Transcript Förbundsmöte 2013 Övriga handlingar

Förbundsmöte 2013
Övriga handlingar
Ombudslista
1. Stockholm Norr
ordinarie
-
Lona Lemmouh
Louise Lönn
Karen Karlsson
Karin Larsson
Sydney Ankers
Susanna Agg Eberstam
suppleanter
-
Fredrika BergerAndersson
Ulf Hellstenius
Mats Andersson
Helena Harris
3. Uppland
ordinarie
-
Jenny Boija Bennbom
Marita Österberg
suppleanter
-
Birgitta Nordström
Susanna Andersson
Krista Hurty Berglund
Maria Johnsson
Mari Karlstrand
Anne Backström
Monica Andersson
5. Östergötland
ordinarie
-
Magnus Wiklund
2.
Stockholm Söder
ordinarie
- Jonas Andersson
- Mattias Leppäniemi
- Helena Isaksson
- Marianne Löfgren
- Marina Runvik
ersätter Annika Elgeryd
-
Ellinor Kiby
Charlotte Fay Kendell
kan inte delta enligt mail 6/5
-
Catharina Ericson Ulfves
Sören Löfgren
suppleanter
-
Marina Runvik
Maria Marcusson
Ewa Cederstam
4. Södermanland
ordinarie
- Lena Lagerqvist
- Malin Persson
suppleanter
-
Daniel Larsson
-
Fredrik Skoog
6. Jönköping
ordinarie
- Roger Bjursell
- Lisbeth Stridh Gustafsson
suppleanter
-
7. Sydöst
ordinarie
- Kathrin Nilsson
- Anneli Stenholm
Lovisa Dahlström
Leif Landeman
Lena Björnholm
Martina Halvorsen
Maria Lindetorp
Anna-Karin Lofthammar
8. Kalmar
ordinarie
-
Elisabeth Rosengren
suppleant
-
Carina Hansson
suppleanter
-
Agneta Hellsten
Josefin Högstedt
9. Gotland
ordinarie
-
Majken Pettersson
10. Sjuhärad
ordinarie
- Bitte Thorin Godlund
suppleant
-
Maja Brännström
12. Skåne
ordinarie
- Karin Werholt
- Hanna Cotton
- Monica Klersén
- Njördur Viborg
- Anna Matthiesen
(ersätter Anette Svensson, enligt
årsmötesprotokoll)
Suppleanter
Peter Ryden
13. Halland
ordinarie
- Maria Niklasson
suppleant
-
Ove Noren
Inger Brosved
suppleanter
-
Bodil Liljefors Persson
Caroline Hultgren
Kerstin Göransson
14. Göteborg
15. Nordväst
ordinarie
ordinarie
-
-
Patrik Nordin
Ingela Borgström
Jessica Lindqvist
Carina Lövqvist
Andreas Jacobsson
suppleanter
-
Ulrika Jarlemyr
Mai-Kim Camder
Linda Fransson
Anders Lövqvist
Ingela Thörnqvist
16. Skaraborg
ordinarie
- Mikael Karlsson
suppleanter
- Någon ur övriga
styrelsen
17. Värmland
ordinarie
- Louise Hammarström
suppleanter
- inga anmälda
18. Örebro
ordinarie
- Monica Hammar
suppleanter
19. Västmanland
ordinarie
- Hilde Björnstad
suppleanter
- inga anmälda
20. Dalarna
21. Gävleborg
ordinarie
ordinarie
-
-
Marianne Jonsson
suppleant
-
Marie Danielsson
Britt Andersson
Mattias Henriks
Johanna Munters
Lasse Westin
22. Västernorrland OBS!
Ombud stämmer inte med
insänt på fm adress kontra
protokoll.
ordinarie
- Cecilia Ekhem
- Cecilia Frank
-
Karin SundströmHögberg
Ronny Bergström
suppleanter
-
Monica Lind
Anders Erlandsson
Bo-Göran Karlsson
Maria Vallberg
Josefin Nordvall
23. Jämtland Härjedalen
ordinarie
- Kerstin Dahlberg
suppleanter
-
Lars Backus
(ersätter ordinarie Eva Linde
som fått förhinder)
suppleanter
-
Marie Andersson
Madelene Engstrand
Malin Skyttberg
Jeanette Norgren
Cecilia Frank (ordinarie)
Anette Byström
Åsa Abrahamsson
Susanne Wigren
Lisa Wulffeld
24. Västerbotten
ordinarie
- Malin Brus
- Anders Brus
suppleanter
-
Maria Lindfors Renfors
Mia Stenbäck
Camilla Saksa
25. Norrbotten
ordinarie
- Boel Paulin
-
Fredrik Öhberg
Elin Selin
Lena Kallin Westin
Lisa Lundström
Carina M Avander
Förslag om ändring i stadgarna - 1
Ombudsfördelning till FM
Dagens ombudsfördelning enligt stadgarna:
8§
Till förbundsmöte utser varje avdelning och medlemsorganisation ett ombud. Därutöver
tillkommer för avdelning ett ombud för varje uppnått etthundrafemtiotal medlemmar
enligt antal erlagda medlemsavgifter vid utgången av kalenderåret närmast före
förbundsmöte.
Med denna fördelning är det 52 ombud till FM 2013. 12 avdelningar har endast ett ombud. Man kan
lugnt konstatera att 52 ombud för 6.191 medlemsfamiljer inte är det bästa exemplet på
medlemsdemokrati.
Förbundsstyrelsen tror inte att förbundet i den närmaste framtiden kan räkna med fler medlemmar
och därmed fler ombud på FM.
Förslag till ändring i stadgarna, ändringen markerad.
8§
Till förbundsmöte utser varje avdelning och medlemsorganisation två ombud. Därutöver
tillkommer för avdelning ett ombud för varje uppnått tvåhundra medlemmar
enligt antal erlagda medlemsavgifter vid utgången av kalenderåret närmast före
förbundsmöte.
ADOPTIONSCENTRUM
Förbundsstyrelsen
Förslag och diskussion om ändring i stadgarna
Tidsbegränsad mandattid för ledamöter i Förbundsstyrelsen
Till Förbundsmötet 2011 hade det inkommit två motioner i denna sak.
Motion nr 3:
§ 15 Förbundsstyrelse
Förslag till ändring
En ledamot kan omväljas maximalt fyra gånger på vid varandra följande förbundsmöten, dvs
maximalt kan man sitta tio år i följd som ledamot i Förbundsstyrelsen.
Denna ändring föreslås gälla från detta Förbundsmöte, dvs valberedningen som väljs vid
Förbundsmöte 2011 har att arbeta utifrån detta beslut.
Motion nr 4:
Yrkande att ändra stadgarna så att ingen enskild person kan väljas som ordinarie ledamot fler än 10
år i följd.
Förbundsmötets behandling av dessa motioner (10 § protokollet)
Förbundsstyrelsen föreslog att motionerna skulle avslås.
Ett ombud tillstyrkte motionen.
Ett ombud gjorde ett tilläggsyrkande om att förbundsmötet tillstyrker motionen så ska man göra ett
undantag för den som tar på sig uppdraget som ordförande.
