Transcript Delrapport Uppföljning av projekt ”NP

Delrapport Uppföljning av projekt
”NP-Samverkan ”
December 2014
Pia Käcker
Sven Löbu
Innehållsförteckning
Bakgrund ........................................................................................................................ 1
Syfte och mål med utvärderingen .............................................................................. 2
Genomförande................................................................................................................ 2
Metoder ...................................................................................................................... 2
Intervju ................................................................................................................... 2
Fokusgrupp ............................................................................................................ 2
Deltagande observation .......................................................................................... 3
Resultat ett organisationsperspektiv .............................................................................. 3
Intervjuer .................................................................................................................... 3
Intervjuer med initiativtagarna till NP-samverkan – februari 2013 ....................... 3
Intervjuer coacher .................................................................................................. 5
Intervjuer med chefer ............................................................................................. 9
Fokusgrupps resultat ................................................................................................ 14
Organisationsperspektiv ....................................................................................... 14
Individperspektiv ................................................................................................. 15
Deltagande observation ............................................................................................ 15
Utvärderingens resultat ur ett individperspektiv .......................................................... 17
Coachteamet ......................................................................................................... 17
Utredningsteamet ................................................................................................. 19
Resultat av statistik från ICF- enkäten en jämförande analys.................................. 21
Beskrivning av grupperna .................................................................................... 22
Enkätfrågorna ....................................................................................................... 22
NP-Gruppen resultat efter avslutat projekt .............................................................. 36
Referenser ............................................................................................................ 40
Bakgrund
Projekt NP- Samverkan startade hösten 2012. Bakgrunden var en genomförd
undersökning utifrån behov av samordnade insatser, för målgruppen unga vuxna med
neuropsykiatrisk problematik (bilaga 1). Resultatet visade att det saknades en samsyn
och samordning på organisationsnivå mellan berörda myndigheter. Vidare framkom
att det krävdes ett tydliggörande av varje myndighets ansvarsområde om vilka insatser
som skulle ske i samarbete/samverkan (Samordningsförbundet, 2011).
Beredningsgruppen i Östra Östergötlands genomförde därefter en analys utifrån
resultatet och konstaterade att det fanns ett stort utbud av resurser men det behövdes
en samsyn och samverkan. De glapp som identifierats, borde ”täppas till” och
beredningsgruppen föreslog att tjänster som personliga coacher skulle inrättas. Dessa
fick till uppgift att samordna insatskedjor utifrån individens behov.
Forskning när det gäller samverkan mellan olika huvudmän har visat att det finns ett
antal framgångsfaktorer och hinder. Framgångsfaktor är en tydligt identifierad
målgrupp, relevanta aktörer (relevanta huvudmän), standardisering, systematisering
och formalisering av kontakter och informationsutbyte (ex regelbundna möten), ett
gemensamt arbetssätt, gemensamma utbildningsinsatser och incitament för att
genomföra samverkan. Hinder för samverkan är bristande kontinuitet (ex.
personalomsättning, omorganisationer), bristande stöd (brist på tid eller resurser),
bristande kommunikation (mellan inblandade aktörer) bristande kunskap (om andra
professioner och organisationer), och revirtänkande. Vikten av ledarskapet betonas
också, eftersom ledarskap både kan utgöra ett hinder och en framgångsfaktor
(Landstinget i Östergötlands Behovsanalys 2010:1).
Utifrån följande skapades NP-Samverkan. Projektet innehöll vid start ett
utredningsteam, bestående av två psykologer, två arbetsterapeuter, en administratör,
samt en sjuksköterska, dessa är anställda av landstinget och en 25 % läkarresurs
(hyrläkare). I dagsläget köps psykologresurs från företaget Psykologpartner. Vidare
ingick från start fyra coacher, varav en även fungerade som projektledare
(arbetsterapeut 2) och (beteendevetare 2). Projektet utökades tidigt med ytterligare en
coach, arbetsterapeut och i dagsläget finns fyra coacher, samt en projektledare. Dessa
är anställda i Norrköpings kommun. Projektet bygger på ett nära samarbete mellan
olika myndighetspersoner som samtliga ingår i en samverkansgrupp. I gruppen finns
representanter från arbetsförmedlingen, arbetsmarknadskontoret i Norrköping,
försäkringskassan, habiliteringen i landstinget, socialkontoret och vård- och
omsorgskontoret i Norrköpings kommun, samt Söderköpings och Valdemarsviks
kommuner. Gruppen träffas två och en halvtimme var annan vecka vid ett
Inskrivnings och ÖS –möte (bilaga 2).
Vid inskrivningsmötet behandlas remisser, avseende personer som ”screenats” och
bedömts kunna tillhöra målgruppen, samt som själva önskar få en utredning.
Remitterande instans kan vara arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialkontoret,
primärvården men även Vuxenutbildningen. Vid ÖS- mötet tas personer som är
utredda upp. Här görs en sammanfattande redovisning av utredningsteamets
rekommendationer för personen.
1
Målet för projektet är att fler personer ska få rätt insatser för att på sikt kunna gå
vidare till arbete eller studier.
För att ta reda på om projektet är lyckosamt utifrån syftet beställdes en utvärdering
från PUFF-Enheten. Utvärderingen har formen av en ”lärande utvärdering” och
utvärderarna ska kontinuerligt under projektets gång återrapportera vad som fungerar
bra, samt återrapportera eventuella brister i projektets form och upplägg.
Utvärderingssättet brukar beskrivas som en process- och deltagarorienterad
utvärdering (Karlsson & Westman, 2011). Syftet med en processutvärdering är att
hitta och identifiera ”fallgropar” ”knäckfrågor” inom projekttiden för att eventuella
brister ska kunna korrigeras inom projekttiden. Den teoretiska referensramen är ROS
R= Regelverket, O= Organisation och S= Synsätt (Danemark & Kullberg, 2011).
Syfte och mål med utvärderingen
Syftet med utvärderingen är att undersöka om projekt NP-Samverkan är en
framgångsrik metod samt om personer med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar genom projektet kan få ökade förutsättningar att hantera
sitt vardagsliv, så att förmågan till förvärvsarbete ökar.
Målet är att utvärdera projekt NP-Samverkan utifrån ett organisations- och
individperspektiv.
Genomförande
Metoder
Utvärderarna har från hösten 2012 följt projektet genom att delta vid inskrivnings och
ÖS- möten. I juni 2013 gavs en muntlig avrapportering till projektets lednings- och
beredningsgrupp samt inbjudna och i december 2013 skrevs en delrapport, vilken
presenterades vid ett möte med Samordningsförbundets styrgrupp för projektet.
Metoderna som använts är intervjuer och fokusgrupper samt deltagande
observationer.
Intervju
Intervjuer har genomförts med de tre tjänstemän som var med och riggade projektet,
med de personliga coacherna och med några chefer i de verksamheter som deltar i
projektet. Intervjuerna genomfördes under våren 2013 och ytterligare intervjuer
planeras. Resultatet från intervjuerna redovisas i texten under rubriken resultat ett
organisationsperspektiv.
Fokusgrupp
Två fokusgrupper (bilaga 3) genomfördes under våren 2013 med samtliga medlemmar
från inskrivnings- och Ösmötet samt utredningsteamet. Metoden som använts kallas
”Fokusgrupp med kvalitetskarta” och är en strukturerad metod. I det här
sammanhanget innebär det att i samtalsform på ett mycket strukturerat sätt diskutera
en fråga, nämligen ”Vad tycker du är viktigt för att projekt NP- Samverkan ska bli ett
framgångsrikt projekt?”
2
Under våren 2014 genomfördes tre nya fokusgrupper med medlemmarna från
inskrivnings, ÖS-möte (bilaga 4) utredningsteamet (bilaga 5) för att stämma av
uppfattning om hur projektet fungerade. De kännetecken som lyftes fram 2013
betygssattes. Dessutom genomfördes en fokusgrupp med coacher (bilaga 6) där syftet
var att gå igenom samtliga delar i metoden det vill säga ta fram kännetecken samt
betygssätta dessa. Resultatet från de genomförda fokusgrupperna redovisas under
rubriken fokusgruppsresultat.
Deltagande observation
Deltagandeobservationer har gjorts genom att utvärderarna deltagit vid inskrivningsoch ÖS- möten. Syftet har varit att få en bild av hur projektmedarbetarna/coacherna
samt aktuella myndigheter/organisationers deltagare uppfattar sina roller (synsätt) och
uppfattar att samarbetet (organisation samt regelverk) fungerar. Resultatet presenteras
under rubrik resultat ett organisationsperspektiv.
Resultat ett organisationsperspektiv
Intervjuer
Intervjuer med initiativtagarna till NP-samverkan – februari 2013
De intervjuade är: Inger Dahl-Harrysson, Vård och omsorgskontoret Norrköpings
kommun, Stellan Svensson, Närsjukvården i östra Östergötland och Grace Hagberg,
Samordningsförbundet i östra Östergötland.
Bakgrund – före
1. Hur ser du på projektets syfte?
- Arbeta bort kön avseende NP-utredningar.
- Se till att målgruppen får det stöd de har rätt till
- Öka förmågan att klara vardagslivet och närma sig arbete
2. Vad ledde fram till att du var med och arbetade fram projektet – vad var det som
du såg inte fungerade?
- Det fanns ett behov i vår länsdel att arbeta bort kön till utredning och landstinget såg
en kostnadsvinst i att personer får rätt diagnos och rätt stöd.
- Personer med mindre lidande, som stod närmare arbete prioriterades bort från
landstingets kölista.
- Erfarenheter från projekt ”Framtidsfokus” påvisade behoven och många i
målgruppen får inte adekvat hjälp efter utredning.
3
Nutid
3. Vilka förväntningar har du idag på projektet?
- Jag har höga förväntningar, framförallt när det gäller coachernas arbete.
Projektledaren har förstått att det är oerhört viktigt att ha en bra kontakt med många
handläggare och verksamheter.
- Att samtliga delar i projektet utvecklas över tid. Ett förbättringsområde är hur
remisserna skrivs så att det är ”rätt” personer som skrivs in i projektet.
Framtid
4. Vad tror du måste till för att projektet ska bli framgångsrikt?
- Tid. Klienterna måste få den tid de behöver.
- Avstämning i berednings och styrgrupp för att få en optimal process.
- Personalens behov av handledning och kompetensutveckling måste tillgodoses.
- Ha en tydligt uppdrag för coacherna så att de har vettiga förutsättningar för sitt
arbete.
