Transcript verksamhetsberättelse swespine 2013

Swespine
1
VERKSAMHETSBERÄTTELSE SWESPINE 2013
Liksom föregående år har Swespine, det nationella ryggkirurgiska registret, arbetat expansivt
både nationell och internationellt, det senare i samarbete med ICHOM: www.ichom.org, där
registerhållaren (PF) idag fungerar som gruppledare för den internationella arbetsgruppen, fn
med deltagande av ca 20 länder – se nedan.
Huvudsakligt fokus har under 2013 legat på att
-
-
öka komplettheten i registreringsfrekvensen i Swespine,
konsolidera arbetet med central insamling av patientrapporterade resultat via
”Registercentralen”
fullfölja den kvalitetsbaserade kostnadsersättningsmodellen för ryggkirurgi,
”Kvalitetsbaserad ersättning” eller ”Stockholmsprojektet” i samarbete med SLL/HSF
och IVBAR Hälsoekonomer,
aktivt bidra till ett internationellt konsensus om utvärdering av ryggkirurgi baserat på
ett ”core data set” (se ICHOM ovan).
producera forskningsrapporter baserade på Swespine-data
initiera patientsamarbete i styrgruppen tillsammans med Qulturum i Jönköping
genomföra en PREM mätning på samtliga opererande kliniker med hjälp av företaget
INDIKATOR
optimera förutsättningen för ett lokalt förbättringsarbete genom att presentera
jämförande resultat på kliniknivå via hemsidan (www.swespine.se),
presentera registerdata vid internationella konferenser
För detaljer se nedan (sid 2 ff):
Styrgruppen för registret bestående av 5 ryggkirurger och tre sekreterare och som sköter det
löpande arbetet har haft ett stort antal telefonkonferenser det gångna året (ofta fler per månad)
och också sammanträffat in persona två gånger. Ena gången på möteslokal på Arlanda, och
andra gången i samband med Svensk ryggkirurgisk förenings årsmöte i Stockholm 130926 (se
nedan). Styrgruppens arbete rapporteras fortlöpande till styrelsen för Svensk Ryggkirurgisk
Förening, där också registerhållaren (PF) är adjungerad, styrelsemöten ungefär var 6:e vecka.
Möten: Förutom telefondiskussioner efter behov med registeransvariga läkare och sekreterare
vid landets ryggopererande kliniker så har traditionsenligt ett fysiskt möte i samband med
Svensk Ryggkirurgisk Förenings årsmöte i Stockholm i slutet av september hållits. Detta är
för närvarande särskilt viktigt eftersom protokollen för pre-, per- och postoperativ registrering
i de olika diagnoskategorierna skall revideras och uppdateras. Detta uppdateringsarbete pågår
med deltagande av såväl styrgruppen som föreningens styrelse.
Registercentralen (RC – se sid 6 för mer detaljerad information): i nuläget 7 sekreterare med
geografisk fördelning över landet, är sedan ett år engagerade med målsättningen att optimera
”patient compliance” (uppföljningsfrekvensen) vad beträffar postoperativ uppföljning, samt
minska arbetsbördan på de registrerande klinikerna. Två sekreterare under ledning av en
registerkoordinator (CB) leder denna verksamhet, och vi hyser förhoppning om att detta skall
vidmakthålla den goda uppföljningsfrekvensen (ca 80% efter 1 år) samt också öka denna,
samt också öka komplettheten i givna svar.
Swespine
2
Genomförda och pågående projekt/presentationer:
1. Kvalitetsbaserad ersättning: Arbetet med kvalitetsbaserad kostnadsersättning för
ryggkirurgi tillsammans med Stockholms läns landsting (HSF) och hälsoekonomer på
företaget IVBAR (www.ivbar.com) har fortgått och det finns nu en definierad dynamisk
datamodell där en formel för uträkning av en resultatprognos mätt med PROM (”global
assessment”) efter 1 och flera år kan genomföras. Prognosen är baserad på patienternas
demografiska, kliniska och självskattade basdata, dvs baserad på s k ”case-mix”. Detta ger
underlag för en resultatbaserad kvalitetsersättning till de enskilda klinikerna, f.n. definierad
som l0% av den primärt fixa basersättningen för varje diagnosgrupp/Indexoperation. Den
utarbetade modellen har nu implementerats inom Stockholms läns landsting och vi följer med
stort intresse resultatet samt har beredskap för modifiering av casemix modellen om detta
skulle visa sig motiverat. Eftersom den resultatbaserade kvalitetsersättningen inte fastställs
förrän i samband med det patientskattade ettårsresultatet efter kirurgi är det för tidigt att
utvärdera utfallet ännu. Modellen har uppmärksammats av flera andra landsting (i dagsläget
7) som är intresserade av att använda modellen i ett utvecklingsarbete också inom andra
diagnosgrupper.
Vi menar att detta kan utgöra ett av de intressantaste och mest kvalitetsdrivande
registerbaserade projekten i landet i dagsläget, och det har tilldragit sig internationellt intresse.
2. Registercentrum Sydost: Ett samarbete med Registercentrum Sydost/Linköping har inletts
med avsikt att utvärdera om de PROM-mått som är inkluderade kan användas för att
prediktera resultat i enskilda patientgrupper, något som skulle kunna vara till nytta i
patientselektion till kirurgi. Målsättningen är att kunna utvärdera resultatet av denna studie
under innevarande år och förhoppningen är att kunna åstadkomma en förbättrad
patientselektion för kirurgisk behandling. Se Bilaga 1.
3. Patientmedverkan i registret i samarbete med Qulturum: Ett samarbete med Qulturum
i Jönköping (AMK) har inletts för att kunna införa patientmedverkan i registerarbetet.
Uppdraget kommer att bedrivas som fokusgrupper där i första steget ryggpatienter på neuroortopediska kliniken Ryhov (länssjukhus) kommer att tillfrågas om man vill delta med syfte
att få reda på om de PROM-mått (”patient reported outcomed measurement”) som idag ingår i
Swespine behöver kompletteras med också PREM-mått (patient reported experienced
measurement”). En ST-läkare ingår i gruppen (RG) och han kommer att sköta
patientrekryteringen.
