Transcript Läs nummer 2 av Medmänsklighet

medmänsklighet.
Din tidskrift från biståndsorganisationen IM | Nr 2/2014
Vinklat
i Indien
Sidan 16
| INNEHÅLL
medmänsklighet.
FOTO IM
FOTO IM
Nr 627 – årgång 70. ISSN 1653–932X
Upplaga: 34 000 ex
ANSVARIG UTGIVARE
Ann Svensén, IMs generalsekreterare
REDAKTION
Redaktör: Monica Brundin Danielsson.
Grafisk form: Brynell Design Studio.
I redaktionen: Anna Ljunggren, Josefin Uppman,
Sara Fallström, Marcus Nilsson.
IMs redaktion, Box 45, 221 00 Lund
046-32 99 53
0768-33 99 53
[email protected]
6
UTGIVNING
Medmänsklighet ges ut av biståndsorga­nisationen IM,
Individuell Människohjälp. Den som är medlem i IM
eller skänker 100 kronor eller mer under ett år får
Medmänsklighet. Tidskriften ges ut med fyra nummer
per år.
COPYRIGHT
Eftertryck tillåts om källan anges.
FOTO IM
FOTO IM
10
FOTO IM
4
16 18
4FÄLTET
När IMs regionchefer besöker verksamheterna kan nästan allting
hända. Lars Mannberg i Malwi fick sig en svängom med byhövdingen.
6ÅRSMÖTE
Mod, ansvar och engagemang var ledorden när IM höll årsmöte. Läs
om viktiga beslut och om vilka som sitter i IMs styrelse.
TRYCKERI
JMS Reklamgården
Tryckt på miljömärkt papper
ADRESSÄNDRINGAR M.M.
[email protected]
046-32 99 46
KONTAKTA IM
046-32 99 30 (vx)
[email protected]
www.manniskohjalp.se
pg 90 07 06–3, bg 900–7063
DETTA ÄR IM
IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar och
synliggör fattigdom och utanförskap. Organisationen
grundades 1938 och verkar i dag i tolv länder världen
över. Utomlands arbetar IM för att barn ska gå i skolan, för
att förebygga sjukdomar och för att människor ska kunna
försörja sig och sin familj. I Sverige handlar IMs arbete om
integration och delaktighet i samhället.
Vi tror på människors egen kraft och vilja att förändra
sin situation. Därför utformar vi insatserna som hjälp till
självhjälp. För att utvecklingen ska bli hållbar arbetar IM
nära lokala organisationer och individer som brinner för
förändring.
Verksamheten är möjlig tack vare det samlade engagemanget hos IMs givare, medlemmar och volontärer.
OMSLAGET
Uma jobbar som sömmerska på Mesh i Indien. Här syr
hon på ett öra på en tygelefant.
10PALESTINA
I ett område fyllt av kaos och motsättningar gäller det att hålla fast
vid det som ändå är normalt. IMs kommunikationschef Erik Törner har
träffat Lillrut Sarras, platschef i Palestina.
16 IM Fair Trade
Ett enda litet hjälpmedel kan göra stor skillnad. Utlandspraktikanten
Shalony introducerade vinkelhaken och gjorde snett till rakt.
18MOLDAVIEN
2
Ulrika Jerre, i dag chef över IMs internationella avdelning, var under tre
år platschef i Moldavien. För första gången sedan 2007 är hon tillbaka
i landet med den förvirrade nationella identiteten.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
PS. Gilla oss på facebook!
LEDAREN |
IM tar alltid ställning för de utsatta
och står på den svagastes sida!
I alla de länder IM verkar förekommer diskriminering
av människor som redan lever i utsatthet. IM jobbar i 13 länder i världen,
inklusive i Sverige. Jag har hittills hunnit besöka verksamheter i fem av dem.
Senast var jag i Palestina. Där träffade jag, förutom IMs medarbetare, barn
med intellektuella funktionsnedsättningar och deras mammor. För några år
sedan var stigmat fortfarande starkt och barn hölls instängda och gömda.
Skammen var stor och svår att bära. IMs arbete har haft avgörande effekt och
brutit stigma. De mammor jag möter på Västbanken och i Gaza vittnar om att
attityderna håller på att förändras.
Ett möte sitter speciellt hårt kvar i bröstet på mig:
Suha el Shnbarie kommer sent. Med något som liknar tvekan stegar
hon lite stapplande in på en av de förskolor som IM stödjer där barn med
funktionsnedsättningar är välkomna i integrerade klasser. Suha bär sin
fyraåriga dotter Shahad i ett fast men ömt grepp. Jag ser genast tröttheten.
Det är som om hennes ansikte bär samma färg som den ljusgrå sjal hon har
över håret. Suha berättar att hon har sju döttrar och tre söner. Hennes äldsta
är 18 år. Shahad och en åttaåring son har båda svåra funktionsnedsättningar.
Suha har varit gravid 13 gånger. Tre av hennes barn har dött i samband
med förlossningen. När jag frågar om det är färdigt för hennes del med
barnafödande ler hon matt och klargör att hennes yngsta är sju månader.
Den tredje sonen. Som svärföräldrarna så gärna ville ha! Suha är 38 år.
Förutom den börda det innebär att ta hand om barn med
funktionsnedsättningar lever alla kvinnor ett mycket tufft liv i Gaza. Ett skäl
till att Suha är så trött är att det tillhör vardagen att laga mat och tvätta kläder
mitt i nätterna. Då sätter israelerna på elen, som för det mesta är avstängd på
dagen. De fyra nätter jag är i Gaza skjuter palestinier raketer mot den israeliska
gränsen och israel svarar med flygraider tre nätter på raken. För människorna
i Gaza är instängdhet och bomber vardag. De ler och skrattar mycket. Utsidan
är tuff. Men jag ser också tårar och hör den desperata utsattheten och oron
för barnen i röster som tjocknar när de beskriver rädslan att någon i familjen
ska mista livet.
Några veckor efter besöket i Palestina har IM sitt årsmöte i Stockholm.
Unga IM-medlemmar i Stockholms lokalförening driver igenom frågan
om att IM måste visa att vi tar avstånd från rasister och fascister. Som
generalsekreterare känner jag mig stolt och stärkt i att nu kunna presentera
IM som en antirasistisk organisation, som tydligt tar avstånd från rasistiska
och fascistiska organisationer och också från Sverigedemokraternas politik.
Klargöranden som dessa underlättar IMs fortsatta arbete för alla människors
lika värde och rättigheter. Ställningstaganden som detta behövs idag mer än
någonsin. Att demokratin skulle kunna bli hotad i Europa på
ett sätt som påminner om den tid då IM startade tror jag inte
någon av oss hade kunnat ana.
Ann Svensén
IMs generalsekreterare
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
3
| FÄLTET HAR ORDET
4
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
TEXT & Bild: Lars Mannberg,
Regionchef Södra Afrika
Kvinnlig byhövding
bjuder upp till dans
IMs regionchef i södra Afrika har ett viktigt jobb. Ett allvarsamt jobb. Men också ett jobb fyllt av
glädje och då och då en svängom på den afrikanska landsbygden. Lars Mannberg berättar om
den oväntade dansen. Om starka kvinnor och om framsteg som görs.
Innan jag hinner förstå vad som händer kommer
kvinnan emot mig och drar upp mig från stolen.