- Att man arbetar målmedvetet med utredningsmetodiken.
- Att ordinarie verksamheter anpassar sitt utbud efter målgruppens behov.
- Projektet måste ha närhet till Arbetsförmedlingen, Af.
- Kanske måste boendestödet förändras för denna målgrupp.
5. Har du några farhågor? Ser du några hinder?
- Att coacherna blir överbelastade och inte har tillräckligt med tid för varje klient.
- Svår balansgång mellan att ta in personer som varit med om en tidigare utredning
och personer som får en ”ny” utredning med tanke på coachernas belastning.
-Det finns otydligheter i projektets styrning. Flera chefer på olika nivåer.
- Läkarens uppdrag inom NP-samverkan är otydlig.
- Svårigheten att föra över kunskap från projektet till ordinarie verksamhet är ett
bekymmer.
- Gymnasieskolan fungerar inte fullt ut för målgruppen vilket innebär att att personer
”tappas bort”.
Övrigt
6. Är det något mer du vill framföra?
- Arbetsformen bör permanentas och bli en del av ordinarie verksamhet.
- Det finns en lucka i lagstiftningen; Personer med ADHD har inte rätt till insatser
enligt LSS.
- Skolhälsovården i Norrköping saknar psykologresurs vilket resulterar i ett stort tryck
på BUP men också att färre barn utreds under sin skoltid.
4
Intervjuer coacher
Hur ser du på coachens roll när det gäller:
1. Att utveckla metoder och modeller för att främja samsynen och samordningen
mellan berörda myndigheter?
A. Coachen kan spela en stor roll genom att dels vara kittet, kontaktlänken mellan
handläggare inom olika myndigheter men också sprida kunskap om målgruppen.
Coachen har också en viktig roll att initiera flerpartsmöten där samordning och
samsyn kan främjas.
B. Coacherna måste lyfta de problem de upptäcker i kontakten med verksamheterna.
”För ögonblicket tycker jag att tillgängligheten är ett bekymmer”. Inom detta område
borde det utvecklas metoder för att förbättra densamma.
C. Vi måste uppmärksamma och påtala problem som vi upptäcker i våra kontakter
med de olika verksamheterna. Sedan är det vår projektledare som får se till att
problemen hanteras eller förs vidare till berörda verksamheter och deras chefer.
D. Vi som arbetar som coacher har ju en ganska ”fri roll” vilket innebär att vi kan
vara fria att prova lite olika modeller utifrån individen. Dessa erfarenheter kan vi ta
med oss när vi träffar LSS-handläggare och boendestödjare. I vårt uppdrag ingår
också att upptäcka systemfel som vi sedan kan redovisa för styrgrupp och
beredningsgrupp. Vi ska också kunna bidra med omvärldsanalys och inhämta goda
exempel och erfarenheter från annat håll.
2. Att öka kunskapen hos berörda organisationer om neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning samt konsekvenser för den enskilde?
A. Det är ganska vanligt att handläggare har en schablonbild av olika
neuropsykiatriska diagnoser och vilka konsekvenser det får för personen. Coacherna
kan bidra till att nyansera bilden och förklara hur just ”Kalles” svårigheter ser ut. Vi
träffar ju våra klienter ofta och i många olika situationer. Det innebär att vi får stor
kunskap på individnivå som vi kan förmedla till handläggare.
B. Samma synpunkter som ovan. ”Jag tycker också att det är viktigt att bjuda in
personal från verksamheterna till olika utbildningsinsatser avseende NP-problematik.
Jag tycker dock att många handläggare jag har varit i kontakt med har bra kunskap
och förståelse. Många gör jättebra screeningar och skriver väldigt bra underlag”.
C. Kunskapen hos olika handläggare varierar väldigt mycket. ”Jag tycker att våra
nätverksmöten kring individen är ett väldigt bra sätt att sprida kunskap om
funktionshinder och vilka konsekvenser de för med sig”. De handläggare som deltar
får kunskaper och erfarenheter från andra verksamheter men också en bra helhetsbild
om individen och vilken planering som finns för denne.
5
D. Vi kan beskriva klientens funktionshinder och vilka behov av stöd hon/han har.
Det är viktigt att sprida kunskap om att alla personer med en viss diagnos inte har
samma problembild utan att man alltid måste utgå från individen. Vi som coacher kan
också initiera workshops tillsammans med ”screenarna” för gemensamma
diskussioner. Kunskapen mellan handläggare är väldigt varierande. ”Visst finns det
behov av att öka kunskapen allmänt, men de är väldigt många och jag vet inte riktigt
hur det ska gå till”.
3. Att bidra till att målgruppen får bättre förutsättningar att hantera
vardagslivet så att förmågan till förvärvsarbete ökar?
A. En viktig del i detta arbete för coachens del är att försöka se till att processen inte
stannar av och försenas i onödan. Coachen kan hjälpa klienten att påvisa vilka
tillgångar och svårigheter hon/han har. Detta gäller inte bara för kontakter med Af
utan även med arbetsmarknadskontor och boendestöd m.fl. En viktig uppgift för
coachen är att stötta klienten med vardagsekonomin. Om inte ekonomin fungerar så
fungerar sällan något annat. Klienten orkar helt enkelt inte att engagera sig i något
mer.
B. Det viktigaste är att hjälpa klienten med att få struktur på sin vardag och hjälpa
denne med att ta fram egna strategier för att lösa sina svårigheter. Coachen ska vara
ett bollplank och inte gå före och dra. Fungerar inte vardagen kan man inte tänka på
arbete eller studier. ”Jag tycker att det är en svår avgränsning mellan vad coachen
ska göra och när andra verksamheter (t ex boendestöd) ska ta över.”
C. ”Jag tror att det är väldigt viktigt att våra klienter har en person som hjälper dem
att strukturera sin tillvaro och som vägleder dem när det gäller vilken hjälp de kan få
och vilka möjligheter de har. Någon som hjälper till att arbeta framåt i den takt som
klienten vill och orkar med.” Det är också viktigt att det inte blir ett glapp efter
utredningen utan att allt flyter i vartannat. Coachen kan också följa med klienten till
verksamheter som de känner sig tveksamma till. Det händer att de blir mer positiva
när de sett något med egna ögon.
D. Coachen kan guida individen till de olika insatser som finns i samhället. Det är
mycket som man inte känner till som medborgare i kommunen. Det är viktigt att inge
hopp till personen och påvisa de möjligheter som finns och vilka resurser som
individen själv har. Coachen måste hjälpa till att hitta det som individen är motiverad
för och påbörja där det finns förutsättningar att lyckas. Många i målgruppen har långa
rader av misslyckanden bakom sig.
4. Dina möjligheter att idag slussa personen till ordinarie verksamhet?
A. ”Genom mina tidigare arbeten har jag utvecklat ett stort kontaktnät i många olika
verksamheter. Jag har också lärt mig en hel del av deras arbetssätt och regelverk.
Detta har jag givetvis stor nytta av när jag ska slussa klienter till ordinarie
verksamhet. Om jag inte vet något, så vet jag åtminstone vem jag kan fråga? Som
coach har jag ju också möjlighet att påtala brister i samverkan mellan myndigheter
6
som på sikt kan leda till ett bättre samarbete vilket gagnar våra klienter.”
B. Hittills har det varit ganska lätt. ”De enda jag ibland har problem med är
handläggarna på ekonomiskt bistånd. Jag tycker också att det varit lätt att få till
nätverksträffar med berörda verksamheter.”
C. Det är ju ett av våra huvuduppdrag och jag tycker att ju större kontaktnät vi
coacher får desto lättare blir det. Samtidigt tror jag att vår målgrupp skulle ha stora
problem om de skulle ta kontakt med olika myndigheter utan vårt stöd. Ett problem i
sammanhanget är att det är svårt att greppa vilka rättigheter man har och vilka
möjligheter som finns. Det borde tas fram en karta över alla insatser som finns för den
här målgruppen.
D. Tack vare att vi har våra Inskrivnings/ÖS-möten där vi upparbetar kanaler så
tycker jag att det går lite lättare än tidigare. Dock finns det svårigheter. Många av de
insatser som finns att få från kommunen bygger på LSS-beslut och är utformade
utifrån LSS målgrupps behov. Det kanske inte passar vår målgrupp fullt ut. Många av
våra personer skulle kanske vara i behov av tillfälliga insatser och inte regelbundna.
När det gäller den kommunala delen så skulle jag önska lite mer samverkan mellan
ekonomiskt bistånd, socialtjänst och VoK.
5. Hinder?
A. Myndigheternas regelverk kan vara ett hinder men många gånger är det i alla fall
möjligt att hitta lösningar, bara man är lite flexibel.
B. ”Jag upplever att tillgängligheten till berörda verksamheter är för dålig. Här finns
en stor förbättringspotential. Detta är något som man gemensamt borde arbeta vidare
med.” Coachrollen är ganska otydlig. ”Jag har egentligen inga tydliga befogenheter.
Jag är en stödperson och kan aldrig peka med hela handen. Jag är arbetsterapeut i
botten och ser att många klienter skulle fungera bättre om de hade vissa hjälpmedel.
Som det är idag kan jag inte förskriva hjälpmedel vilket många gånger blir
frustrerande för mig.” Ett annat problem är när klienterna som utreds inte är
motiverade till att ha en coach. Då blir det väldigt svårt att komma vidare.
C. Ett allmänt hinder är ju den okunskap som finns kring NP-problematik. Den blir ett
hinder för vår målgrupp och för vårt arbete. Det har också varit lite rörigt kring hur vi
ska se på klienter som har eller har haft en missbruksproblematik. Det är också ett
hinder att vi inte sitter i samma lokaler som utredarna. ”Jag tror att vi skulle kunna
göra ett ännu bättre jobb om vi fick handledning kring våra klienter. Det saknar jag
idag.”
D. Det skickas ansökningar till NP-samverkan utan att man försökt samverka med
andra på egen hand först. Detta gäller framförallt de personer som utretts tidigare. Det
gör att det ibland känns som om man vill ”dumpa ” alla på oss och det känns lite
onödigt. Ett annat hinder är att myndigheterna har olika agendor. Som exempel är det
ekonomiskt positivt att vi utreder så många som möjligt som får en NP-diagnos.
Socialtjänsten i sin tur skulle önska att vi även tog emot personer med
missbruksproblematik. Detta gör att man har olika förväntningar på projektet. Det är
7
en utmaning att få alla nöjda utan att tumma på kvaliteten.
