Transcript Anteckningar - www.miljochefer.se

2014-03-20/21
Anteckningar från Miljöchefsmötet 2014
Samtliga presentationer finns presenterade på hemsidan.
Anteckningarna är ett komplement till dem. Observera att eventuella faktafel kan
finnas, det är uppgifterna i presentationerna som är det som föreläsaren kan
förväntas stå för. Anteckningarna får sekreteraren stå för
Torsdag 20 mars
Inledning
Sven-Inge Svensson, ordförande
Hälsar välkomna, vi är fler än någonsin på årets konferens!
Återkoppling energitillsyn
Jenny Jonsson, styrelsen
Vi har under året haft rundbordssamtal med Naturvårdsverket, Energimyndigheten
och Boverket. Vi har haft som roll att tydliggöra vad vi behöver inom TVL och
vikten av samarbete och samsyn.
Ordlista med begrepp, TVL-plan från energimyndigheten samt
energitillsynsprojekt i Miljösamverkan Sveriges regi är på gång.
DE STORA MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSFRÅGORNA
Naturvårdsverket – Kerstin Cederlöf
Kerstin börjar med att presentera Camilla Johansson som är strategisk
tillsynssamordnare. Camilla kommer att vara med hela konferensen och lyssna.
Konferensens tema; Det är klart att vi vill ha strategisk och tillitsfull tillsyn, vision
eller verklighet? Kerstin hoppas på att det kan bli så.
Ett av uppdragen är att arbeta för att miljöbalken blir ett effektivt styrmedel.
En trend är att NV går från renodlad miljömyndighet till avvägningsmyndighet.
Det finns redan andra avvägningsmyndigheter, ex. SGU.
Vissa av punkterna, förutsättningar för etableringar av vindkraft, indikerar detta.
Avvägningsuppdraget finns ofta med uppdrag om utredningar och liknande, ex. i
det senaste om buller, där det i uppdraget ingår att göra avvägningar. Kerstin
frågar om det är en trend som även vi känner av? Det gör vi men frågan är om det
är en nyhet.
Buller, ny reglering kommer att gå igenom. Nya regler innebär att detaljplanerna
styr vilka krav man kan ställa i tillsynen enligt miljöbalken. Det blir lite Lex
specialis.
Nöjdkundindex har genomförts av NV, kommunerna är nöjda när vi väl får
kontakt. NV sämre på att ta kontakt. Vägledning i olika former efterfrågas. Flera
arenor. Vi skriver mer än pratar.
Tillsynen är ett av flera verktyg, skall användas i kombination. Inte bara rättighet
att utöva tillsyn utan en skyldighet. MB avsåg att skärpa tillsynen.
Intressant att vi i regelverket har ett syfte beskrivet. Fint att lagstiftaren har gett så
stort utrymme för egna tolkningar och funderingar. Fråga från Kerstin om vi har
kopplingar till miljömålen i våra tillsynsplaner, många har och resten har haft det i
bakhuvudet.
Vi har haft olika trender, nu är det åter prat om syfte och miljömål efter en längre
period av detaljer.
Väsentlighet och risk är de viktigaste utgångspunkterna för prioritering av tillsyn.
NV bedömer att det är viktigt att titta på vilka regler som är viktiga att tillsyna och
att villkoren är tillsynsbara.
Vad är det kommunen kan göra som ingen annan kan? Fokusera arbetet på det!
Synpunkt från Stockholm, vi behöver kunna ta betalt för yttrande och liknande, vi
lägger mycket tid på detta. Kerstin håller med om att våra granskningar och
yttranden är viktiga, de kan inte ordna med möjlighet att ta betalt.
En idé är att NV samlar kunskap om kunskap, som kommentar till det ständiga
önskemålet om att återinföra branschexperter.
Malmö: Uppgifter begärs in om ex MSA eller åtalsanmälan, det är förlegat och
trubbigt? Bättre att fråga hur vi arbetat för att utveckla arbetet med att få vu att
följa lagstiftningen? Det kan bli en bra kunskapsbank.
MB, krav på kontroll av efterlevnad och vidta åtgärd för rättelse, men det
omnämns också att vi skall skapa förutsättningar genom råd och stöd. Hur viktar
man fördelningen mellan dessa olika delar; kontroll och råd? När är det
nödvändigt med tillsyn? Vi diskuterar hur vi tänker när vi fördelar mellan.
Kommentar om att det hänger ihop med ekonomi och taxa.
Kerstin kommenterar att utredningen som skall se över alla miljömyndighet
kommer att titta på ekonomiska styrmedel.
Trend – demokratiaspekten, mycket prat om offentligt etos, åtminstone i offentlig
sektor. Koppling till tillit och vem som är vår kund. Krus som är en utbildning för
statliga tjänstemän har tagits över av Uppsala universitet, den behövs.
Trender som de identifierat:

Ökad statlig kontroll
– Kommunerna behöver formera oss kring fördelarna med kn tillsyn
- Vi behöver göra inspel och påverka på flera arenor för vi kommer att
ifrågasättas

Ökade krav på rapportering
- Inte bra att vi inte rapporterar, vi ser inte effekter och förändringar, men
kan bli en belastning

Mer detaljstyrning

Stora förväntningar på tillsynen

Skillnader i regional tillsynsvägledning

Kompetensförsörjning svårare?