Alla jublar och drillar med tungorna på traditionellt afrikanskt vis. Jag befinner mig inne
i den kvinnliga byhövdingens hus och det är
hon som bjudit upp till dans. Det är bara att
hänga med i svängarna. Hon har precis hållit
ett brinnande tal för mig och mina kollegor
om hur viktigt det är att alla engagerar sig i
byns utveckling. Vi är helt trollbundna. Eliza
Harry, 48 år, strålar av energi och det märks
att hon är en förebild för de andra kvinnorna.
Jag befinner mig i Kwanjang village som ligger
i Thyolo i södra Malawi.
STARKA KVINNOR
Cirka 15 procent av byhövdingarna i södra
Malawi är kvinnor. Starka, dynamiska kvinnor som vill utveckla sina byar. För IM och
våra partnerorganisationer är det viktigt att
vi har ett gott samarbete med de traditionella
byhövdningarna. De har en stor auktoritet och
människorna lyssnar till vad de säger. Utan
deras medverkan och stöd går det inte att uträtta
mycket.
STARK OCH SJÄLVSTÄNDIG
I början av maj besökte jag byn Sanamona
i Salima som ligger i östra delen av Malawi.
Det märks direkt när jag stiger ur bilen att
detta är en by som saknar det mesta. Barn med
uppsvällda magar omringar mig med nyfikna
blickar. De har trasiga kläder, eller inga alls,
och kropparna är smutsiga och uttorkade. Ändå
lyser livsglädjen i barnens ögon. I Sanamona har
IM precis dragit igång ett kvinnoprojekt för att
få igång inkomstförsörjning och stärka dem i
sina rättigheter att stå emot våld och övergrepp
i hemmen. Kvinnorna har samlats i en stor
cirkel under ett majetätiskt träd som skänker
skugga under mötet. Efter alla hövligheter och
presentationer faller mina blickar på en kvinna
i röd t-shirt. Det är Margaret. Hon kom in som
medlem i spar- och lånecirkeln helt nyligen.
Hon hade precis räckt upp handen på min
fråga om deras barn går till skolan varje dag.
Nej, säger Margaret med stark röst, inte mina
barn för jag har inga pengar till skoluniformer
och därför skickar lärarna dem tillbaka hem.
MARGARETS BERÄTTELSE
Margaret är 33 år och gift. Hon har fem barn
mellan tre och elva år. Hennes man har inget
arbete och anstränger sig inte att hitta någon
sysselsättning enligt Margaret. Så det ligger på
hennes ansvar att få mat på bordet. ”Hur många
mål om dagen kan ni äta” var min nästa fråga.
”Vi äter alltid klockan 12 och sedan blir det
ingen mer mat förrän nästa dag samma tid”.
Ett mål om dagen och då i huvudsak majsgröten Nsima.
Våld i hemmet
Nästa utmaning för Margaret är våldet hon
utsätts för hemma. Hon berättar att mannen
slår henne ofta, ibland dagligen. Så får det ju
inte gå till säger jag med svenskt rättspatos. Jag
vänder mig till byhövdingen som står bredvid
och lyssnar. Det visar sig att han är släkt med
Margarets man. Han har försökt prata maken
tillrätta men utan några större resultat. Vid
min andra sida sitter chefen för WOLREC
(Women’s Legal Resource Centre), Maggie
Banda, och det är hon som tolkar. Maggie lovar
mig att detta ska följas upp av fältpersonalen.
Trots denna dystra bild har jag stora förhopp-
Margaret William med tre av sina fem barn.
ningar om att vi ska kunna hjälpa Margaret.
Jag kom att tänka på Lester Lifa, 42 år, som
var i samma situation som Margaret ett år tidigare. Lester bor också i Salima men i byn Luka.
Kassavaodling
Där startade IM sitt projekt 2013. Lesters sex
barn gick till sängs med tom mage och skickades
hem för att de saknade uniformer. Varje dag var
en kamp för överlevnad berättade hon. ”Idag
är jag en ny Lester” säger hon med strålande
ansikte. Hon har fått igång både kassava- och
majsodling tack vare IMs projekt. I januari
sålde hon sin kassavaskörd och fick in 200 000
kwacha (ca 3 200 kronor) och från majsfältet
har hon snart fått ihop 170 säckar med majs.
”Nu kan vi äta tre gånger om dagen” säger
Lester och skrattar. Sådana möten ger mig
inspiration och stärker mig i tron att det visst
går att förändra människors liv.
Efter drygt två år som regionchef i södra
Afrika har jag lärt mig mycket om Malawi
och Zimbabwe. Det är fest när IM kommer på
besök till byarna med mycket dans och sång. Jag
slutar aldrig att förvånas över den livskraft som
finns ute i byarna. Trots alla sina utmaningar.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
5
| IMs årsmöte
Stort engagemang
och viktiga beslut
Tack för ett mycket aktivt och givande årsmöte och för det fortsatta
förtroendet för styrelsen! Vi hälsar Martin Ärnlöv välkommen som
ny ledamot!
Tillsammans har vi – förtroendevalda, volontärer, medlemmar,
styrelse och medarbetare – ett innehållsrikt år framför oss.
Som alltid är det stora utmaningar – vi behövs både här hemma
och i våra utvecklingssamarbeten runt om i världen. För oss är
utmaningarna både stimulerande och inspirerande! Vi har en
trygg bas att stå på och stora möjligheter att fortsätta utveckla
både våra verksamheter och IM som organisation.
Ju fler medlemmar vi är ju starkare kan vår röst för en medmänsklig
värld höras. Så om du inte redan är medlem är du välkommen att
vara med. Medlemsavgiften är även i år endast 100 kronor.
Vi tar vårt uppdrag på största allvar och förvaltar förtroendet vi
har. I kommande nummer av Medmänsklighet delar vi med oss
av det som står på styrelsens agenda.
6
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
Du är varmt välkommen att ta kontakt med oss, vi vill mycket
gärna höra just dina tankar om vårt IM!
Varma IM-hälsningar,
Birthe Müller, ordförande
Mejla oss på [email protected]
Information om styrelsen och om hur vi arbetar hittar du på
http://manniskohjalp.se/styrelsen-1
Medlem kan du bli genom att besöka IMs hemsida
www.manniskohjalp.se/medlem eller genom att ringa
givarservice på telefonnummer 046 32 99 46.
IMs årsmöte |
Bild 1: Jens Olsson, Eva Westerling och
Thomas Fingal från Obanteatern värmde upp
årsmötet med improvisationsteater.
Beslutat
Bild 2: Förre styrelseordförande Örjan
Ekman tog del av diskussionerna under
påverkanstorget.
Bild 3: IMs generalsekreterare Ann Svensén
och styrelsens ordförande Birthe Müller
berättade om sin gemensamma resa till
Malawi.
IM är en organisation som tar avstånd
från Sverigedemokraterna, deras politik
och deras företrädare.
Det beslutet togs av IMs årsmöte som i slutet av april
hölls i Stockholm. Årsmötet beslutade också att IM är
en antirasistisk organisation som inte i någon form
samarbetar med Sverigedemokraterna eller rasistiska
och fascistiska organisationer.
Valda av årsmötet
– Att IM tar ställning så här tydligt är en markering att vi
är och vill vara en av de antirasistiska aktörerna i Sverige
i dag. Det är oerhört viktigt inte minst i skenet av att
det är valår, säger IMs generalsekreterare Ann Svensén.
Styrelseordförande 1 år
Birthe Müller, Malmö
Det var medlemmar i lokalföreningen i Stockholm
som lämnat in en motion till årsmötet med förslag
om ett tydligt avståndstagande. Punkterna i motionen handlade samtliga om att aktivt ta ställning mot
Sverigedemokraterna och liknande organisationer.