6. Vilka viktiga framgångsfaktorer ser du för ditt arbete?
A. En viktig förutsättning för att vi ska vara effektiva är att coacher och utredare finns
i gemensamma lokaler. Många viktiga frågor kan man lösa vid kaffebordet eller i
korridoren. En annan viktig sak är att förmedla våra kunskaper om målgruppen till
styrgrupp och beredningsgrupp.
B. Att klienterna upplever att coachen innebär något positivt för dem. Att de får
ordning på sin vardag, att de får hjälp som de inte haft tidigare och att utvecklingen
går framåt för dem så att de kan närma sig arbete.
Det är viktigt att sitta tillsammans med utredarna i lokaler som är anpassade för
verksamheten.
C. Sammankopplingen mellan utredning och coach. En del klienter behöver lite stöd
för att komma till utredning och hittills har nästan inga uteblivit. Det känns också bra
att vi kan lotsa människor vidare som efter utredning inte får en NP-problematik. En
annan framgångsfaktor är att vi har ganska fria ramar i vårt jobb. Klienterna får den
tid de behöver. Det är också ett stort plus att vi har en projektledare som styr upp och
håller ihop vårt arbete.
D. En väl fungerande inskrivningsgrupp/ÖS är en viktig framgångsfaktor. Där har vi
levande diskussioner där alla lär av varandra. Vi måste också lyfta de systemfel vi
upptäcker på ett konstruktivt sätt till styrgrupp och beredningsgrupp. Det kommer att
göra stor skillnad om vi lyckas med detta.
En annan viktig framgångsfaktor är ju förstås att vi gemensamt lyckas göra det bättre
för våra klienter genom att samverka. ”Jag tror också att det är viktigt för oss som
jobbar i projektet att vi får lite tid till att reflektera över det arbete vi utför.”
7. Är det något övrigt du vill tillägga?
A. ”Detta är det bästa jobb jag haft. Jag känner att jag verkligen kan göra skillnad
för den enskilde individen.”
B. ”Jag tycker att det är en brist att vi som är anställda i kommunen inte har tillgång
till varandras anteckningar. Det vore bra om boendestöd och andra kunde läsa hur
våra tankar gått när det gäller planering för klienten.
Jag hoppas att det här projektet ska leda till ökade kunskaper, bättre bemötande och
en ökad förståelse för målgruppen. Om vi lyckas med detta så kan vi säkert utveckla
bättre arbetssätt och metoder för framtiden.”
8
Intervjuer med chefer
De intervjuade är Jenny Bergqvist -Försäkringskassan, Timo Pöllänenarbetsmarknadskontoret, Tina Johansson-Arbetsförmedlingen och Carola SundbergVård och omsorgskontoret. Intervjuerna genomfördes under oktober/november 2013
Bakgrund – före
1. Hur ser du på projektets syfte?
Försäkringskassan
Att arbeta med ärenden/individer som är i behov av extra stöd och coachning, detta
både ur ett individperspektiv men också ur Försäkringskassans perspektiv, dessutom
att öka kunskapen om varandras myndigheter inom projektets ram. Coachfunktionen
är viktig, även för de utan diagnos.
Att identifiera systemfel (vilket gjorts och redovisats för Samordningsförbundets
beredningsgrupp, vilket var/är positivt).
Arbetsmarknadskontoret
”Jag tycker att projektets syfte är helt rätt. Det skulle vara en positiv effekt om
myndigheters inverkan på människans vardag minimeras.”
Arbetsförmedlingen
”En viktig del är att säkerställa att en person har NP-problematik utan att det tar för
lång tid. Sedan ser jag projektet som ett kompetensöverföringsprojekt där vi kan lära
oss hur vi kan göra saker tillsammans och se var våra gränser går. Projektet är en
möjlighet att utveckla vardagssamverkan i praktiken.”
Vård- och omsorgskontoret
Att arbeta motiverande med individer inom målgruppen med Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Handläggarna inom Vård och omsorgskontoret har inte tid
med detta och det ligger inte heller inom deras uppdrag. Det har tidigare varit svårt att
motivera dessa grupper, innan projektets tillkomst.
Nutid
2. Vilka förväntningar har du på projektet?
Försäkringskassan
Att bl.a. fortsätta belysa de problem som finns kring målgruppen. Systematik i att
hitta lösningar där alla myndigheter är inblandade, inte bara mellan Försäkringskassan
och NP-samverkan. Att landstinget tar ett annat ”grepp” kring målgruppen. Dessutom
att inom projektets ram hitta former för hur arbetet ska leva vidare i plattformen, att
finna metoder och modeller i större sammanhang.
Arbetsmarknadskontoret
Att målgruppens vardag ska bli mer förutsägbar och att eventuella bidrag till
personerna kommer ifrån ”rätt” myndighet. Om man är sjuk ska man ha
sjukersättning o.s.v. Det är också viktigt att coacherna lyckas med att slussa
9
personerna till rätt stöd så att de inte blir kvar i projektet. ”Jag hoppas också att
projektet leder till att systemfel hittas så att man kan ta ställning till om det går att
åtgärdas.”
Arbetsförmedlingen
Att säkerställa NP-problematik hos individen och att det sker kompetens-överföring.
Om AF får ökad kompetens så spiller det över på våra kunder. Vi lär oss när vi
behöver ta hjälp av andra verksamheter vilket leder till att vi ser helheten. Coacherna
blir ett kitt och länk i arbetet. Kunderna ska få bättre förutsättningar att närma sig
arbete och inte hamna i utanförskap.
Vård- och omsorgskontoret
Förutom det som angavs under fråga 1, att vara ett stöd för den enskilde. Idealt borde
de arbetsplaster som är aktuella för behovsgruppen att vara på, arbeta mer stödjande.
Att motivera att de som inte vill (eller ska vara på) daglig verksamhet, erbjuds stöd.
Att motivera gruppen och att hjälpa dem finna sin roll i arbetslivet. Coacherna ska
fungera som en länk till arbetslivet.
De som av olika anledningar (stigma ex.vis) inte vill ha LSS insatser.
3. Vad har projektet hittills inneburit för din verksamhet?
Försäkringskassan
Inskrivningsgrupp och ÖS möten utgör en bra arena för samverkan i individärenden
vilket medför ökad kunskap kring vilka insatser som finns för målgruppen samt vilka
hinder och svårigheter som finns vilka bland annat återkopplas till min verksamhet
som ”systemfel”. Bra dialog medför och ökad förståelse kring möjligheter och
begränsningar för min verksamhet.
Arbetsmarknadskontoret
En viss kunskapsökning hos handläggare, screenare och chefer avseende NPproblematik. Vi har också upptäckt att vi måste utveckla vår utredningsmetodik.
Arbetsförmedlingen
Vi har utbildat screenare och utvecklat kontorsövergripande tvärgrupper. Screenarna
finns idag i olika funktioner. Vi har fått några medarbetare som är extra duktiga inom
NP-området. Screenarna har regelbundna träffar med varandra men också med
coacherna. Vi har också hittat ett antal personer som vi remitterat till NP-samverkan
och som fått hjälp.
Vård- och omsorgskontoret
LSS-handläggarna har fått bra underlag och kunskap utifrån utredningar som har
gjorts. Nätverket kring den enskilde har utökats med ytterligare en professionell som
har sitt kunskapsområde, vilket är bra.
10
Framtid
4. Vad tror du måste till för att projektet ska bli framgångsrikt?
Försäkringskassan
Det känns som att projektet är framgångsrikt idag. Individer får de stöd de behöver.
Samverkan uppfattas som systematisk. Problem som dyker upp hanteras och
återkoppling till ordinarie myndighet sker. Det är också viktigt att ordinarie
myndighet kan hantera information kring den enskilde och att samarbetsprocessen
utvecklas.
Arbetsmarknadskontoret
”För att projektet ska bli framgångsrikt tror jag att man måste lyckas med det som
finns beskrivet under punkt 2.”
Arbetsförmedlingen
Det måste finnas tillräckligt med tid för att bygga ihop nätverket. Dialogen måste
hållas vid liv så att vi inte återgår till ett ”Svarte-Petterspel”. Jag tror också att det är
viktigt att alla verksamheter remitterar och får in personer i NP-samverkan så att man
ser nyttan med projektet.
Vård- och omsorgskontoret
Att de som ”faller mellan stolarna” fångas upp. Det gäller t.ex. de med framträdande
psykisk ohälsa men där en NP-diagnos finns eller eventuellt finns.
Samverkan kring de ”svåraste” personerna.
5. Har du några farhågor? Ser du några hinder?
Försäkringskassan
Vad får Försäkringskassan ut av nedlagd tid i projektets inskrivningsgrupp? Viktigt
att det är tydligt.
Projektet utför en del av landstingets arbete.
Ersättningsformen (exempelvis aktivitetsersättning) har inte löst problemet, d.v.s. att
individen kommit närmare egen försörjning alternativt studier – egen försörjning.
Arbetsmarknadskontoret
Ett hinder är ju om projektet inte ger önskade avtryck i organisationerna vilket ju
gäller för alla projekt. En annan risk är att verksamheterna lutar sig tillbaka och tycker
att man gjort något och att det får räcka. Det är också viktigt att man lyckas
implementera kunskaper och metoder som projektet jobbat fram. Implementering är
alltid svårt. ”Jag tror också att styrgruppen måste vara aktiv och styrande och inte
förlita sig på att Samordningsförbundet tar det största ansvaret.”
Arbetsförmedlingen
En farhåga är vad som händer när utredningsdelen inte finns kvar på samma sätt som
idag. Det är viktigt att hitta en balans när det gäller hur länge coacherna ska finnas
kvar för personen. Tidigare har vi kanske släppt för tidigt och nu finns en risk för att
vi håller kvar för länge. Projektet måste också skilja på bekvämlighet och oförmåga så
att de inte tar över saker som personen skulle behöva göra för sin egen utveckling.
11
Vård- och omsorgskontoret
Att det är ett projekt. Borde vara en permanent verksamhet.
Intagningsstoppet och de som ej kommer med i projektet. Det kan också finnas en risk
att de som ej kom med vid intagningsstoppet ”tappas bort”. Dessutom information
kring när intagningsstoppet togs bort, det nådde inte ut till alla delar och berörda inom
VoO-kontoret. (informationsspridning)
6. Om ja, har du några tankar på hur du kan arbeta med detta?
Försäkringskassan
Se till och jobba för att Försäkringskassan tar sitt samordningsansvar som är en del i
ordinarie uppdrag men även påtala vikten och beroendet av andra aktörer då vi inte
har några insatser att erbjuda. Även om individen beviljas ett ekonomiskt stöd i form
av Aktivitetsersättning kvarstår behovet av samverkan med andra aktörer.