Förbundsmötet beslöt efter votering (23 röster för avslag och 25 röster för bifall)
Att tillstyrka motionerna 3 och 4 om ändring av stadgarna.
Att avstyrka tilläggsyrkandet.
Förslag om ändring i stadgarna - 2
Förbundsmötets beslut avseende ändring av stadgar (17 § Protokollet i denna del)
Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att lämna ett förslag till stadgeändring i enlighet med beslut i
motion 3 och 4 och att detta förslag ska behandlas före val av styrelseledamöter.
AC:s stadgar om Förbundsstyrelsen:
15 § Förbundsstyrelse
Förbundsstyrelsen skall förutom förbundsordförande bestå av tio ledamöter och tre suppleanter.
Dessa skall vara medlemmar i Adoptionscentrum.
Ledamöter och suppleanter utses för en mandattid av två år. Vid ledamots frånvaro träder suppleant
in i turordning enligt valet.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande.
Förbundsstyrelsen är beslutsför då minst hälften av ledamöterna är närvarande.
Vid lika röstetal avgör ordförandes röst. Om styrelsens beslut i övrigt gäller vad i § 14 sägs.
Chefen för kansliet utser protokollförare.
De fackliga organisationerna vid Adoptionscentrums kansli har rätt att utse två representanter med
rätt att närvara och yttra sig vid sammanträde med förbundsstyrelsen.
Förslag till ändring av 15 § första stycket med anledning av beslut av Förbundsmötet 2011. Ändringen
markerad.
Förbundsstyrelsen har tolkat Förbundsmötet beslut på så sätt att det avser samtliga valda i
Förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsen skall förutom förbundsordförande bestå av tio ledamöter och tre suppleanter.
Dessa skall vara medlemmar i Adoptionscentrum. Ledamöter och suppleanter inklusive den som
valts till ordförande kan väljas för högst tio år i följd.
STYRELSEARVODEN FÖR 2013-2014
Förslag från valberedningen
Förbundsmötet skall enligt Adoptionscentrums stadgar § 11 punkt 10 besluta om styrelsens
arvoden.
Senaste förbundsmötet 2011 beslutade om fördelning av styrelsearvodet enligt nedan:
-
Styrelsearvodet för ordföranden fastställdes till 25.000 SEK
-
Styrelsearvodet för ledamöter i AU, förutsatt att ett sådant inrättades, fastställdes till
15.000 SEK vardera
-
Styrelsearvodet för övriga ledamöter och suppleanter fastställdes till 10.000 SEK
vardera.
-
För att arvodet skulle utbetalas förutsattes minst 50 procent närvaro vid
styrelsemötena.
Valberedningen föreslår förbundsmötet besluta
att styrelsearvodena för perioden 2013-2014 är på samma nivå som för perioden 2011-2012.
Redovisning av förbundsstyrelsens åtgärder med anledning av
motioner och uppdrag från FM 2011
Form för förbundsstyrelsens sammanträden
Bakgrund
Förbundsmötet 2011 beslutade att man i verksamhetsberättelserna redogör för i vilken form
förbundsstyrelsens möten har ägt rum.
Detta har hänt
Både i verksamhetsberättelsen för 2011 samt för 2012 redogörs för förbundsstyrelsens
sammanträdesformer.
-----------------------------------
Granskning av webben
Bakgrund
Förbundsmötet 2011 beslutade att en granskning av webbportalen skulle göras med AC-intern
kompetens med syfte att speciellt granska att målen för projektet är uppfyllda och att projektet har
genomförts på ett optimalt sätt.
En av mötesfunktionärerna anmälde sig omgående och berättade att han var villig att åta sig
uppdraget.
Detta har hänt
2011-06-11 Förbundsstyrelsen beslutade att uppdrag åt förbundsdirektören att kontakta den
förtroendevalde för att höra om hans erbjudande om gransking på ideell basis fortfarande kvarstod
samt att i så fall be om hans CV.
2011-09-24 Förbundsstyrelsen beslutade att anlita den förtroendevalde då hans CV motsvarade de
krav som ska ställas på den person som ska granska webben. Gerry Andersson utsågs som
representant för uppdragsgivaren.
2012-02-01 Gerry Andersson informerade på FS om att den förtroendevalde kommer att påbörja sitt
arbete i februari.
2012-03-20 Gerry Andersson informerar om att den förtroendevalde inte har återkommit. Beslutas
att frågan återrapporteras vid kommande förbundskonferens.
2012-09-29 Gerry Andersson rapporterar på förbundskonferensen att den aktuella personen
meddelat att han inte längre har möjlighet att göra granskningen. Avdelningsordförandena var
överens om att ytterligare ansträngningar inte ska göras för att få igång en granskning av
webbprojektet då webben fungerar tillfredsställande och det inte finns något behov.
Förbundskonferensen var överens om att detta ställningstagande skulle kommuniceras till
förbundsmötet 2013.
2012-10-24 Förbundsstyrelsen beslöt, efter samråd med avdelningsordförandena på
förbundskonferensen i september, att inte göra ytterligare ansträngningar för att få igång en
granskning av webbprojektet då att webben fungerar tillfredsställande.
----------------------------------
Resor och Rötter
Bakgrund
Förbundsmötet 2011 beslutade att uppdra åt förbundsstyrelsen att
-
Ta fram en långsiktigt hållbar lösning kring resor och rötter som bygger på en
kombination av tjänstemän och ideella krafter
Införa nationella kontaktpersoner för adopterade
Ta fram konkreta förslag till alternativ finansiering och ta upp diskussion med
avdelningar som kan tänka sig bidra med finansieringshjälp under en tid.
Detta har hänt
I juni 2011 tillsatte förbundsstyrelsen en arbetsgrupp för Resor och Rötter där Staffan Tilling var
sammankallande. Övriga ledamöter var Inger Brosved och Jonas Andersson. I augusti 2012 beslutade
förbundsstyrelsen att Jan Göransson tar över rollen som sammankallande i arbetsgruppen.
Under hösten 2011 infördes två kontaktpersoner för de adopterade som vill veta mer om sin
bakgrund.
Stora ansträngningar har gjorts för att finna extern finansiering för rötterverksamheten.
I januari 2012 uppvaktade förbundsordföranden och förbundsdirektören MIA angående finansiering
av rötterverksamheten. MIA ställde sig positiva till att äska pengar från Socialdepartementet och
uppmanade Adoptionscentrum att inkomma med en skrivelse tillsammande med de andra
adoptionsorganisationerna.
Samtliga adoptionsorganisationer samt föreningen AFO (Organisationen för vuxna
adopterade och fosterbarn) tillskrev MIA i maj angående behovet av en permanent
verksamhet för vuxna adopterade som kan erbjuda såväl praktisk hjälp som psykosocialt stöd.
Tjänsterna föreslågs finansieras med statliga medel.
I oktober sände samtliga adoptionsorganisationer (inga adopterades organisationer) svar på ett
diskussionsunderlag som MIA gjort huruvida rötterverksamheten skulle handläggas av
adoptionsorganisationerna eller MIA. Budskapet var ett en oberoende organisation med en
permanent lösning önskas.
