Transcript pres - Swami

Ladok3
Ladok-Swami
Luleå tekniska universitet
Den 12 april 2011
Matz-Ola Cajdert
Vad är Ladok3?
Ladok3 är namnet på hela det
flerårsprojekt som ska utveckla nästa
generation av studieadministrativt
systemstöd för universitet och högskolor i
Sverige,
som alltså ska ersätta det Ladoksystem
som idag är i drift, med de förändringar i
åtagandet som följer av beställarens och
projektägarens beslut.
Målen med Ladok3
» Användarna i fokus
– Självadministration
– Användarvänligt (modernt, enkelt och hjälpsamt)
» Effektiv informationsdelning
– Mobila studenter, nationellt och internationellt
» Ständigt tillgängligt
» Tillförlitlig information
» Kostnadseffektivt
– Kostnadseffektiv drift och förvaltning av Ladok
– Lokalt rationalisera totala systemkostnader
» Framtidsäkring
– Flexibel och hållbar lösning
– Standardiserad integration med närliggande system
Projektorganisation
Styrgrupp
Projektledare
Wilhelm Arndt
Bitr. Projektledare
Administratör/
kvalitetsansvarig
Resurssamordnare
Kommunikatör
Pågående delprojekt/aktiviteter
Referensgrupp
”expertgrupp”
Övergripande aktivitet:
Strategiska frågor
Catherine Zetterqvist
Verksamhetsdelprojekt
Tf Karl Solnestam
Övergripande
kravspecifikation
Carolina Andersson
Lösningsdelprojekt
Reijo Soréus
EJ PÅBÖRJAT:
Förustättning för migrering
samt Migreringsplan
Utvärdering av alternativa
systemstöd
Jan Rundström
Referensgrupp
Övergripande
lösningsförslag
Jan Rundström
Lösningsarkitekt
Referensgrupp
Avslutade delprojekt
Studieadmin. proc.
Matz-Ola Cajdert
Proc. planera
fastställa
utb.utbud
Lena Östling
Begreppsmodell
Tor Fridell
Verksamhetsarkitektur
Carolina Andersson
Omvärldsanalys och
verksamhetsregler
Tor Fridell
Lokala teknikmiljöer
Jenny Svensson
Kartläggning alternativa
systemstöd
Peter Citron
Kartläggning ickefunktionella krav
Daniel Lind
Styrgrupp
»
»
»
»
»
»
»
»
»
Lars-Olof Nilsson, fd universitetsdirektör, Linnéuniversitetet (ordförande)
Kjell Gunnarsson, förvaltningschef, Malmö högskola
Tarmo Haavisto, sektionschef, Lunds universitet
Lisbet Kristiansson, avdelningschef, Högskolan i Borås
Joakim Nejdeby, IT-direktör, Linköpings universitet
Mia Lindegren, avdelningschef, Uppsala universitet
Carl Nettelblad, doktorand, Uppsala universitet, SFS-representant
Jan-Martin Löwendahl, research director, Gartner Inc.
Kuno Öhrman, direktör, Hanken Svenska handelshögskolan i Helsingfors
2010-09-29
5
Ladok3 – Nuläge
BP
1
BP
2.1
BP
2.2
BP
2.3
BP
3
Förbereda
2010-2011
BP
4
BP
5
BP
6
BP
5
BP
6
BP
7
Genomföra
2011-2014
BP
8
Avveckla
2014
2010-09-29
6
Arbetsplan fram till BP3
2011
BP
2.2
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
BP
2.3
Sem
Jun
Jul
BP
3
Aug
Sep
Okt
Verksamhetsdelprojekt
Verksamhetsa
rkitektur
Övergripande kravspecifikation
Förutsättningar migrering
Lösningsdelprojekt
Migreringsplan
Strategiska frågor
Lö s
nin
förs gslag
Icke-funkt. krav
Alternativa lösningar Beslut
Övergripande lösningsförslag
Utvärdera alternativ
Arbetsmetod
1. Verksamhetsarkitektur
– Styrande principer – IT-stöd baserat på information
– Övergripande modeller av verksamhetens information
och processer
– Indikationer på omfattning av ett nytt IT-stöd
2. Övergripande krav
– Detaljering av informationsmodeller som ger bättre
indikationer på lämplig omfattning
– Detaljering av processer i ett börläge – ger krav på
funktioner att tillfredställa
Arbetsmetod forts.
