Transcript Övergångar - Positive Riding

Positiv Ridning Systemet
Övergångar
Av Henrik Johansen
____________________________________________________________________________
Syftet med övergångar
Övergångar är att ändra tempot eller att byta
från en gångart till en annan. Målet är att öka
bakbens- och ryggaktiviteten, att lösgöra hästen, att skapa större samling och bäring, att
förbättra hästens teknik, att lära hästen att
skjuta på med bakbenen i stället för att dra sig
framåt med frambenen, att förbereda hästen
för piaff och passage samt att utveckla förståelsen för den framåtdrivande och förhållande
hjälp och därmed också förståelsen för halvhalten.
Övergångar är en mycket viktig rörelse, och
jag kommer därför att beskriva dem noggrant.
För att kunna utföra en övergång korrekt måste vi först lära oss hur hästen fungerar fysiskt
samt förstå hur naturlagarna fungerar.
När en häst skrittar, travar eller galopperar,
har den precis som vi, en hel del vikt placerad
i rörelseriktningen nämligen den egna vikten
plus den viktökning som tempot ger.
För att hästen ska kunna utföra en övergång
från ett högre tempo till ett lägre, eller kanske
hela vägen ner till skritt eller en halt i balans,
ska tyngdpunkten gradvis flyttas tillbaka, innan vi minskar tempot eller stannar. Så gör vi
människor också innan vi minskar tempot eller stannar.
Hästens tyngdpunkt flyttas bakåt genom att
hästen vinklar sina bakben och sätter dem
längre in under sig. Därigenom förkortas steglängden och då också tempot. Om vi glömmer
bort att det är så här det fungerar, blir det
omöjligt att bevara hästen i balans och jäm-
vikt. Hästen kommer att gå i framvikt, tappa
takten och förmodligen också gå emot eller ta
för mycket stöd på bettet.
En sak som är mycket viktig att tänka på när
vi arbetar med övergångar är, att de ska leda
till ökad bäring. Dvs. när bakbenen träder
längre in under hästen ska det samtidigt ge en
känsla av att manken höjs och kommer upp
framför dig. Känns det som om manken sänks
och blir lägre i själva övergången har den genomförts fel.
Övergången ska bestå av två delar,
nämligen en förberedande del och därefter
själva övergången.
Förberedelsen
Förberedelsen består av halvhalter i syfte att
flytta tyngdpunkten bakåt genom att minska
vinklingen i bakbenen. Det är viktigt att man
under detta förberedande samlande arbete, ser
till att takten och framåtbjudningen inte går
förlorad för att därigenom bevara rakriktningen.
Ryttaren ska hela tiden känna ett lätt sug i
handen, vilket är en bekräftelse på att hästen
skjuter på med sina bakben. Hästen ska alltså
ridas in i övergången bakifrån, med de framåtdrivande hjälperna fram till de förhållande
hjälperna, som möter hästen och försiktigt
fångar upp energin. Föreställ dig att du rider
hästen fram och upp för en trappa steg för
steg, så att hästens manke kommer lite högre
upp för varje steg. Känns det som om du rider
nerför en trappa i övergången kommer det att
leda till att hästen hamnar i framvikt.
Copyright © by Positive Riding. All rights reserved.
1
De vanligaste felen vid utförandet av en övergång är att ryttaren drar alldeles för hårt i tyglarna, som om tyglarna vore en handbroms och
att ryttaren spänner sig och inte driver tillräckligt. Detta medför en rad problem för hästen
som gör det omöjligt för honom att utföra
övergången korrekt.
betyder att den ska samla sig och inte öka tempot.
När du rider hästen in i övergången ska det
kännas som om du rider uppför en backe, att
du får mera häst framför dig och att hästen blir
allt kortare bakom sadeln. När du vill inverka
framåtdrivande är det vikigt att du driver i den
Vid förberedelsen av en övergång är det viktigt pågående gångartens takt.
att tänka på följande:
Själva övergången
• Tempot avgörs av steglängden och stegNär ryttaren bestämmer sig för att utföra själva
längden ändras genom att man flyttar
övergången spänner han ländmusklerna lite,
tyngdpunkten. När tyngdpunkten flyttas
sitter till och sätter sig lite djupare ner och
bakåt kortas steglängden. Det känns då
fram i sadeln. Sätet går därefter över i skrittakt
som om en del av energin riktas uppåt, likt eller stannar, vilket är en signal till hästen att
röken ur en skorsten, samtidigt som en del göra detsamma. Spänningen i ländryggen och
av energin fortsätter i riktning framåt.
sätets muskler får inte medföra att ryttaren inte
längre inverkar framåtdrivande i takt och rytm
• Tyngdpunkten ändras genom att ändra
för den gångart som hästen arbetar i. Sätets
bakbensvinkeln.
framåtdrivande inverkan ska hjälpa hästen till
att bevara takten, tills den skiftar gångart.