Då MIAs generaldirektör per telefon meddelat att MIA inte var nöjda med
adoptionsorganisationernas skrivelse från oktober utan önskade ett utförligare svar på
lösningar hur verksamheten skulle genomföras, sändes ett utförligare svar i november.
Budskapet var fortfarande att den bästa lösningen är en permanent, oberoende organisation. I
skrivelsen föreslås att socialdepartementet tillsätter en arbetsgrupp som arbetar vidare med
frågan. Till sin hjälp föreslås att departementet har en referensgrupp med representanter från
adoptionsorganisationerna samt de adopterades organisationer.
Även ett mail skickas till MIA i december då MIA önskade ytterligare förklaring.
Adoptionsorganisationerna påpekade att på detta tidiga stadium kunde man inte diskutera
detaljer utan i mailet föreslogs återigen att en arbetsgrupp tillsätts.
I skrivande stund har vi fått information om att MIA håller på att utarbeta ett förslag till
framtida organisation för rötterverksamheten. Vi har dock inte fått någon information om vad
förslaget innebär.
Adoptionscentrum har under 2012 uppvaktat tre riksdagspartier (KD), (M) samt (S) i
adoptionsfrågor. Vi alla tre tillfällena har också frågan om extern finansiering av
rötterverksamheten lyfts.
I oktober 2012 var samtliga adoptionsorganisationer inbjudna till barn- och äldreminister
Maria Larsson. Även vid detta tillfälle togs den aktuella frågan upp.
Under hösten 2012 skickade lokalavdelningarna ett öppet brev i frågan till riksdagspolitikerna
i resp avdelning. Ett antal politiker har kontaktat oss därefter. En riksdagsledamot gjorde en
interpellation i Riksdagen i frågan.
Rötterfrågan aktualiserades igen vid förbundsstyrelsens marssammanträde 2013. Det
konstaterades då att en lösning externt kommer att dröja ytterligare ett tag även om MIA nu
skissar på ett förslag till framtida organisation för rötterverksamheten. Förbundsstyrelsen
beslutade därför att i avvaktan på framtida lösning, återinrätta en halvtidstjänst under ett år för
att handlägga rötterärenden.
------------------------------------
Adoptionscentrum i framtiden
Bakgrund
Förbundsmötet 2011 beslutade att uppdra åt förbundsstyrelsen att
-
-
Utgående från befintligt policydokument ”Vad är Adoptionscentrum” initiera och
driva en process, där vi tydliggör vår policy
Utveckla principer för hur vi i Adoptionscentrum förhåller oss till varandra
Att de utskickade dokumenten ”Adoptionscentrum i framtiden” och
”Omorganisationsförslag Avdelningsverksamheten inom Adoptionscentrum” samt
åsiktstorgets synpunkter beaktas i arbetet med att ta fram ett nytt förslag till
förbundskonferensen 2012
Utveckla ett i avdelningarna förankrat, konkret förslag till hur Adoptionscentrum skall
vara organiserat för redovisning på förbundsmötet 2013.
Sammanfattande förslag utveckling av AC medlemsorganisation
1 Inledning
Under förbundsmötet (FM) 2011 fick förbundsstyrelsen (FS) bland annat ett uppdrag att ta fram ett
förslag till hur AC medlemsorganisation skulle kunna utvecklas. Förslaget skulle vara förankrat i
lokalavdelningarna.
FS tillsatte en arbetsgrupp för att lösa uppgiften







Patrik Elisson (FS)
Jonas Friberg (FS)
Inger Brosved (FS)
Anna Magnusson (FS)
Jeanette Åsemar (FS)
Magnus Wiklund (Ordförande AC Östergötland)
Patrik Wallner (Kansliet)
Arbetsgruppen valde metod enligt följande.
Tillsammans med lokalavdelningarnas valda ombud:
1. Tydliggör den gemensamma utgångspunkten – ATT vi har ett problem och vilka
uttryck detta tar sig. (Gjordes under förbundskonferensen april 2012)
2. Definiera en gemensam problemdefinition – VARFÖR vi har ett problem. Detta bör vi
definiera i de tre dimensionerna VAD, HUR och ORGANISATION. (Gjordes under
förbundskonferensen april 2012)
3. Definiera en gemensam strategi och plan för HUR vi ska lösa problemen. (Gjordes
under förbundskonferensen september 2012)
Nyckeln var att bara hantera de aspekter som förbundsstyrelsen och lokalavdelningarnas valda
representanter, var överens om. De aspekter där någon inte höll med skulle läggas åt sidan.
2 Resultat
2.1 Gemensam problemdefinition
2.1.1 Vad är AC?
Otydligt och skiftande varumärke – förväntningar
Köper våra medlemmar i själva verket en tjänst? Förstår de att de är medlemmar? Vi är otydliga i vad
man kan förvänta sig av AC.
Organisationen ej relevant – ej intresserade just nu
Många upplever att AC inte är relevant för dem. Vi hjälper inte dem att lösa problem som de har.
Därmed blir man inte heller intresserad av att fortsätta/bli medlem.
Vår struktur är inte anpassad till de forum dagens människor använder för att påverka
Dagens medborgare blir mer och mer vana vid att använda andra forum för att göra sina röster hörda
än de forum och kanaler AC erbjuder.
Bristande möjlighet att påverka genom att vara med i AC
Man upplever inte att ett medlemskap i AC ger möjlighet att påverka utvecklingen i de frågor man är
engagerad i. Dels för att vi inte hanterar de frågor man är engagerad i, och dels för att vår
konstruktion inte medger att den enskilde medlemmen får särskilt stor möjlighet att påverka
skeenden utanför organisationen.
Vill inte ”köpa hela paketet”, vill påverka i en fråga
Många är engagerade i en enskild fråga. Är man medlem i AC måsta man köpa hela paketet.
2.1.2 Hur gör vi?
Hur vi pratar med befintliga medlemmar
Vi har dålig timing i presentation av våra budskap.
Vi kommunicerar med medlemmarna på sätt som inte är tillräckligt bra.
Vi brister i nyfikenhet gentemot våra medlemmar. Vi tenderar att ”tala om” hur det ”är”, snarare än
att fråga vad medlemmarna tycker och tänker.
Avgiftsystemets konstruktion
Avgifterna är inte anpassade till olika former av medlemskap.
Dålig timing med inbetalningskort
Negativa upplevelser av organisationen





okunskap
kompetens i vår organisation
resurser (telefon, besök)
orealistiska förväntningar – myndighets mentalitet
otydliga i relationen medlem/kund/sökande

bristande måluppfyllelse (ex RoR)
Vi är otydliga mot varandra inom AC



förtroendevalda – tjänstemän
”korridorsnack” – viktiga beslut och diskussioner sker i korridorerna snarare än i de
öppna mötesrummen.
bristande kommunikation förtroendevalda - tjänstemän
Bristande kommunikation inom förtroendeorganisationen
2.1.3 Yttre faktorer
Konkurrens från andra adoptionsorganisationer
Vi är utsatta för konkurrens. Potentiella medlemmar jämföra erbjudandena som de olika
adoptionsorganisationerna har.
Politiska beslut – nationellt och internationellt
Ålder, länder etc.