3. Strategiska frågor
– Vilka processer vi tar med inom övergripande krav
beror på några strategiska frågor som måste besvaras.
– Typexempel är frågan om huruvida projektet ska
inkludera utbildningsdatabaser
4. Lösningsförslag
– De övergripande kraven (processbeskrivningar och
informationsmodeller) lämnas över till
lösningsdelprojektet som svarar upp med ett
övergripande lösningsförslag
Arbetsmetod forts.
5. Migreringsplan
– Hur, när och i vilken ordning implementeras den nya
lösningen?
– Styrs av:
• Lösningsförslaget
• Vad är tekniskt möjligt
• Behov i verksamheten
Idé om plan efter BP3 - genomförandefas
BP3
Inplanerade delprojekt
Övergripande
kravspecifikation
Migreringsplan
Ex. ”Bygga”/sammanfoga
Lösningsarkitektur
Detaljerad kravbild för
del/modul
Utveckling
Övergripande
lösningsförslag
Val av tjänsteleverantör
Test
Leverans1
Ex. Upphandling av standardsystem
Framtagande av detaljerad kravbild
Upphandlingsunderlag
Upphandling och
selektering
Köp &
anpassning
2010-09-29
11
Övergripande krav: Mål med projektet
» Projektet ska leverera:
– Bör-lägen av viktiga verksamhetsprocesser där förändringar mot
dagens är-lägesprocesser är belysta
– Beskrivning av krav och regler inom processerna
– Kartläggning och beskrivning av processer som har beroenden till den
centrala informationen
– Informationsmodeller för att beskriva den information som hanteras i
processerna
– Förtydligade indikationer på vilken information som lämpligen utgör en
kärna i en framtida IT-lösning.
Övergripande krav
» Processer från VA utvecklas vidare:
» Väsentliga processer
– Alla underliggande processer och informationsmodeller specificeras och
detaljeras.
– Processerna specificeras så att lösningsprojektet kan föreslå en lämplig ITarkitektur och kan göra en bedömning av lämplighet av externa system samt
kostnader vid en egen utveckling.
» Processer som måste detaljeras av beroendeskäl
– Processerna bryts ned en underliggande nivå.
– Gränssnitten mellan den information som skapas i de väsentliga processerna
och information i dessa processer identifieras.
» Processer som ej behöver detaljeras vidare
– Informationsgränssnitt mot information i de väsentliga processerna
specificeras.
Processer – vad är det?
» Aktiviteter som genomförs i en viss ordning
för att nå ett visst resultat
» Utgör underlag till framtida IT-stöd
1.
2.
3.
4.
Starthändelser
Resultat och kund
Processlöp
En process i
processlöp
5. Stödprocesser
6. Styrprocesser
Exempel: Processen hantera studiedeltagande
» En av de väsentliga processerna
» En (1) huvudprocess utgjord av 15 delprocesser
» Huvudprocessen beskrivs med en processkarta som visar
flöde och beroende mellan aktiviteter
» Varje delprocess beskrivs i en processbeskrivning
– Beskrivs bl.a. m a p skillnad mot idag, kritiska framgångsfaktorer, roller,
icke-funktionella och funktionella krav, processmål, mått för att mäta
och resultat.
