Transcript Barn och olyckor med häst

FAKTA
2011-08-22
Barn och olyckor
med häst
Ridning är en populär fritidssysselsättning för många i Sverige.
Kontakt
Ungefär 1 miljon svenskar kommer regelbundet i kontakt med
Jan Schyllander
Telefon: 010-240 5666
hästar. Cirka 500.000 av dessa rider regelbundet för att
070-6161970
tävla, för att få motion eller som rekreation. Det har uppskattats
[email protected]
att det finns drygt 280.000 hästar i Sverige. Ridning är en av
Sveriges största barn och ungdomsidrotter i åldern mellan sju
och 20 år. Många av dessa barn och ungdomar får sin
Källa
ridutbildning på någon av Sveriges cirka 500 ridskolor.
IDB 2008, Socialstyrelsen,
Svenska Ridsportförbundet,
Under 2008 uppsökte nästan 14.000 människor en akutmottagning efter
att ha skadats i ridolyckor eller annan hästhantering. Nio av tio av de
skadade var kvinnor/flickor och 41 procent var barn yngre än 18 år. Allra
flest skador hade 13-åriga flickor. Antalet skadade under 2008 skiljer sig
inte väsentligt från tidigare år.
16
Andel i procent
14
Pojkar
Flickor
12
10
8
6
4
2
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
Ålder
Andel skadade i hästolyckor efter kön och åldersgrupp.
För kvinnorna skedde 95 procent av olyckorna under fritid och för männen
MSB-89.5
80 procent. Övriga olyckor skedde under arbete och utbildning. Nästan två
tredjedelar av skadorna uppstod genom att ryttaren ramlat av hästen eller
genom att både häst och ryttare ramlat. En fjärdedel av skadorna uppstod
genom att hästen sparkat, trampat, bitit eller klämt den skadade. Bland
Statistiska Centralbyrån,
Fysisk aktivitet och skador,
MSB 2010.
övriga orsaker till skador är ryck i grimskaft och att hästen sprungit på den
skadade vanliga.
-
Minst antal skador inträffar under vintermånaderna december till
och med mars. Sommarlovet juni, juli augusti har också något
färre skador än övriga månader.
40 procent av alla olyckor inträffar i eller vid ridhus eller andra
anläggningar för hästar. En tredjedel på lantbruksenheter/hästgårdar, 15
procent i fri natur och sju procent på allmän eller privat enskild väg. Den
vanligaste skadan hos dem som ramlat av hästen var blodutgjutning, 38
procent följt av fraktur, 28 procent. Den tredje vanligaste skadan var
stukning eller vrickning, tolv procent. Hjärnskakning förekom i elva
procent av olyckshändelserna. De kroppsdelar som var mest utsatta var de
övre extremiteterna, framförallt axlar och skuldror, de nedre
extremiteterna såsom knän, fotleder och huvudet.
Hos dem som skadats genom sparkar, bett, trampningar eller klämning
var också här blodutgjutning den vanligaste skadetypen, 50 procent.
Härefter följde fraktur och sårskada. De kroppsdelar som oftast skadades
var de nedre extremiteterna såsom fötter och knän, de övre extremiteterna
såsom fingrar samt huvudet.
Av dem som uppsökte en akutmottagning efter att ha skadats i hästolyckor
blev tre fjärdedelar undersökta, behandlade och hemskickade. Hela 15
procent, för barn var andelen 16 procent, blev inlagda på sjukhus för
fortsatt vård och tre procent blev remitterade för fortsatt vård på annan
klinik. Dessa siffror tyder på att hästolyckor tyvärr ofta är allvarliga. Totalt
ledde dessa skador till över 7.000 vårddygn under 2008. Över 2.000 av
dessa vårddygn gällde barn upp till 18 år.
Några råd för att undvika skador:
Ryttarens kunskap, rutin och erfarenhet har stor betydelse. Forskningen
visar att olycksfrekvensen inte sjunker förrän efter fem års ridvana.
Hästens egenskaper har likaså stor betydelse. Olycksrisken är högre med
unga hästar än med äldre. Det finns även en hel del säkerhetsutrustning
som kan hjälpa till att skydda mot skador.
Ridhjälm: Hjälmen kan se ut på olika sätt. Dess förmåga att tåla slag
måste vara testad och godkänd genom CE-märkning. Ett fungerande
hakband måste finnas. För att få rida hos klubbar som är anslutna till
Svenska Ridsportförbundet måste en CE-märkt ridhjälm användas.
Samma sak gäller vid tävlingar som anordnas av dessa ryttarföreningar.
Säkerhetsväst: Säkerhetsvästen är gjord av cirka 2 cm tjocka, hårda
polyester plattor. Framstycket täcker nyckelbenen, bröstkorgen och
slutar 2-3 cm under nedersta revbenet. Bakstycket skyddar från atlaskotan
ner till svanskotan. Säkerhetsvästen ska vara CE-märkt. Säkerhetsvästen
lindrar om ryttaren faller av sin häst genom att fördela trycket på en större
yta av överkroppen, samma sak gäller om ryttaren skulle bli sparkad eller
översprungen av hästen.
Ridskor: Ridskor som är speciellt anpassade till ridning så kallade
jodpuhrskängor bör användas. Dessa är gjorda i läder och har alltid klack
för att foten inte ska glida genom stigbygeln och fastna. Vissa
jodpuhrskängor har även stålhätta framme vid tårna för att skydda dessa
från eventuella trampskador, skorna är då försedda med en CE-märkning.
Säkerhetsstigbyglar: Säkerhetsstigbyglar räknas inte som personlig
skyddsutrustning men ingår ändå i den utrustning som ryttaren kan
använda sig av för att förhindra skador. Det finns olika varianter på
säkerhetsstigbyglar men alla har någon utlösningsfunktion som förhindrar
att foten fastnar i stigbygeln vid fall.