2
Livsmedelsverket – Stig Orustfjord
Stig har kommunal bakgrund vilken han tycker är värdefullt i det uppdrag han har
nu. När det blir för hård styrning av vad staten förväntar sig, riskerar kommunerna
att bli statens Poolia.
Kontrollen
Vad finns bakom hörnet? Få kunde förutspå att vi behövde DNA-testa lasagne.
Risken med stor kontrollapparat är att den blir trög när det händer nya saker.
För vanligt folk kan begreppet risk vara förvirrat, särskilt när media styr frågorna.
SLV håller på att ta fram en riskbarometer tillsammans med Tyskland.
Nationell samordning av kontrollen, för låg andel har förtroende, 35%, men det
har ändå gått upp från 28%. Det är inte bra att vu inte vet om de har gjort fel eller
rätt i dagens system som är en flexibel EU-lagstiftning. Hur skall 2019 års
livsmedelstillsyn se ut, det vill SLV diskutera framöver med oss.
Opastöriserad mjölk, vissa av producenterna marknadsför detta som en bra produkt
för att stärka immunförsvaret samtidigt som risken för EHEC är särskilt hög för
barn. Åtgärder med varningstext och kontroller.
Livsmedelsombudsman, en whistle-blowfunktion för tips när saker inte står rätt
till. Detta skall SLV testa ett halvår.
Smiley, även Finland liksom Danmark kör med detta. De kör block som skall gås
igenom och ett sammanvägt betyg som vu kan ha i fönstret. SLV skall titta på
detta. Fördelen kan vara en standardisering av bedömningen. Finland, nu ringer de
och vill ha besök. Fler länder är på gång med liknande system. Om man skall
jobba med livsmedel skall man genomgå utbildning och få ett pass. SLV kollar på
detta också.
Matråden
Förvirrad diskussion råder; salt, socker och alkohol är värst men det är inte det
som det pratas om, mycket prat om E-nummer.
Mycket media kring vad man skall äta, men det är i största delen diet, inte vad vi
behöver äta normalt sett.
Matmärkningen är inte optimal. EU-direktiv på väg om hur vi skall märka mat
som serveras. Frågan skall utredas.
Dricksvatten
Finns det en risk att vi får ett miljonprogramsproblem, vi bygger ut i hög takt men
sätter vi av resurser för att underhålla? Vi skjuter en mängd investeringsproblem
framför oss.
Vattenprover i alla kommuner om PFOS, 40% har rapporterat.
Övrigt
Den del av SLV som gör riskvärderingar gör det enligt mallar och metoder, de har
en särställning och är oberoende. När det gäller rådgivning kan andra avvägningar
göras. Stigs långsiktiga mål: se PP
Kommentarer från publiken:
3





Kritik mot personalen på slakterierna?
- Vi har hyggligt förtroende på den stora slakterierna, sämre på de små. Vi
har en del lycksökare som startar mindre. SLV hade en revision
tillsammans med Kanada, de tyckte at vi hade för låga krav. Bl.a. stod en
bunt lastpallar i produktionen, dessa var förorenade med duvskit.
SLV jobbar i övrigt med bemötande och förhållningssätt.
Sigtuna kommun hittade PFOS och har ställt frågan tidigare till SLV om
vad som gäller för fisk?
- De har bett kommissionen titta på detta.
Jobbar ni ihop med jordbruksverket, ABP? Försöker få ordning på detta?
- Stig tar med frågan.
Förstatliga tillsynen?
- SLV har ingen uppfattning i frågan.
ETT STRATEGISKT HÄLSOSKYDDSARBETE
Folkhälsomyndigheten – Johan Carlson, GD
Det nyaste tillskottet på myndighetshimlen, 1 januari 2014.
För första gången en myndighet som har hälsan som sin samlade huvuduppgift.
Hanterar för den skull inte alla frågorna, men den samlade uppföljningen.
Tre mål med myndighetsomvandlingen: Vidareutveckla kunskap, identifiera
områden där man kan ta en tyngre roll, arbeta effektivt på EU-nivå.
När det gäller kommunerna har de mycket att göra med oss i den breda portföljen:
följa hälsoläget, utvärdera effekter, främja och förebygga genom kunskap.
Johan presenterar uppdraget, organisationen och målen för myndigheten.
När folkhälsomyndigeten pratar om miljö är det inte bara de traditionella miljöoch hälsofrågorna, utan även hur skapar vi en främjande miljö för hälsan. Hur
bygger vi samhället så att fysisk aktivitet främjas, möjlighet till rekreation. Inte
bara att skydda oss mot eländet…
Tillsynsvägledning, den direkta, är ett ganska smalt område men uppskattat. Här
vill Johan känna av hur vi vill att de skall arbeta för att de skall veta hur resurserna
inom vägledningen skall fördelas.
Den övergripande rapproteringen är viktiga instrument för att bedöma vad som
behöver göras.
Främst inomhusmiljön som ligger på myndighetens område. Tagit över rakt av de
områden som SocS väglett om. Behöver se över en del av det skriftliga materialet.
Kommer att ta fram allmänt råd om städning i skolor, är på remiss. Johan redogör i
övrigt för vad som är på gång. Översyn av Buller inomhus, bl.a.
Miljöhälsorapporten kommer att genomföras som vanligt.
Utmaningar: Hälsofrågornas ställning vid avvägningar, är det farligt buller eller
tråkigt buller? Vid utveckling av ny teknik, mobiler ex. Riskhantering kemikalier.