Arbetsmarknadskontoret
”Jag kan bidra till att vår utredningsmetodik förfinas ihopkopplad med ny kunskap.
Det är viktigt att vi ställer relevanta frågor som utgår från ett helhetsperspektiv och
individen. Jag måste också försöka styra projektet så att det blir positivt för min
verksamhet. Jag kan också ta med mig frågor som handlar om vad min verksamhet
kan förändra/förbättra ur både individ och samverkansperspektiv. Sedan kan jag
tänka mig att vår organisation på sikt kanske kommer att behöva annan kompetens än
den som vi traditionellt anställer.”
Arbetsförmedlingen
Lyfta frågor avseende NP-problematik till ytan och diskutera dessa inom vår
verksamhet. Frågorna finns med hela tiden. Det blir aldrig färdigt och
förutsättningarna ändras ständigt. Vi måste respektera olika myndigheters roller och
regelverk.
Övrigt
7. Är det något mer du vill framföra?
Försäkringskassan
Vid ej inskrivning, vad ska göras istället? Viktigt att ordinarie myndighet tar vid.
Hur ”bygga vidare” för individer som inte skrivs in? De kan vara ”mogna” efter t.ex.
ett år. Hur hantera information som kommit fram kring individen, oavsett om
resultatet blivit ”lyckat” eller ej?
Arbetsmarknadskontoret
Vi behöver tänka långsiktigt. Plattformarna är ett bra exempel på detta. Kanske ska
coacherna vara en del av plattformen. ”Jag tänker också att coachernas framgång
beror på deras personliga egenskaper och kontaktnät vilket gör att de kan vara svåra
12
att ersätta. Möjligtvis kunde man införa någon form av lärlingssystem för att
motverka detta.”
Arbetsförmedlingen
Det är oerhört viktigt att vi redan nu funderar över vad som ska hända när projekttiden
är över. ”Jag tror att utredningsdelen är mest sårbar. När det gäller coachrollen ser
jag inte att någon verksamhet i nuläget som tar över och hanterar den. Jag tror också
att projektmodellen mycket väl skulle kunna fungera för andra målgrupper.”
Vård- och omsorgskontoret
VoO-kontoret har byggt upp ett s.k. stödteam. NP-samverkan borde finnas med där.
Det är också viktigt att fånga upp de med NP-diagnos och ett missbruk. Det är långt
ifrån alltid de med pågående missbruk är intresserade av att delta i rehabiliterande
verksamheter.
Tidiga insatser borde utvecklas. Socialkontoret och VoO-kontoret har ett samarbete
kring barn och unga inom åldersspannet 13-16 år.
Det är även viktigt att lyfta fram ”goda exempel” där insatsen varit positiv.
13
Fokusgrupps resultat
Utvärderarna har genomfört fokusgrupper vid flera olika tillfällen, de första två
genomfördes för att få fram viktiga faktorer för att projektet skulle vara
framgångsrikt. Vid dessa tillfällen (bilaga 3) deltog 16 personer, representanter från
inskrivningsgrupp och Ös-möte samt utredningsteamets deltagare. Därefter
genomfördes ytterligare tre fokusgrupper, en med representanter från
inskrivningsgrupp och Ös-möte (bilaga 4), en med utredningsteamet (bilaga 5) och en
med coacher (bilaga 6). Totalt deltog ett trettiotal personer vid fem
fokusgruppstillfällen. Syftet var att ta reda på om deltagarna uppfattade att det skett
någon förändring positivt eller negativt i förhållande till vad som lyfts fram som
framgångsfaktorer vid det första tillfället.
Fokusgruppsdeltagarna kommer från de organisationer som ingår i projektet,
arbetsförmedlingen, försäkringskassan, arbetsmarknadskontoret, vård- och
omsorgskontoret, landstingets habilitering, individ- och familjeomsorgen i
Söderköping, Valdemarsvik och Norrköpings kommuner. Vid fokusgruppstillfälle två
och tre deltog även utredningsteamet. Coacherna deltog vid ett fokusgruppstillfälle.
Resultatet presenteras utifrån de faktorer som deltagarna lyft fram som de viktigaste
faktorerna för att projekt NP- Samverkan ska bli ett framgångsrikt projekt.
Fokusgruppsdeltagarna var eniga om att de viktigaste faktorerna kan sorteras in i tre
kategorier ett organisationsperspektiv, teamet och ett individperspektiv.
Organisationsperspektiv
Att det finns en smidig samverkan mellan myndigheter med individen i centrum.
Att det finns en bra dialog ett samförstånd och att alla strävar åt samma mål.
Att det skapas arenor och kanaler för informationsutbyte mellan huvudmännen.
Hela projektet skall vara lösningsfokuserat.
Projektets mål och syfte ska kommuniceras till berörda organisationerna kontinuerligt.
Det ska gå att visa effekter av samverkan.
Att chefer är engagerade och intresserade samt ger mandat.
Viktigt med bra närvaro i inskrivningsgruppen.
Att målgruppens behov blir synliggjorda hos ordinarie verksamheter så att de kan
göra förändringar som leder till förbättringar för målgruppen.
Nyttan med projektet ur ett deltagarperspektiv ska vara synligt för berörda
myndigheter.
Att erfarenheter från projektet tas tillvara och implementeras i ordinarie verksamhet.
Fungerar bra
Det finns arenor för informationsutbyte och samverkan mellan huvudmännen
Det finns en bra representation i inskrivnings och ÖS-mötesgruppen.
Förbättringsområde
Cheferna kunde vara mer informerade och engagerade.
Möjligheten att visa ”andra” projektets resultat kan förbättras.
Projektets syfte och mål är inte tydligt för alla samverkanspartners.
14
Teamet
Bra förutsättningar för projektledaren.
Att det finns tid för reflektion/utvärdering för hela teamet.
Goda möjligheter till samverkan mellan coacher och utredare.
En fungerande coach där coachen har tillräckligt med tid
Fungerar bra
Att projektet är lösningsfokuserat
Engagerade medarbetare
Förbättringsområde
Projektledarens förutsättningar kan förbättras.
Individperspektiv
Att projektet fångar rätt person.
Att deltagaren får de verktyg de behöver för att klara vardagen – arbete.
Att det går att se en förhöjd kunskapsnivå hos deltagaren.
Att deltagarna upplever att de får det stöd de behöver för att komma vidare i livet.
Fungerar bra
Deltagaren får idag de verktyg de behöver för att klara vardagen – arbete.
Deltagarna upplever att de får det stöd de behöver för att komma vidare.
Deltagande observation
Följande sammanfattning gäller det som observerats till och med oktober månad år
2014.
Positiva faktorer:
Det finns ett stort engagemang i gruppen.
Väl förberedda deltagare.
Det finns en vilja att samarbeta.
Inget revirtänkande.
Bra samverkansdiskussioner (även kring personer som inte skrivs in).
Coachernas slussning av klienter till ordinarie verksamhet fungera bra.
Det finns en bra mötesstruktur.
Förbättringsområden:
Oklart med mandat för vissa representanter.
Otydlighet i beslut.
Personer skrivs in trots att de inte tillhör målgruppen.
Ibland dåligt med tid för diskussioner kring samverkan.
Presentationer av klientens problembild tar mycket tid.
15
Det saknas representation från primärvård.
Representationen är personbunden.
Det har varit en stor omsättning av representanter i gruppen vilket ibland hämmat
processen.
Vid flera möten har några verksamheter inte kunnat delta. Hur fungerar det med
ersättare?
NP-samverkan har vid två tillfällen tvingats införa intagningsstopp vilket inneburit att
gruppen inte kunnat skriva in klienter.
De rekommendationer som utredningsteamet ger är ibland anpassade efter
verksamheternas ramar och regelverk vilket lett till att lösningarna inte alltid varit
flexibla och anpassade utifrån individens behov/svårigheter.
De frågetecken som funnits kring utredningskapaciteten har påverkat projektet
negativt.
Np-samverkan uppfattas för vissa personer göra det utredningsarbete som Vård- och
omsorgskontorets myndighetskontor borde göra.
Sedan sommaren 2013 har följande hänt:
Formaliseringen av mötet har förbättrats avsevärt. Det finns en tydlighet när beslut
fattas. Det har skett en förbättring avseende kriterier för inskrivning. Rutiner och
riktlinjer kring missbruk har upprättats och ansökningsblanketten har förfinats.
Det finns idag mer tid för diskussioner kring samverkan och utredningsteamets
representanter har lagt fokus på dragning av rekommendationer för klienten.
Numera ingår representation från Landstingets habilitering, Psykiatriska kliniken samt
KomVux vilket inneburit att man ofta har bättre information om personerna. Dock
saknas fortfarande primärvårdsrepresentation.
16
Utvärderingens resultat ur ett individperspektiv
Under rubriken individperspektiv redovisas resultat från två olika datainsamlingar.
Först redovisas den statistik som inhämtats från den s.k. månadsfil som varje
verksamheter, finansierade av samordningsförbundet, skickar in till kansliet.
Statistiken sträcker sig fram till 2014-06-31. Därefter redovisas resultat från den
enkät, bestående av 68 frågor, som deltagarna besvarar när de skrivs in i projektet.
Enkäten är utformad utifrån den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa, ICF och område aktivitet och delaktighet, samt några
frågor från område kroppsfunktion (kapitel 1 psykiska funktioner) och område
omgivningsfaktorer (kapitel 4 attityder).
Antal deltagare:
Antal Utredningsteamet
Antal: Coachteamet
103 varav 57 män (55,3 %)
119 varav 72 män (60,5 %)
Medelålder:
Medelålder Utredningsteamet:
Medelålder Coachteamet:
23,6 år
23,9 år
Coachteamet
Tabell 1 Åldersfördelning
Ålder
17 - 18
19 - 20
21 - 22
23 - 24
25 - 26
27 - 28
29 - 30
Summa
Kvinna
1
5
12
14
7
5
3
0
47
Man
0
10
17
17
9
11
7
1
72
Summa
1
15
29
31
16
16
10
1
119
Kvinna
13
1
11
21
1
47
Man
17
2
18
34
1
72
Summa
30
3
29
55
2
119
Tabell 2 Remitterande huvudman
Remittent
AF
FK
Kommun
Landstinget
Annat
Summa
Kommentar: 46,2 % har remitterats från Landstinget, 24,4 % från Kommunen och
25,2 % från Arbetsförmedlingen.
