del som studerar prevalensen av samtliga luftvägsinfektioner samt
samtliga komplikationer. Denna del av projektet startar den 1 januari 2007 och
fortsätter löpande.
1 januari 2011 (Analytisk del)

1 januari 2007 (Deskriptiv del)

Sid

.

Löpande

Metod — Datakällor
• Modellen använder data från Stockholms läns landstings administrativa
uppföljningsdatabas (VAL) och inkluderar diagnosinformation för individer skrivna i
Stockholm
• Följande information inkluderas i denna modell:
- Uppgifter om uthämtade receptförskrivna läkemedel
- Diagnosinformation från primärvård
- Diagnosinformation från specialiserad öppenvård
- Diagnosinformation från slutenvård

Sid

.

Metod —Episod av primärinfektion
1. Samtliga registrerade diagnoser av en primärinfektion (se bild 11,13,15) identifieras
2. Om två eller fler diagnoser inom samma primärinfektion registrerats efter varandra (hos samma individ) skapas
en episod. Episoden börjar med den första diagnosen och avslutas med den sista. En episod kan dock tillåtas
att avslutas med en expedition av ett luftvägsantibiotika* om detta expedierats inom 3 dagar** efter senaste
registrerade diagnosen inom episoden.
3. Har det passerat mer än 31 dagar mellan registrerade diagnoser klassificeras den senare diagnosen som en ny
primärinfektion och en ny episod skapas. Episoden avslutas om en komplikation registreras (se bild 12,14,16)
Ev. expedition av luftvägsantibiotika
Registrerad diagnos

Ev.komplikation

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

Registrerad diagnos

≥ 31 dagar

Episod
* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17
** Fångar individer som förskrivits luftvägsantibiotika enligt aktiv expektans

Sid

.

Ny episod

Metod — Indexdatum och
uppföljningsperiod
• Indexdatum är tidpunkten för den första diagnosen inom en episod.
• Om episoden endast består av en registrerad diagnos pågår uppföljningstiden med avseende på komplikationer
i 31 dagar från indexdatum. Om episoden består av fler registrerade diagnoser samt en eventuell expedition av
luftvägsantibiotika (se definition episod av primärinfektion) påbörjas uppföljningen från indexdatum och pågår 31
dagar efter episodens slut. (Se bild 12,14,16 för inkluderade diagnoser för komplikationer)

Tid inom episod + 31 dagar
31 dagar

Indexdatum

Reg diagnos

Uppfölning episod
Sid

.

Metod — Exklusionskriterier
1. Luftvägsinfektionen exkluderas om den första
diagnosen i en episod registrerats inom
slutenvård

Samtliga vårdhändelser med
minst en registrerad diagnos

Exkluderas

Luftvägsinfektioner som
inleds med en diagnos
registrerad inom
slutenvård

Exkluderas

Luftvägsinfektioner där
information saknas under
uppföljningstiden

Exkluderas

Luftvägsinfektioner hos
individer med ett ogiltigt
personnummer

2. Episoder av luftvägsinfektioner där vi saknar
information under uppföljningsperioden*
3. Individer med ett ogiltigt personnummer (t.ex.
ett sk. reservnummer som då omöjliggör
länkning av data i databasen)

* Orsak är oftast utflytt från SLL eller dödsfall

Sid

.

Studiepopulation

Metod — Definition
antibiotikaexponering
• En luftvägsinfektion klassificeras som behandlad med antibiotika om en expedition av ett luftvägsantibiotikum*
ägt rum någon gång under episoden dvs. från indexdatum till episodens slut.
Expedition av luftvägsantibiotika

Episod

• Om en episod avslutas med en komplikation och expedition av antibiotika sker samma dag som diagnos för
komplikationen räknas denna primärinfektion om ej exponerad för luftvägsantibiotika.

Indexdatum

Reg.
diagnos

Reg.
diagnos

* För definition av luftvägsantibiotika, se bild 17

.