4
Igår publicerade regeringen nyheter om ytterligare förändringar: Utveckling av
smittskyddsarbetet/laboratorietjänster, farligt avfall från sjukhus m.m. De skall
också ta över rapporteringen av hälsohot till WHO, hela hälsoområdet, kemi,
strålning, smitta m.m. Del av en bodelning gentemot SocS.
Kommentarer från publiken:

För hög tillgänglighet, vad menar ni?
– Vi borde själva jobba bättre med frågor och svar, mer systematiskt
arbete.

Länsstyrelsen har inte kunskapen och kompetens inom området, därför
behövs FHM!
– Vi kan jobba bredare med exempel.

Tysta områden vid planering är viktigt att tänka på!
– Ja.

Nya utmaningar, just nu blir det wifi överallt, i andra länder monterar de
ner, på väg att bli en stor fråga.
– Ingår i utmaningen hälsofrågor vid ny teknik, det är prio.
FMH vill gärna jobba operativt gentemot kommunerna.
Miljöhälsorapporten – Mattias Öberg, Miljömedicin, Karoliska institutet
Mattias var projektledare för Miljöhälsorapporten 2013.
Nationellt forskningscenter för toxikologi SWETOX, det behövs inför de
utmaningar vi står inför. Mycket förändringar inom lagstiftning och forskning, nya
frågeställningar. Regeringen kräver att vi skall samverka mer mellan forskning och
innovation. Former för samverkan behövs.
11 universitet har gått ihop för att stödja projektet.
Miljöhälsorapporten 2013 – 14 län fördjupade denna gång, bra underlag för
prioriteringar. Mattias redovisar: Varför inriktning på barn, varför gör man en
enkät, och varför en till? Redovisning av förtätningen i våra län. Kan man lita på
resultatet? 50% svarsfrekvens, lägre än tidigare, det är en generell trend. Bra koll
på vilka som svarar och inte, bedömer att enkäten går att lita på. Har en betydande
del som svarar och jämför med annan information för att bedöma svarens
rimlighet.
Det är den största miljöhälsoenkäten i Europa, unik i sin storlek.
Rapporten går att ladda ner från bl.a. IMM:s hemsida.
Den beskriver kunskapsläget, rensat den på åtgärdsbeskrivningar. Det är
myndigheternas uppdrag.
Exempel på data som finns i enkäten: Buller, olika varianter.
Något har hänt de senaste åren, plötslig ökar andelen bullerutsatta bostäder, det är
nybyggen i stor utsträckning. Stor ökning på ljud från andra barn i skolan.
Tobaksröken under graviditet och passiv rökning har minskat. Det som inte
minskat är exponeringen i familjer med låg utbildning.
Nästan 40% av barnen som växer upp i familjer där föräldrarna bara har
grundskoleutbildning har minst en förälder som röker.
Inomhusmiljö: Minskning med 19% på de som bor i miljöer med fukt och mögel.
Radon: Allt fler rapporterar mätning.
5
Astma och allergi ökar, orsaker är ofullständigt kända. Familjens livskvalitet
påverkas. Obehag av olika exponeringar, tobaksrök ligger högst. Återigen skillnad
mellan utbildningsbakgrund.
Rapporten innehåller nedslag i olika kemikaliegrupper. En del är välkända, andra
är nya. Mycket fokus på PFOS men det går åt rätt håll där, halterna minskar, det
finns andra ämnen i samma familj som ökar. Mattias visar resultat från
Livsmedelsverket.
Fler mammor överskider kostråden om hur mycket fisk man får äta. Det finns stora
regionala skillnader. Hormonstörande ämnen, detta är ett stort samtalsämne i
forskarvärlden. Skall vi ta hormonstörande ämnen på allvar? Vi ser att
testikelcancer och bröstcancer ökar men spermiemängden går ner. Hur stor del
som kemikalier och hormonstörande ämnen påverkar vet vi inte fullt ut.
Mattias uppmanar oss att ladda ner rapporten och avslutar med att beskriva hur vi
kan arbeta med att utveckla miljöhälsorapporteringen.
Goda exempel på strategiskt hälsoskydd – Noomi Carlsson, landstinget
Jönköping
Miljöhälsorapporterna om barn 2005 och 2013 fördjupades i länet.
4 områden att fokusera på: allergier, Buller, Passiv rökning och UV-strålning.
Vad har de gjort?
Förbättringsarbete för en god miljö i förskolan, vad händer när man omsätter
åtgärder på en förskola? Vad händer om man engagerar barnen? Många ville vara
med. Ett team från varje förskola och chefen skulle vara med, var ett krav. En bred
uppslutning och utbyte mellan olika förskolor.
Noomi visar ett diagram som de brukar använda i förbättringsarbete. Man plottar
in de olika åtgärderna och vilken effekt de har. Förskolepersonalen var mycket
engagerade och barnen togs också med i arbetet. Föräldrarna involverades genom
att barnen berättade hemma.
ww.lj.se/barndialogen, här finns förändringsarbetet beskrivet som stöd.
De hade också en spridningskonferens som var mycket välbesökt.
Vad var det för åtgärder? Hur man dukade och när, hur personalen satt, när
matvagnen drogs in, lägga skydd i legoboxen, samarbete mellan avdelningar vid
påklädning, m.m. Många åtgärder fanns i tankarna men nu blev det legitimt att
genomföra.
Barnmiljöronden – ett verktyg för att förenkla riskarbetet.