I steg två kommer två liknande fokusgruppsdiskussioner att genomföras på: ett universitet och
på en privat klinik för att på så vis fånga olika patientkategoriers tankegångar. Olika
diagnosgrupper kommer att ingå i fokusgrupperna. Uppdraget planeras vara genomfört under
2014. Se Bilaga 2.
4. PREM/Indikator – Patientupplevd kvalitet: Ett uppdrag har lagts ut på Indikator,
Institutet för kvalitetsindikatorer, som under hösten 2013 (aug-nov; klart) och våren 2014
(feb-maj; pågår) kommer att utvärdera patienttillfredsställelse med vården given vid landets
alla ryggopererande kliniker (PREM undersökning). Resultatet kommer att presenteras i
Årsrapporten 2014. Se Bilaga 3.1 (Ramavtal) och Bilaga 3.2 (Patientfrågor).
Swespine
3
5. ICHOM: Swespine har tillsammans med ICHOM (International Consortium of Health
Outcome Measurement – www.ichom.org - en non-profit organisation som består av
tillsammans Karolinska Institutet, Harvard Business School och Boston Consulting Group)
tagit initiativ till skapandet av en internationell registerplattform som presenterades i Boston i
november 2013. I Fas 1 har ett internationellt gemensamt ”core data set” överenskommits,
framför allt fokuserat på PROM. Detta gör att internationella jämförelser av
ryggkirurgiresultat skall kunna redovisas med större möjlighet att dra slutsatser, samt mycket
fortare än vad som i dag är möjligt. I projektgruppen finns registerhållaren(PF ”working
group leader”), och i arbetsgruppen om idag ca 20 registerföreträdare från många länder i (för
närvarande) Europa, USA, Australien och Sydostasien. I arbetsgruppen finns också två
representanter från Swespine´s styrgrupp (BS och OH). Detta arbete ligger i linje med
centrala direktiv (Socialdepartementet). Se http://www.ichom.org/project/low-back-pain/
Dessa fem projekt (tillsammans med också de följande) och i sig innefattande delprojekt
kommer tillsammans att få betydelse för både vetenskapliga studier, både nationellt och
internationellt. Inom ramen för ”Stockholmsprojektet” pågår till exempel fn tre vetenskapliga
studier med godkännande från EPN. Lokalt och nationellt kvalitetsförbättringsarbete kommer
också att ta avsats i inte minst ”Stockholmsprojektet”.
6. Nätbaserad patientrapportering: Protokollifyllande direkt på nätet kommer att lanseras
på ett flertal kliniker där Registercentralen sköter uppföljningen. En större revision av
Swespine planeras under våren 2014 och vi avvaktar denna innan vi startar. I dagsläget
använder vi oss av postburna protokoll. .
7. Publikationer (se nedan): Den omfattande registerrapporten som publicerades 2013 i
European Spine Journal (REF 51) citeras i stor omfattning och ett större internationellt
alternativa ryggregisterprotokoll som finns, SpineTango i European Spine Society´s regi, har
gjort en analog utvärdering av sina data så att vissa inomeuropeiska resultatjämförelser kan
utföras.
8. Hemsidan: Hemsidan (www.swespine.se) har omarbetats och kommer att slutligt lanseras
under våren 2014, efter det att registret reviderats (kommer slutligen att ske under första
halvåret 2014 i enlighet med diskussioner med det internationella samarbetet i ICHOM - se
ovan). På Hemsidan finns idag en omfattande patientinformation, också med presentation av
jämförande resultat (baserade på PROM-mått) på kliniknivå för patienter att studera inför
ställningstagande till kirurgisk behandling. De flesta ryggkirurger som diskuterar operativ
behandling med sina patienter refererar till denna hemsida så att patienterna kan studera den.
9. Öppna redovisningar av resultat: Öppna klinikvisa jämförelser (socialstyrelsen) finns
tillgängliga via föreningens hemsida. www.4s.nu. Här finns också klinikvisa resultat under
rubriken ”RESULTAT EFTER RYGGOPERATIONER” (se ovan under punkten Hemsidan)
Här kan patienter och andra hitta resultat mätta med PROM, processmått som vårdtider, och
uppföljningsfrekvens. Bakom en brandvägg kan behöriga kliniker utföra on-line baserade
analyser av egna och andra klinikers resultat.
10. En årlig rapport med en detaljerad analys av resultat och jämförelser presenteras sedan
2000 på Svensk Ryggkirurgisk Förenings hemsida (www.4s.nu), och används vid möten med
Swespine
4
kontaktläkare och kontaktsekreterare som underlag för fortsatt forskning och
förbättringsarbete. De senaste årsrapporterna finns även översatta till engelska (tryck på
engelsk flagga på hemsidan). De enskilda klinikernas data återrapporteras löpande till
kliniken ifråga ”on-line” (bakom en brandvägg), och till allmänheten via hemsidan
(www.4s.nu), tryck på RESULTAT EFTER RYGGOPERATION. Årsrapporten innehåller
aggregerade data med åtföljande mer detaljerade analyser, ex:
http://www.4s.nu/pdf/%C3%85rsrapport_2012_isbn.pdf.
11. ÖJ. Resultat av diskbråcks- och spinal stenosoperationer finns presenterade i Öppna
jämförelser: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/oppna-jamforelser-av-halso-och-sjukvardenskvalitet-och-effektivitet-jamforelser-mellan-landsting-2012.html. Sid 158-162. Regionala
variationer har uppmärksammats. I en kompletterande redovisning i ”Öppna Jämförelser”
kommer klinikrapporterade hälsorelaterade resultat (livskvalitet mätt med EQ-5D) att
redovisas.