2.2 Resultat strategi och åtgärder
Under förbundskonferensen i september 2012 konkretiserades och beslutades att följande projekt
skulle startas.
1. Forum för adopterade, nationella resurspersoner för adopterade är Zandra Klavhed och
Carina Lövkvist. Ansvariga är Jenny Boija bennbom och Mari Karlstrand.
2. Föräldrar till sn-barn. Lokala kontaktpersoner, utbildningskampanj, hur hitta föräldrar?
Förslag att personal från kansliet ska delta i detta projekt. Ansvariga är Lona
Lemmouh och Eva Mohlén.
3. Regionala resurscentrum: öppen förskola, barn i skolan och annat. Hur bilda opinion
för pedagog i öppen förskola som har kunskap om adoptivbarn. Ansvariga är Anna
Mathiessen och Lena Lagerkvist.
4. ”Starbucks” konceptet med att skapa en weblösning där medlemmarna själva får tycka
till prövar, i ett första skede, Jonas Andersson för AC Stockholm söder.
2.3 Övrigt
Troligen finns det en mängd ytterligare åtgärder som skulle bidra till att utveckla AC
medlemsorganisation. Dessa är dock svåra att genomföra under den givna förutsättningen att alla
ska vara överens.
Dock anser projektgruppen att vi även kan konstatera att vi faktiskt är överens om att arbeta mer
som ett AC, i en gemensam struktur där avdelningarna är tydligare delaktiga i den gemensamma
utvecklingen.
Utöver det föreslår projektgruppen att avdelningarna uppmuntras ta initiativ till sammangående och
regionalisering.
-------------------------------
Utbildning
Bakgrund
Förbundsmötet 2011 konstaterade att utbildning är ett sätt att behålla och engagera medlemmar, att
få väl förberedda föräldrar och att sprida adoptionskunskap. Utbildningskatalogen behöver
uppdateras. Det behövs också en nykick för avdelningarna som har tappat uppdraget att hålla
föräldrautbildning.
Detta har hänt
Grundutbildning för förtroendevalda (AC1)
2011-06-13 Förbundsstyrelsen tillsatte en utbildningsgrupp med Mona Arfs som sammankallande.
Övriga ledamöter i gruppen var Kjell Gabrielsson, Kurt Arfs och Patrik Wallner.
Hösten 2011 genomförde utbildningsgruppen en grundutbildning i Stockholm där ett 60-tal
förtroendevalda från 16 lokalavdelningar deltog. Arbetsgruppen konstaterade att dessa
grundutbildningar bör genomföras regelbundet, men hållas regionalt hädanefter.
Våren 2012 Grundutbildning (AC1) genomfördes i Örebro.
Hösten 2012 Grundutbildning (AC1) genomfördes i Göteborg.
Våren 2013 Flera avdelningar har meddelat intresse att vara värd för nästa AC1.
Höstarna 2011 och 2012 sände utbildningsgruppen ut en enkät till avdelningarna för att göra en
kartläggning av alla utbildningar som avdelningarna genomfört under året. I enkäten frågades också
efter behov av hjälp med att arrangera andra typer av utbildningar för medlemmar och
professionella.
Kontaktpersoner
Under perioden har de nationella kontaktpersonerna fortsatt att arbeta. Nationella kontaktpersoner
har specifik kunskap inom olika områden såsom barn med i förväg kända särskilda behov, skolfrågor,
att adoptera som ensamstående.
Som ett led i att få väl förberedda föräldrar handlade 2012 års första kontaktpersonskonferens (för
både lokala och nationella) om ”äldre barn”. Två externa föreläsare med stor adoptionserfarenhet
var inbjudna, en som tidigare varit terapeut på Ericastiftelsen och en som arbetar som logoped.
------------------------------------
Tidsbegränsat mandattid för ledamöter i förbundsstyrelsen
Bakgrund
Förbundsmötet 2011 beslutade att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att lämna ett förslag till
stadgeändring i enlighet med beslut i motion 3 och 4 (tidsbegränsad mandattid för ledamöter i
förbundsstyrelsen) och att detta förslag ska behandlas före val av styrelseledamöter.
Detta har hänt
Förslag till stadgeändring har sänts ut och förslaget kommer, enligt förbundsmötets
föredragningslista, att behandlas före val av styrelseledamöter.
----------------------------------Under förbundsmötet kommer vi att arbeta i formen åsiktstorg. Det övergripande temat är
strategiska utvecklingsområden. Nedan följer en förteckning av de torg som kommer att finnas
samt en förteckning över medskickat material som ska ses som en hjälp till ombuden. Material i
förteckningen som är markerade med * är även beslutspunkter och kommer att behandlas under
punkt 13 i föredragningslistan.
Åsiktstorg - diskussioner
Torg
Medskickat material
1.
Förändringar i adoptionsvärlden
-
Adoptionscentrum - förändring
och utveckling eller…?
2.
Bistånd
-
Adoptionscentrum - förändring
och utveckling eller…?
3.
Föreningsutveckling
-
Adoptionscentrum - förändring
och utveckling eller…?
*Motion nr 4
*Motion nr 5
Sammanfattande förslag
utveckling av AC
medlemsorganisation (ingår i
utskicket till punkt 7 avseende
redovisning av åtgärder med
anledning av motioner och
uppdrag 2011)
-
4.
Adoptionsarbetet i Sverige
-
5
Opinionstorget
-
Adoptionscentrum - förändring
och utveckling eller…?
*Motion nr 6
Adoptionscentrum - förändring
och utveckling eller…?
*Intressepolitiskt program
*Barnrättspolicy
ADOPTIONSCENTRUM
Förbundsmötet 2013
Bakgrund inför åsiktstorgen
Kerstin Olsson
2013-04-10
Adoptionscentrum –
förändring och utveckling eller …?
Inledning
Adoptionscentrum har verkat i 45 år i mer än ett femtiotal länder. Vi har givit ny familj till
tiotusentals barn och förändrat synen på att bilda familj. Nu sjunker antalet adoptioner samtidigt
som möjligheterna till olika former av assisterad befruktning ökar. Samtidigt finns fortfarande många
barn som skulle behöva familj. Antalet medlemmar i Adoptionscentrum sjunker.
Vi står inför stora utmaningar och många frågor. Adoptionscentrum kommer att behöva utvecklas
och förändras. Åt vilket håll? Det här papperet är tänkt som en faktabakgrund till våra diskussioner
på förbundsmötet.
Adoptionernas antal minskar
Enligt uppgifter från en studie initierad av bl a International Council of Social Welfare adopterades år
2004 ca 45 000 barn internationellt varav 992 till Sverige vilket motsvarar drygt 2 %. År 2010 hade
antalet internationellt adopterade sjunkit till ca 29 000 i världen varav 655 till Sverige (fortfarande
drygt 2 %).
Minskningen har flera orsaker men enligt studien härrör 36 % av fallet från de dramatiskt färre
adoptioner från Kina, Ryssland och Sydkorea. Färre barn är aktuella för internationell adoption också
därför att fler får ny familj i sitt eget land. Det beror på att den ekonomiska utvecklingen varit positiv
både i Latinamerika och i Asien. Orsakerna står också att finna i att länderna själva aktivt börjat
arbeta för att barnen skall få familj i sitt eget land vilket är positivt.
