Transcript Artikel kunskap - Polisforskning.se

KUNSKAP OCH LÄRANDE INOM POLISEN
-inavlad kunskapsdelning bland professionella
som kan bli till en kunskapsrevolution?
2013-06-24
av Patrik Thunholm
olisarbetet av idag påverkas starkt av snabba utvecklingstendenser i samhället, förvaltningen, politiken och i de brottsliga
strukturerna. Att upprätthålla lag och ordning i denna kontext innefattar alltifrån
enkla moment till extremt kvalificerade arbetsuppgifter med krav på god kunskap. Kontexten ställer vidare
krav på att polisverksamheten utvärderas och utvecklas samt att adekvata verktyg tas fram för att bedriva
ett effektivt och framgångsrikt polisarbete. Eftersom
vår tids svenska polisutbildning inte är akademisk, är
det i huvudsak kriminologer med begränsad insyn,
förståelse och tillgång till polisverksamheten som bedriver forskning på Polisen. Inte sällan klagar yrkesverksamma poliser på att den presenterade forskningen är missvisande.
P
Nyutbildade poliser lämnar utbildningen med teoretiska bilder av olika situationer. Vissa av bilderna tenderar att grumlas i mötet med praktiken medan andra
förblir intakta. Intakta bilder kan i bästa fall vara ett
resultat av att praktiken lever upp till gällande rätt och
i sämsta fall att polislärarna (direkt rekryterade från
polispraktiken) bidrar till en ”inavlad kunskapsöverföring” utan samspel med exempelvis gällande rätt. Vid
sidan av polisutbildningens akademisering finns det
minst två vägar för att tvinga fram ett lärande; tydlig
praxis med tillhörande sanktioner eller ett tillåtande
och reflekterande klimat. En inte obetydlig fallgrop för
det senare är organisationskulturell konformitet i vilken rättstillämparen tillåts tolka lagen extensivt och
detta riskfritt.
Synen på kunskap inom Polisen
Forskning visar att det förekommer skillnader mellan
1
överordnades och patrullerande polisers kunskapssyn.
Överordnades kunskapssyn är principiell och övergripande till skillnad mot de patrullerande polisers
kunskapssyn som kan sägas vara utpräglat handlingsinriktad och utgå från konkreta och självupplevda situationer. I tillägg till detta så anses överordnades kunskapssyn utgå från att all kunskap kan formuleras i ord.
Ur den patrullerandes perspektiv består den praktiska
yrkeserfarenheten av tyst kunskap som bara delvis kan
formuleras.2
Granér gör en distinktion mellan å ena sidan ett intellektuellt förhållningssätt och å andra sidan ett mekaniskt-intuitivt dylikt. Det intellektuella förhållningssättet hyllar en öppen reflekterande attityd baserad på
logisk faktabaserad slutledning. Det mekanisktintuitiva förhållningssättet utgår istället från ett tänkande som skall vara direkt överförbart i handling,
något som gör att tvetydigheter undviks. Anhängare av
detta förhållningssätt förlitar sig på bland annat på
erfarenheter och tydliga kategoriseringar. I det mekaniskt-intuitiva förhållningssättet finns en människosyn
präglad av ett vi-grupp/dom-grupp-tänkande. Därtill
förekommer en kategorisering av människor, vilken
lämnar utrymme för fördomsfullhet. Granér skriver att
yrkesbaserat tänkande kan förstås av de villkor som
präglar arbetet. Av patrullerande poliser krävs snabba
bedömningar av olika situationer vilka åtföljs av handling. I situationer likt dessa premieras det mekanisktintuitiva förhållningssättet vilket om det inte kan kombineras med ett intellektuellt förhållningssätt kan resultera i en förvrängd omvärldsuppfattning. Tendenser
till detta finns bland patrullerande poliser och kan ta
sig uttryck i antiintellektualism och nedvärdering av
systematiserad kunskap. Granér beskriver vidare förekomsten av en etnocentrisk själv- och omvärldsuppfattning tillsammans med en tendens till att idealisera
det egna kollektivet.3
Det mekaniskt-intuitiva förhållningssättet har en tendens att bli antiteoretiskt och präglat av en nedvärdering av behovet att använda intellektuella förhållningssätt. Denna antiintellektualism kan uttryckas på olika
sätt: I den yrkeskulturella jargongen tenderade akademisk kunskap att bli liktydig med onödig eller icke
användbar kunskap som när man talar om att något är
av akademiskt intresse. Akademiker uppfattas som
blåögda idealister som bygger luftslott utan kontakt
med den konkreta verkligheten. När det föreslogs krav
på föregående akademiska studier som villkor för antagning till Polishögskolan uttrycktes det i Polistidningen oro för att man skulle få alltför teoretiska poliser.4
1
Granér, R. (2004) Patrullerande polisers yrkeskultur, s. 230.