Förbättrad tobaksprevention inom barnhälsovården. Noomis avhandling,
Linköpings universitet. Det som hände politiskt då var att det blev gratis att gå till
tobaksavvänjning, mycket positivt. Information om tobaksfria barn och om
vattenpipor översattes till 9 olika språk. Goda och mätbara resultat från arbetet.
UV-strålning, skolmaterial att använda i 54 olika skolämnen. Handlar om att
skydda sig från solens skadliga strålningar. De har även jobbat med UVinformatörer som varit ute på badstränderna i kommunen. Ungdomarna som var
6
informatörer fick utbildning från läkare och om att möte media. Fyra kommuner
med i detta i sommar.
TILLSYNSUTVECKLING OCH ANDRA STYRMEDEL ÄN TILLSYN
Effektiv miljötillsyn ur ett inspektörsperspektiv – Lena Edlund, Teol. Dr.
Lena är en av forskarna som var med i projektet Effektiv miljötillsyn.
De ville belysa komplexiteten. Vi ryms inom målgruppen andra aktörer.
Miljöinspektören – föremål för studien, Lena och Sinna Lindkvist reste runt i
kommunerna och träffade engagerade inspektörer. De ville ha med avsnitt som
beskrev dessa kämpande människor. Lena beskriver inspektören utifrån utbildning,
roll och drivkrafter.
Människor som är engagerade i miljön i jobbet och ofta på fritiden.
De behöver vara en trovärdig människa i rollen som inspektörer. Inte konstigt att
de ibland är trötta efter inspektionen. Lena hade träffat inspektörer innan, hon
undrade då hur bedömningarna gick till. Det ville de också spegla i projektet.
Tittade på andra bedömningsyrken, ex. läkare. Hur såg det ut hos inspektörerna?
Intervjuer av inspektörer. Åtta bedömningsdimensioner kunde de identifiera vid
intervjuer och tester. Ibland sägs det att man gör förarbete, inspektion och
efterarbete, men det är mer komplext än så. Viktigt för oss chefer att tänka på om
inspektörerna har tid och möjlighet att göra alla de delar som behövs.
Objektivitet, detta var den fråga som inspektörerna blev mest osäkra på. Många
tänkte att det innebär att vara saklig. Jämförde med en forskare som tittat på olika
aspekter av objektivitet. I bedömning och beslut ingår en tankeprocess som skall
kunna redogöras för, ex. i en inspektionsrapport. Många vittnade om behovet av att
prata med kollegor. Vi behöver ofta resonera ihop oss. Det räcker inte med att vara
saklig, det är bara en del av objektivitet.
Relationen till verksamhetsutövaren avgörande. Erfarenhetens betydelse för
beslutsfattande, Lena pratar om skillnaden i framåtkedjat respektive bakåtkedjat
resonemang.
Effektivitet – på många plan:
Inre – att göra saker rätt och Yttre – att göra rätt saker
Kompetens, användbarhet, kommunikation är viktiga delar.
Effektiv bedömning – kräver mycket av inspektörerna.
Vi kan behöva stärka deras kompetens i bedömningsarbetet.
Lena tycker vi skall läsa artikeln i Miljö- och hälsa, nr 6 2013.
I Upplands Väsby jobbar Lena med Miljökontoret där, arbetet utgår från
forskningen. I övrigt har NV gett Lena i uppdrag att fördjupa forskningen. Det
skall ligga till grund för NV:s TVL- Hon är intresserade av att komma i kontakt
med framförallt små kommuner, max 10.000 innevånare. Vi kan höra av oss,
annars gör hon det.
Miljöbrottsutredning – Sofia Malmberg och Maria Lorichs,
Miljöbrottsutredare Västmanlands län
Polisens organisation, 21 fristående. De har två miljötekniker i Västmanland.
7
Maria är inspektör i botten, Sofia är geovetare.
Vad gör de? Det enda som skiljer dem från poliserna är att de inte får använda
tvångsmedel. Alltid åklagare som är förundersökningsledare, de leder arbetet,
utredarna biträder åklagaren, de får direktiv i utredningen.
När vi anmäler ett misstänkt miljöbrott, är det upp till åklagaren att avgöra om det
skall göras en snabb insats.
Miljöbrottsutredningen, det är de som naturvetare som vet hur bevissäkring skall
göras, ex. om och var prover skall tas. Bevissäkring är helt avgörande, annars
kommer de inte vidare. Det är de som måste visa vad som finns i tunnan, till
skillnad från oss som utgår från balkens omvända bevisbörda. Alla prover skickas
till SKL (statens kriminaltekniska laboratorium).
Maria visar vilken provtagningsutrustning de har tillgång till.
Översiktliga grunder i bevissäkring. Det är SKLs uppdrag att avgöra om det finns
förorenande ämnen i provet. Hittar de inget, är det ingen chans att gå vidare i
ärendet.
Tillsynsmyndigheterna vs polis/åklagare
Sammanställning över olikheterna. Sammantaget är det viktigt att förstå, närma
oss och samarbeta!
Statistik på anmälda brott, miljöbalken. Från 2000-2006, ca 3000, nu ca 5500.
Fler miljöbrott begås, mörkertalet är stort, det är främst tillsynsmyndigheten som
anmäler men även en ökande andel från allmänheten.
Exempel på förundersökningar: Eldning, samlingsprov, arsenik.
Förorenad fastighet, oljeförorening, ringde direkt, polisen gjorde anmälan, prover
+ bakgrund.