Förändringarna har också medfört att färre riktigt små friska barn är aktuella för internationell
adoption och att alltfler av barnen är äldre och/eller med särskilda behov. Det innebär (vilket också
är positivt) att barn med särskilda behov som kanske tidigare aldrig skulle komma i fråga för
adoption, nu kan få en permanent familj.
Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att det fortfarande finns miljoner barn på institutioner runt
om i världen. Enligt vår bild har en betydande majoritet av barnen föräldrar som de skulle kunna
reintegreras med om rätt stöd fanns. Självfallet behöver en viss del av banhemsbarnen en ny familj.
Ett litet, men talande exempel på den tragiska situationen kommer från ett av Föräldralösa Barns
projekt i Indien. Projektets mål var att inom en region i Indien kartlägga oregistrerade barnhem i
syfte att göra dem kända för myndigheterna så att mål kunde sättas för verksamheten, men
framförallt för barnen. Projektet fann 160 oregistrerade barnhem med 9 743 barn som
myndigheterna inte kände till.
Behoven är fortfarande stora och det finns fortfarande barn som behöver familj.
Hög etik i adoptionsverksamheten
De internationella adoptionerna har alltid varit föremål för etiska diskussioner. Har inte
mottagarländerna från den rikare delen av världen ett från början ett givet övertag i hela processen i
förhållande till barnens ursprungsländer? Vad kan det betyda för etiken i verksamheten?
Det är naturligt att denna diskussion hela tiden förs då en adoption som inte genomförs på ett
rättssäkert sätt är ett rättsligt övergrepp på de inblandande och djupt omoraliskt. Därför är det så
viktigt att stärka det som kallas Child Protection vilket vi också gör via vår biståndsverksamhet.
Hur har AC förhållit sig till dessa diskussioner? Och hur kan vi säkra en process så att alla barn som
adopteras verkligen inte har någon anhörig som är beredd att ta hand om barnet och att adoptionen
genomförs rättssäkert och med hög etik?
I syfte att säkerställa rättssäkerheten i de internationella adoptionerna tillkom Haag-konventionen
om internationella adoptioner år 1993.
Det är viktigt att hela tiden förbättra adoptionsprocessen, framförallt för de enskilda barnens skull
som ska få ny familj. Det avgörande är om barnet är adopterbart. Det ska säkerställas i en utredning i
barnets ursprungsland av en myndighet som har den befogenheten enligt landets lagar. Detta är den
viktigaste länken i hela kedjan i de internationella adoptionerna. Om denna länk inte är säkrad
öppnas möjligheter för både barnhandel och annan brottslighet. Också för barnets del är denna del i
kedjan viktigaste. Det är förstås en tragedi om ett barn adopteras till ett annat land om det finns
anhöriga som har möjlighet att ta hand om barnet.
AC har varit tillskyndare till att Haag-konventionen tillkommit samt varit med och utarbetat den
praktiska handbok som tillkommit i anslutning till konventionen. Etikdiskussionerna är också helt
centrala i de forum där AC är aktivt, i Nordic Adoption Council, i Euradopt, och i de olika
internationella nätverk vi är aktiva.
Av vilken anledning ska mottagarlandet välja att arbeta med just Adoptionscentrum?
Alltfler barnlösa kan få medicinsk hjälp och utvecklingen när det gäller surrogatmödraskap går
snabbt. Ändå är situationen den att det finns fler familjer som vill adoptera barn än barn som är
aktuella för adoption. Adoptionscentrum möter därför andra länder och organisationer hela tiden i
de länder vi verkar. Ursprungsländerna kan med andra ord välja eller välja bort Adoptionscentrum
eller andra möjliga samarbetspartners.
Vår hållning är att redovisa våra utgångspunkter för hur vi arbetar och här kan vi hålla fram
medlemsorganisationens fördelar.
Första centrala frågan är förstås om landet i fråga har behov av våra föräldrar. Om det är så kan
Adoptionscentrum erbjuda lång erfarenhet och långsiktighet. Ursprungsländerna får kontinuerliga
möjligheter att komma till Sverige och se hur barnen har det, inte bara genom skriftlig
återrapportering som dock är helt central. Vi utbildar och kapacitetsutvecklar personal på plats som
arbetar med barnen tillsammans med våra partners. Vi har blick för alla barn, inte bara de barn som
skall adopteras, via våra projekt i Föräldralösa Barns regi.
Viktigast är att ha väl förberedda föräldrar. Det är inte minst viktigt då många av de barn som är
aktuella för adoption är barn med i förväg kända särskilda behov. Här behövs mer insatser för att
förbereda föräldrarna. Det går tyvärr lång tid mellan den kommunala utbildningen och tiden för att
resa och hämta sitt barn. För AC är det viktigt att hålla uppe kvaliteten i förberedelserna för att
kunna vidmakthålla kontakter i utlandet.
Hur ser utvecklingen i Sverige ut?
Barnafödandet har skjutits fram i Sverige vilket betyder att många kvinnor är i
trettioårsåldern när första barnets föds. För dem som har svårigheter att få biologiska
barn står idag en rad medicinska metoder till buds och fler diskuteras.
Eftersom barnafödandet skjuts upp betyder det att övervägandet att adoptera kanske dyker
upp då 42-årsgränsen närmar sig. Få kommuner startar nu utredning för syskonmedgivande
om man passerat 42 år.
Minskningen av antalet adoptioner innebär att väntetiden generellt för att adoptera
ökat. Det är en stor nackdel för alla som längtar efter ett barn men som närmar sig 40årsåldern.
Det kan också krävas en extra tid för reflektion då många inte känner sig beredda att
adoptera ett barn med i förväg kända särskilda behov då det numera är nästan omöjligt att
adoptera, små friska barn.
Adoptionscentrums andel av de svenska adoptionerna
Adoptionscentrum har fått en märkbar konkurrens från de andra adoptionsorganisationerna.
Som diagrammen visar har AC:s andel av de svenska adoptionerna pendlat kring 65 % men med en
svag nedåtgående tendens. 2012 hade vi 58 % av de svenska adoptionerna.
1200
Adoptioner till Sverige och AC 2004-2012
1000
800
600
Sverige totalt
AC totalt
400
200
0
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Sverige totalt
992
941
765
681
610
750
655
538
466
AC totalt
647
612
532
465
381
453
391
338
272
AC:s andel av adoptioner till Sverige
80
70
70
65
65
68
62
60
60
63
58
60
50
40
AC:s andel %
30
20
10
0
AC:s andel %
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
65
65
70
68
62
60
60
63
58
Det är viktigt att lyhört utveckla verksamheten så att vi uppfattas som en pålitlig och
attraktiv organisation att välja inför adoptionen.
Adopterad och adoptivfamiljerna i Sverige
Adoptivfamiljerna och de adopterade söker vid olika tidpunkter kunskap, tips och information om
olika aspekter på adoption. Det kan gälla frågeställningar som dyker upp i förskolan, i skolan, på
hälsoområdet, psykosociala frågor eller frågor om rötter. I Adoptionscentrums intressepolitiska
program som vi antog vid förra förbundsmötet finns våra krav sammanställda och dokumentet hålls
levande för nya behov.