17
Tabell 3 Försörjning start per kön
Försörjning start
A-kassa
Aktivitetsstöd
Ej offentlig försörjning
Lön utan subvention
Lön med subvention
Ek. bistånd
Sjuk-/aktivitetsersättning
Studiestöd/medel
Summa
Kvinna
0
16
6
1
0
14
2
8
47
Man
1
20
16
1
1
23
6
4
72
Summa
1
36
22
2
1
37
8
12
119
Kommentar: 37 % hade "Aktivitetstöd" eller "Sjuk/aktivitetsersättning" vid start.
31,1 % hade "Ekonomiskt bistånd" ("EB" har ökat med 34,1 % sedan förra
rapporten.) 18,5 % hade "Ej offentlig försörjning"
Gäller för de som avslutat.
Tabell 4 Försörjning start respektive avslut
Försörjning start resp. avslut
A-kassa
Aktivitetsstöd
Ej offentlig försörjning
Lön utan subvention
Lön med subvention
Ek. bistånd
Sjuk-/aktivitetsersättning
Studiestöd/medel
Summa
Start
0
18
10
1
0
15
4
6
54
Avslut
1
11
8
6
0
13
11
4
54
Kvinna
4
2
6
5
1
0
1
0
0
3
22
Man
3
1
6
1
12
1
1
1
1
5
32
Tabell 5 Avslutsorsak
Orsak avslut
AF
Annan verksamhet
Annat
Arbete
Avbrutit
Praktik
Samverkan Af/FK
Sjuk/aktivitetsersättning
Sjukskriven
Studier
Summa
Summa
7
3
12
6
13
1
2
1
1
8
54
Kommentar: 6 deltagare har gått till arbete och 8 har gått till studier.
18
24,1 % av deltagarna har avbrutit, vid förra rapporten var det 35 % av deltagarna som
hade avbrutit. Under ”annat” anges bl a missbruk, avtjänar fängelsestraff, flyttat från
kommunen eller andra insatser i stället för NP-samverkans coach-del.
Tabell 6 Kommuntillhörighet
Fördelning per kommun
Norrköping
Söderköping
Valdemarsvik
Summa
Kvinna
41
1
5
47
Man
62
4
6
72
Summa
103
5
11
119
Kommentar: 86,6 % av deltagarna är från Norrköping, 4,2 % från Söderköping och
9,2 % från Valdemarsvik.
Tabell 7. Bedömd arbetsförmåga
Bedömd arbetsförmåga
1
2
3
4
Ej angivet
Summa
start
23
21
7
3
0
54
avslut
14
17
7
16
0
54
Kommentar: Medelvärdet vid start är: 1,81 och vid avslut: 2,28. Det är en förändring
med 25,97 %.
Utredningsteamet
Tabell 8. Åldersfördelning per kön.
Ålder
17 - 18
19 - 20
21 - 22
23 - 24
25 - 26
27 - 28
29 - 30
31 Summa
Kvinna
1
5
16
13
4
5
2
0
46
Man
0
8
14
14
6
10
4
1
57
Summa
1
13
30
27
10
15
6
1
103
19
Tabell 9. Remittent per kön.
Remittent
AF
FK
Kommun
Landstinget
Annan
Summa
Kvinna
13
0
10
22
1
46
Man
16
0
12
28
1
57
Summa
29
0
22
50
2
103
Kommentar: 48,5 % har remitterats från ”Landstinget”, 28,2 % från ”AF” och 21,4
% från ”Kommun”. ”Annan” är i de här fallen remitterade från ”Plattform
Söderköping”.
Tabell 10. Fördelning per kommun och kön.
Fördelning per kommun
Norrköping
Söderköping
Valdemarsvik
Summa
Kvinna
40
1
5
46
Man
47
4
6
57
Summa
87
5
11
103
Kommentar: 84.5 % av deltagarna är från Norrköping, 4,9 % från Söderköping och
10,7 % är ifrån Valdemarsvik.
Tabell 11. Försörjning vid start, per kön.
Försörjning vid start
A-kassa
Aktivitetsstöd
Ej offentlig försörjning
Lön utan subvention
Lön med subvention
Ekonomiskt bistånd
Sjuk-/aktivitetsersättning
Studiestöd/medel
Summa
Kvinna
0
16
6
2
0
13
1
8
46
Man
1
20
12
0
1
18
1
4
57
Summa
1
36
18
2
1
31
2
12
103
Kommentar: 37 % av deltagarna har ”Sjuk-/aktivitetsersättning” eller
”Aktivitetsstöd” vid start.
Tabell 12. Försörjning vid start samt vid avslut.
Försörjning start resp. avslut
A-kassa
Aktivitetsstöd
Ej offentlig försörjning
Lön utan subvention
Lön med subvention
Ekonomiskt bistånd
Sjuk-/aktivitetsersättning
Studiestöd/medel
Ej angivet
Summa
Start
0
29
13
1
0
22
1
9
0
75
Avslut
2
21
11
7
0
23
6
4
1
75
20
Tabell 13. Orsak avslut.
Orsak avslut
AF
Annan verksamhet
Annat
Arbete
Avbrutit
Praktik
Samverkan AF/FK
Sjuk/aktivitetsers
Sjukskriven
Studier
Summa
Kvinna
3
0
16
4
4
1
1
1
0
3
33
Man
4
4
15
3
12
0
1
0
1
2
42
Summa
7
4
31
7
16
1
2
1
1
5
75
Kommentar: Sju personer har arbete med lön utan subvention och fem studerar.
Under annat är det vanligaste att man fortsatt med enbart coachstöd (20 personer),
Eller att man får stöd från annat håll.
Tabell 14. Bedömd arbetsförmåga.
Bedömd arbetsförmåga
1
2
3
4
Ej angivet
Summa
start
29
30
13
3
0
75
avslut
16
33
11
14
1
75
Kommentar: Medelvärdet vid start är: 1,87 och vid avslut: 2,28. Det är en förändring
med 21,9 %.
Resultat av statistik från ICF- enkäten en jämförande analys
Samtliga deltagare inskrivna i projektet from den 1 maj 2013 har erbjudits att besvara
en enkät. Resultatet bygger på svar från 53 deltagare. Svarsfrekvensen är 79 % och
beräknas på de 67 deltagare som under perioden, 1 maj 2013 till den 29 september
2014, skrivits in i projektet och erbjudits att besvara enkäten. Resultatet visar att
deltagarna upplever stora problem inom följande områden, allmänna uppgifter och
krav, utbildning och arbete sysselsättning. Mer än hälften av deltagarna upplever även
svårigheter inom områden som psykiska funktioner, förståelse och
omgivningsfaktorer, attityder.
Resultat av statistik från ICF- enkäten där ”NP- gruppen”, personer som sökt och
skrivits in i projekt NP-Samverkan (blå stapel) jämförs med en matchad, gällande
ålder och kön ”kontrollgrupp” (orange stapel). Statistiken är uttagen i september
månad år 2014. Resultatet visar hur många deltagare (i procent) som svarat att de
tycker att det fungerar bra, varken bra eller dåligt, respektive dåligt att till exempel
klara att läsa, skriva, företa en uppgift, att tillämpa kunskap mm.
21
Beskrivning av grupperna
I NP-gruppen återfinns 53 personer i kontrollgruppen 41 personer. Medelåldern i båda
grupperna är 22 år. Könsfördelning, NP-grupp män (n=32) och kvinnor (n=21)
kontrollgrupp män (n=22) och kvinnor (n=19).
Enkätfrågorna
Frågorna (67 st) bygger på International Classifikation for Function and Health, ICF´s
(WHO, 2001; socialstyrelsen, 2003) komponenter Aktivitet och Delaktighet (kapitel
1-9, 63 frågor), Kroppsfaktorer, psykiska funktioner (kapitel 1, 3 frågor) samt
omgivningsfaktorer, attityder (kapitel 4, 1 fråga).
Dessa 67 frågor har värderats och skillnaden i de båda gruppernas svar, när det gäller
att värdera sin egen förmåga att klara av att utföra aktiviteter, presenteras i tabellform.
Dels för varje kapitel och för det första kapitlet, kapitel 1 Lärande och att tillämpa
kunskap, fråga för fråga. Totalt i hela undersökningen ligger skillnaden i spann mellan
10 -54 %, där NP- gruppen värderar sin förmåga att klara av en uppgift, ett krav till
mer än 50 % lägre än kontrollgruppen på 3 frågor. På 31 frågor till mer än 25 % lägre
och endast på tre frågor mindre än 10 % lägre. Den fråga (fråga 17) som skiljer allra
minst är frågan ”hur fungerar det att hantera dator?” Där är skillnaden endast 3,6 %.
Tabell 15. Kapitel 1 Lärande och att tillämpa kunskap. Kapitlet har 7 frågor som handlar om
att klara lärande och att tillämpa kunskap (fråga 1-7).
22
Tabell 16. Fråga 1. Hur fungerar det för dig att fokusera uppmärksamhet?
Kommentarer
Bra när jag får vara för mig själv, mycket dåligt om andra fäster sin uppmärksamhet
mot mig.
Beror på om jag finner det intressant eller ej, ytterst dåligt om jag inte är
uppmärksam.
Det beror på, normalt sätt går det väll inte så bra, men om jag håller på med nått jag
tycker är roligt så är det inga problem.
Ganska lätt att komma på egna tankar, samtidigt som nån pratar så tänker ja på vad ja
ska svara o ibland kan de då verka som att ja inte lyssnar.
Om det är något jag finner intressant funkar det väldigt bra, annars funkar det inget
vidare.
Tabell 17. Fråga 2. Hur fungerar det för dig att tänka?
Kommentarer
Har inga problem med att fundera, reflektera, men att komma på idéer och historier är
svårare. - Fungerar bra om jag tycker ämnet är intressant.
23
Tabell 18. Fråga 3. Hur fungerar det för dig att läsa?
Kommentarer
Jag kan läsa när jag är ensam, men när det är folk runtom då är det svårare.
Tar lång tid för mig att läsa, kan behöva läsa samma sida fler tal gånger. Viss
information tar lång tid att få in medans annat går fort, oftast kan behövas en extra
förklararing inom vissa saker.
Tappar ibland vilken rad ja är på.
Det beror helt på vad jag ska läsa och om det jag läser är intressant. Om det är en
instruktions bok funkar det inget vidare och inte heller eller om det är en bok jag
tycker är ointressant.