Styrelseledamöter
Ny ledamot 1 år
Martin Ärnlöv, Mölndal
Omval 2 år
Görel Råsmark, Oskarshamn
Karin Wallin, Höllviken
Omval 1 år
Anders Brännström, Floda
– Jag ser det som en självklarhet att IM som organisation sa ja till motionen. Ibland måste även
självklarheter uttalas, säger Foujan Rouzbeh, vice
ordförande i IMs lokalförening i Stockholm. Foujan
Rouzbeh fick förra året motta IM-priset för sitt arbete
mot främlingsfientlighet.
Kvarvarande i styrelsen sedan 2013:
Tove Holmström, Linköping
Liina Veerme, Kolbäck
Styrelsesuppleanter
Omval 2 år
Tobias Fischer, Stockholm
Kvarvarande suppleant sedan 2013:
Raja Sundman, Beddingestrand
Inger Örtendahl, Arholma
IMs valberedning
till år 2015
Sara Johansson, Malmö
till år 2015
Mats-Ola Persson Göteborg
till år 2015
Liinu Rämö Diaz, Stockholm
till år 2016
Lisbeth Boberg, Örebro
till år 2016
Stefan Holmström, Lund
till år 2016
Helene von Wachenfeldt, Höör
Martin Ärnlöv, ny ledarmot
– IM är en organisation med en antifascistisk och
antirasistisk värdegrund och historia. Beslutet i dag är
ändå en viktig markör med tanke på det som händer
i Sverige och i Europa, säger Foujan Rouzbeh.
Beslutet som togs vid årsmötet ser ordagrant ut som
följer.
IM beslutar att:
• IM är en antirasistisk organisation som tar avstånd från fascistiska, rasistiska och antifeministiska organisationer och rörelser.
• IM inte i någon form samarbetar med Sverigedemokraterna och andra rasistiska och fascistiska organisationer.
• IM är en organisation som tar avstånd från
Sverigedemokraterna, deras politik och
företrädare.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
7
| IMs årsmöte
Vad är engagemang för dig?
Ester Harrius
– Att tänka igenom hur man lever och
agera utifrån sina ideal.
Vad är mod för dig?
Vad är mod för dig?
Elias Evergren
Birgitta Hillman Sötterman
– Det är att gå emot strömmen även om
det känns obekvämt.
– Att väga säga ifrån och att säga vad
man tycker i alla lägen.
Vad tycker du?
Här är några röster från IMs årsmöte. Men vi vill också veta hur du definierar mod, ansvar och engagemang.
Mejla till IM på [email protected]!
Vad är ansvar för dig?
Maj-Britt Wijkström
– Det är att vara med och ta ansvar för
dem som inte kan klara sig själv. Att vara
solidarisk.
Vad är engagemang för dig?
Vad är ansvar för dig?
Mårten Svensson Risdal
Alexandra Westin
– Att man ger av sin tid, sitt kunnande
och sina resurser för att hjälpa andra.
– Jag tror att ansvar är att våga se saker.
Sen kan man inte göra allt. Men att våga
se att man är i ett sammanhang där
mycket är fel och att uppmärksamma det.
8
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
SVERIGE |
Flyktingbarn fick
Rickards gosedjur
En kväll när operasångaren Rickard Söderberg var på väg hem från jobbet på Malmö Opera attackerades han med ägg och sten. Rubrikerna i landets tidningar lät inte vänta på sig och dagen efter låg det
ett berg av gosedjur utanför operan från en hemlig avsändare med ett tydligt budskap om tolerans.
På alla hjärtans dag skänkte Rickard Söderberg
nallarna och gosedjuren till IMs verksamhet
med nyanlända flyktingbarn.
– Jag har stöttat IM under lång tid. IM är en
fantastisk organisation som har verksamheter
som barn i väntan och barn i start. Jag vill så
klart att nallarna ska komma till någon som
har större glädje av dem än jag. Jag tror inte
de löser situationen för ett barn på flykt, men
min förhoppning är att barnen kan känna sig
lite sedda. Att de får lite kärlek, om än i form
av en nalle, säger Rickard Söderberg.
Finbesök på Operan
Inför nalleöverlämningen bjöd Rickard in
barn och personal från Barn i Väntan (BIV)
och Barn i Start (BIS) till operan. Barnen fick
komma in i salongen och provsitta stolarna.
Rickard berättade varmt om opera och teater.
Barnen, som är nyanlända från Syrien och
varken har varit i en opera- eller teaterlokal
tidigare, sken upp som små solar när Rikard
med sin stämma visade vad opera är.
Barnen berättade för Rickard att de inte har
spelat teater, men att de har lite teaterundervisning i skolan där de går nu.
Skönsång och nallar
När kassarna med gosedjur överlämnades sken
barnen upp på nytt.
– Barnen uppskattade verkligen dagen! De
tyckte det var väldigt roligt att få komma in på
operan och se hur det ser ut, få höra Rickard
sjunga och få ta emot nallarna. De tog massor
av bilder som de la ut på Facebook för att visa
sina vänner, berättar Suhaila Awda som arbetar
på IM med BIV/BIS.
TILL BARN SOM VÄNTAR
IM har jobbat med nyanlända flyktingbarn i
verksamheterna barn i väntan sen 2004 och
barn i start sen 2007. BIV vänder sig till barn
som sökt asyl i Sverige. BIS vänder sig till barn
som nyligen beviljats uppehållstillstånd.
Text & BILD: Linus Edlund, kommunikatör
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
9
| PALESTINA
10
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
TEXT & FOTO: Erik Törner,
kommunikationschef
IMs röst
i stormens öga
IMs kommunikationschef Erik Törner samtalar med Lillrut Sarras, IMs platschef i
Palestina. Läs om hur det är att leva på Västbanken. Om förmågan till anpassning,
om den kroniska stressen och om att alltid tvingas ha en plan B.
– Jag kom till Israel 1975 för att arbeta på en kibbutz. Det är länge sen
nu …
Lillrut Sarras är IMs platschef i Palestina. Hon är en av de där personerna
som nästan känns synonyma med IM, inte bara för lång tids tjänst utan
genom den viktiga röst hon varit från en av våra mest oroliga regioner.
Jag vet inte hur många gånger vi tagit emot meddelanden från Lillrut
inifrån ännu en kris i Palestina. Nu sitter vi och pratar på IMs kontor i
Ramallah, den palestinska huvudstaden på Västbanken.
Fast är det inte Jerusalem som är palestiniernas huvudstad? Har Palestina
en huvudstad – är det ett land?
Ja, jag vet, ni fylls säkert av frågor med en gång vi börjar prata om den här
platsen, den här marken. Det heliga landet. Den heliga jorden. De heliga
floderna och sjöarna. De stora öknarna som är så ändlösa och tidlösa i stillhet och kontemplation. Och det kontrasterande kaoset. Israel. Palestina.
Konflikt, krig, murar mellan människor, hat och misstroende. Och alla
dessa vapen och kontroller och ständigt ständigt denna kokande ilska.
Det är ju samma frågor jag har, sinnet är fullproppat med bilder av det
här landet. Från julsånger till stenkastande barn och tanks. Hur kan en
plats rymma allt detta? Kanske är det därför jag så gärna vill prata med
Lillrut. Och då måste jag börja med att försöka ta in det faktum att hon
bott i detta land i princip lika länge som jag levat. Det fascinerar och
föder en oerhörd nyfikenhet.
– Jag har ju inte jobbat för IM hela den tiden, det har jag bara gjort
sedan 1992.