12. Internationellt samarbete: Swespine’s registerprotokoll och dataapplikation används
sedan flera år i Danmark, Island och sedan januari 2014 också i Holland. Norge använder en
obetydligt modifierad version. Målsättningen är att innevarande år (2014) genomföra en
jämförelse mellan data från Sverige, Danmark, Norge och Holland avseende patienter som
opereras för diskbråck och spinal stenos (förträngning av ryggmärgskanalen som drabbar
äldre och med gångsvårigheter som resultat) som ett första led i internationella jämförelser
inom ramen för det globala samarbetet i ICHOM (se ovan under punkten ICHOM)
Bakgrund/Ryggoperationer – Ekonomi - Swespine/Framtid
Man beräknar att samhällskostnaderna i Sverige för ryggsjukdomar överstiger 30 miljarder
årligen. Över 10 000 ryggingrepp utförs kirurgiskt i landet årligen och av dessa beräknas mer
än 8 000 beröra de degenerativa åkommorna i ländryggen, dvs den dominerande delen.
Orsaken till en långsamt ökande operationsfrekvens i Sverige är dels beroende av moderna
undersökningsteknikers förmåga att kartlägga anatomiska strukturer mycket detaljerat (och att
man därför mer precist än tidigare kan sluta sig till orsaken till patientens besvär),
exemplifierat av datortomografi och magnetkameraundersökning, dels utvecklingen av
variabla implantat för användande inom ländryggskirurgi.
Det är avgörande viktigt att skapa en kunskapsbank där indikationer för olika ingrepp
klargörs liksom att resultaten efter ryggkirurgi presenteras, för att kunna användas dels i ett
kliniskt förbättringsarbete på lokal nivå, dels i ett forskningssyfte med mer generell betydelse.
I nuläget arbetar vi framför allt för att utvärdera sambanden avseende de degenerativa
ländryggssjukdomarna; diskbråck, spinal stenos, spondylolisthes och segmentell smärta, vilka
utgör över 80% av alla ingrepp mot ryggraden.
Ryggkirurgi är en växande specialitet och indikationer och resultat måste vetenskapligt
dokumenteras för att ge vägledning i lokalt förbättringsarbete liksom för att driva
kunskapsläget framåt (forskning).
Operationsfrekvensen med avseende på olika åkommor varierar med en faktor på 6 mellan
olika landsting inom Sverige. Resultaten av gamla och nya operationsmetoder
Swespine
5
implementerade i generell nationell praxis saknas över världen och här fyller registret en
viktig funktion, inte minst genom deltagande i det internationella registret tillsammans med
ICHOM som beskrivits ovan.
Förutom kirurgi för degenerativa åkommor utförs ryggkirurgiska ingrepp huvudsakligen för
tumörer, frakturer, infektioner och deformiteter. Även dessa sjukdomar är möjliga att
registrera via sjukdomsrelaterade parametrar i Swespine. Halsryggskirurgi registreras sedan
2006 och första resultatuppföljningarna gjordes 2010 (se Årsrapporter på www.4s.nu).
Syfte: Huvudsyftet med registret är att studera indikationsställningar vid ryggkirurgiska
diagnosställningar, geografisk variation över tid, effekten av traditionell och operativ
behandling, förekomsten av komplikationer/oönskade händelser samt långtidseffekterna av
ryggkirurgi avseende patientrapporterad smärta, funktion och livskvalitet. Viktiga parametrar
som kan undersökas är vidare ryggkirurgins effekt avseende sjukskrivningstid, arbetsförmåga,
och inte minst om kirurgin är kostnadseffektiv jämfört med annan behandling. Att samarbeta
med andra register för att få en fullständigare bild av patientens ”sjukdomsepisod” är viktigt.
På detta sätt kan man ge den enskilde patienten detaljerad information om varför ett operativt
ingrepp kan hjälpa, och man kan ge huvudmannen detaljerad information vid
prioriteringsdiskussioner i o m att man kan identifiera operationstyper som är behäftade med
hög komplikationsfrekvens och/eller sämre resultat. Resultaten är för närvararande baserade
främst på patientrapporterade data (PROM) huvudsakligen avseende de vanligaste
operationsindikationerna; smärta, funktion och livskvalitet.
Ett samarbete med patienterna via mätning av PREM-data och fokusgruppsintervjuer i
samarbete med Qulturum i Jönköping (se ovan) kommer förhoppningsvis att kunna ge svar på
vilka specifika frågor patienterna efterfrågar som vi inte redan fångar upp i Swespine via
PROM. Detta är ett viktigt arbete med avseende på att uppfylla patientförväntningar och
ligger i linje med direktiv givna av SKL.
Långtidsresultat efter kirurgisk behandling: Preliminära registerdata antyder att resultaten
5 år efter operation i stort motsvarar de som patienterna upplever efter ett respektive två år.
Internationellt: Försäljning av registerprogrammet (Swespine) har skett till Danmark
(Danespine), Holland (Dutchspine), Island (Icespine) och Finland. Andra länder har meddelat
intresse
Samarbete med andra register: Arbete för att framställa gemensam plattform med övriga
ortopediska register pågår. Detta gäller i dagsläget fr a med ”Frakturregistret”. Här har över
300 000 erhållits från SKL i samarbetsstöd under 2014 (givet till Frakturregistret).
Rapportering/registreringsfrekvens i Swespine
Registreringsaktivitet. Den stora majoriteten av kliniker som bedriver ryggkirurgi i landet är
idag aktivt registrerande i Swespine (>90%). Enstaka kliniker registrerar inte. Det rör sig om
dels kliniker som har en mkt låg verksamhet, dels om neurokirurgiska enheter vid våra
Swespine
6
universitetskliniker som trots aktivt arbete från föreningens sida (bland annat har Svensk
ryggkirurgisk förening – 4s – alltid en neurokirurg i styrelsen) i stor utsträckning inte
registrerar. Målsättningen är att via informationskampanjer engagera de kliniker som ännu
inte registrerar), men också öka registreringsfrekvensen hos de redan registrerande, samt att i
högre grad täcka även akuta åtgärder för degenerativa ländryggssjukdomar.