Har svårt att ta in all information om det inte är intressant, vilket resulterade i att jag
alltid varit tvungen att läsa om saker flera gånger innan jag förstår allt.
Tabell 19. Fråga 4. Hur fungerar det för dig att skriva?
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Bra
Varken bra
eller dåligt
Dåligt
Hur fungerar det för dig att skriva?
Kommentarer
Skriver bara på datorn, hatar att skriva med penna och papper, tur nog lever vi i
digitala eran. Penna papper: dåligt Datorn: mycket bra, ägnar stor del av min fritid till
att skriva. - Har svårt med vissa stavningar och formuleringar.
24
Tabell 19. Fråga 5. Hur fungerar det för dig att räkna och beräkna?
Kommentarer
Jag är bra på att räkna men det kan ta tid.
Bra så länge jag får göra det ifred och har en god förklaring på papper när det gäller
avancerade beräkningar. När jag gick i skolan frågade jag däremot aldrig om hjälp
med matematiken. Detta eftersom det stod (nästan) helt still i huvudet när läraren
tittade på när jag räknade och försökte förklara.
Ibland kanske det går att räkna tal som är enkla, och om det intresserar mig att räkna
dem.
Om läraren förklarar på en Mattelektion så fattar ja den lektionen hur ja ska göra men
har glömt de till nästa dag.
Tabell 20. Fråga 6. Hur fungerar det för dig att lösa problem?
100
80
60
40
20
0
Bra
Varken bra eller
dåligt
NP-grupp
Dåligt
Kontrollgrupp
Kommentarer
Stöter jag på ett problem så ska det lösas oavsett hur lång tid det tar. Tror inte jag
löser mina problem snabbare eller långsammare än någon annan.
Beror på vad det är för problem. - Det fungerar bra att lösa problem som jag kan styra.
25
Tabell 21. Fråga 7. Hur fungerar det för dig att fatta beslut?
Kommentarer
Har beslutsångest, kan stå i evigheter o tänka om ja ska ta bullen eller kakan till
exempel.
Tabell 22. Kapitel 2 Allmänna uppgifter och krav (fråga 8-14)
8. Hur fungerar det för dig att företa en enkel uppgift?
Svårt att påbörja någonting om ja inte tycker det är nödvändigt o gör saker oftast i
sista minuten.
9. Hur fungerar det för dig att företa en komplicerad uppgift?
Att möblera min lägenhet är nått som måste göras för att man ska trivas o därför blir
de lättare.
Har aldrig möblerat hela lägenheten men mitt rum har jag gjort det, har aldrig lagat
mat.
Har oftast svårt att göra saker som måste göras.
10. Hur fungerar det för dig att genomföra dagliga rutiner?
Har inga rutiner och när jag har försökt med rutiner så har jag till slut inte orkat hålla i
dem. Det fungerar bra, förutom att man kan ha lite svårt att passa tider ibland.
Brukar bli att jag skjuter upp allt och gör allt som behöver göras samma dag.
26
11. Hur fungerar det för dig att hantera din egen aktivitetsnivå?
Har svårt att förstå frågan?
12. Hur fungerar det för dig att hantera ansvarstagande?
Beror på vad jag ska ta ansvar över, och om jag har ork till det.
Gillar helst inte att ha ansvar, såsom i ett jobb tex så släpper jag allt när saker och ting
blir för jobbigt.
Tabell 23. Fråga 13 Hur fungerar det för dig att hantera stress?
13. Hur fungerar det för dig att hantera stress?
Är uppvuxen med att man alltid skulle stressa så att dom äldre aldrig skulle få vänta
på oss barn, så därefter kan jag hantera stress ibland.
Får ångest direkt o det är inte mycket som krävs.
Tabell 24. Kapitel 3 Kommunikation, konversation och att använda
kommunikationsutrustning fråga 15-17.
15. Hur fungerar det för dig att starta, hålla igång och slutföra ett samtal?
Kan prata i all evighet, det svåra är att avsluta ett samtal om jag finner det intressant.
27
Om det är en kompis så går det bra att starta en konversation, men hade det varit en
okänd då hade det varit lite svårare.
16. Hur fungerar det för dig att använda telekommunikationsutrustning?
Svarar 9/10 gånger på sms men 1/10 på samtal har ganska svårt att prata i telefon, vill
helst be nån annan ringa o beställa min pizza om möjligheten finns.
Hatar telefoner.
17. Hur fungerar det för dig att använda dator?
Det enda jag är bra på här i världen.
Kan använda men är inte så insatt i det
Tabell 25. Kapitel 4 Förflyttning – att förflytta sig fråga 18-20.
18. Hur fungerar det för dig att använda privata fordon?
Det går bra så länge jag färdas i en lugn miljö.
Äger inget av de, har provkört bil och båt. Båten gick det bra att köra, samma sak med
bilen fast det var inte i trafiken.
Blir bara nervös, men inser att jag måste lära mig detta förr eller senare.
19. Hur fungerar det för dig att använda offentliga fordon?
Att ta buss funkar bra, tåg funkar siså där. (Beroende centralstation) passa tiden
funkar sällan.
Ångest och oro.
20. Hur fungerar det för dig att vara förare?
Har inget körkort, har däremot övningskört, blir väldigt uppstressad och mycket går
28
fel, men när jag är lugn och sansad rullar det på fint.
Kört bil många gånger, men det är verkligen inte min grej.
Tabell 26. Kapitel 5 Personlig vård fråga 21-25.
21. Hur fungerar det för dig att klara din kroppsvård?
Glömmer ofta att borta mina tänder men medicinen glömmer ja aldrig.
22. Hur fungerar det för dig att klara din tandvård?
Fast jag glömmer/orkar inte alltid på kvällarna
Fråga 23. Hur fungerar det för dig att välja lämpliga kläder? – inga kommentarer.
24. Hur fungerar det för dig att äta?
Jag äter nästan alltid för mycket.
25. Hur fungerar det för dig att sköta din egen hälsa?
Skulle kanske behöva äta lite mera nyttigare kost.
Skjuter alltid upp allt som har med vårdcentral att göra.
Tabell 27. Kapitel 6 Hemliv fråga 26-34.
29
26. Hur fungerar det för dig att skaffa bostad?
Jag fick lägenheten ganska snabbt.
Flyttat runt mycket som vuxen, aldrig varit något problem
Dåligt pga ingen inkomst!
Har aldrig haft en egen bostad.
27. Hur fungerar det för dig att handla?
Har svårt att veta vad jag ska handla när jag går till affären oftast är det spontanköp
och sedan dröjer ut med att handla mat för månaden så har man inte riktigt råd att
handla så mkt då man (Råkat) köpa andra saker. Ibland går det bra dock.
Fråga 28. Hur fungerar det för dig att laga en enkel måltid? – inga kommentarer.
29. Hur fungerar det för dig att tvätta och torka kläder?
Tvättar en gång i månaden, dock behövs inte mer eftersom jag sällan rör på mig och
duschar varje dag och har mycket kläder.
Jag tvättar inte, min tjej gör det, jag har hand om disken.
Går bra att göra det men skjuter upp det.
30. Hur fungerar det för dig att städa i din bostad?
Det fungerar bra när jag väl tar tag i städandet, sen är jag bra på att skjuta upp
städningen.
Beror på mitt mående.
Det kan ta dagar innan jag kan ta tag i städningen, men när jag städar så avslutar jag
det.
31. Hur fungerar det för dig att använda hushållsapparater?
Har dammsugit men har aldrig strukit eller tvättat. - Jag har ingen diskmaskin, har en
dammsugare men jag orkar aldrig använda den så jag tar sopp kvasten istället.
Tabell 28. Kapitel 6 Hemliv fråga 32 Hur fungerar det för dig att slänga sopor?
33. Hur fungerar det för dig att ta hand om djur?
Hade djur när jag var mindre, då gick det bra tror jag.
När jag bodde hemma som yngre gav jag katterna mat om morsan inte var hemma, kammade, lekte och
30
kelade med katterna dagligen.
Har en hund för söt är hon.
Har inte djur själv, men är hundvakt då och då, det funkar bra.
34. Hur fungerar det för dig att hjälpa andra?
Att få andra må bra, och få sätta lite guldkant i tillvaron hos andra gör mig glad.
Tabell 29. Kapitel 7 Mellanmänskliga relationer fråga 35-50.
35. Hur fungerar respekt och värme i relationer för dig?
Aldrig kunnat ha en relation en längre tid.
Fråga 36. Hur fungerar tolerans i relationer för dig? – Inga kommentarer.
37. Hur fungerar kritik i relationer för dig?
Jag har varit lite för rak på sak eller kanske inte riktigt stöttat folk som behövt det på ett mjukare sätt, fast jag
har haft en anledning till varför jag har varit så hård just då. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Jag kan
nog ta emot kritik rätt bra då ser jag vad folk tycker och kan bli bättre eller förändra hos mig.
Jag tar till mig kritiken, lyssnar och gör mitt bästa att försöka förbättrar/ändrar på mig.
38. Hur fungerar fysisk kontakt i relationer för dig?
Fungerar bra ett tag.
Det beror på med vem har/funkar bara med vissa människor.
Vill någon ge mig en kram så ska de ske på mina villkor annars puttar ja bort dig.
39. Hur fungerar det att bygga upp relationer för dig?
Ibland har jag ingen lust att anstränga mig till nya kompisar och känner att mina gamla räcker.
Det tar ett tag innan jag känner mig bekväm i nya relationer.
40. Hur fungerar det att avsluta relationer för dig?
Det beror lite på situationen.
31
41. Hur fungerar det att interagera i överensstämmelse med sociala regler?
Har haft problem med detta, men ju äldre jag blev ju mer förstod jag.
42. Hur fungerar det med kontakt med okända personer?
Jag är rätt så öppen och trevlig av mig så att ta kontakt med okända människor fungerar bra.
Det beror på om man klickar med denne person, och vilken humör jag är på.
Är jag onykter går det finfint, nykter lite trögt.
43. Hur fungerar det med kontakt med myndighetspersoner?
Så länge dom är rättvisa och inte överreagerar på små skit så är allt okej, annars blir jag rejält irriterad och
visar min irritation.
Jag undviker helst att svara i telefonen om någon från socialen vill nå mig. Men ska se till att bli bättre på det.
44. Hur fungerar det med informella relationer med vänner?
Tror inte det fins någon som ser mig som sin vän. Jag har i alla fall ingen aning om vem det skulle kunna
tänkas vara.
Är inte säker på vad informella betyder, men om det betyder vardaglig kontakt så är det bra.