En av de viktigaste punkterna i det programmet är att det tillskapas resurscentra för adoptivbarn och
deras familjer. Tanken är att samla expertis och kunnande under samma tak för att kunna ge god
hjälp när behov uppstår. Det är också viktigt att samhället tar ett ekonomiskt ansvar för adopterades
möjlighet att söka sitt ursprung. Många har inte ekonomiska resurser att genomföra ett sökande och
adoptionsorganisationernas resurser räcker inte heller till för en permanent lösning.
Biståndet efter Världens Barn-galan
Adoptionscentrums bistånd har succesivt ökat och vi är idag en respekterad
biståndsorganisation. Deltagandet i Världens Barn kampanjen under hösten 2012 bidrog till det
och dessutom har många uttryckt beundran över hur många människor vi lyckades mobilisera i
insamlingsarbetet. I arbetet med insamlingen till Världens Barn ökade också kunskapen om vårt
bistånd bland våra medlemmar och vi gavs även utrymme i media. Totalt samlade Föräldralösa Barns
frivilliga in drygt 203 000 kr under kampanjen vilket kraftigt översteg målet. Genom vårt deltagande i
insamlingen kan vi nu få chans att utöka vår biståndsverksamhet betydligt. Vid förbundsmötet 2011
antogs en förnyad biståndspolicy där det finns tydliga målformuleringar för biståndet. Att
förebygga att barn överges och där arbetar vi med stöd till framförallt ensamma mödrar som har
en svag och utsatt ställning. Vårt andra mål är ett rättssäkert omhändertagande av övergivna
barn och där handlar det framförallt om myndigheternas agerande för att utreda och säkerställa
identiteter på barn som övergivits. Vi vill också verka för att förbättra för barn och ungdomar
som växer upp på barnhem.
En barnrättspolicy för oss tas nu fram.
Världens Barn-kampanjen har väckt intresse och engagemang för biståndsinsamlingen.
Målet är att öka aktiviteterna kring biståndet och insamlingsarbetet till Föräldralösa Barn.
Slutsatser – utmaningar
Utmaning 1: Satsa på utlandsarbetet
Adoptionerna minskar samtidigt som vi vet att många barn behöver familj. Läget för
adoptionerna kan förändras snabbt från land till land. För att kunna vara en bra och
långsiktig samarbetspartner behöver Adoptionscentrum värna och utveckla kvaliteten i sitt
utlandsarbete. Det är också viktigt att ha resurser att kunna satsa i nya länder.
Utmaning 2: Bättre förberedda föräldrar
En stor fördel för Sverige och Adoptionscentrum har alltid varit att familjerna varit väl
förberedda. Det banar väg för fortsatt samarbete med våra kontakter. En utmaning är att se
om vi kan ge föräldrarna ännu bättre påbyggnad av kunskap och insikter innan
adoptionsresan.
Utmaning 3: Öka information till presumtiva adoptivföräldrar
Det uppskjutna barnafödandet riskerar leda till att många par kommer fram till sitt
adoptionsbeslut i väl sent skede. Det pågår arbete med att ta fram en ny skriftlig
information till alla som söker hjälp för barnlöshet. Vi behöver fler idéer för att komma i
kontakt med presumtiva adoptivföräldrar i ett tidigare skede.
Utmaning 4: Göra Adoptionscentrum attraktivt för adoptivföräldrarna
Adoptionscentrum behöver hela tiden se över och utveckla sitt arbetssätt för att de blivande
föräldrarna skall välja oss när de vill adoptera barn.
Utmaning 5: Resurscentra och medel för att söka rötter
Frågorna om resurscentra för adopterade och finansiering av att kunna leta rötter måste få
en lösning.
Utmaning 6: Öka insamlingen till biståndet
Biståndsarbetet har fortfarande en ganska undanskymd plats i Adoptionscentrums arbete.
Hur kan vi se till att dra nytta av vårt engagemang i världens barn?
Valberedningens förslag till Förbundsstyrelse och revisorer 20132015
samt personbeskrivningar
Namn
Nuvarande befattning
Föreslagen befattning
Jonas Friberg
Ledamot
vice ordförande
Ordförande
X
Kerstin Olsson
Ledamot
Ledamot
X
Patrik Elisson
Ledamot
Ledamot
X
Kjell Gabrielsson
Ledamot
Ledamot
X
Anna Magnusson
Ledamot
Ledamot
X
Inger Brosved
Ledamot
Ledamot
X
Susanna Dellans
Ledamot (Nyval)
X
Mai Kim Camder
Ledamot (Nyval)
X
Njördur Viborg
Ledamot (Nyval)
X
Åsa Coenraads
Ledamot (Nyval)
X
Kurt Arfs
Ledamot (Nyval)
X
Vakant
Suppleant
Vakant
Suppleant
Vakant
Suppleant
Revisorer
Nuvarande befattning
Föreslagen befattning
Förslag från
valberedning eller
nominerad av
avdelning
Förslag från
valberedning eller
nominerad av
avdelning
Birgitta Bjelkberg
Auktoriserad revisor PwC
Auktoriserad revisor PwC
Maria Brunn
Lekmanna revisor
Lekmanna revisor
Lena Svensson
Revisorsuppleant PwC
Revisorsuppleant PwC
Mikael Alm
Lekmannarevisorsuppleant
Lekmannarevisorsuppleant
För valberedningen 20130402
Bitte Thorin Godlund
Ingela Rahm
Magnus Wiklund
Annelie Jörnvik Karlsson
X
X
ADOPTIONSCENTRUM
Förbundsmötet 2013
Personbeskrivningar avseende föreslagna ledamöter till förbundsstyrelsen 2013 samt den
auktoriserade revisorn.
Jonas Friberg
Bakgrund
45-årig adoptivpappa till Nicholas och Ellinor, födda i Sydafrika. Gift med Helene. Våra barn och
därmed vår familj och de aktiviteter som familjen präglas av är förstås mitt fokus. Just nu handlar det
om bandy och parkour för sonen och dans, kör och karate för dottern. Jag tillbringar mycket tid i
anslutning till olika arenor och aktivitetsområden där jag får tid för egen utveckling i form av läsning
och samtal med andra föräldrar. En och annan fika blir det också.
Jag är en person med bakgrund såväl i föreningsverksamhet som i företag och samhälle. Jag vill
ständigt lära och utvecklas. Jag brinner för att utveckla såväl människor som organisationer och
samhället omkring mig. Utbildningsmässigt är jag i grunden ekonomie magister i företagsekonomi
med inriktning mot Logistik och organisation. Denna grund har jag kompletterat med diverse
utbildningar från MiL, KTH och IFL.