Holgersson, Stefan (2001) IT-system och filtrering av verksamhetskunskap s. 36ff., 48.
2
-1-
3
4
Granér, R. (2004) Patrullerande polisers yrkeskultur, s. 265f.
Ibid s. 230.
Granér hänvisar till Philip Bonifacio som menar att det
finns en grundläggande misstro mot poliser som "tänker", d.v.s. reflekterar. En reflekterande polis misstänks
för att inte vara tillräckligt handlingskraftig.5 En annan
hänvisning sker till Maurice Punch som hävdar att
poliser är yrkesmässigt oförmögna att hantera ambivalens. Punsch noterar att i diskussioner med poliser är
det påfallande hur de intar en ståndpunkt i termer av
antingen – eller även i komplicerade frågor där det inte
finns något givet svar.6 Granér skriver att han på motsvarande sätt stött på en misstro mot de poliser som
beskrivits som alltför teoretiska eftersom de ansetts
vara långsamma i den akuta situationen. I en av hans
intervjuer säger en person:
”Jag hade en klasskamrat som hade läst proppen innan
han kom in på skolan och redan då så talade han ju om
detta att han kunde allt det här. Men han kunde aldrig
fungera när vi hade praktiska övningar. Vad jag hörde så
blev han inte långlivad i uniformstjänst. Jag tror han
blev handlingsförlamad. Kan jag göra så här? Har jag
stöd för detta? En sån polis som har det tänkandet, att
han måste ha det exakta lagrummet klart för sig blir
handlingsförlamad. Den här rätt eller felkänslan skall
sitta i ryggraden. Och sen gäller det att hitta paragrafen.”
… Kvinnan ber sin man att ringa till svärmor för att ta
reda på varför änden måste skäras av. Sagt och gjort,
mannen ringer sin mamma, som bekräftar att änden
måste skäras av men även hon tillstår att det är något
hennes mamma lärt henne. Mannen ringer då till sin
mormor som har svaret på frågan. Änden på steken
måste skäras av för annars får den inte plats i hennes
gryta.”
Fokus i den polisiära världen ligger på att lösa uppgiften – inte på att förstå världen. Mot denna bakgrund
är det naturligt att förlita sig på godkända och bepröva
metoder utan att fundera på varför de är godkända
8
och beprövade. Synen på kunskap och lärande inom
Polisen präglas av viljan att uppnå kunskap om världen
i allmänhet, inte av att förklara enskilda händelser eller
situationer eller att direkt påverka enskilda händelser.
Specifika händelser kan förstås vara av intresse, men
inte i sig själva, utan som exempel på en generell företeelse. Viljan att bygga generell kunskap gör att den
akademiska världen tar ett steg tillbaka ifrån det som
ska studeras och sätter det i ett perspektiv vilket gör
det greppbart som system.9
Kunskap och lärande
inom Polisen
inom Akademin
Ur ett mekaniskt-intuitivt perspektiv framstår polisutbildningen främst som en ritual för att kunna kalla sig
polis. Den riktiga kunskapen om yrket får man "inte
genom att läsa böcker på Polishögskolan" utan genom
det praktiska arbetet och av äldre kollegor som delade
med sig av sin erfarenhet.7
Skilda världar
Olsson drar en skiljelinje mellan den polisiära och den
akademiska världen. Den förra handlar om att ingripa
och påverka konkreta och specifika situationer medan
den senare handlar om att förstå och förklara. Båda
världarna har det gemensamt att de är relativt slutna
och att de har ”tillhörighet” som centralt begrepp. Det
polisiära arbetet sker i en komplex verklighet som inte
låter sig reduceras till generella teorier. Olsson refererar till historien om steken för att åskådliggöra överförandet av kunskap inom exempelvis Polisen:
”En kvinna lägger ner en stek i en gryta och ska sätta in
den i ugnen när hennes man utbrister – du måste skära
av änden på steken först. Kvinnan frågar - varför då?