• Att driva, så att det skapas tillräckligt med Det är vikigt att häst och ryttare utför överenergi, så att hästen kan samla sig och be- gången samtidigt. Är det en fördröjning mellan
vara rakriktningen.
ryttarens signal och hästens svar kommer det
att medföra en förskjutning mellan häst och
• Bevara takten, vilket betyder att hästen
ryttares tyngdpunkter.
oavsett tempo ska bibehålla samma antal
steg per minut.
Det är vikigt att handen går fram, precis innan
hästen utför själva övergången. Om handen är
Vid genomförandet av en övergång får inte
mothållande in i övergången kommer hästen
ryttaren på något vis spänna sig och därmed
att känna sig låst i lederna i bakdelen och kan
motarbeta hästen. Ryttaren ska kombinera sina inte sätta bakbenen in under sig.
framåtdrivande och förhållande hjälper, så att
hästen förstår att den ska samla sig. Denna
Övergångar är inte bara att få hästen att sänka
kombination av framåtdrivande och förhållan- gångarterna från t.ex. trav och galopp till skritt,
de hjälp består först och främst i att ryttaren
utan också att höja gångarterna för att t.ex.
under stadig framåtdrivning rätar upp överkomma fram i skritt eller trav ur en halt.
kroppen och sträcker sig uppåt och sitter dju- När hästen ska utföra en övergång från exempare ner i sadeln, samtidig som han skjuter sina pelvis skritt till trav, ska den skjuta på med
sittben mer in under sig. Handen sluter sig om bakbenen och samtidigt lägga något av sin vikt
tygeln till en lätt förhållning, vilket ger hästen framåt i rörelseriktningen. Detta kräver att häsen signal om att den framåtdrivande hjälpen
ten inte är för lång i formen när du utför en
Copyright © by Positive Riding. All rights reserved.
2
övergång till en högre gångart. Det är därför
viktigt att du genom halvhalter får hästen att
trampa mer under sig. Du spänner då också
fjädern i hästens bakben och överlinje. Har du
inte gjort denna förberedelse innan själva övergången, kommer hästen att bli tvungen att dra
sig själv framåt med frambenen och då hamnar
den i framvikt. Detta kan jämföras med om vi
trampar på gasen innan vi släpper kopplingen
när vi kör bil.
övergångarna och i själva rörelsen.
När vi beskriver en rörelse försöker vi att beskriva den såsom den utförs när den är helt
korrekt. Men tänk på att om hästen ska kunna
utföra övergångarna korrekt ska den ha möjlighet att träna på dem många, många gånger. Det
viktigaste i allt arbete med hästen är att ha en
känsla av att vara på rätt väg, ”om hästen och
jag själv fortsätter på detta sätt så kommer det
en dag när det är riktigt bra”.
”Gå med hästen in i övergången”
För att hästen inte ska känna att ryttaren kommer efter, när den börjar röra sig framåt, är det
viktigt att gå framåt tillsammans med hästen de
första stegen – d.v.s. föra överkroppen lite
framåt. Vi kallar det för att ”gå med hästen”.
För att bättre förstå detta kan du föreställa dig
att du står upp i gången i ett plan under starten.
Du kommer att ramla baklänges eftersom flygplanet accelererar snabbare än dig. När planet
sedan är uppe i luften och håller en konstant
hastighet kan alla gå runt utan problem. Du rör
dig då i samma hastighet som planet.
Vanligaste felen
•
•
•
•
•
•
•
•
I övergången från skritt till trav ska du driva
med skänkeln och föra handen lite framåt utan •
att tappa kontakten med hästens mun. Efter ett
par steg är du och hästen i samma tempo och
då kan du räta upp dig och fortsätta att driva
•
hästen framåt i trav.
•
Övergångar kan naturligtvis utföras överallt på •
ridbanan och med fördel också i många rörel- •
ser.
Att lägga in övergångar i rörelser som t.ex.
öppna och sluta förbättrar bäringen, både i
Ryttaren saknar kunskap.
Hästen förstår inte hjälpen.
Ryttaren har för stora krav. Perfekta övergångar kräver tid och tålamod.
Ryttaren skapar inte tillräckligt med energi
för att hästen ska kunna utföra rörelsen
korrekt.
Ryttaren använder för mycket tygel. Handen ska fånga upp men inte dra bakåt.
Hästen spänner sig.
Ryttaren sitter inte rakt.
Ryttaren har svårt att bevara takten hela
vägen.
Hästen förblir inte rakriktad. Vill du en dag
kunna rida övergångar mellan piaff och
passage, är detta ett måste.
Hästen höjer korset.
Hästen sätter sig för mycket, träder för
långt in under kroppen med bakbenen.
Hästen går bakom lodplan.
Hästen rids i nerför trappan istället för uppför trappan.
Copyright © by Positive Riding. All rights reserved.
3