Företagsbot blir alltmer vanligt, ett vanligt ärende är otillåten miljöverksamhet.
Strandskydd, ärenden om detta ökar, det kan vara granne som anmäler.
Avslutning: Finns grova miljöbrott i Sverige? JA
Organiserad miljöbrottslighet? JA ex. illegala avfallstransporter
Ekonomisk vinning? JA framför allt inom avfall
Använda KUT? Ja, tipsa KUT!
Miljööverdomstolen – Yvonne Eklund, Tekniskt råd, Svea hovrätt
Yvonne berättar utifrån sina erfarenheter som miljöchef och vad hon hade velat
vilja veta om MÖD. MÖD har 60 personer anställda, det är den största
avdelningen. 11 råd. 5 jobbar mot miljöområdet, 3 av dem jobbar mot miljö- och
hälsa, 2 med vatten.
Ca 30 mål igång samtidigt. Jobbet handlar mycket om att läsa in sig på målen.
Yvonnes uppgift är att förmedla det tekniska till juristerna som är föredragande.
Ibland är de ute på förhandlingar och syn.
Första tipset: Viktigt att veta hur man bör argumentera för att få prövningstillstånd,
4 tips vad man bör trycka på: riktigheten betvivlas, behövs för att bedöma
riktigheten, viktigt för ledning av rättstillämpningen, synnerliga skäl.
Andra tipset: Ha hemsidan som favorit, kolla avgöranden. Diskutera på kontoren.
Yvonne kommenterar en del inlämnat material från kommunerna.
8
Ibland ligger vi på gränsen till att ha lagt ner för lite tid på utredning i
klagomålsärenden.
Ibland otydliga yrkanden, ex villkor om stoft, vilken halt menar vi?
Det vi bör bevaka är att det blir ett riktigt bra villkor att bedriva tillsyn efter.
Vi bör påbörja processen redan vid samrådsfasen för att trycka på bra villkor.
Viktigt att kolla prövningens ramar, det är endast den prövade frågan vi skall
fokusera på.
Begär utdömande av vite, ett belopp fast 8 punkter, det funkar inte, det behöver
vara ett belopp per punkt.
Riktvärde är utfasat, begränsningsvärde gäller.
8 juni är det öppet hus på Svea hovrätt, de firar 400 år!
Fredag 21 mars
Camilla Johansson från Naturvårdsverket berättar om sin roll som strategisk
tillsynssamordnare.
Grön miljövision – Gustav Fridolin
Miljöpartiet förbereder sig för att vinna valet. Åsa Romson förbereder sig för att
leda miljödepartementet. Vill stärka det departementet gentemot de andra.
Vikten av strukturer. Förutsättningarna i de olika kommunerna skiljer sig. I sina
organisationer har vi valt att ha olika placering och organisering av det strategiska
arbetet, lika så väger miljöfrågorna olika tungt i avvägningarna i de olika
kommunerna.
Fyra frågor i den nationella politiken där det finns stark koppling till vårt arbete på
kommunala nivå. Gustav vill fokusera på 4 verktyg:
Upphandlingsfrågorna, viktig både ur hänsyn till lokal ekonomi, lantbruk och
djurskydd.
Men fler miljömål berörs än de som är kopplade till lantbruk; kemikalier,
klimatpåverkan, m.m.
För att påverka upphandlingsfrågan: ändra lagen om offentlig upphandling.
Det synsätt man haft i flera andra länder, att se bredare på frågan än lägsta pris, vill
vi skall råda även här. Miljöhänsynen skall väga tyngre i all upphandling. Det som
idag är bör-krav, ändra till skall. Reglerna måste också bli enklare. Ifrågasätta
lagen, den är svår att använda lokalt. Det är för lätt och för mycket att vinna på att
överklaga idag.
Men även om lagen blir enklare och miljöhänsynen får ökad tyngd kommer
parterna i upphandlingarna att vara ojämna. Kommunen har några personer som
skall verka mot en marknad med stor juridisk kompetens. Detta kräver fullgott
stöd till kommuner. Strid om miljöstyrningsrådet pågår, MP tycker det är en bra
form för stöd, även om utvecklingsbehov finns. De arbetar just nu för att stoppa
beslutet. Man kan tänka sig att rådet flyttar närmare SKL men inte att
konkurrensverket tar över.
Planeringsfrågorna
Olika i kommunerna när det gäller miljöhänsynen och miljöpolitikernas roll i
planeringsprocessen. Ibland är klimat och energimålen integrerade i processen och
ibland striderna man däremellan. Nationella beslut som påverkar detta:
9
Finansiering för bostadsombyggnad, upprustning av skolor. Hur vi styr
bostadspolitiken och infrastrukturpolitiken får tydligt genomslag i kommunerna.
Trots att man utrett hur vårt nationella arbete skall bedrivas, när det gäller ex.
infrastruktur, om vi följer klimatmålen, så tar man sedan andra beslut. Ingen
anpassning till miljömålen i praktiken.
Statlig medfinansiering behövs om vi skall utveckla den spårbundna trafiken
lokalt.
Låga nationella energikrav är ”hål i huvudet”…
Vi kan utforma nationella verktyg som gör det enklare att få miljöfrågorna att få
större tyngd i planeringsprocessen. T.ex. hur det strukturerade arbetet skall gå till
för att miljömålen skall nås inom den kommunala planeringsprocessen.