Bara, tänker jag som ofta får förklara varför jag jobbat så länge på IM – och
jag började 2000. Men Lillruts tid här började redan 1975 med arbete på
en kibbutz, därefter på en skola och sedermera på ett hälsoprojekt hon
beskriver som ”gräsrotssjukvård”. Där var hon till 1992 när IMs dåvarande
platschef Gunhild Johansson ställde frågan om hon ville jobba för IM.
– Jag var färdig med det andra. Jag kände att jag sökte efter något annat.
Jag kände till IM och hade under min tid i landet besökt många svenska
organisationer. Dessutom kommer jag från Kinnekulletrakten i Västra
Götaland, och där fanns Tivedstorp som var en IM-gård som var välkänd.
Lillruts pappa var präst och mamman var med i en syförening – och det
kom IM-ombud på besök hemma i Sverige och sålde varor. Men Lillrut
kom att lämna Sverige och efter arbetet på kibbutzen ville hon stanna
kvar i Palestina.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
11
| PALESTINA
– Jag valde att registera mig för att kunna arbeta här. Jag var diakon och
Svenska Kyrkans Mission anställde mig då profilen stämde. Jag träffade
också Issa som blev min man 1984. Och, ja, det här har ju blivit vårt hem.
Hur är det att leva här, frågar jag, för att på något sätt börja få svar på
hur alla de där bilderna och tankarna om Israel-Palestina hänger ihop
och fungerar i vardagen.
Lillrut är tyst en stund.
– Det är verkligen inte lätt att förklara hur det är att leva här. Man växer
in i det. Man lär sig att anpassa sig. Och man lär sig att alltid ha en plan
B och C, för plan A kan närsomhelst omkullkastas. Jag tror alla som
lever här är mer eller mindre skadade. Man lever alltid med stress. Det
påverkar kroppen. Det försämrar sömnen. Kroniskt. Och många lämnar.
Om de kan förstås. Framförallt under andra intifadan, det palestinska
upproret som började år 2000, försökte många lämna landet.
Lillrut suckar djupt och lite uppgivet, men är lugn och tydlig.
– Många frågar mig ungefär samma sak, de fattar inte varför jag valt att
bo här. Men det är också samtidigt många som vill vara med i bygget av
Palestina, och där finns en kraft och ett hopp. Men, och det är tråkigt
att säga det, men jag ser inte att saker blir bättre, jag kan inte med mitt
perspektiv ha några dramatiska tankar om förändring och förbättring.
När nästa fredsförhandling börjar tänker jag – vad skall det bli av det
den här gången då. Vad kan de göra? Bosättningarna blir bara fler. Vad
är kvar då? Av landet som man tänker skall bli en palestinsk stat? Som
palestinier måste man ha särskilda och svåråtkomliga tillstånd av Israel
för att kunna passera genom alla militära checkpoints och ta sig till
Jerusalem. Hur kan det då vara Palestinas huvudstad? Det kan ju inte
Jerusalem bli idag.
Efter många samtal med arabiska taxichaufförer och restaurangägare i
Ramallah och Betlehem har den bilden bekräftats – en palestinsk stat utan
Jerusalem är otänkbar. Men judiska taxichaufförer och restaurangägare
i Tel Aviv och västra Jerusalem bekräftar att ett delat Jerusalem är lika
otänkbart för judarna. Jerusalem är odelbart Israels huvudstad och det
judiska hemmet.
Men man har ju kunnat kompromissa tidigare i historien. I fredsavtalet
med Egypten till exempel, eller när Israel lämnade Gaza.
– Nej, inte angående Jerusalem. Det finns absolut inga tecken att Israel
vill ge upp som man gjorde i Sinai eller Gaza. Istället diskuterar man
nya murar som kan stänga in och ut ännu mer.
Normaliteten är det
enda som läker och
motverkar trauma.
– Lillrut Sarras
12
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
En känslig fråga som jag ändå bestämmer mig för att ställa har att göra
med hur människor här tycks präglas av att leva i konflikten, och att
så många upplever sig som orättvist behandlade. Idag eller historiskt.
Judarnas historia är full av fruktansvärda pogromer och antisemitism.
Palestinierna idag lever under så mycket begränsningar att allt tycks vara
den israeliska statens fel. Så jag frågar – är inte det här landet lite väl fyllt
av offermentalitet? Är inte alla lite för mycket martyrer?
– Jo! skrattar Lillrut. Och det tror jag egentligen både palestinier och
israeler skulle kunna hålla med om. Men lite allvarligare kan jag också
uppleva det som ett problem i biståndsarbetet. I vissa fall kan det ta sig
uttryck genom biståndsberoende eller vana att omvärlden agerar och
serverar lösningar. Men palestiniernas liv de första åren efter Israels grun-
PALESTINA |
dande präglades också av ett enormt beroende av UNRWA (FN-organ
för palestinska flyktingar). Men jag kan ju tänka på det ibland när jag
kanske gör en kontextanalys tillsammans med partners eller min egen
personal – det är nog ibland väl enkelt att skylla allt på Israel. Det är inte
konstigt, men det är ett faktum som vi reflekterar över.
Palestinska myndigheter har inte skatteintäkter som täcker deras utgifter,
så beroendet av stöd utifrån är inbyggt. Och det påverkar alla. Mycket
kraft läggs på att ta fram strategier för vad som sker när lönerna inte
betalas ut till exempel. Det palestinska samhället har ingen egen bärkraft,
det tillåter inte sammanhanget. Det är tydligt när man är här, att trots
den palestinska myndigheten så upplever människor att man lever kvar
i ockupation. Den israeliska kontrollen över vägar, den tunga militära
närvaron, männen som arresteras och försvinner om nätterna, den mycket
begränsade rörelsefriheten, med mera.
– Jag själv har inte varit hotad till livet någon gång sedan jag flyttade
hit. Men hus jag bott i har beskjutits, och arbetsplatser flera gånger.
Vardagen påverkas dramatiskt. Och Issa har ju hämtats några gånger.
Då vet man inte när han kommer hem igen, om han kommer hem, vad
som händer med honom. Man vet inget. Och det här är ju saker som
sker även om jag och Issa i våra roller håller oss borta från politik och
demonstrationer – jag tror inte jag gör bäst nytta genom att vara med
där. Och jag är ju svensk och därmed skonad jämfört med andra. Det
är klart att människor protesterar och i grund och botten har rätt att
protestera mot orättvisor. Men saker händer även de som är opolitiska.
Vi lever alltid med berättelserna och oron bland personalen. En 19-årig
son till en i personalgruppen arresterades häromdagen helt utan skäl.
Då mår en förälder inte bra.
Jag tänker att arbetsmiljöfrågor här måste vara lite annorlunda än hemma
på kontoret i Lund. Vi kommer in på situationen i Gaza och då spetsas
det till ännu mer.
– Man kan säga att allt är värre där. Fattigare, tätare, blockerat, instängt.
Jag kan inte komma ihåg alla kriser på Gaza ens. Och sedan 2005 får
jag inte åka dit mer – varför får jag inte svar på. Personalen där har
varit med om ännu värre saker – fruktansvärda händelser. Och varje
gång det händer något börjar man fundera på cykeln av upplevelser och
känslor. Hur påverkas barnen och hur påverkar det deras liv sen? Jag får
ju frågor från personalen när de är rädda och det är det värsta – vi kan
inte skydda dem. IM kan inte, jag kan inte. Stanna hemma, håll barnen
hemma också, säger jag. Men efter varje kris måste vi börja jobba igen
för normaliteten är det enda som läker och motverkar trauma. Men det
innebär att vi också normaliserar helt befängda kriser och situationer.