Jag har en utpräglat resultatorienterad läggning och trivs som bäst när vi kan skapa goda resultat i en
miljö där alla kommer till tals och där vi ifrågasätter vad och hur vi gör saker. Det senare inte för att
det varit fel som vi gjort tidigare utan för att ständigt utvecklas och bli bättre. Jag tycker om när det
är högt tempo och har lätt att fatta beslut. Jag vill ha en öppenhet och transparens i såväl beslut som
vägen dit. Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat i organisationer som är stadda i stark
förändring, där kravet varit att samtidigt klara av att gasa och bromsa. Förändringar som kräver att
man utvecklar och tar nya okända steg samtidigt som den ekonomiska situationen krävt minskade
resurser. Jag har nyss avslutat en lång period i Apoteket AB där jag verkat på alla nivåer i företaget
före, under och efter omregleringen. Jag är van röra mig i olika grupperingar och i olika kulturer.
Intressefrågor /prioriterade frågor nästa mandatperiod
Adoptionscentrum har en fantastisk vision och viktiga verksamhetsområden. Jag är engagerad i
många delar av vår verksamhet. Jag har varit ledamot och vice ordförande i lokalavdelning Stockholm
Söder sedan vi fick vårt första barn. Jag har haft förmånen att få komma nära biståndsverksamheten
och vår utlandsverksamhet i projekt och besök. De tre senaste mandatperioderna har jag varit vice
ordförande i Förbundsstyrelsen. Jag har med egna ögon sett vårt bistånd på plats i Indien och
Sydafrika och jag har också fått se hur vi praktiskt arbetar med våra utlandskontakter inom
adoptionsförmedling och barnrätt. Jag är djupt imponerad av den kunskap och de kontakter som vi
har och inser hur viktigt det är att vi vårdar och fördjupar vårt nätverk.
Adoptionsvärlden och därmed Adoptionscentrum står inför fortsatt stora förändringar och jag vill
vara med och se till att vi:
har en väl fungerande adoptionsförmedling där vi hjälper barn att få väl förberedda familjer,
hittar nya samarbeten med nya utlandskontakter för bistånd och förmedling, tittar om vi kan
samarbeta mellan adoptionsorganisationerna och utöka samarbetet inom vårt förbund
fortsätter utveckla vårt bistånd och internationella utvecklingssamarbete
fortsätter utveckla vår medlemsverksamhet för att möjliggöra utbyte och utveckling
fortsätter utveckla och driva påverkan i samhället för adoptioner, adopterade och adoptivfamiljer
förbättrar och utvecklar vår kommunikation och når ut med vår berättelse.
Jag har stort personligt intresse och erfarenhet av ledning och styrning och vill fortsätta och
intensifiera arbetet med vår styrning så att vi både blir starkare i det vi gör och får kraft till att ta nya
steg. Jag vill bidra till en struktur och ett klimat som involverar och bidrar till att alla kommer till tals
utan att för den skull tappa målinriktning och att saker faktiskt genomförs.
Kerstin Olsson
Bakgrund
Kerstin Olsson
59 år, bosatt i Solna, två döttrar från Colombia 23 och 27 år. Jag har varit aktiv inom AC sedan slutet
av 1980-talet, som ordförande i Stockholm Söder och ledamot i förbundsstyrelsen, nu i andra
omgången. Var med och startade insamlingsstiftelsen Föräldralösa Barn och har varit engagerad i
biståndsfrågorna under lång tid och jobbade bl a aktivt inför vår första internationella konferens om
institutionsbarn. Jag har också rest för AC i bl a Ryssland, Indien, Sydafrika och Zambia.
Avslutade journalistutbildning 1976 och har jobbat med information och kommunikation på olika
sätt. I regeringskansliet i över 10 år på olika departement som pressekreterare, bl a över 4 år på UD.
Varit egen företagare inom kommunikation och media. Under tiden då jag tog egna uppdrag
anlitades jag vid tre konferenser i Sydafrika, Zambia och Angola inför de första fria valen i Sydafrika.
Idag är jag anställd som presschef på TCO sedan 2007. Jag har också suttit i Svenska Unicefs styrelse i
sex år.
Intressefrågor
Det viktigaste för mig är att de barn som behöver föräldrar kan få det. Och att de som ska adoptera
genom AC ska känna att vi både arbetar professionellt, långsiktigt och med hjärtat. Vårt
biståndsarbete kan utvecklas mer, framförallt efter våra aktiviteter i insamlingen för Världens Barn.
Vår organisation behöver förnyas när omvärlden förändras. Det är också viktigt jobba hårdare
gentemot beslutsfattarna, t ex när det gäller rötterfrågan, men också frågan om resurscentra för
adoptivbarnen.
Patrik Elisson
Bakgrund
Jag bor i Halländska Simlångsdalen med hustru och två barn. Jobbar strategiskt och operativt i
Försvarsmaktens centrala ledning med frågor som rör utveckling av myndighetens
personalförsörjning.
Intressefrågor
AC står inför ett antal utmaningar. Min kandidatur till AC Förbundsstyrelse grundar sig i att jag kan
hjälpa till att vända de negativa aspekterna av dessa utmaningar till möjligheter. Enligt min
uppfattning bör vi som är AC bland annat:

Bli överens om vad AC är och står för. Enligt min uppfattning är AC en barnrättsorganisation,
som bland annat hjälper barn att få familj. Detta måste vara tydligt i allt vi gör. Det är det
enligt min uppfattning inte i dag. Följaktligen bör vi konkretisera innebörden av att vara en
barnrättsorganisation och ur detta utveckla ett tydligt budskap – ”det här står vi för” – som vi
alla känner är sant och närvarande i vardagen.
 Samla oss runt organisationens kärnvärden och lägga småsaker åt sidan.
 Utveckla medlemsorganisationen – bryta den nedåtgående trenden genom att vara ett
enkelt sätt för varje medlem att göra sin röst hörd och få utlopp för sitt sociala engagemang.
 Utveckla den ”affärsmässiga” delen av AC så att vårt kostnadsläge på sikt motsvarar de
intäkter vi kan förvänta oss. Det kan vi göra genom att både jobba med kostnadssidan, men
också genom att utveckla upplevd nytta för ”kunden” och därigenom möjliggöra ökade
intäkter.
Jag tror att vi under de närmaste fem åren har AC:s hela framtid i våra händer. Och det finns ingen
annan än vi, tillsammans, som väljer och skapar framtiden för AC.
Kjell Gabrielsson
Bakgrund
Lärare sedan 20 år tillbaka, har två barn från Columbia födda 1991 och 1994. Medlem i
Adoptionscentrum sedan 1990, varit aktiv sedan 1991. Allmänt sportintresserad. Invald i
förbundsstyrelsen 2009. Är med i utbildningsgruppen.
Intressefrågor
Det är viktigt med bra utbildade styrelsefunktionärer och att blivande föräldrar har en bra utbildning.
Anna Magnusson
Bakgrund
41 år och gift sedan länge med Martin. Vi har 3 barn tack vare adoption. Våra barn Amanda - 99,
Alexandra - 02 och Max - 06 är födda i Hanoi – Vietnam. Jag är hemmamamma och tycker det är
roligt och härligt att ha mycket tid att engagera mig i Adoptionscentrum, barnens skola,
fritidsaktiviteter mm. Medlem i Adoptionscentrum sedan 1998, aktiv i AC Göteborgs lokalavdelning
2000 – 2008 med bland annat temadagar och föräldrautbildning, hämta barn kurser mm.2009 blev
jag invald i förbundsstyrelsen
Intressefrågor
Organisation, medlemsfrågor och kommunikation är mina intressefrågor. Jag vill att
Adoptionscentrum ska vara den största och bästa adoptionsorganisationen före, under och efter
adoptionen. Barnperspektivet och barnens bästa ska fortsätta vara det som är viktigast. Om vi lyckas
med det och även synliggör det för våra medlemmar så tror jag att de stannar kvar. För att nå dit så
måste vi alla hjälpas åt.