Kemikaliearbetet
Vi vill att Sverige skall vara beredda att ta striden för fler förbud, det finns några
som vi bör ta, både följa andra länder, men också driva på för nya ämnen. Vi måste
välja våra strider. Vi har svenska folket med oss i att driva miljöfrågorna i EU.
Kemikaliearbetet handlar också om en fysisk sanering, där behövs mer statliga
medel, vi har en kö.
Arbetet för giftfri förskola, här finns det ett lokal engagemang. Föder också
engagemang vidare till föräldrar. Miljöstyrningsrådets arbete med giftfri förskola
skall fortsätta.
Klimatinvesteringar
De stora klimatinvesteringarna kräver nationellt beslutsfattande.
Ökad energieffektivisering, utvidgning av ROT-avdraget.
Bristen på nationella beslut som styr mot underhåll och investeringar i befintliga
fastigheter är ohållbar. Miljonprogrammets investeringar måste bäras av andra
medel än hyreshöjningar för de som har lägst inkomst.
Drivmedelsproduktion, biogas, några av våra regioner är världsledande, detta
måste vi ta tillvara. Alla de stora biogasanläggningarna i Sverige har haft Klimppengar. Jämte Lip är det verktyg som bidragit starkt till att begränsa
klimatpåverkan. Utvärderingen av klimp samt erfarenheterna från Norge, klok,
visar att systemen är smarta i sin utformning. Lokala initiativ och beräkning av
projektets påverkan på klimat är en bra väg att gå. Olika typer av projekt behöver
olika typer av finansiering.
Vi behöver medfinansiera klimatanpassningar, kommuner som inte kan finansiera
det helt själv, dessa bör inte hänga på ex. klimp.
Regeringen tog bort förprövningsrätten mitt i arbetet med energiomställning, MP
driver frågan om att återinföra, inte i exakt samma form.
Konkretiseringen av miljömålen, har kommit mycket andra verktyg MKN,
vattendirektiv, miljömålsarbetet behöver dammas av! Gustav: Vissa mål är
svåruppföljningsbar, ta tillbaks gamla eller förtydliga med delmål. Vi behöver ett
politiskt ramverk inom området liksom på det finansiella området. Hårdare
styrning och struktur, det finns i andra länder. Vi brister idag i klimatgranskning av
de politiska besluten, idag är det bara miljöbesluten som granskas.
10
Vi har behov av helt andra prioriteringar.
När trafikverket lägger fram sina planer och har anpassat dem till klimatmålet så
finns inte längre de stora vägbyggena med.
Sthlm: Det är viktigt att kommunen skall ha möjlighet att gå först. Vi måste ha
möjligheten att gå långt. Få bukt med byggindustrin, kunden skall avgöra istället
för tillverkaren.
De regler som nu försöker pressas igenom behöver rivas upp. De vill också skärpa
Boverkets regler för nybyggnation, reglerna skall pressa, just nu pressas inte
branschen alls.
Kalmar: Bullerfrågorna, det händer kusliga saker, vissa grupper skall få sämre
krav. Vad tänker MP om detta?
Att lagfästa en sån ordning som är på gång är helt snett, de förändringar som är på
gång inom bullerfrågan vill de verka mot.
RÅD, TILLYN OCH KONTROLL, VART ÄR VI PÅ VÄG?
Hur kom miljöbalken till? – Högni Hansson, Lunds Universitet
Under efterkrigstiden ökade produktion och konsumtion vilket fick miljöeffekter
eftersom inga miljökrav ställdes.
Tillsattes en utredning. Diskuterade att man skulle kunna lösa vattenfrågorna, de
tog fram en lag som sedan blev miljöskyddslagen, den hanterade alla
miljöfrågorna. (1 juli 1969) Den hanterade vattenföroreningar och liknande. Detta
var den första integrerade miljölagstiftningen i världen.
Miljöskyddslagen medförde förbättring av utsläppen. Sen kom kritiken, att lagen
var tandlös, trots grova miljöbrott blev de inte dömda. T.ex. BT kemi som var en
knäck för ML.
Kritik mot myndigheterna för att de inte genomförde tillsyn. Landshövdingar som
lade sig i prövningar. Delvis var det ML:s fel, där fanns ett förbud mot att
förelägga företagen innan alla andra metoder var uttömda.
Förslagen till lösning: Ny hälsoskyddslag och kemikalielag.
Gabriel Michanek skrev en bok som beskrev röran på miljölagstiftningsområdet.
Det fanns en mängd motstridiga lagar.
Högni propagerade för en samlad lagstiftning. Sven Munke lade en motion om
detta, det avslogs.
Brundtlandrapporten förändrade synen på miljöfrågorna, tanken på kommande
generationer var ny och viktig.
Att miljöbalken sedan kom så snabbt förbluffar Högni, efter 4 år kom förslaget.
De hade inte tagit med jordbruket, biltrafiken m.m. de var fortfarande kvar vid
punktkällorna. De hade inte heller med vattenlagen och inte kopplat till PBL.
Under tiden hade Rio och Agenda 21 lyft frågorna om hållbar utveckling och
kommande generationer.
Anna Lindh skrotade propositionen och tillsatte miljöbalksutredningen.
De var klara 1996, fanns fortfarande kritik, klipp och klistra, ej strålskydd, ej
planering. Miljöbalken träder i kraft 1999.
11
Miljöbalken 15 år, goda ansatser men ej löst miljöfrågorna!
Miljömålen uppnås inte och det saknas styrmedel.