Uppföljningsfrekvens och patientrapporterade resultat: 1- och 2årsuppföljningsfrekvensen är oförändrat acceptabel (kring 80 respektive 70%) medan nu både
5- och 10-årsuppföljningar börjar komma in. Ännu har dessa inte samma
uppföljningsfrekvens men arbete fokuserat gentemot detta pågår. Vad beträffar
täckningsgraden har vi sett en positiv utveckling över de senaste åren enligt följande: 1998 12
kliniker, 1999 27 kliniker, 2000 35 kliniker, 2001 35 kliniker 2002 36 kliniker, 2003 39
kliniker, 2004 39 kliniker, 2005 39 kliniker, 2006 40 kliniker, 2007 39 kliniker, 2008 37
kliniker, 2009 37 kliniker, 2010 36 kliniker, 2011 40 kliniker, 2012 44 kliniker och 2013 45
kliniker. Att antalet kliniker varierar beror i hög grad på sjukhussammanslagningar och
centraliseringar.
Dock har vi trots aktivt arbete för att öka svarsfrekvensen anat en ngt minskad svarsfrekvens
(ngr % -enheter) under de senaste åren – kan detta bero på an alltför hård frågebelastning på
patienterna – inräknat frågor från olika register som skickas till patienterna? Se också nedan
Sedan januari 2003 görs data- och resultatrapporteringen via Svensk Ryggkirurgisk Förenings
hemsida. Varje registrerande klinik som inte är ansluten till den 2012 skapade
”Registercentralen” (se nedan) har en kontaktsekreterare som matar in patientdata. Det finns
också en Aviseringsfunktion i applikationen som gör att man informeras om när det är dags
för uppföljningskontroller för varje enskild patient.
Registercentralen. Från och med september 2012 har Svensk ryggkirurgisk förening, efter ett
mångårigt förberedelsearbete, introducerat en central datainsamlingsenhet;
”Registercentralen” (RC). Här erbjuds alla opererande kliniker hjälp med uppföljningen (se
sid 7).
Vid slutet av 2013 utnyttjades Registercentralen av 21/45 kliniker som utför ryggkirurgiska
ingrepp, vilket betyder att ca 5700/9100 (63%) av landets registrerade opererade patienter
(alla diagnosgrupper inkluderade) följs upp här. Det innebär förutsättningar för minskat arbete
för de enskilda klinikerna, optimal uppföljningsfrekvens, samt optimal kvalitet på inmatade
data. Allt flera kliniker ansluter sig till Registercentralen efterhand.
Det har varit ett omfattande arbete, och RC har byggts ut i takt med att allt fler av landets
kliniker lämnar över uppföljningen, och parallellt rekryteras ytterligare sekreterare.
Registerledningen har också stärkts med registerhållare (Peter Fritzell) anställd på 50% sedan
sommaren 2012.
Under hösten och början av 2014 har ytterligare sekreterare vid RC anställts och projekt för
patientrelaterade resultatmått och tillvaratagande av patienterfarenheter genomförts. Det
innebär sammantaget att registret 2014 kommer att ha kostnader på 3 800 000 kr, vilket
motsvarar beloppet SKL har anslagit (se separat ekonomiredovisning).
Swespine
7
Nationellt och Internationellt deltagande/Presentationer: Vid Svensk Ortopedisk
Förenings (SOF) årsmöte har registret varit representerat under de senaste åren. 2013
presenterades registerdata (oral presentations) vid följande internationella möten:
130208. Tromsö; AO
130512. Scottsdale, Arizona; International Society for Study of the Lumbar Spine (ISSLS)
130620 Amsterdam Holland; Dutch spine society. Här bestämde sig föreningen att inhandla
Swespine dataapplikation för att använda som Holländskt ryggregister; ”Dutchspine”
130913. Geneva; European Spine Journal Forum
131002 Liverpool; Eurospine
131011. New Orleans; North American Spine Society (NASS)
Några viktiga insikter som tidigare inhämtats via registerdata och som vi
byggt vidare på under 2013
-
Validering av registerresultat: En test/retest-analys av protokollet i det svenska
ryggregistret har presenterats i Acta Orthopaedica (Zanoli, Nilsson, Strömqvist 2006).
-
Resultat efter ryggkirurgiska ingrepp. Ryggkirurgi har på gruppnivå en utmärkt
symptomförbättring och patientnöjdhet för alla diagnoser i registret men med en
variation där till exempel framgång efter diskbråckskirurgi är större än den efter spinal
stenoskirurgi. Pågående analyser (Sigmundsson et al, Försth et al) detaljstuderar
prognostiska faktorer vid spinal stenos, resultat samt i vilken mån kompletterande
behandling med fusionskirurgi förbättrar resultaten. Det finns en allmän trend i
världen att använda fusionskirurgi i samband med spinal stenosoperationer särskilt om
det föreligger degenerativ spondylolisthes, kotglidning. Resultaten från ovan
beskrivna svenska registerbaserade studier ifrågasätter detta och det finns goda skäl att
minska användandet av steloperation i samband med operation för spinal stenos vilket
då minskar kostnaderna för sjukvården och minskar komplikationsfrekvensen
(Sigmundsson et al 2013).
-
Indikation för ryggkirurgi: Data i ryggregistret visar att indikationsställningarna för
kirurgi är tämligen stabila inom riket och resultaten visar en måttlig variation som
framgår ur Öppna Jämförelser, Årsrapporterna samt kan studeras på den för
allmänheten öppna hemsidan, www.4s.nu. Tryck på RESULTAT EFTER
RYGGOPERATION på sida 1.
-
Livskvalitet: EQ-5D har använts för att studera effekten på livskvalitet vid
diskbråcks- och spinal stenossjukdomen (Jansson 2005) och man har också jämfört
diskbråck och fusionskirurgi för segmentell smärta med höft- och knäartroplastik för
artros, där den procentuella förbättringen efter ingreppen har visat sig vara likvärdig.
En ettårsrapport har presenterats 2005 (Strömqvist et al, Acta Orthop 2005) och ett
mera omfattande arbete i European Spine Journal 2009.