Men jag har lärt mig att det måste vi hantera genom att prata. Och
prata. Och prata. Varje gång något händer börjar alla prata. Psykosocial
debriefing för vuxna, målning och nallebjörnar att krama åt barn. Och
snabbt göra situationsbedömningar där skador och effekter kartläggs
och dokumenteras.
Lillrut stannar upp och tänker lite innan hon fortsätter.
– Det går ofta snabbare än jag trott att återvända till ”normal” verksamhet
igen. Men det lever kvar i barnen. Det fastnar. Det skadar.
Jag pratar vidare med Lillrut om förändringarna i verksamheten i Palestina. Om förändringar för målgruppen. Där är det mer hoppfullt, där
händer det positiva saker. Det kan ni läsa mer om i Kerstin Starkenberg
och Örjan Ekmans artikel här intill. Avslutningsvis frågar jag Lillrut om
framtiden – skall hon bli kvar här?
– Vi har en längtan efter något mer! Vi pratar om det jag och Issa. Vi
måste se något mer! Jag hade ju aldrig kunnat tro att jag skulle bli kvar
här så länge. Men det kanske tar slut så småningom när vi går i pension.
Men jag vet inte. Vi har tänkt förut men det är svårt att få lämna tillsammans jag och Issa. Här har vi fått bo båda två. Här, i Palestina, har vi
rätt att leva tillsammans.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
13
| PALESTINA
Från Amman
till Ramallah
Vi är på återbesök i Mellanöstern för att ta del av IMs aktuella arbete i Jordanien och på Västbanken.
Det är spännande för oss båda, som har varit med och tagit beslut om viktiga förändringar i arbetet
med barn, ungdomar och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar.
– Vi börjar med ett besök på en skola, inte
långt från Salt, så får ni se lite av det jordanska
landskapet utanför Amman, säger Zeinat Abu
Shanabs, ansvarig för verksamheten i Jordanien. Vi lämnar gärna värmen och avgaserna
i Amman. Vägen till Salt är både vacker och
dramatisk med blandningen av öken och grönska och med kraftiga höjdskillnader.
Allan basic school
Vårt besök i skolan väcker nyfikenhet och
förväntan. Vi blir varmt välkomnade. Skolan
rymmer både förskola och lågstadium för 200
elever. På rektorsexpeditionen bjuds vi på kall
dryck, kakor och kardemummakaffe. Sedan
2010 tar skolan emot elever med intellektuella
funktionshinder, såväl grava som medel, för
närvarande. 14 elever. Övriga elever förbereds
och tränas att ta emot de nya kamraterna. Man
har tät kontakt med föräldrarna. Specialläraren
Amal från IMs team besöker skolan en gång
i veckan och skolan har en egen sjukgymnast
på deltid. IM har skänkt skolbussen som är en
förutsättning för att eleverna ska komma till
skolan. Ministeriet bekostar nu driften och
chaufförens lön. Två klassrum, utrustade av
IM, är uppvärmda under den kalla årstiden.
14
Specialtoaletter är inredda för barnen. Men fortfarande är det få skolor som tar emot barn med
intellektuella funktionsnedsättningar. Varför?
Brist på klassrum och avsaknad av transporter
svarar en av de ansvariga.
Vi besöker de två klasserna, sätter oss hos
barnen och låter lärarna berätta om arbetet och
om pedagogiken. I Jordanien finns speciallärarutbildning till skillnad från i Palestina. Här
samarbetar man också med den närliggande lärarhögskolan varifrån man tar emot praktikanter.
Så följer lunch med ris, kyckling, leban
(yougurt) och fanta. Ett generöst bord!
Ny fas
Vi samtalar med Zeinat Abu Shanab om dagens
besök. Zeinat har följt och utvecklat IMs arbete
sedan början av 90-talet och ansvarade för den
stora decentraliseringen. Nu är IM inne i en ny
fas med påverkansarbete och opinionsbildning
som viktiga element samt fortsatt överföring
till lokala samarbetspartner. Det är viktigt att
skydda speciallärarkompetensen för elever med
intellektuella funktionsnedsättningar. Jordanien är i en kritisk fas med försämrad ekonomi.
IMs målgrupp är inte prioriterade i statens
budget. IM måste vara med och värna den
utbildningsmodell som har skapats. Påverkansarbete är sårbart om det inte knyts till en konkret verksamhet för målgruppen, säger Zeinat.
Behövs IM fortfarande i Jordanien?
Vår långa erfarenhet skapar både respekt och
förtroende. Som internationell organisation har
vi en stark röst och auktoritet när det gäller
pedagogik och frågor om mänskliga rättigheter.
Allt detta ger oss möjlighet att övertyga och att
sätta press på myndigheterna, säger Zeinat.
Resan till Ramallah går över Jeriko. Vi möts
av IMs platschef, Lillrut Sarras, och de pales-
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
tinska medarbetarna Nedaa, Suhad, Nancy,
Dayana och Randa.
Lillrut Sarras beskriver förändringarna i
arbetet. Ett övergripande mål är att gå från
direkt basarbete till påverkansarbete avseende
rättigheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Den här övergången har
bjudit på många svårigheter, inte minst vad
gällde avvecklingen – eller snarare överföringen
– av skolan i Abu Diss, strax utanför Jerusalem
och som IM drivit. Föräldrar och lärare vill
inte att IM skulle lämna skolan. Det var inte
lätt att möta vädjande och gråtande föräldrar.
Förändringen genomfördes och banade väg
för nya aktörer.
2004 tecknade IM ett femårigt samarbetsavtal med de palestinska myndigheterna om integrering av barn med intellektuella funktionshinder i det reguljära palestinska skolsystemet.
Under perioden 2009 till 2011 avslutade IM
arbetet i Kalendia, med den dagliga verksamheten Jasmine, med skolan och med tre av fem
grupper på IMs dagcenter. Under denna period
tog utbildningsministeriet över ansvaret för
resursrummen och resurscentra. De integrerade
klasserna var ett stort projekt under perioden.
Under 2013–2014 pågår nu kampanjen Rätt
till utbildning i Jordanien och Palestina.
Betunia
I skolan i Betunia har man arbetat med barnens
rätt till utbildning sedan 2004.
Vi tas emot av rektor Angam och läraren för
resursrummen Tamara som har varit med sedan
starten. Skolan har 500 elever i klasserna ett till
fyra. Ett 20-tal elever deltar i undervisningen i
resursrummet med arabiska och matematik. I
resursrummet, där det finns många pedagogiska
hjälpmedel, möter vi några av eleverna. Rummet
FAKTA
IM har arbetat i Palestina sedan 1966.
Verksamheten är fokuserad på människor med
intellektuella funktionshinder.
De senaste åren har verksamheten förändrats
med minskat fokus på dagcenter och ökat
fokus på att påverka det lokala samhället och
ansvariga myndigheter.
Våra partners under 2014 är TAM, Ashtar
Theatre och RWDS.
Organisationen utstrålar kraft,
medvetenhet och mod att ruska om
i samhälle och samveten.
känns välkomnande och tryggt för eleverna som
får visa upp sina kunskaper i stavning och räkning. En stolt liten elev sätter tummen i luften
när han klarar en uträkning! Men vad händer
när dessa elever går tillbaka till sin ordinarie
klass? Det finns en social integration men vad
sker med inlärningen i storgrupp?
Lokalerna är här är ganska slitna och på vintern är det kallt i klassrummen.