Mannen svarar irriterat att det vet väl alla – men tillstår
att det är något hans mamma lärt honom och att han
faktiskt inte vet varför, bara att det måste göras…
Målet är att besvara specifika frågor och lösa praktiska
problem
Målet är att svara på
övergripande frågor och
bygga generell kunskap
Utgångspunkten för
lärandet är egen och tidigare
erfarenhet
Utgångspunkten för
lärandet är teorier och
metoder
Det finns ett svar på varje
frågeställning
Det finns många
perspektiv på varje
frågeställning
Lärandet sker till stor del
genom att äldre kollegor
delar med sig av sin praktiska erfarenhet på ett informellt sätt
Lärandet sker till stor del
genom test av hypoteser
och diskussioner kring
resultat och teorier enligt
formella reglerverk
Figur 1: Kunskap och lärande (fritt Olsson: 2013 s. 90)
Ovan figur får tjäna som utgångspunkt för den senare
delen av texten vilken behandlar två förslag för en
framtida lärande polisorganisation.
5
Bonifacio, Philip (1991) The psychological effects of policework s. 41.
6
Punch, Maurice (1979) The secret social service, s. 103.
7
Granér, R. (2004) Patrullerande polisers yrkeskultur, s. 232
-2-
8
9
Olsson, J. (2013) s. 83ff.
Olsson, J. (2013) s. 88.
Förslag 1: Lex-incident
Styhre skriver om kunskapsdelning bland professionella och kommer till slutsatsen att yrkesgrupperna konstant strävar efter att upprätthålla legitimitet tillsammans med att de är känsliga för kritik. Som en konsekvens av detta tar inte professionella del i kunskapsdelande aktiviteter, eftersom de själva är kunskapsdelning.10 Professor Bo Wennström menar att alla överträdelser av att använda våld, frihetsberöva etc. anses
allvarliga såväl inom polisorganisationen som ute i
samhället. Detta gör att ”göra fel” många gånger anses
mer dramatiskt här än i andra verksamheter. Det kollektiva minnet vad gäller andras ”fel” är detaljerat och
långt. För att undvika att göra ”fel” används en rad
olika strategier. En strategi är att inte i onödan uppmärksamma brott mot formella regler och en annan
att hålla sig så långt från gränsen för det förbjudna
som möjligt.11
För att få till stånd en större öppenhet inom Polisen
krävs det instrument av formell karaktär som gör att
det inte blir så dramatiskt med exempelvis anmälningar. Wennström menar att det går att finna inspiration
inom exempelvis vården (Lex Maria och Lex Sarah). Att
direkt kopiera dessa och föra över dem till polisverksamhet vore oklokt men de skulle kunna tjäna som
13
inspirationskälla. En polisiär Lex-incident (eget uttryck) skulle kunna öppna upp för fler att våga dela
erfarenheter som dragits av misslyckanden. Sådan
incidentrapportering tillsammans med en högre tröskel
in till PAN skulle bidra till att kunskaps- och erfarenhetsutbyte främjades på ett annat sätt än vad som idag
är fallet.