Swespine
8
-
Könsanalyser: Det finns intressanta, hittills tämligen okända, könsskillnader framför
allt beträffande diskbråckssjukdomen, där kvinnor har större smärtbekymmer och
sämre livskvalitet preoperativt och förbättras i sämre omfattning postoperativt men är
lika nöjda med kirurgiresultatet som män. Dessa data analyseras (Strömqvist et al
2008).
-
Komplikationer: Komplikationsaspekter har kartlagts och analyserats. Vid
diskbråcks- och dekompressionsoperation är ”duraskada” (peroperativt läckage av
ryggmärgsvätska), den vanligaste komplikationen (2,7 respektive 7,3 %), och inträffar
dubbelt så ofta hos patienter som tidigare ryggopererats (Strömqvist et al 2009). Vid
spinal stenos har riskfaktorer för duralesion kunnat presenteras; hög ålder hos
patienten, rökning och operation på multipla nivåer. Effekten på långtidsresultat av
skadan i sig är dock inte negativ. Denna studie har givits Eurospine Award 2011,
utdelat vid Eurospinemöte i Milano okt 2011 (Strömqvist et al 2012)
-
Prediktion av resultat: En vid ISSLS (International Society for Study of the Lumbar
Spine) presenterad studie av över 10 000 diskbråckspatienter visar att det verkar som
om en prediktor för gott resultat är kort smärtduration (<3 månader), och att patienten
som inte är rökare har större chans att få ett bättre slutresultat. I detta mycket stora
material utfaller dessa faktorer med statistisk signifikans och utgör därmed en
förmodad rekommendation för hantering av dessa patienter framledes (Fritzell et al
2011). En analys av resultaten av kirurgi för spondylolisthes, kotbågsdefekt med
kotglidning har utförts (Strömqvist et al 2011).
-
Kronisk ländryggsvärk och kirurgi: Vi har via patientrapporterade data (PROM) i
det nationella kvalitetsregistret Swespine utfört en analys av kirurgi för
diskdegenerativ smärta, den mest kontroversiella kirurgidiagnosen. Över de gångna 10
åren har förändring av operationsteknikerna påvisats och det är framför allt så att
diskproteser nu står för nästan en femtedel av dessa ingrepp. Dessa ingrepp verkar
under det senaste året dock ha minskat i antal. Korttidsresultaten (2 år),
patientrapporterade, är lika goda för diskproteser som för använda fusionstekniker. En
mycket slående samvariation mellan patienternas ”global assessment” och övriga
parametrar som registrerats såsom ryggsmärta, disability (funktion) mätt med
Oswestry Score och livskvalitet mätt med EQ-5D kan konstateras. Det förefaller också
vara så att resultaten av kirurgi för diskdegenerativ sjukdom på nationell basis är
bättre än de som presenterats i tidigare randomiserade studier vilket skulle framför allt
antyda en bättre patientselektion. En viss reservation för hur komplett registreringen är
måste dock göras. Baserat på den explosiva ökade användningen av diskproteser
internationellt är det mycket väsentligt att se hur resultatdata kommer att te sig jämfört
med fusion när tekniken är spridd till många kliniker. Via registerdata i Swespine kan
detta utföras på ett relativt enkelt vis, också via det kommande globala samarbetet i
ICHOM (se ovan)
-
Deformitetskirurgi (skolios): En första presentation av data från
deformitetsregistrering gjordes under 2013 av Ersberg och Gerdhem. Denna studie
visar att livskvalitet efter deformitetskirurgi är mycket god när det rör sig om
idiopatisk och kongenital skolios (Ersberg, Gerdhem 2013).
Swespine
9
Publikationer (se separata publicerade eller accepterade under 2013 i separat
redovisning)
1. Jönsson B, Strömqvist B. Ländryggskirurgi: Registret kan räddas. Ortopediskt
Magasin 1998; (4): 6-9.
2. Jönsson B, Strömqvist B. Significance of a persistent positive straight leg raising test
after lumbar disc surgery. J Neurosurg 1999; 91: 50-3.
3. Strömqvist B, Jönsson B, Zanoli G. The significance of VAS in evaluating pain
outcomes of spine surgery. A prospective, consecutive study of 755 operated patients.
Eur Spine J 1999; 8(Suppl 1): 14-5.
4. Strömqvist B, Jönsson B. Det nationella registret blir alltmer fullständigt. Dagens
Medicin 2000; Nr 20: 55.
5. Svensk Ryggkirurgisk Förenings registergrupp. Uppföljning av ländryggskirurgi i
Sverige 1999. Rapport. 21 s. 2000.
6. Zanoli G, Strömqvist B. Lessons learned searching for a HRQoL instrument to assess
the results of treatment in persons with lumbar disorders. Spine 2000; 25: 3178-85.
7. Padua R, Strömqvist B, Jönsson B, Romanini E, Zanoli G. Imparare dagli errori del
passato in chirurgia vertebrale: registro nazionale svedese e studi multicentrici italiani.
Ital J Orthop Trauma 2000; 26: S116-23.
8. Strömqvist B, Jönsson B, Fritzell P, Hägg O, Larsson B-E, Lind B. The Swedish
national register for lumbar spine surgery. Acta Orthop Scand 2001; 72: 99-106.
9. Zanoli G, Strömqvist B, Jönsson B. Visual analog scales for interpretation of back and
leg pain intensity in patients operated for degenerative lumbar spine disorders. Spine
2001; 26: 2375-80.
10. Svensk Ryggkirurgisk Förenings registergrupp. Uppföljning av ländryggskirurgi i
Sverige 2000. Rapport. 21 s. 2001.
11. Svensk Ryggkirurgisk Förenings registergrupp. The national Swedish register for
lumbar spine surgery. Report 2002. Rapport för 2001. 30 s. 2002.
12. Strömqvist B. Evidence-based lumbar spine surgery. The role of national registration.
Acta Orthop Scand 2002; 73(Suppl 305): 34-9.
13. Zanoli G, Strömqvist B, Jönsson B, Padua R, Romanini E. Pain in low-back pain.
Problems measuring outcomes in musculoskeletal disorders. Acta Orthop Scand 2002;
73(Suppl 305): 54-7.