Nancy berättade tidigare om olika insatser
för rätten till utbildning. Resursrummen har
blivit fler, nu hela 82 stycken, men av dessa
saknar 35 rum lärare även om rummen redan
har öppnats och inretts. Under en tvåårsperiod
hålls nu många kurser med utbildning och träning av lärare, vägledare och rektorer inom det
specialpedagogiska området. Ett större projekt
är utarbetandet av en manual för lärarna. IM
och utbildningsministeriet ansvarar för arbetet.
Projektet med integrerade klasser har för närvarande stora problem. Det är bara två klasser
som fungerar. Utbildningsministeriet saknar
budget och i många fall saknas transport till
skolan. Idag når man cirka 1 500 elever med
intellektuella funktionsnedsättningar, inskrivna
i skolan. Målsättningen hos myndigheterna är
hög, men när det gäller det praktiska utförandet
har man inte tillräckliga medel.
Partnerskap
IMs plan för 2013–2014 är att utveckla samarbete med tre organisationer:
• Kvinnor på landsbygden för utveckling –
Rural women’s development society (RWDS).
• Forum för unga artister – Young artists forum
(YAF).
• Kvinnor, media och utveckling – Women,
media and development (TAM).
Resan till Bethlehem och TAM med Lillrut
och Nemaa går över en gammal slingrig väg
på den palestinska sidan eftersom vi inte kan
passera genom Jerusalem.
TAMs kontor är svalt och fint inrett. TAM
bildades 2003 av en grupp kvinnliga mediearbetare. Tam arbetar bland annat med kvinnors
rättigheter. Samarbetsprojektet med IM handlar
om erkännandet av mänskliga rättigheter för
personer med intellektuella funktionsnedsättningar med särskild inriktningar på rätten till
lek, utbildning, arbete och socialt stöd och
integration.
Samhällsförändringar
Det finns mycket att kämpa för och emot i
det palestinska samhället ur ett kvinnoperspektiv. Trots att det palestinska samhället är
sekulärt gäller sharialagar. TAM vänder sig
också till religiösa ledare för att de i sin tur ska
kunna påverka männens syn på kvinnan och
hennes rättigheter. Det behöver inte vara en
motsättning mellan Koranen och kvinnans
rättigheter. Det beror på hur man tolkar de
heliga skrifterna.
Organisationen utstrålar kraft och medvetenhet
och mod att ruska om i samhälle och samveten.
Vad är det viktigaste som hänt i det palestinska
samhället under de senaste tio åren frågar vi.
Det har skett en tydlig ekonomisk utveckling.
Samtidigt är det många som har blivit fattigare.
På den politiska arenan sitter presidenten Mahmoud Abbas kvar trots att hans mandat gick ut
för tre år sedan. Inget nytt parlamentsval har
heller hållits, troligen av rädsla för att Hamas
skulle gå framåt. Fredsarbetet har inte gett resultat och bosättningarna har vuxit och blivit fler.
Hur ser IMs framtid ut i Palestina? Det har
skett stora förändringar av arbetssättet. Något
som man tidigare bara kunde drömma om är
nu på gång: integrerade klasser, föräldramedverkan och ett arbete på bredare basis med att
förända attityder. Nyrekrytering har skett av
unga, kompetenta och engagerade medarbetare.
Förändringsarbete innebär också risker som till
exempel att vi nu höjer viktiga attitydförändrande insatser till skyarna, men underskattar
det praktiska arbete som IM gjort under så
många år.
Målet är ett överlämnande av verksamheter
men inte förrän det finns mottagare. Hur lång
tid det kommer att ta går inte att ange exakt.
Det kan dröja flera år, säger Lillrut Sarras.
Kerstin Starkenberg
Örjan Ekman
Not.
Örjan var IMs ordförande 1986–1999 och Kerstin
1999–2006. Tillsammans har de skrivit boken
”Händelserikt. IM 1986–2006”.
Bild vänster: IMs sjukgymnast Rashid Jader med
Yosef på Hai Nazal school i Jordanien.
Bild höger: Sweileh hette det stora center som
IM en gång byggde i utkanten av Amman – i dag
är arbetsmetoderna andra och centrat nedlagt
sedan länge.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
15
| IM FAIR TRADE
Textilt uppdrag i New
Utlandspraktikanten Shalony van Stralendorff reste till New Delhi med ett textilt och estetiskt
uppdrag. Här berättar hon om erfarenheten som kommer att följa henne resten av livet både
på ett personligt- och yrkesmässigt plan.
Meningen med IMs utlandspraktik var en ömsesidig interaktion i fält
och ett kvarlämnande av ny kunskap. Praktiken skulle alltså innebära
mer än bara textil. Jag skulle få möta människor bakom fantastiska
hantverk och få vara en del av utvecklingen av IMs textilproduktion.
När jag fick besked om att jag hade fått praktikplatsen hoppade jag av
lycka! Jag såg chansen att få kombinera min passion för färg och form
med social hållbarhet. Jag såg fram emot att ta mitt ansvar som designer
och göra skillnad för mina medmänniskor med hjälp av min kreativitet.
Vad kunde jag som textildesigner tillföra i en miljö där stora delar består
av fattigdom och orättvisa? Räcker min kunskap till och hur ska jag nå
fram med den på bästa sätt?
Skapar arbetstillfällen
Stora delar av min praktiktid tillbringades hos den indiska organisationen
MESH, Maximising Employment to Serve the Handicapped. MESH
arbetar tillsammans med människor med funktionsnedsättningar och
riktar sig främst till leprakolonier som finns utspridda över Indien.
Människor med infektionssjukdomen lepra är ofta skambelagda och
det leder till utfrysning från resten av samhället.
MESH backar upp människor på olika sätt. De skapar arbetstillfällen,
vägleder dem i sina arbetsuppgifter eller stöttar dem med resurser när
det behövs.
assistera sömmerskor
Min roll i designstudion var att hjälpa till med praktiska frågor, kontrollera olika steg i en textilkollektion samt komma med generella
kvalitetsförbättrande tips. Att assistera sömmerskorna på plats med
16
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
den svenskdesignade textilkollektionen ”Prunkande Trädgård” var min
huvuduppgift. Kollektionen bestod av tryckta textiler som applicerades
på ett tiotal produkter. Jag märkte ganska snabbt att mina tips kunde
komma till användning.
I Sverige ställer kunden höga kvalitetskrav och det var något vi fick
rätta oss efter. För att kunna göra bedömningen av vad de behövde
hjälp med, fick alla sömmerskor test-sy diverse produkter. Här kunde
jag avgöra vad som behövde förbättras men framförallt fick jag en tydlig
bild av hur de brukade arbeta.
Klippa med precision
Ett praktiskt exempel på ett ”problem” jag stötte på var sömnaden på
en vävd kökshandduk. Handdukens kanter måste ha mätts och klippts
med blotta ögat vilket gjorde kanterna sneda. En vävd bomullsvara är
beständig i formen och därför är det extra viktigt att mäta och planera
innan det klipps och sys.
När jag tog upp detta med sömmerskan såg jag hur hon började dra
i handdukens båda ändar för att rätta till det som blivit snett. Jag förklarade för henne att handduken efter en tvätt kommer återgå till den
sneda formen. När jag började kontrollera handdukarna som de andra
sömmerskorna hade sytt upp, förstod jag att ingen av dem kunde ha
använt sig av en vinkelhake.