Inger Brosved
Bakgrund
Mamma till två härliga ungar från Sydafrika, Louise född 2001 och Lukas född 2003. Gift med Magnus
som tillsammans med barnen helhjärtat stöttar mitt engagemang i Adoptionscentrum både lokalt i
Halland och i Förbundsstyrelsen. I mitt jobb som deltagaransvarig på KLARA i Varberg gör jag
utredningar kring arbetsförmåga, förutsättningar för arbetsförmåga. Jag jobbar mycket med att
motivera långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna att våga satsa för att komma tillbaka till
arbetslivet och ett arbete på den nivå som de just nu befinner sig på. Här kommer min
arbetslivsbakgrund som sjuksköterska och tjänsteman på Försäkringskassan väl till pass, den ena
arbetsdagen är aldrig den andra lik.
Intressefrågor
I Adoptionscentrums förbundsstyrelse ser jag möjligheten att skapa möjligheter för barn att få familj
i Sverige. Samtidigt är det en utmaning att ge Adoptionscentrum bästa möjliga förutsättningar i den
värld vi lever i idag och hur vi måste anpassa oss till ”marknaden”. Att hålla biståndet levande, ha en
bra förmedling och framför allt en medlemsorganisation attraktiv och intressant för våra
medlemmar.
Susanna Dellans
Bakgrund
43 år, har en son född i Ryssland 1995 och en dotter född i Solna 2000. Är rysk-svensk tolk som
senare i livet har utbildat mig till sociolog. Har arbetat för Adoptionscentrum sedan 1996 i olika
roller, först som utlandsrepresentant i Moskva 1996-1998, sedan som landsekreterare på kansliet i
Stockholm 2001-2002, som vikarierande adoptionskonsulent 2005 och som handläggare av
biståndsprojekt 2006-2007. Efter det har jag arbetat med utvecklingssamarbete i Ryssland, Ukraina
och Centralasien innan jag till slut hamnade på Socialstyrelsen, där jag idag arbetar som utredare.
Adoptionsfrågorna ligger mig varmt och nära om hjärtat och på något sätt verkar jag hela tiden
komma tillbaka till Adoptionscentrum.
Intressefrågor
Barns behov av och rätt till egna och väl förberedda vuxna. Föräldrautbildning. Jag skulle önska att
Adoptionscentrum kan utvecklas till en organisation som ännu tydligare tar ställning för alla barn
som saknar föräldrar inte bara i de länder som svenska familjer idag adopterar ifrån, men också i
Sverige.
Mai Kim Camder
Bakgrund
Medlem i AC sen 2005, aktiv i AC Göteborg sen 2008 senast som ordförande. Grundutbildning som
Civilekonom, utbildad i USA. Arbetsbakgrund med vitt skilda yrken från ekonomichef till Art
Director/Copy Writer och senaste 10 åren som biträdande föreståndare på ett behandlingshem för
ungdomar. Är i processen att starta en internationell förskola i Göteborg.
Jag och min man har en dotter född i Guangxi, Kina och en son född i Sydkorea (födda 2004 & 2008).
Intressefrågor
Hur möter förskola och skolan våra barn. Stöd till adoptivföräldrar såväl i förberedelser som när man
kommit hem. Opinionsbildning och givetvis kommunikation.
Njördur Viborg
Bakgrund
Har adopterat två barn, vana av styrelsearbete från olika håll. Professionellt är jag utbildad psykolog
och psykoterapeut och har arbetat som barnpsykolog i många år även om jag idag arbetar med
arbetspsykologi.
Intressefrågor
Frågor som jag vill driva är höjt adoptionsbidrag, rätt för adopterade att åtnjutna samma rättigheter
vad gäller sjukförsäkringar som andra barn i Sverige. Stora försäkringsdrakar erbjuder knappast
adopterade barn samma rättigheter som andra barn även om något enstaka bolag gör det. Det är
inte rättssäkert. Vidare vill jag driva frågor kring att adopterade och adoptanter ska få åtnjutna
speciella rättigheter (inte bara samma som andra) vad gäller både föräldraförsäkringssystemet men
också vad gäller barnhälsovård. T.es. anser jag att föräldradagarna bör vara längre för föräldrar som
adopterar. Vidare ska båda föräldrarna få vara hemma samtidigt under relativt lång tid även om de
skulle råka adoptera bara ett barn år gången. Detta anser jag vara av betydelse för
anknytningsprocessen. Vidare anser jag att kommunerna ska ha skyldighet att arrangera öppna
förskolor för just adopterade barn och att personalen ska vara speciellt kunnig och utbildad i sådana
frågor. Till sist vill jag AC tydligare driver frågor kring att medgivandeutredningar görs på ett likartat
sätt i kommunerna.
Åsa Coenraads
Bakgrund
Jag är 35 år gammal, född på SriLanka och uppväxt i Västerås där jag efter studier och arbete återigen
bor. Jag kom hit som en två veckors bebis, adopterad av en ensamstående mamma. Mamma var med
och startade EAF en gång i tiden och det var mycket adoptivbarn och adoptivföräldrar runt oss de
första åren. Fram tills jag var fyra var jag övertygad som att barn kommer från Arlanda, det var ju dit
alla åkte för att hämta sina bebisar. Jag tjatade mig till en lillebror som kommer från Indien och sista
tillskottet till familjen kom först flera år senare när vi adopterade en pappa från Holland. Vi brukar
kalla oss familjen multikulti.
Jag har varit engagerad i olika styrelser och föreningar så länge jag kan minnas och vikten av att få
påverka har alltid varit större än idrotten eller skolföreningen jag varit med i för tillfället. Jag blev
politiskt aktiv 1994 inför EG omröstningen, en värld utan murarna och hinder lockade mig.
Sedan valet 2010 är jag riksdagsledamot för Moderaterna och sitter i Miljö- och Jordbruksutskottet.
Jag har turen att få jobba med jordbruks- och jaktrelaterade frågor i riksdagsarbetet och
miljöfrågorna för Moderaterna, tre saker som jag verkligen brinner för.
Kurt Arfs
Bakgrund
65 år, utbildad civilekonom som även har studerat psykologi.Driver eget företag som
managementkonsult. Har sedan många år en gedigen erfarenhet av Adoptionscentrum genom aktivt
lokalavdelningsarbete och deltagande i arbetet med förbundets utbildningar. Kurt och hans fru Mona
har varit medlemmar i AC sedan 1983 och dehar tre barn, från Korea, som idag är 21, 24 och 27 år.
Intressefrågor
Kurts intressefrågor är bl.a. utbildning och kunskapsspridning,
föreningsutveckling/verksamhetsstyrning och ekonomifrågor.