14. Svensk Ryggkirurgisk Förenings registergrupp. Uppföljning av ländryggskirurgi i
Sverige 2002. Rapport. 26 s. 2003.
15. Svensk Ryggkirurgisk Förenings registergrupp. Uppföljning av ländryggskirurgi i
Sverige 2003. Rapport. 24 s. 2004.
16. Jansson K-Å. On lumbar spinal stenosis and disc herniation surgery. Thesis, Dept
Surg Sciences, Section Orthopedics, Karolinska Institutet, Stockholm, 2005.
17. Jansson K-Å, Németh G, Granath F et al. Health-related quality of life in patients
before and after surgery for a herniated lumbar disc. J Bone Joint Surg 2005; 87-B:
959-64.
18. Zanoli G. Outcome assessment in lumbar spine surgery. Thesis, Dept Orthopedics,
Lund University 2005.
19. Fritzell P. Fusion as treatment for chronic low back pain – existing evidence, the
scientific frontier and research strategies. Eur Spine J 2005; 14: 519-20.
20. Svensk Ryggkirurgisk Förenings registergrupp. Uppföljning av ländryggskirurgi i
Swespine
10
Sverige 2004. Rapport. 24 s. 2005.
21. Fritzell P, Strömqvist B, Hägg O. A practical approach to spine registers in Europe.
The Swedish experience. Eur Spine J 2006; 15:257-S63.
22. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Swedish Society of Spinal Surgeons.
One-year report from the Swedish National Spine Register. Swedish Society of Spinal
Surgeons. Acta Orthop 2005; 76(Suppl 319: 1-24).
23. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Lägesrapport om svenska nationella
ryggregistret. Ortopediskt Magasin 2006; (2): 9-10,12.
24. Svensk Ryggkirurgisk Förenings registergrupp. Uppföljning av ländryggskirurgi i
Sverige 2005. Rapport 2006.
25. Zanoli G, Nilsson LT, Strömqvist B. Reliability of the prospective data collection
protocol of the Swedish Spine Register. Test-retest analysis of 119 patients. Acta
Orthop 2006; 77: 662-9.
26. Zanoli G, Strömqvist B, Jönsson B. SF-36 scores in degenerative lumbar spine
disorders: analysis of prospective data from 451 patients. Acta Orthop 2006; 77:298306.
27. Strömqvist B, Hedlund R, Jönsson B, Tullberg t. Ländryggens sjukdomar. Läkartidn
2007; 104: 1498-1502.
28. Strömqvist F, Ahmad M, Strömqvist F, Hildingsson C, Jönsson B. Lumbar disc
herniation surgery and gender-related differences. Touch Briefings 2008; 3(1): 61-2.
29. Strömqvist F, Ahmad M, Hildingsson C, Jönsson B, Strömqvist B. Gender differences
in lumbar disc herniation surgery. Acta Orthop 2008; 79(5): 643-9.
30. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Swedish Society of Spinal Surgeons. The
Swedish Spine Register: development, design and utility. Eur Spine J 2009; 18(Suppl
3): S294-S304.
31. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Svensk Ryggkirurgisk Förening.
Uppföljning av ländryggskirurgi i Sverige. Rapport år 2009. 51 s. ISBN 978-91978553-0-3.
32. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Swedish Society of Spinal Surgeons. The
Swedish Spine Register. The 2009 report. 58 pp. ISBN 978-91-978553-1-0.
33. Strömqvist F, Jönsson B, Strömqvist B. Dural lesions in lumbar disc herniation
surgery: incidence, risk factors, and outcome. Eur Spine J 2010; 19: 439-42.
34. Sandén B, Försth P, Michaëlsson K. Smokers show less improvement than
nonsmokers two years after surgery for lumbar spinal stenosis: a study of 4555
patients from the Swedish spine register. Spine 2011; 36(13): 1059-64.
35. Fritzell P, Brisby H, Hägg O. The national quality regristries: Long and complicated
way if the medical profession doesn’t see the advantages. Läkartidn 2011; 108(9):
478-9.
36. Fritzell P, Berg S, Borgstrom F, Tullberg T, Tropp H. Cost effectiveness of disc
prosthesis versus lumbar fusion in patients with chronic low back pain: randomized
controlled trial with 2-year follow-up. Eur Spine J. 2011 Jul;20(7):1001-11.
37. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Swedish Society of Spinal Surgeons. The
Swedish Spine Register. The 2010 report. 58 pp. ISBN 978-91-978553-0-3.
38. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Svensk Ryggkirurgisk Förening.
Uppföljning av ländryggskirurgi i Sverige. Rapport år 2010. ISBN 978-91-979378-63.
39. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Swedish Society of Spinal Surgeons. The
Swedish Spine Register. The 2010 report. 58 pp. ISBN 978-91-978553-8-9.
Swespine
11
40. Ohrn A, Olai A, Rutberg H, Nilsen P, Tropp H. Adverse events in spine surgery in
Sweden: a comparison of patient claims data and national quality register (Swespine)
data. Acta Orthop 2011; 82(6): 727-31.
41. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B, Sandén B. Swespine – en lägesrapport.
Långvarig smärta och rökning ger dåligt resultat. Ortopediskt Magasin 2012; (2): 2830.
42. Strömqvist F, Jönsson B, Strömqvist B. Dural lesions in decompression for lumbar
spinal stenosis – incidence, risk factors and effect on outcome. Eur Spine J 2012;
21(5): 825-8.
43. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Swedish Society of Spinal Surgeons.
Swespine. The Swedish Spine Register. The 2011 Report. ISBN 978-91-979378-8-7.
44. Fritzell P, Ohlin O, Borgström F. Cost-effectiveness of Balloon Kyphoplasty (BKP)
vs. Standard medical treatment in patients with osteoporotic vertebral compression
fracture - a Swedish multicenter RCT with 2-year follow up. Spine 2011;
36(26):2243-51.
45. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B, Sandén B. Swespine – en lägesrapport.
Långvarig smärta och rökning ger dåligt resultat. Ortopediskt Magasin 2012; (2): 2830.