Räta vinklar
Jag samlade alla sömmerskor runt ett vinkelrätt bord och la den sneda
handduken i vinkel med bordet. Här kunde jag enkelt visa att det mellanrum som trädde fram mellan bordet och handduken var ett slarvfel
Delhi
TEXT: GABRIELLA LARSSON,
CHEF IM FAIR TRADE
Julia Staszewska ,
Design by Julia
Hej Julia, du är ju designern bakom
den fantastiska textilkollektionen
Prunkande Trädgård. Vad inspirerade
dig till att göra det här mönstret?
– Hej! Det som inspirerade mig är nog
drömmen om att ha en vacker och doftande trädgård. Och växtrikets enorma
färg-, form- och variationsrikedom. Växter är något jag ofta ritar och det kan
bero på mitt trädgårdsintresse. Jag ville att mönstret skulle visa
att det växer så det knakar med knoppar och grönskande blad
Det var också viktigt för mig att mönstret inte följer en speciell
trend utan att det kan glädja människor under lång tid.
Du kom ju i kontakt med IM Fair Trade genom den utlysta
designtävlingen. Vad fick dig att ställa upp i tävlingen?
– Det var självklart möjligheten att skapa en kollektion som är
ekologisk och fair trade. Och eftersom det är IM Fair Trades första tryckta textilkollektion kändes det extra roligt att ställa upp.
Tävlingen handlade om att skapa ett vårmönster och eftersom
jag älskar trädgård, blommor och dofter ville jag återge det och
se om jag hade en chans.
Varför är fair trade och ekologisk produktion viktigt för dig?
som med enkla medel kunde rättas till. Jag introducerade min bästa vän,
nämligen vinkelhaken och förklarade vikten av att använda den till all
sömnadskonstruktion från och med det ögonblicket. Jag tydliggjorde
att ju finare kvalitet de levererar desto bättre rykte får de, vilket förhoppningsvis leder till fler orderbeställningar. Den sneda kökshandduken var
bara ett konkret exempel av många andra.
Enkla lösningar
Förutom arbetet med kollektionen visade jag hur man på bästa sätt
tog attraktiva produktbilder, hjälpte till på en internationell mässa,
designade blocktryckmönster till en kommande kollektion, inhandlade
textilmaterial, kom med tips på hur man kan presentera idéer med hjälp
av datorn, designade djurfigurer till ett träpussel och ritade mönster till
julgranskulor.
Jag gjorde även ett studiebesök på en silkesproduktion i Assam och
besökte leprakolonin ”Little Flower” i Bihar där jag arbetade parallellt
med väverskorna och tog fram en sjalkollektion av rent silke. Håll gärna
ögonen öppna i IMs butiker!
En slutsats av min praktiktid är att alla kan göra något för någon, för
en mer rättvis och hållbar värld. En lösning på ett problem behöver inte
vara svårare än att introducera en vinkelhake. Med en positiv och öppen
inställning till saker hoppas jag på att ha lyckats påverka och inspirera
mina kollegor i Indien och er läsare!
Text & BILD: Shalony van Stralendorff, Utlandspraktikant IMFT
– Textilindustrin är en väldigt smutsig bransch där enorma mängder med gifter hamnar i naturen och där människor saknar skäliga
arbetsvillkor och utnyttjas. Alla bor vi på samma planet och andas
samma luft. Det som vi väljer att konsumera som tillverkas för
en billig peng långt bort påverkas oss alla och vår gemensamma
miljö. Jag önskar att fler människor blir mer medvetna kring sina
dagliga vanor, vad de äter och vad de väljer att ha på sig. Ekologiskt
och fair trade blir inte dyrare och man använder sunt förnuft.
Vad har varit den intressantaste upplevelsen eller erfarenheten i arbetet med kollektionen?
– Om man samarbetar med människor i andra länder och kulturer kan allt ta lite lägre tid än man är van vid här i Sverige och
Europa. Det kan bero på tekniska problem, svårigheter med
transporter eller ett firande som får ett helt land att stå stilla.
Att vara övertydlig i kommunikationen är inte fel, men även att
man är ute i god tid. Det som var mest intressant och glädjande
var att få möta två otroligt varma medarbetare från IMs lokala
kontor i norra Indien, Tsering och Tenzin.
Vad tycker du om resultatet, blev det som du förväntat dig?
– Jag är otroligt nöjd med resultatet. Alla detaljer i mönstret ser
perfekta ut, färgerna är rätt och kollektionen har bra mix av produkter. För att inte glömma mattan som blev så otroligt vacker!
Vad har du nu för nya spännande projekt på gång?
– Just nu går jag en kurs som vänder sig till kvinnliga företagare
som jobbar inom konsthantverk och design. Så det blir att planera
och genomföra olika förbättringar och aktiviteter som får mitt
eget företag att växa. Att skapa nya samarbeten är också något
jag ska jobba aktivt med.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
17
| MOLDAVIEN
Tillbaka i Moldavien
Ulrika Jerre, chef för IMs internationella avdelning, berättar om en resa
tillbaka till det land som under flera år var hennes hem. Ett land med
Ukraina som den stora grannen i norr, med instabilitet och fattigdom.
Det är en speciell resa på flera sätt. Dels besöker jag ett land där det råder
en stor nervositet över vad som ska hända i kölvattnet efter oroligheterna
i Ukraina. Dels är det första gången jag är tillbaka i Moldavien efter att
jag 2005–2007 var IMs platschef där. Jag har längtat tillbaka, följt på
distans, undrat hur det har gått för alla människor jag mött och för våra
partners men på något sätt har jag inte kunnat prioritera just den här resan.
Utan framtid
Jag minns hur jag, när jag bodde i Moldavien, blev upprörd över att i man
i svensk media alltid var tvungna att lägga till epitet ”Europas fattigaste
land” när man pratade om Moldavien. Själv tyckte jag att det mest slående var den förvirrade nationella identiteten och avsaknaden av val och
utsikter för framtiden. Det är just här som Ukrainakrisen kommer in.
Vad innebär det att vara moldav – är Moldavien en naturlig del av Europa
och i förlängningen EU, eller är banden till Ryssland starkare? Frågan
har den senaste tiden än tydligare blivit ett antingen eller. Sedan några
år tillbaka har landet orienterat sig mot EU, men höstens parlamentsval
tros bli avgörande för landets framtid. Kommunistpartiet ligger bra till
i opinionsundersökningarna.
Gömda i hemmen
Hur var det då att komma tillbaka efter sju år? Det mest bestående
minnet så här några veckor efter att jag kommit hem är vilket bidrag IM
gjort i landet för människor med funktionsnedsättningar! Och detta på
flera nivåer i samhället. Föräldraföreningar och center som startats ute i
avlägsna byar lever fortfarande kvar och spelar en avgörande roll trots att
finansieringen har fasats ut. Vid våra första besök i byarna var människor
med funktionsnedsättningar fortfarande gömda i hemmen och ingen
viste hur många som fanns. I de städer och större byar där våra partners
verkar har i flera fall kommunen delvis tagit över finansiering av center
och har öppnat sina skolor för integrerade klasser. Jag träffar ungdomar
vars liv förändrats tack vare att de som barn fick ta del av någon av de
verksamheter som IM finansierat.
Eva och Lena
Betyder detta att IM har fullgjort sitt uppdrag i Moldavien? Tyvärr är det
fortfarande ett undantag snarare än en regel att barn med funktionsnedsättningar går i skolan. De flesta föräldrar är oorganiserade, kommuner
tar inte sitt ansvar och regeringen får svidande kritik för sin oförmåga
att driva igenom reformer.