Förslag 2: Akademiserad polisutbildning
En polisman som handlar fel kan i värsta fall dömas för
brott och bli avskedad. Personalansvarsnämnden vid
Rikspolisstyrelsen (PAN) har en möjlighet att besluta
om disciplinpåföljd i de fall då gärningen är av mindre
allvarlig karaktär. För att ett ärende ska anhängiggöras
vid PAN krävs någon form av anmälan. Den polisman
som delar med sig av ett felaktigt handlande till andra
kollegor löper en risk att prövas av PAN. Tröskeln in till
PAN är förhållandevis låg, och det är myndighetschefen som avgör om ärendet ska rapporteras dit. Exempel på lindriga fall som PAN avgjort de senaste åren är;
inte dokumenterat beslag, glömt låsa bildörr vid transport av frihetsberövad person, fattat felaktigt beslut
om persons inresa, fattat beslut utan erforderlig befogenhet, brustit i bevakningsuppdrag, dröjt med att
upprätta anmälan om snatteri, tappat batong, förlorat
OC spray, glömt material vid husrannsakan, låtit diplomat genomgå alkoholutandningsprov, skickat förhör till åklagare utan att den misstänkte först fått läsa
igenom och godkänna, underlåtenhet att rapportera
brott etc.12
Utan stödet av den ”erfarenhet av högsta dignitet”,
som vetenskapen representerar, kan knappast någon
verklig effekt och framgång förväntas av polisarbetet.
Inrättande av polisvetenskap som disciplin skulle innebära ett stort, men också nödvändigt steg mot den
kvalitetshöjning som den polisiära verksamheten behöver. Mot denna bakgrund bör polisutbildningen
akademiseras för att säkerställa att polisverksamheten
på sikt vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Polisförbundet har argumenterat för detta
under en längre tid. De menar att genom att göra utbildningen till en treårig universitetsutbildning kan
Polisens arbete moderniseras och effektiviseras och i
högre grad bidra till ett tryggt samhälle. Att förlänga
utbildningen och göra om den till en universitetsutbildning innebär enligt dem också att den blir mer
forskningsbaserad. En akademisk polisutbildning skulle
skapa ett mer reflekterande förhållningssätt till kunskap, en utvecklad förmåga till problemlösning och en
ökad kompetens att utveckla den egna verksamheten.
En reformering av polisutbildningen är därför enligt
Polisförbundet en förutsättning för den kvalitetsut14
veckling som regeringen vill se inom Polisen.
Vid sidan av processen i sig vittnar poliser som undertecknad tidigare talat med om obehaget i att på arbetsplatsen bli särbehandlad och utsatt för outtalad
missaktning bland kollegor och ibland chefer. Denna
bild bör inte ses som representativ för alla som hamnar
hos PAN, men det faktum att den förekommer bör
vara nog för att den ska tas på allvar. Med ett system i
vilket den enskilde är rädd för att göra fel riskerar utvecklingen och kunskapsöverföringen att stagnera.
I betänkandet SOU 2008:39 om framtidens polisutbildning föreslås en reformering av den nuvarande polisutbildningen. Den särskilde utredaren menar att den
framtida polismannen måste kunna verka med en hög
grad av flexibilitet med en förmåga att kunna tänka
självständigt, kritiskt göra bedömningar urskilja problem och föreslå lösningar. Utredaren menar att behoven bäst tillgodoses genom en utbildning som vilar på
15
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
10
Styhre, A. (2011). Knowledge sharing in professionals: roles
an identity in expert communities, s. 165.
11
Wennström, B (2012). Polisen behöver en Lex Sarah för ökad
öppenhet
12
Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen
Verksamhetsrapport 2012, s. 93ff
-3-
13
Wennström, B (2012). Polisen behöver en Lex Sarah för ökad
öppenhet
14
Svd Opinion, 2012-01-03. Polisen behöver en modern
utbildning
15
SOU 2008:39 Framtidens polisutbildning, s. 107f.
Den 13 december 2012 beslutade dock Regeringen att
polisutbildningen inte ska reformeras enligt de föreslagna rekommendationerna. Polisutbildningen i Solna
blir istället en uppdragsutbildning förlagd till ett universitet eller en högskola, precis som utbildningarna i
Umeå och Växjö. Genom detta beslut anser Regeringen
att man lever upp till flera av de skäl som lyfts fram för
att göra om grundutbildningen till en högskoleutbildning i SOU:2008:39. En av flera saker som beslutet inte
medför är att forskningsresultat som tillkommit på
polisers egna initiativ uteblir då polisvetenskap inte
inrättas som ett eget ämne. I sammanhanget är det
viktigt att göra sig påmind om att sådan forskning har
stor potential att användas som verktyg, när den yrkesmässiga polisverksamheten utvecklas. Den akademiska polisforskningen av idag sker nämligen inom
områden såsom kriminologi, sociologi, statsvetenskap,
psykologi mm. Denna forskning sker dock i enlighet
med de metoder som finns inom respektive disciplin.