46. Knutsson B, Michaëlsson K, Sandén B. Obesity is associated with inferior results after
surgery for lumbar spinal stenosis: A study of 2633 patients from the Swedish Spine
Register. Spine 2013;38(5):435-41.
47. Fritzell P, Hägg O, Jönsson B, Strömqvist B. Surgery for lumbar disc herniation –
factors of importance for outcome after 1 and 2 years. Analysis of data from Swespine
– the Swedish national spine register. Spine. In press.
48. Sigmundsson FG, Kang XP, Jönsson B, Strömqvist B. Prognostic factors in lumbar
spinal stenosis surgery – A prospective study of imaging and patient related factors in
109 patients operated on by decompression. Acta Orthop 2012; 83(5): 536-42.
49. Robinson Y, Michaëlsson K, Sandén B. Instrumentation in lumbar fusion improves
back pain but not quality of life 2 years after surgery. A study of 1,310 patients with
degenerative disc disease from the Swedish Spine Register SWESPINE. Acta Orthop
2013; 84(1):7-11.
50. Strömqvist B, Berg S, Gerdhem P, Johnsson R, Möller A, Sahlstrand T, Ahmed S,
Tullberg T. X-Stop versus decompressive surgery for lumbar neurogenic intermittent
claudication – A randomized controlled trial with 2 years follow-up. Spine 2013;
38(17): 1436-42.
51. Strömqvist B, Fritzell P, Hägg O, Jönsson B. Swedish Society of Spinal Surgeons.
Swespine: The Swedish Spine Register. The 2012 Report. Eur Spine J 2013; 22(4):
953-74. DOI: 10.1007/s00586-013-2758-9.
52. Ersberg A, Gerdhem P. Pre- and postoperative quality of life in patients treated for
scoliosis. Acta Orthop 2013; 84(6): 537-43.
53. Sigmundsson FG, Jönsson B, Strömqvist B. Impact of pain on function and health
related quality of life in lumbar spinal stenosis: A register study of 14.821 patients.
Spine 2013; 38(15): E937-45.
54. Sigmundsson FG, Jönsson B, Strömqvist B. Preoperative pain pattern predicts surgical
outcome more than type of surgery in patients with central spinal stenosis without
concomitant spondylolisthesis: A register study of 9,051 patients. Spine 2013; Oct 29.
[Epub ahead of print]
55. Fritzell P, Knutsson B, Sanden B, Strömqvist B, Hägg O. Recurrent Versus Primary
Swespine
12
Lumbar Disc Herniation Surgery: Patient-reported Outcomes in the Swedish Spine
Register Swespine. A register study of over 13 000 patients. Clinical orthopedics and
related research 2014 (accepted for publication in Clinical Orthopedics and Related
Research)
140331/Styrgruppen Swespine
Peter Fritzell/registerhållare; ortopedkliniken och Futurum Academy Jönköping
Björn Strömqvist; Ortopedkliniken MAS,
Olle Hägg; Spine Center Göteborg,
Björn Knutsson; Ortopedkliniken Sundsvall,
Bengt Sandén; Ortopedkliniken UAS,
Carina Blom; Registerkoordinator Falun,
Lena Mellgren; Sekreterare, Karlstad,
Lena Oreby; Sekreterare, MAS
Swespine
13
Bilaga 1
Utkast Projektplan SWESPINE – Svenska
Ryggregistret
Bakgrund
PROMcenter har i uppdrag av Sveriges Kommuner och landsting (SKL) att utgöra en nationell
resurs avseende PROM (Patient Reported Outcome Measures) för Nationella
Kvalitetsregister. Från och med januari 2013 är PROMcenter en del av Registercentrum
Sydost (RCSO). PROMcenter bidrar med viktig kompetens genom att utgöra kärnan i RCSO:s
profilområde PROM. PROMcenters övergripande mål är ”En mer patientfokuserad hälso- och
sjukvård i Sverige genom ökat nyttiggörande av resultat från mätningar med PROM för
verksamhetsutveckling och förbättringsarbete ”.
Under 2013 satsar PROMcenter på samarbetsprojekt med några kvalitetsregister som redan
aktivt mäter med PROM, för att skapa goda exempel. Samarbetet utformas efter det aktuella
kvalitetsregistrets behov. SWESPINE är ett av dessa register.
Swespine startade 1992 och dess syfte är att bedöma patientrelaterade resultat och utvärdera
hälsovinster kopplade till ryggkirurgi inom hela ryggraden. Sedan start har registret följt olika
PROM-data, tex hälsorelaterad livskvalitet i form av SF-36 och EQ-5D index medelvärden
före och efter intervention (operation) för olika diagnosgrupper. Resultatet visar en förbättring
i f.a. SF-36:s fysiska dimensioner (PF, RP och BP) samt en förbättring av EQ-5D indexvärde
på cirka 0.30 beroende på diagnosgrupp.
Det finns ett behov av att bearbeta dataunderlaget i registret för att använda i olika typer av
förbättringsarbeten
Syfte
Att bearbeta SWESPINE:s PROM-data för att utveckla underlaget för användning i
förbättringsarbete.
Frågeställningar
1. Kan SWESPINEs PROM data identifiera subgrupper som efter kirurgisk intervention
har kvarstående besvär, för att bättre kunna individanpassa interventionen, även
inkluderande förberedelser och efterarbete/rehabilitering.
2. Kan SWESPINEs PROM-data identifiera subgrupper som inte upplever nytta av en
kirurgisk intervention, och omvänt subgrupper som har särskilt god nytta av sådan,
alltså vara till hjälp vid ”patient selection”?
3. Kan man på grundval av ovanstående analyser identifiera de PROM som är optimala
för SWESPINEs syfte?
Swespine
14
Metod och databearbetning
Befintliga PROM inom SWESPINE som kan bearbetas är SF-36, EQ-5D, Smärta VAS, ADL,
Gångförmåga, Global assessment och Oswestry Disability Index (ODI)
Den statistiska metoden anpassas efter det aktuella instrumentet, såsom variansanalys (SF-36)
och Pareto-analys (EQ-5D) med fokus på förändring över tid i syfte att identifiera de som i
olika dimensioner inte uppnår förväntad förbättring. Stratifiering sker utifrån diagnosgrupp
och vid behov dessutom för tex kön, ålder och eventuell komorbiditet.