45. Hur fungerar det med informella relationer med grannar?
Jag tycker inte om att behöva ha grannar som klämmer fram en hälsningsfras och tittar efter mig när jag går
ut. Vill bara bli lämnad ifred.
Det fungerar helt okey om grannen är snäll mot dig.
46. Hur fungerar det med föräldra- barnrelationer för dig?
jag klarar av att hantera barn till en viss del, så därför tror jag inte att jag själv vill ha några barn då jag inte
tror att jag skulle klara av det på heltid.
Kommer aldrig bli aktuellt, ingen aning hur jag skulle vara.
47. Hur fungerar det med barn- föräldrarelationer för dig?
Det fungerar bra, den andra föräldern har jag dock inte haft någon kontakt med på 3 år.
48. Hur fungerar det med syskonrelationer för dig?
Jag har flera syskon, jag har en nära relation med en av mina syskon som är ett år äldre en mig.
Man jämför och blir svartsjuk lätt.
Önskar att jag hade en bättre relation med min bror.
49. Hur fungerar det med romantiska relationer för dig?
Är väll lite upp och ner ibland med det är väll så för alla :)
Är tillsammans med X, toppen kille!
50. Hur fungerar det med sexuella relationer för dig?
Det fungerar bra ett tag tills jag tröttnar på personen och insett att detta inte är något för mig.
32
Tabell 30. Kapitel 8 Viktiga livsområden utbildning/arbete/ekonomi fråga 51-60.
51. Hur nöjd är du med din skolutbildning?
Jag är utbildad undersköterska, tagit studenten. Men nöjd är jag inte riktigt förens jag
studerar vidare inom det jag egentligen vill jobba som- reseledare.
52. Hur nöjd är du med din yrkesutbildning? Frågan kan inte visas i diagram eftersom den inte är
graderad.
Kan ångra lite att jag inte tog chansen att välja bild & form eller Samhälle & Turism
istället på gymnasiet.
Fråga 53. Hur nöjd är du med din högskoleutbildning? – inga kommentarer.
54. Hur fungerar det att söka anställning?
Jag gillar inte att ringa efter jobb
Har dock aldrig haft problem att söka jobb.
Det har fungerat bättre, nu har jag inte riktigt tagit tag i arbetssökandet.
55. Hur fungerar det att behålla ett arbete?
Har aldrig haft ett arbete.
De arbeten jag haft har fungerat bra, det har varit roliga och lärorika arbeten. Har
jobbat inom vården och försäljning.
56. Hur fungerar det att sluta ett arbete?
Har aldrig haft ett arbete som jag fått betalt för, och jag antar att det är ett sådant som
åsyftas här.
Fråga 57. Hur fungerar deltidssysselsättning för dig? – inga kommentarer.
58. Hur fungerar heltidssysselsättning för dig?
När jag hade: bra
33
59. Hur fungerar det med obetald sysselsättning för dig?
Fungerar likadant med alla sysselsättningar, jag har praktiserat mer en haft ett riktigt
jobb
Gjort detta flertal gånger, fungerar bra någon månad eller två, sedan tröttnar jag på att
inte få betalt för mitt hårda arbete och skiter till slut i att gå.
60. Hur fungerar det för dig att sköta din ekonomi?
Ibland slösar jag upp pengar för snabbt, men att betala räkningar fungerar okej.
Fakturor är alltid inne i tid. men hr svårt för resterande pengar som är kvar
Tabell 31. Kapitel 9 Samhällsgemenskap socialt och medborgerligt liv fråga 61-63.
61. Hur fungerar det att vara engagerad i samhällsgemenskapen som till exempel att vara med i
en förening?
Inte aktuellt
62. Hur fungerar det att delta i rekreation och fritid för dig?
Har svårt att komma igång med saker och ting, jag gillar att träna men orkar inte ta
mig dit tex, tänker på vad som ska göras och blir trött innan jag ens har börjat, det är
det som stoppar mig oftast
63. Hur fungerar umgänge med andra för dig?
Om det är några jag känner, men annars kan det bli lite segt
34
Tabell 32. Kapitel 1 Psykiska funktioner Förståelse fråga 64-66.
64. Hur fungerar det för dig att förstå dig själv och ditt eget beteende?
Blir för lätt irriterad, om någon ifrågasätter mig blir jag oerhört irriterad.
Ibland undrar man.
Fråga 65. Hur fungerar det för dig att acceptera dig själv och ditt eget beteende? - Inga
kommentarer.
66. Hur fungerar det för dig att hantera vardagen utifrån dina styrkor och svårigheter?
Bra förutom att jag är en tidsoptimist som heter duga.
Tabell 33. Omgivningsfaktorer kap 4. Attityder fråga 67. Hur fungerar det för dig med
omgivningens förståelse för dina styrkor och svårigheter?
Tabell 33 visar hur många i NP-gruppen som uppfattar att omgivningen har förståelse för de
egna styrkorna och svårigheterna. Det är endast 10% som uppfattar omgivningens förståelse
som bra jämfört med kontrollgruppens 76%.
35
NP-Gruppen resultat efter avslutat projekt
Vid avslut besvarar deltagarna återigen samma enkät och resultatet visar att av de 67
personer som besvarat en första enkät har 12 personer besvarat en andra enkät. Svaren
redovisas som skillnad i procent före och efter. Ett positivt resultat är grönmarkerat
medan ett negativt resultat är rosa. Positiva skillnader kan ses av svaren på 48 av de
68 frågorna (70%). Skillnader på mer än 10 % kan ses på 22 av 68 svar (32%). Av
dessa har uppfattningen att hantera sin egen förmåga avseende ”att företa en enkel
uppgift”, ”att acceptera sig själv och sitt beteende” ökat med 15% och ”att sköta sin
ekonomi”, har ökat med 36%. Däremot har det skett en förändring till det negativa när
det gäller frågor som ”hur fungerar det att sluta ett arbete” – 10%, ”hur fungerar ett
deltidsarbete” – 2% och ”ett heltidsarbete” – 10%”, medan nöjdheten angående att ha
ett oavlönat arbete (obetald sysselsättning) har ökat från 38,5 till 50% (15,5%).
Tabell 34. Skillnader mellan start i NP-Samverkan (1) och avslut (2) fråga för fråga.
Kön
Både män och kvinnor
#1: Start NP-Samverkan 2014
utredning+coach
Nr
#2: Avslut NP-Samverkan 2014
utredning+coach
Titel / Kategori
#1
#2
Skillnad
1
Hur fungerar det för dig att fokusera uppmärksamhet?
Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap
50.83
54,17%
3,17%
2
Hur fungerar det för dig att tänka?
Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap
70.00
79,17%
9,00%
3
Hur fungerar det för dig att läsa?
Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap
61.67
70,83%
8,33%
4
Hur fungerar det för dig att skriva?
Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap
76.67
66,67%
-10,67%
5
Hur fungerar det för dig att räkna och beräkna?
Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap
39.17
33,33%
-6,17%
6
Hur fungerar det för dig att lösa problem?
Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap
65.00
58,33%
-7,00%
7
Hur fungerar det för dig att fatta beslut?
Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap
40.83
54,17%
13,17%
8
Hur fungerar det för dig att företa en enkel uppgift?
Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav
55.93
87,50%
31,07%
9
Hur fungerar det för dig att företa en komplicerad uppgift?
Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav
43.33
50,00%
6,67%
10
Hur fungerar det för dig att genomföra dagliga rutiner?
Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav
42.50
54,17%
11,50%
11
Hur fungerar det för dig att hantera din egen aktivitetsnivå?
Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav
35.00
45,83%
10,00%
12
Hur fungerar det för dig att hantera ansvarstagande?
Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav
60.00
58,33%
-2,00%
13
Hur fungerar det för dig att hantera stress?
Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav
20.00
25,00%
5,00%
14
Hur fungerar det för dig att hantera kriser?
Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav
45.83
54,55%
8,17%
36
15
Hur fungerar det för dig att starta, hålla igång och slutföra ett
samtal?
Kap. 3 Kommunikation, Konversation och användning av kommunikation
53.33
54,17%
0,67%
16
Hur fungerar det för dig att använda
telekommunikationsutrustning?
Kap. 3 Kommunikation, Konversation och användning av kommunikation
75.00
79,17%
4,00%
17
Hur fungerar det för dig att använda dator?
Kap. 3 Kommunikation, Konversation och användning av kommunikation
94.17
91,67%
-3,17%
18
Hur fungerar det för dig att använda privata fordon?
Kap. 4 Förflyttning - Att förflytta sig med hjälp av transportmedel
76.39
58,33%
-18,39%
19
Hur fungerar det för dig att använda offentliga fordon?
Kap. 4 Förflyttning - Att förflytta sig med hjälp av transportmedel
65.00
70,83%
5,00%
20
Hur fungerar det för dig att vara förare?
Kap. 4 Förflyttning - Att förflytta sig med hjälp av transportmedel
82.69
83,33%
0,31%
21
Hur fungerar det för dig att klara din kroppsvård?
Kap. 5 Personlig vård
79.17
91,67%
11,83%
22
Hur fungerar det för dig att klara din tandvård?
Kap. 5 Personlig vård
65.83
75,00%
9,17%
23
Hur fungerar det för dig att välja lämpliga kläder?
Kap. 5 Personlig vård
79.17
95,83%
15,83%
24
Hur fungerar det för dig att äta?
Kap. 5 Personlig vård
66.67
70,83%
3,33%
25
Hur fungerar det för dig att sköta din egen hälsa?
Kap. 5 Personlig vård
57.50
62,50%
4,50%
26
Hur fungerar det för dig att skaffa bostad?
Kap. 6 Hemliv - Att skaffa förnödenheter
50.83
54,17%
3,17%
27
Hur fungerar det för dig att handla?
Kap. 6 Hemliv - Att skaffa förnödenheter
75.00
75,00%
0,00%
28
Hur fungerar det för dig att laga enkla måltider?
Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål
81.67
91,67%
9,33%
29
Hur fungerar det för dig att tvätta och torka kläder?
Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål
67.50
83,33%
15,50%
30
Hur fungerar det för dig att städa i din bostad?
Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål
46.67
58,33%
11,33%
31
Hur fungerar det för dig att använda hushållsapparater?
Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål
77.50
75,00%
-2,50%
32
Hur fungerar det för dig att slänga sopor?
Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål
65.83
79,17%
13,17%
33
Hur fungerar det för dig att ta hand om djur?