» Informationsmodeller som visar beroenden av information i
processen
» Utredningsfrågor – ställningstaganden – som krävs för
processutvecklingen
PROCESS
Nummer: Process 35
Namn: Förstagångs‐
registrera på
kurstillfälle
Del av process 4
8 = Hantera Studiedeltagande
Starthändelse 5
Student antagen
Roller
Kursen börjar
Student, Antagningshandläggare
Resulterar i 6
Student registrerad på kurstillfälle
Version: Beskrivning 7
Mottagare: Studieregistret, hantera ekonomi, kontohanteringssystem, CSN, studentkår eller motsv.
Syfte: Korrekt dokumentation av students deltagande i utbildning
Processmål 8
Beskrivning: Studenten meddelar sin avsikt att påbörja och delta i ett visst kurstillfälle under en viss tidsperiod. Registreringen gäller till dess att tidsperioden är slut eller studenten meddelar avbrott. Registreringen är underlag för tilldelning av resurser från staten till lärosätet och för studentens rätt till studiemedel.
100 % självregistrering
Forts.
Övriga icke‐
funktionella krav13
Forts.
ANV‐07‐07 Påminnelse till student
TIL‐01 Högre tillgänglighet vid kursstart (terminsstart)
INT‐15 Självservice ska främjas
INT‐08‐01 Lärosätesnivå (tillgängliggöra data till annan verksamhet)
Funktionella krav16
SAK‐01‐02 En identitet
STUDE‐001 Registrering och avbrott – egenrapportering
STUDE‐035 Påminnelse till student
FUNKT‐074 Se registreringslogg
FUNKT‐184 Webbregistrering
INTEG‐027 Registreringsuppgifter till lärplattform
INTEG‐026 Registreringsuppgifter till CSN
FUNKT‐100 Pappersverifikat
100 % registrerade inom registreringsperiod
FUNKT‐132 Digital arkivering av registreringsverifikat
Mått 9
Student kan få intyg på sitt deltagande
Andel av studenterna som registrerat sig själva
STUDE‐004 Självservice – intyg
Frekvens 10
Andel som registrerat sig inom registreringsperioden
Högst frekvens vid termins‐ och kursstart, men sker fortlöpande.
Kritiska Framgångs‐
faktorer11
FUNKT‐044 Historik och förändring 2
Korrekt genomförd antagning
TILLFÖ‐025 Historik och förändring 3
Fungerande studentkonto
TILLFÖ‐007 Inläggningsdatum för alla uppgifter
Korrekt information till studenten
FUNKT‐005 Ladoks kärna
Fungerande villkorshantering (studieavgift, behörighetsvillkor)
Tillgång till aktuell registreringsstatus (registrerad, reservlista) för såväl lärare som student och andra
Verksamhets‐
regler12
TILLFÖ‐011 Historik och förändring 1
Definierad processägare
Registrering ska ske inom fastställd registreringsperiod
Uppfyllt villkor (betalt avgift, behörig)
Kontroll att studieavgift betald
Kontroll att student behörig
2010-09-29
FUNKT‐115 Självservice
Processägare14
Beskriven av
Hela projektgruppen Övergripande kravspecifikation
Datum15
2011‐02‐16
Förändringar mot Endast (i princip) webbregistrering
nuvarande Det skall vara möjligt att byta kurstillfälle och bevara historik om vad system
som förändrats och när, samtidigt som man ser aktuell status
2010-09-29
18
Utredningsfrågor
» Exempel på utredningsfrågor för processen hantera
studiedeltagande är:
– Terminsbegreppet skall inte vara nyckel i indatasammanhang och fr.a.
inte vara låst till två terminer per år. Behövs ändå möjlighet att knyta
t.ex. kurstillfällen, behörigheter eller andra uppgifter till
(kalender)terminer? Konsekvensutredning behövs.
– Hantera avbrott och återbud på ett konsekvent sätt – kan tidigt
avbrott och återbud föras samman? Bör konsekvensutredas.
– Hur hanterar man bäst personer som kan beredas möjlighet att
komma in på högre terminer inom program? Bör utredas.