Tidsplan
25/2 2013 planeringsmöte
21/3 2013 telefonmöte projektplanen
Ansökan till SWESPINEs styrelse för att använda data
Möte med projektorganisationen före sommaren 2013
Våren 2013: genomgång av data
Statistisk bearbetning startar direkt efter beslut om uttag av data från SEWSPINE styrelse.
Analys resultat slut tid under hösten 2013
Projektorganisation
PROMcenter/RCSO: Lotti Orwelius (projektledare), Evalill Nilsson, Margareta Kristenson
och andra resurser inom PROMcenter/RCSO, såsom statistiker och verksamhetsutvecklare.
SWESPINE: Peter Fritzell, registerhållare, Olle Hägg, Gbg Spine Center, ev intresserad
kollega från Svensk ryggkirurgisk förening, annars kommer studien att drivas av/ansvaras
för/försteförfattare Evalill Nilsson RCSydost*
Spridning av resultat
”Goda exempel” presenteras via PROMcenter/RCSO:s webbplats.
Minst en vetenskaplig publikation planeras med den ansvarige som försteförfattare och övrig
projektorganisation som medförfattare.
* CV Evalill Nilsson:
Jag arbetar vid Registercentrum Sydost (RCSO), där jag är ansvarig för profilområde PROM (patient
reported outcome measures) och chef för PROMcenter, som är en nationell resurs för nationella
Kvalitetsregister som vill arbeta med patientmedverkan och patientrapporterade resultatmått.
Jag har själv disputerat med en avhandling rörande användning av PROM inom hälso- och
sjukvården.
1998 Licentiatexamen i Experimentell patologi, Linköpings universitet
2002 Läkarexamen, Linköpings Universitet
2012 Doktorsexamen i Medicinsk vetenskap, Linköpings Universitet (Aspects of healthrelated Quality of Life – associations with psychosocial and biological factors and use as
patient-reported outcome in routine health care)
Swespine
2005-2011 Vik adjunkt/gästadjunkt vid Linköpings Universitet
2008-2011 Bitr nationell koordinator för nätverket Hälsofrämjande sjukvård
2011-2012 Koordinator för PROMcenter
2012-2013 Hälsoprocessledare och FoU-samordnare, Landstinget i Östergötland
2013-pågående PROM-ansvarig, Registercentrum Sydost:
http://www.promcenter.se/sv/linkoping-11-oktober/
15
Swespine
Swespine. Verksamhetsberättelse 2013
Bilaga 2.
Patientsamverkan i registerarbetet: Swespine/Qulturum:
Annmargreth Kvarnefors
Swespine och patientmedverkan
Ambitionen med patientmedverkan i kvalitetsregister
- Synliggöra innehållet i registret och vad som mäts och utifrån vilka perspektiv idag.
- Identifiera vilka parametrar som saknas ur ett patientperspektiv?
- Delaktighet i analys av resultat
- Delaktighet i utveckling av registret
- Utveckla enkäterna utifrån patienters perspektiv
- Delaktighet i prioritering av förbättringsarbete med utgångspunkt från resultatet
Arbetsgrupp
Peter Fritzell; registerhållare Swespine
Anna Claesson Songsong; Ortoped och reumatologkliniken
Robert Gustavsson; Ortoped och reumatologkliniken
Annmargreth Kvarnefors; Qulturum
Berit Hedberg; Processenheten, Ryhov
Tidsplan
Steg 1
Genomförande av pilotprojekt på ortoped- och reumatologkliniken Ryhov
v. 8- 11 Rekrytering av patienter i samband med vårdtillfälle (gemensamt
inbjudningsformulär).
Ansvariga: Robert Gustavsson, Anna Claesson Songsong
v. 13-14 Fokusgruppsintervjuer alternativt enskilda intervjuer
Ansvariga: Berit Hedberg, Annmargreth Kvarnefors m.fl.
v. 15-16 Analys av intervjuer
Ansvariga: Berit Hedberg, Annmargreth Kvarnefors, Robert Gustavsson
v.17 Planering och genomförande av utvecklingsarbete på ortopedavdelningen.
Genomförs tillsammans med medarbetare och
patientrepresentanter
Ansvarig: Robert Gustavsson.
Praktiskt
Rekrytering av patienter i två olika patientgrupper: Diskbråck och spinalstenos,
Ca 8 deltagare i varje grupp
16
Swespine
Rekrytering av patienter med hjälp av inbjudan görs företrädesvis i samband med
utskrivningen från Ortopedkliniken Ryhov.
Spridning i grupperna avseende kön och ålder.
Patientinformation
17
Swespine
18
Steg 2
Andra hälften av 2014:
Med erhållna erfarenheter från pilotprojektet på Ryhov genomföra motsvarande projekt på
ytterligare två enheter i samverkan med dessa.
Genomförande av projekt på en universitetsklinik och en privatklinik
Vi syftar till att få tillgång till patienters erfarenheter från tre olika kliniktyper:
En universitetskliniks – ett länssjukhus – en privatklinik.
Tanken är att få med patientperspektivet i vår uppföljning av ryggkirurgiska åkommor, och att
utvärdera om vi med dagens registerfrågor täcker alla för patienten avgörande viktiga frågor.
Patienterna kommer på detta vis att få inflytande över registrets utformning/användning, och
vi avser att de skapade tre grupperna efter rapporterat resultat (det aktuella projektet) vid
behov kan fungera som rådgivande instans, både när det gäller att beskriva hur man tolkar
analyserade registerresultat och ur dessa presenteras. Begriplighet alltså – en länk mellan
professionen och allmänhet/patienter.
Swespine
Bilaga 3.1
19
Swespine
20
Swespine
21
Swespine
22
Swespine
Bilaga 3.2
23
Swespine
24
Swespine
25
Swespine
26
Swespine
Bilaga 5
27
Swespine
28
Swespine
29