Expedition av luftvägsantibiotika

Klassificeras som ej exponerad

Episod

Sid

Ev. komplikation

Inklusionskriterier - Otit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad otitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Otitinfektioner identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10
– H660 – Akut varig mellanöreinflammation
– H669 – Mellanöreinflammation, ej specificerad som varig eller icke varig
– H669P – Mellanöreinflammation, ej specificerad

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Otit
Följande komplikationer analyseras (diagnoser enligt ICD10):
• Mastoidit:
– H700 – Akut mastoidit
– H702 – Petrosit
– H709 – Mastoidit, ospecificerad
• Meningit:
– G000 – Meningit orsakad av H.Influenzae
– G001 – Meningit orsakad av pneumokocker
– G002 – Meningit orsakad av streprokocker
– G003 – Meningit orsakad av stafylokocker
– G009 – Bakteriell meningit, ospecificerad
-

Meningit och mastoidit analyseras separat

-

Endast diagnoser av mastoidit respektive meningit som registrerats i slutenvård inkluderas.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser

Sid

.

Inklusionskriterier - Tonsillit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad tonsillitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.

• Tonsillit identifieras genom följande diagnoskoder enligt ICD10 (3-ställig ICD10 samt ICD10 för primärvård):
– J02 – Akut faryngit
– J03 – Akut tonsillit

* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Tonsillit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):

•

Samtliga komplikationer analyseras separat

• Halsböld:
– J36 – Halsböld

•

För att klassificeras som en ny komplikation
ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser. Detta gäller för
halsböld, retrofaryngeal och parafaryngeal
abscess samt invasiv GrpA
streptokockinfektion. För reumatisk feber
selekteras endast individens första diagnos
(dvs. individen kan i modellen endast ha en
episod med reumatisk feber.)

•

För att klassificeras som en halsabcess
respektive GrpA streptokockinfektion ska
dessa diagnoser registrerats inom
slutenvård. För peritonsillit och reumatisk
feber tillåts diagnos registrerad både inom
öppen- och slutenvård.

• Halsabscess:
– J390 – Retrofaryngeal och parafaryngeal abscess
• Invasiv Grp A streptokockinfektion:
– A400 – Sepsis orsakad av streptokocker grupp A
– A409 – Streptokocksepsis, ospecificerad
– M726 – Nekrotiserande fasciit
• Reumatisk feber:
– I00 – Akut reumatisk feber utan uppgift om
hjärtsjukdom
– I01 – Akut reumatisk feber med hjärtsjukdom

Sid

.

Inklusionskriterier - Sinuit
• I modellen inkluderas samtliga* vårdtillfällen i primärvård samt specialiserad
öppenvård med en registrerad sinuitdiagnos. Diagnoser registrerade av läkare
inkluderas.
• Sinuiter identifieras genom följande diagnoskoder (enligt ICD10):
– J010– Akut maxillarsinuit
– J019 – Akut sinuit, ospecificerad
– J01 (primärvård) – Akut sinuit
• För analyser av komplikationen etmoidit selekterades förutom sinuitdiagnoser även
diagnoser vid övre luftvägsinfektioner (ÖLI):
– J060 – Akut laryngofaryngit
– J069 – Akut övre luftvägsinfektion, ospecificerad
– J06 (primärvård) – Övre luftvägsinfektion
* Se exklusionskriterier (sidan 9)

Sid

.

Komplikationer - Sinuit
Följande komplikationer analyseras (enligt ICD10):
• Pansinuit:
– J014 – Akut pansinuit
• Orbita abscess:
– H050 – Akut inflammation i ögonhålan

• Hjärnabscess:
– G062 – Extradural och subdural abscess, ospecificerad
• Etmoidit
– J012 – Etmoidit

-

Samtliga komplikationer analyseras separat

-

Endast diagnoser som registrerats i slutenvård inkluderades.

-

För att klassificeras som en ny komplikation ska minst 6 månader passera mellan
komplikationsdiagnoser.

Sid

.

Luftvägsantibiotika
Luftvägsantibiotika som inkluderats i denna modell

Sid

.

Information kring metoden
Stockholms läns landing (SLL) och Folkhälsomyndigheten avser att vetenskapligt
publicera denna modell inklusive resultat från SLL. Då det finns önskemål från andra
landsting att bygga motsvarande modell har vi valt att publicera denna
metodbeskrivning innan vetenskaplig publikation.
Av denna anledning vill SLL och Folkhälsomyndigheten få kännedom när och om
metoden används samt att det refereras till SLL/Folkhälsomyndigheten vid eventuell
presenation av resultat.
Kontaktpersoner:
SLL: Thomas Cars ([email protected])
Folkhälsomyndigheten: Jenny Hellman ([email protected])

Sid

.