Förankring av delprojektets resultat
» Förankring sker i flera steg:
– Bred representation av seminariedeltagare – permanenta deltagare
och tillfälliga verksamhetsexperter.
– Utskick av delar av resultatet till referensgrupp. Syfte med att granska
arbetsmaterial är att ge projektet tidig återkoppling för att kunna
justera slutresultat från onödiga tolkningsmöjligheter, felaktigheter etc
samt få input kring processbeskrivningarna.
– Bred förankring och avstämning med konsortiets medlemmar, VHS,
Yh-myndigheten samt SFS. Formen och tidplanen för detta beslutas i
maj/juni.
» Vill du delta som referensperson? Stäm av med din chef och
kontakta Helena Björk, [email protected]
Omfattning Ladok3
» Efterlängtat svar: Vad blir Ladok3? Vad ska det innehålla?
» Ladok3-projektets omfattning kan beskrivas ur tre perspektiv:
– Omfattning av processer, vilka processer måste analyseras
– Omfattning av IT-stödet Ladok3, vilken information som hanteras i
den nya tekniska lösningen
– Omfattning av projektet Ladok3, hur långt sträcker sig projektets
ansvar att hantera förändringar i den totala IT-miljön i samband med
avveckling av dagens Ladok och införande av Ladok3
Omfattning - objektgrupper
Omfattning – projektets ansats
» Kärnverksamheten i Ladok är att
hålla och bevara information om
studenters deltagande i
utbildning och deras erhållna
resultat, inkluderande examina.
» Information om deltagande och
resultat är informationsmässigt
starkt knutet till information om
vilka utbildningar som finns och
när de genomförs,
utbildningstillfällen.
» Behov finns av en gemensam,
sammanhållen struktur av den
informationen
Omfattning – projektets ansats
» Informationen i Ladok3:s kärna
har i sin tur informationsmässigt
starka kopplingar till annan
information.
» Exempel är
– Antagning – hanteras till stor
del inom NyA
– Student – behov finns av en
sammanhållen katalog. Var
placera?
Omfattning – projektets ansats
» Ladok3 har också behov av
informationsutbyte av annat slag via
fasta och offentliggjorda gränssnitt.
» Bakom gränssnittet finns möjlighet
till olika lösningar, exempelvis:
– Ladokkonsortiet tar fram en
lösning inom ramen för Ladok3
– Egna lokala lösningar
– Samarbetslösningar i andra
konstellationer
Omfattning – projektets ansats
» Det finns även
informationsgrupper som i nuläget
inte bedöms som central
information för Ladok3, men som
kan behöva information därifrån
Omfattning - ansats
Strategiska frågor
» Strategiska frågor, ny aktivitet på verksamhetssidan
» Tydliga, konkreta krav som kan hänföras till en process
lämnas över till övergripande krav projektet för hantering.
» Övriga kravformuleringar hanteras genom att de:
– förtydligas och förs till övergripande krav,
– omformuleras eller avskrivs med motivering,
– förs till lämpligt forum för rekommendation eller beslut.
» Görs i samarbete mellan verksamhetsdelprojektet och
lösningsdelprojektet.
Förankring och information
Projektet använder följande kanaler för att försäkra att arbetet
är löpande förankrat hos intressenterna:
» Projektdeltagare från lärosäten
» Referensgrupper
» Expertgrupper
» Studentpanel
» Remisser
» ladok.se
» Presentationer
» ….
Webbplatsen ladok.se
På ladok.se finns:
»Nyheter
»Uppdaterad info om projektet
»Information om remisser
»Styrande dokument
»Dokument från delprojekten
»Kontaktuppgifter
»Kontaktformulär ”tyck till”
Håll dig informerad om Ladok3
På www.ladok.se kan du:
» Anmäla dig till projektets e-postlista för att få löpande nyheter
och information (fliken Ladok3)
» Prenumerera på nyheter från Ladokkonsortiet (inkl Ladok3)
via RSS (gå till nyhetssidan)