Högni tror att vi behöver en ny miljölag.
Vi behöver parera de politiska konflikterna genom att ha en opolitisk utredning
gärna med internationell koppling. Utred hot och problem samt vad man kan göra
rent naturvetenskapligt. Detta håller på att hända och detta måste vi göra. Sen kan
vi gå över på den samhällsvetenskapliga fasen.
Vart är miljörätten på väg? – Jan Darpö, Miljörätt i Uppsala
Högni och Staffan Westerlund har varit Jans inspiration och förebilder.
Sverige tillsammans med andra länder är föremål för synpunkter från EU om hur
vi sköter oss. Fanns domstolar som gav kommuner ett extra år att klara direktivet.
Överskridande av miljökvalitetsnormen för stoft på bl.a. Hornsgatan har medfört
diskussion mellan kommunen och departementet, vem är ansvarig och vem skall
betala böter till EU?
När det gäller vattenkraften och konkurrensneutraliteten, inget överträdelseärende
utan en diskussion. Utgångspunkten är att EU-rätten slår igenom och vi kan inte
syssla med att subventionera de vattenkraftsanläggningar som bryter mot
bestämmelserna.
Bunge, (bergtäkt på Gotland), började egentligen med Bottniabanan. Regeringen
prövar tillåtligheten och sa att det här går nog bra, domstolarna går på detta och
frågan är hur bundna de är av regeringens bedömning .
Vi i Sverige kan pröva som vi vill och ha tillsyn som vi vill, men vi kan inte glida
undan de grundläggande kraven i EU-lagstiftningen som ex. Natura 2000prövning.
IPPC, tragiskt exempel, svaga styrmedel. Försök har gjorts att genomföra
omprövningar, långsamt, Naturvårdsverket körde Landvetter flygplats, 50
personveckor. NV har gjort 2 omprövningar.
Fler omprövningar på vattensidan, 100 st (av ca 7 200 befintliga) på 10 år.
IED, när det kommer ett nytt direktiv ser vi över om det funkar med det system vi
har. Man bestämde att varje direktiv görs till lag. Det innebär att det kommer
föreskrifter in i systemet där det finns reglering av tillsyn och mätning m.m. Det
innebär att det uppstår konkurrerande lagstiftning och föreskrifter. Detta blir svårt
att hantera i vissa situationer. IED ställer krav på tillsynens kvalitet.
Vi ser ökade krav från EU på återrapporteringar, intervall och antal
tillsynstillfällen m.m. Detta ger behov av styrning av hur vi är organiserade och
vilka metoder. Detta påverkar också bedömningen av var tillsynen skall ligga.
PBL
2011, inga detaljplaner överprövas längre från Lst till regering utan till domstol.
Det blir en slags laglighetsprövning, endast pröva om det strider mot någon
rättsregel.
HD bedömde att de inte skulle titta på ärendet om kvarteret Plankan. MÖD
behandlar endast enskilda intressen vid överklagande av privatpersoner men det är
12
svårt att dela upp allmänna och enskilda intressen. Så fort en organisation kan
klaga, då prövas båda intressena, men när enskilda klagar är det bara de enskilda
intressena som prövas.
Angående buller i förslag till samordnad prövning MB och PBL. Om kommunen
fastställer helt orimliga bullervärden, Lst kan ingripa, men gör de då? Inte med
denna konstruktion eftersom ingen bor där. Risk att man binder för mycket vid
detaljplanesättningen.
I Tyskland finns det tydlig uppdelning mellan allmänt och enskilt intresse, där har
de gått på pumpen flera gånger.
EU-rätten, trend, folk skall kunna försvara sina intressen, art. 19, inte bara rättighet
utan också om miljöintresse.
2007 kommer en radikal praxisbildning, ex. Dieter som bor vid Ringvägen och har
rätt till en viss luftkvalitet, domstolen säger genomgående att de skall ha
möjligheten att klaga.
2012, HD och MÖD, släpper in folk så de kan klaga. Verksamhet mitt i byn, om
den enskilde begär omprövning, om de beslutar att inte ompröva så är det beslutet
överklagningsbart.
Vi är världsunika i längden på myndighetsinstanser, 5 instanser från kommun, lst,
MMD, MMOD och HD. Inte bra, detta måste åtgärdas. Senaste PBL-utredningen,
det skall inte till Lst utan till domstol.
Finland har två instanser.
Aktuellt från rättssekretariatet – Per Hallström, Miljödepartementet
Vad är på gång inom rättssekretariatet?
Många proppar beslutas just nu: samlad havsförvaltning, träder i kraft 1 september,
förordning bereds just nu.
Lena Ek vill gärna ha fram enklare regleringar. Miljöregleringar skall inte hindra
ny teknik.
Stort politiskt tryck på att få fram PM om MKB. Remiss, EU kom med nytt system
i samma veva, förslaget som kommer är en total nyordning mitt under remisstiden
för den svenska promemorian.
Se över gränsdragningen mellan obligatorisk MKB och inte, slutredovisning i höst.
Svenska arvet skall kombineras med EU:s regelverk. Vissa länder hade ingen
MBK-lagstiftning alls, de har lättare att bara införa EU:s, vi måste bända och
skruva. Håller detta hur länge som helst?
Precis beslutat om lagrådsremiss om strandskydd, små sjöar, Lst skall få möjlighet
att upphäva strandskyddet helt, för att få ökad flexibilitet och acceptans.