Utifrån polisarbetets komplexitet behövs det forskning
av poliser som tittar på konkreta situationer ute i den
polisiära vardagen och inte som i dag huvudsakligen av
kriminologer utan polisutbildning.
Avslutning
Polisorganisationskommittén presenterade så sent
som i förra veckan ett förslag om en ny myndighet som
med start i januari 2015 ska utöva tillsyn över polisväsendet. Kommittén anser att "polisverksamhetens
särart" motiverar att en grundlig och fortlöpande tillsyn utövas. Den föreslagna tillsynen ska bl.a. vara en
efterhandskontroll av hur polisen utför sina huvuduppgifter och att den tillsynsmyndigheten ska kunna rikta
kritik mot den granskade verksamheten.16 Kommitténs
förslag är ett steg i rätt riktning, men det är samtidigt
inte tillräckligt för att få till den kunskapsrevolution
som svensk Polis behöver.
Om politikerna anser att de utmaningar som presenteras genom förslag 1 och 2 framstår som för stora, så
kan nog ingen verklig förändring förväntas då det
kommer till en mer kvalitativ och bättre presterande
polisverksamhet. Man bör ha i åtanke att det mekaniskt-intuitiva förhållningssättet med största sannolikhet lär finnas kvar också efter att tidigare nämnda
förslagen har genomförts. Det ligger i den yrkeskulturella jargongen att akademisk kunskap likställs med
onödig eller icke användbar. Någon snabb effekt kan
förmodligen inte väntas, utan förslagen måste sätta sig
och bli naturliga delar av organisationens verksamhet
och ett förhållningssätt. Förändringen måste börja på
polisutbildningen för att på sikt få genomslag i organisationen. Tid, tålamod och perspektiv blir därför viktiga
ingredienser i denna kunskapsrevolution.
16
SOU 2013:42 Tillsyn över polisen
-4-
Källförteckning
Litteratur
Bonifacio, P. (1991) The psychological effects of policework – A psychodynamic approach. New York and London: Plenum Press.
Granér, R. (2004) Patrullerande polisers yrkeskultur.
Lund : Socialhögskolan (Doktorsavhandling)
Holgersson, S. (2001) IT-system och filtrering av verksamhetskunskap – Kvalitetsproblem vid analyser och
beslutsfattande som bygger på uppgifter hämtade från
polisens IT-system. Linköping: Linköpings universitet,
Filosofiska fakulteten. (Licentiatavhandling)
Lundahl, U. Skärvad, P-H. (1999) Utredningsmetodik för
samhällsvetare och ekonomer, Studentlitteratur: Lund.
Olsson, J. i Eklund & Landström (2013) Polisen – verksamhet och arbete, Malmö: Liber.
Punch, M. (1979) 'The secret social service'. I: Holdaway
(red) The British police. London: Edward Arnold.
Styhre, A. (2011). Knowledge sharing in professional:
roles and identity in expert communities. Farnham: Gower Pub.
Offentligt tryck
SOU 2013:42 Tillsyn över polisen
SOU 2008:39, Framtidens polisutbildning
Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen Verksamhetsrapport 2012
Debattartiklar
Wennström, B. (2012). Polisen behöver en Lex Sarah för
ökad öppenhet, Newsmill (2012-10-16)
http://www.newsmill.se/artikel/2012/10/14/polisenbeh-ver-en-lex-sarah-f-r-kad-ppenhet
Nitz, L. (2012). Polisen behöver en modern utbildning,
SvD Opinion 2012-01-03
http://www.polisforbundet.se/2012/01/polisenbehover-en-modern-utbildning/