Kap. 6 Hemliv - Att ta hand om hushållsföremål och att bistå and
91.30
93,75%
1,70%
34
Hur fungerar det för dig att hjälpa andra?
Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål
78.45
85,00%
6,55%
35
Hur fungerar respekt och värme i relationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m
66.95
87,50%
20,05%
36
Hur fungerar tolerans i relationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m
60.00
66,67%
6,00%
37
Hur fungerar kritik i relationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m
41.67
54,17%
12,33%
37
38
Hur fungerar fysisk kontakt i relationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m
73.33
87,50%
13,67%
39
Hur fungerar det att bygga upp relationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m
52.50
62,50%
9,50%
40
Hur fungerar det att avsluta relationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m
38.33
37,50%
-1,33%
41
Hur fungerar det att interagera i överensstämmelse med
sociala regler?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m
61.67
45,45%
-16,67%
42
Hur fungerar det med kontakt med okända personer?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda
46.67
62,50%
15,33%
43
Hur fungerar det med kontakt med myndighetspersoner?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda
59.17
66,67%
6,83%
44
Hur fungerar det med informella relationer med vänner?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda
75.00
79,17%
4,00%
45
Hur fungerar det med informella relationer med grannar?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda
53.39
54,17%
0,61%
46
Hur fungerar det med föräldra- barnrelationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda
76.79
83,33%
6,21%
47
Hur fungerar det med barn- föräldrarelationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda
68.18
55,56%
-13,18%
48
Hur fungerar det med syskonrelationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda
74.14
62,50%
-12,14%
49
Hur fungerar det med romantiska relationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda
60.00
81,82%
21,00%
50
Hur fungerar det med sexuella relationer för dig?
Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda
72.45
80,00%
7,55%
51
Hur nöjd är du med din skolutbildning?
Kap. 8 Viktiga livsområden - Utbildning
19.83
22,73%
2,17%
53
Hur nöjd är du med din högskoleutbildning?
Kap. 8 Viktiga livsområden - Utbildning
14.29
50,00%
35,71%
54
Hur fungerar det att söka anställning?
Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning
22.73
14,29%
-8,73%
55
Hur fungerar det att behålla ett arbete?
Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning
33.33
50,00%
16,67%
56
Hur fungerar det att sluta ett arbete?
Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning
50.00
40,00%
-10,00%
57
Hur fungerar deltidssysselsättning för dig?
Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning
60.00
58,33%
-2,00%
58
Hur fungerar heltidssysselsättning för dig?
Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning
50.00
40,00%
-10,00%
59
Hur fungerar det med obetald sysselsättning för dig?
Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning
38.46
50,00%
11,54%
60
Hur fungerar det för dig att sköta din ekonomi?
Kap. 8 Viktiga livsområden - Ekonomiskt liv
46.67
83,33%
36,33%
61
Hur fungerar det att vara engagerad i samhällsgemenskapen
som till exempel att vara med i en förening?
Kap. 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv
43.22
50,00%
6,78%
38
62
Hur fungerar det att delta i rekreation och fritid för dig?
Kap. 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv
59.17
58,33%
-1,17%
63
Hur fungerar umgänge med andra för dig?
Kap. 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv
69.17
79,17%
9,83%
64
Hur fungerar det för dig att förstå dig själv och ditt eget
beteende?
Kap. 1 Psyksiska funktioner - Förståelse
50.83
66,67%
15,17%
65
Hur fungerar det för dig att acceptera dig själv och ditt eget
beteende?
Kap. 1 Psyksiska funktioner - Förståelse
52.50
66,67%
13,50%
66
Hur fungerar det för dig att hantera vardagen utifrån dina
styrkor och svårigheter?
Kap. 1 Psyksiska funktioner - Förståelse
44.17
50,00%
5,83%
67
Hur fungerar det för dig med omgivningens förståelse för dina
styrkor och svårigheter?
Kap. 4 Omgivningsfaktorer - Attityder
42.50
41,67%
-1,50%
Jämförelse för deltagare vid start (n60) och avslut (n12) redovisad i spindeldiagram för
samtliga frågor.
En försiktig analys av resultatet visar att trots att det endast är 12 deltagare som
besvarat enkäten efter avslutat projekt uppfattar deltagarna att de är mer nöjda med
hur de fungerar.
39
Referenser
Danemark, B & Kullberg, C. (2011). Samverkan Välfärdsstatens nya arbetsform.
Lund: Studentlitteratur.
Karlsson Westman, O. (2011). Utvärderandets konst: att granska FoU-miljöer inom
Välfärd. Lund: Studentlitteratur.
Landstinget i Östergötlands Behovsanalys (2010:1).
Samordningsförbundet, (2011) Förslag på insatser till personer med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Socialstyrelsen, (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa
(ICF).
WHO, (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health
(ICF).
40
Bilaga 1
Kort om neuropsykiatriska diagnoser
Neuropsykiatriska svårigheter handlar om psykologiska svårigheter eller avvikelser i
hjärnans nervsystem som är medfödda och som gör att hjärnan har en funktion som
skiljer sig från det ”normala”. Alla hjärnor fungerar lite olika men om funktionen
allvarligt påverkar hur man fungerar i vardagen och skapar problem på något sätt så
börjar man tala om diagnoser. När man talar om neuropsykiatriska diagnoser så är det
främst tre olika som menas, ADHD, autismspektrumsdiagnoser samt Tourettes
syndrom. Här kommer en kort presentation av de olika diagnoserna och exempel på
hur de kan ta sig uttryck i stort. Hur det är i det individuella fallet är olika, bara för att
exemplen stämmer jättebra hos en individ behöver det inte betyda att man har
diagnosen, andra har inte alls så tydliga symptom men har ändå en diagnos. Det är
inte helt ovanligt att individer har flera neuropsykiatriska diagnoser.
ADHD
ADHD står för ”attention deficit hyperactivity disorder”, på svenska brukar detta
översättas till ”aktivitets- och uppmärksamhetsstörning”. Individer med ADHD har tre
huvudområden med svårigheter:
1. Uppmärksamhetsstörning där man kanske lätt tappar fokus i samtal, kanske
lätt gör slarvfel, lätt tappar fokus om man blir störd av något.
2. Överaktivitet med exempelvis rastlöshet som kan vara mer en känsla
inombords eller visa sig i form av svårigheter att sitta still, att vara jämnt vara
”på språng” eller prata för mycket.
3. Okontrollerad impulsivitet där man har svårt att vänta på sin tur, kanske
utsätter sig för faror eller exempelvis lätt tappar humöret.
För att diagnosen ADHD skall kunna sättas så ska dessa svårigheter ha funnits redan i
barndomen.
Autismspektrumstörning
Autismspektrumstörning är en samling av flera diagnoser exempelvis autism och
Aspergers syndrom. Individer med diagnoser inom autismspektrumet har ofta en
ojämnhet där de är väldigt bra på vissa saker, till exempel att lära sig språk, men
sämre på andra, till exempel något vardagligt som att betala räkningar. Främst finns
det dock två huvudområden med svårigheter:
1. Svårigheter i sociala kontakter där individen exempelvis kan ha svårt att förstå
”regler” i sociala situationer, vilket i sin tur gör att de av andra kan upplevas
som ”osmidiga” eller ”udda”. Dessa svårigheter kan även visa sig i svårigheter
att ”tänka sig in” i andras tankesätt, vad de andra egentligen menar, vilket i sin
tur kan innebära missförstånd och frustration hos alla parter.
2. Beteenden som lätt blir begränsade och gärna upprepas, detta kan exempelvis
gälla hobbyintressen där individen blir helt uppslukad, eller rutiner i vardagen
som skall ”göras på ett visst sätt”.
Gemensamt för diagnoserna är att svårigheterna finns redan i barndomen och skapar
ett tankesätt och känsloliv som kommer påverka individen hela livet. I vissa av
autismspektrumdiagnoserna finns även svårigheter med sen talutveckling eller
svårigheter att starta eller hålla igång samtal.
41
Tourettes syndrom
Tourettes syndrom visar sig främst i att personen har ”tics”, exempel på tics är snabba
grimaser, arm eller handrörelser, ibland tillsammans med ljud som till exempel
hummanden, harklingar eller andra ljud.
För dig som vill läsa mer:
www.autismforum.se
www.autism.se
www.attention-riks.se
42
Bilaga 2
NP-Samverkan Inskrivningsgrupp och ÖSmöte
Suzana Tomicic, Rehabsektionen Af Inskrivningsgrupp
Helen Lundberg, Rehabsektionen Af – ÖSmöte
Stefan Martinelle, Aktivitetssamordnare FK
Mailadress:
Pernilla Forss, Behandlingsteamet
Socialkontoret Norrk kommun
Ersättare: Anders Kroon, Behandlingsteamet
Socialkontoret Norrk kommun
Stefan Junler, Sesam Socialkontoret Norrk
kommun
Ersättare: Torbjörn Hägerström, Sesam
Socialkontoret Norrk kommun
Margareta Lindberg, socialsekreterare, AMK
Norrk kommun
[email protected]
011–15 77 76
[email protected]
011-15 77 03
[email protected]
011-15 23 68
[email protected]
[email protected]
011-152361
073- 020 13 28
011-15 21 90
Marie Ljungdahl Enhetschef Område 7,
Aktema, VOK Norrk kommun
Ersättare: Tina Netzel, Koordinator daglig
verksamhet, VOK Norrk kommun
[email protected]
011-15 28 99
[email protected]
011-15 37 70
?Sara Alzén, Försörjningsstöd IFO Söderk
kommun?
?Karin Johansson/ Pelle Wisting, LSS Söderk
kommun?
[email protected]
0121-181 00
[email protected]
0121-182 66
Sarah Forss, Koordinator Valdemarsviks
kommun
Carina Bokull, Habiliteringen Landstinget
Ersättare: Britt Dareus, Habiliteringen
Landstinget
[email protected]
[email protected]
[email protected]
070- 561 91 42
0123- 194 73
010-104 51 73
010-104 40 87
Ulla Svensson, Psykiatrisjuksköterska NPSamverkan
Tove Brusman, Projektledare/NP-coach NPSamverkan
[email protected]
010- 104 39 79
[email protected]
011-15 17 03
[email protected] 010- 488 19 09
[email protected] 010- 487 63 41
[email protected] 010- 114 54 37
Mötestider hösten 2013: 6/8, 20/8, 3/9, 17/9, 1/10, 15/10, 29/10, 12/11, 26/11, 10/12,
kl.14-16.30
Plats: Konferensrummet Citymottagningen, Generalsgatan 14
43