Artskydd, prop om biologisk mångfald, inga nya lagar, nya mål. Det kommer
troligtvis att ske insatser inom artskyddsområdet. Tillsätta utredning för att se över
hela artskyddslagstiftningen.
Vattenverksamheter, alla frågar, ingen ger svar, någonting kommer att ske, stora
frågan, vilka krav skall ställas på våra stora vattenverksamheter?
Kemikalier, regeringen kom med prop 2013, inte så mycket lagstiftning.
Avfall, WEEE-direktiv. Arbetsgrupp finns som skall komma fram med ansvar när
det gäller avfallsreglerna.
13
Utvärdering av tillsynsvägledningen, regeringsuppdrag Statskontoret, problem för
tillsynen enligt Lena Ek. Vi bör vara aktiva i dessa frågor.
Hör av er om ni har frågor!
Stockholm: Ett önskemål, två ord i FoMH, bergvärme, kn föreskriva
tillståndsskyldighet, det står bara värme, kan ni tillföra ordet kyla, för det är det
som blir mer och mer vanligt. Per lägger den på Egons (Abresparr) bord.
TILLSYNSUTVECKLING BEHÖVS! MEN HUR BÖRJAR MAN?
Tillitsfull tillsyn genom Tillsynsutveckling väst – Ulrika Samuelsson, VG
2010 ringde en handläggare i Halland till Lst, vi har en idé, vi vill utbilda och
utveckla oss i mjuka frågor. Vi behöver fler för att genomföra det.
Lst hängde på, de började fundera på hur man kunde jobba med frågorna, skrev en
EU-ansökan till Socialfonden, mycket arbete.
Personer som arbetar med miljötillsyn, livsmedelskontroll samt djurskydd.
Fokus på de mjuka frågor var ovant från början, man var van vid de hårdare
sakfrågorna.
Mötesteknik, bemötande, jämställdhet behöver också upp på agendan.
Samverkan är nyckelordet i hela projektet. Vi behöver varandra för att tillskapa
resurserna. De fick 13 miljoner av EU. Det var ett stort plus. Projektet är just
avslutat.
De har haft mycket samverkan inom miljösamverkan Västra Götaland, här blev
samverkan ännu bredare.
Genom socialfonden finns krav på jämställdhet och tillgänglighet, det fick kämpa
med detta men lyckades mindre bra med tillgänglighetsfrågorna.
Mycket utbildningar, stor del var kommunikation och bemötande.
Administratörerna har tidigare varit en lite bortglömd grupp, de ingick också i
utbildningspaketet.
Projektet innebar mycket upphandlingar, de kunde pressa priset.
Klarspråksutbildning, panel som granskade en skrivelse om avlopp, ex. slam i den
tredje kammaren, är det bra eller dåligt?
SKL, KMC, Västsvenska handelskammaren, Svenskt näringsliv var några av de
som projektet samverkade med via en referensgrupp.
Projektet har mycket goda resultat utifrån utvärderingarna.
Efter projektet, hur tar man vara på allt detta? Bildat nätverk, ledarforum,
miljösamverkansorg – samarbeta mer formellt, alla nyanställda skall få en
introduktionsutbildning i kommunikation och bemötande.
Ledarperspektiv på TUV-projektet – Anders Ramberg, Miljöchef Falkenberg
Ledarperspektiv, perspektiv på ledaren… Man kan vända på det.
Vad får chefer att trivas och utvecklas på jobbet? Analys, finns att ladda ner på
TUV:s hemsida.
14
Om man gillar människor så stannar man länge som chef, gillar att se dem att
växa.
Chefens arbetssätt, kommunikationens betydelse, att skapa delaktighet och lyssna.
Det är roligare att vara chef om man kan kommunicera.
De tog fram en kommunikationsstrategi, där finns följande ” Vi vill uppfattas som
den myndighet vi själva vill möta”
Kund, det är den person vi möter när vi utför uppdraget!
Vad är det vi levererar? Bedömningar!
De har tagit fram en vision i Falkenberg som handlar om att:
Vi vill hjälpa människor att göra rätt
genom att vara
Bra i nuet och bättre i framtiden
Det blir ett rättesnöre för nämnden och förvaltningen.
Under sina 30 år så är TUV det roligaste han gjort.
GLÖM INTE ATT GÅ IN PÅ TUVS HEMSIDA NÄR VI KOMMER HEM!
Diskussion, utvärdering och avslut
Synpunkter från medlemmarna:
12-13 mars 2015 kan funka nästa år.
Hellre en konferensanläggning med bra anslutningar. Nacka var ok.
Vi skall ta till oss att föreningen har en attraktionskraft, vi får hit annars upptagna
föreläsare, ex. GD
Camilla från NV uppmanar oss att vara uppriktiga i dialogen om tillsynvägledning,
det är viktigt att synpunkterna kommer fram till de statliga verken, vi får inte
tystna.
Som en fortsättning på erfarenheterna från TUV-projektet bör vi driva på om
utveckling eller uppstart av utbildningar för våra inspektörer i dessa frågor. Det
bör ingå i utbildningen av dem hur man bemöter, kommunicerar osv.
Umeåutbildningen blir alltmer akademisk vilket inte är en lyckad utveckling.
Tomas från SKL får signaler om att de centrala verken får mycket frågor av enkel
karaktär som ex. hur gör man en inspektion. Det tyder på ofullständig utbildning i
de grundläggande verktyg en inspektör bör behärska.
Jenny Jonsson
15