Vi är en stor grupp som träffas på ett center i byn Chirsova men jag
18
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
lägger speciellt märke till en liten flicka eftersom hon så kärleksfullt hänger
sig fast vid en äldre kvinna. Jag börjar prata med dem och flickan heter
Eva, är fem år och kvinnan är hennes mormor Lena. Lena berättar att Eva
övergavs som nyfödd av sin mamma som åkte utomlands och ingen hört
av sedan dess. Hennes pappa har skaffat sig en ny familj i Moskva. Jag
säger uppmuntrande att det märks att Eva håller mycket av sin mormor.
Till min förvåning blir Lena illa berörd av det jag säger och ser ledsen ut.
Det visar sig att Lena precis kommit tillbaka från en längre tids arbete i
Turkiet. ”Jag har tre år kvar till pensionen. Om jag stannar i Moldavien
har vi inga pengar och om jag åker vem ska ta hand om Eva då?” Eva
går inte på dagis och Lena har svårt att se hur hon senare ska kunna gå i
skolan eftersom de inte har tillgång till någon transport. Jag lägger märke
till att Eva inte har något hjälpmedel för att kunna ta sig fram själv utan
att hon körs runt i en barnvagn. En av kvinnorna som jobbar på centret
informerar Lena om att hon kan söka bidrag som anhörigassistent. Ett
samtal inleds och jag avlägsnar mig.
Self advocat
Det finns mycket kvar att göra i Moldavien för att människor med
funktionsnedsättningar ska kunna vara en del av samhället och utvecklas
i enlighet med sina förmågor. Vid ett samtal med de anställda på IMs
partnerorganisation Inspiratie i Comrat i södra Moldavien frågar jag
vad de barn och ungdomar som de träffar helst vill uppnå. Inspiratie
jobbar precis som många av IMs övriga partners med att stärka barn och
ungdomar så att de kan föra sin egen talan och kräva sina rättigheter.
Det är IM som plockat upp begreppet ”self advocat” och inspirerat och
utbildat partners.
Svetlana, en sann eldsjäl som startat verksamheten och nu är ansvarig
för det kommunala centret i byn, svarar: ”Jag pratade härom dagen med
en pojke med Downs syndrom om detta. Han vill kunna leva oberoende
och ha ett eget hem och familj, precis som vem som helst”.
För hållbarhet
I skrivande stund håller vi på IM på att planera vad vi strategiskt vill
åstadkomma i våra länder under 2015–2017. I Moldavien kommer vi att
fortsätta arbeta för och med människor med funktionsnedsättningar.
Vi växlar upp arbetet med partners som verkar för att stärka samarbetet
mellan organisationer i det civila samhället och deras gemensamma arbete
att se till att olika beslutsfattare tar sitt ansvar och att lagar följs. Arbete
behövs för att den verksamhet som startats och de partners vi stött under
flera år blir hållbara. Precis som i vårt arbete i Mellanöstern är en stor
TEXT: Ulrika Jerre, chef för IMs
internationella avdelning
utmaning vad som händer med ungdomar efter att de gått ut skolan. Vi
vill utveckla arbetet för försörjning och inkludering i arbetsmarknaden.
Och så tittar vi på Transnistrien, utbrytarrepubliken som varit mycket på
nyheterna i samband med Rysslands annektering av Krim. Under hösten
lyfte våra kolleger i Moldavien frågan om vi skulle söka samarbetspartners här. Behoven är än större än i resten av Moldavien samtidigt som
den säkerhetspolitiska situationen gör det mycket svårt för utländska
organisationer att verka där. Nu har situationen komplicerats ytterligare
och vi kommer följa utvecklingen framöver.
Bild vänster: Fiodor Neykovcen är ett av många barn som tack vare IMs
stöd får ta del av sina rättigheter.
Bild nedan: När Eva vad nyfödd åkte hennes mamma utomlands och ingen
har sett henne sen dess. Nu bor Eva , som hunnit bli fem år, med sin mormor
Lena. Foto: Klara Jamison Gromark
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
19
| MOLDAVIEN
Drömmer jorden runt
En av IMs samarbetsorganisationer i Moldavien heter Inspiratie och ligger i Gauguzien, en
autonom provins i södra delen av landet. Invånarna där talar ryska men har sina rötter i Turkiet.
Tack vare Inspiraties arbete med att öka medvetenheten om människor med funktionsnedsättningars rättigheter har föräldraorganisationer
bildats i tre byar. Vi besöker en av dem, Alternativa, i byn Chirsova. Där träffar vi 23-åriga
Vasili och hans mamma Maria.
Var deprimerad
Alternativa driver ett resurscenter som får
stöd från de lokala myndigheterna. På centret
erbjuds pedagogik, arbetsträning och sjukgymnastik. Vasili har en ovanlig muskelsjukdom och besöker centret regelbundet med
sin mamma. Under många år satt Vasili mest
hemma, deprimerad, för att den lokala skolan
inte kunde erbjuda honom någon undervisning.
kropp och själ
Det märks att centret fyller en viktig social
funktion i byn och stämningen är varm och
välkomnade. ”Här får vi alla rehabilitering
för kropp och själ!” säger centrets koordinatör
Christina, och vi kan bara hålla med.
2007 kom Vasili i kontakt med en annan av
IMs samarbetsorganisationer, Motivatie, och
började delta i deras aktiviteter i Vadul lui Voda
utanför Chisinau.
Kontakten med Motivatie bröt Vasilis isolering och förändrade hans liv. Han fick många
nya vänner från hela landet och blev duktig
på att använda datorer. Motivatie donerade
en dator till Inspiratie för att han skulle kunna
fortsätta att utveckla sina kunskaper nära
hemmet. Idag har han en egen blogg och spelar
ofta schack online. Mamma Marias stolthet
går inte att ta miste på. ”Hans syster och jag
sitter och klickar på datorn på kvällarna, vi vet
inte hur, men han tjänar pengar på det!” säger
hon och ler stort.
Mål med livet
Vi frågar vad Vasili har för råd till andra som
lever i liknande situationer. ”Det är väldigt
viktigt att inte stänga in sig – hitta nya vänner,
kommunicera och ha ett mål med ditt liv!” blir
hans svar. Vasilis eget mål är att inom 10 år
ha tjänat tillräckligt med pengar för att kunna
resa jorden runt. Första stoppet på resan blir
Thailand.
Text och foto: Klara Jamison Gromark
Transnistrien
Efter den väpnade konflikten mellan moldaviska och transnistriska styrkor
1992 är regionens politiska status omstridd, och den moldaviska regeringen saknar
auktoritet över området.
Enligt den moldaviska regeringen är Transnistrien en ”oförytterlig del av den Moldaviska Republiken, men en autonom territoriell enhet med speciell legal status”
Transnistrien har inte erkänts av något annat land.
Området gränsar i väst till Moldavien och består till största delen av en landremsa
mellan floden Dnestr i väster och Ukraina i öster. Transnistrien har en befolkning på
513 400 invånare. Huvudstad är Tiraspol med 150 000 invånare.
Transnistrien har eget postväsende, polis, tull, militärt försvar, valuta, skattelagstiftning, centralbank, rättsväsende, konstitution, regering och parlament. Valutan,
transnistrisk rubel går inte att växla i något annat land.
FAKTA
20
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
Vasili drömmer om att resa jorden runt.
SVERIGE |
IM får 2,5 miljoner
från Postkodstiftelsen
BIV-galan på Jeriko i Malmö 2007
IMs Sverigeverksamhet har fått 2,5 miljoner kronor från Postkodstiftelsen
för att utveckla arbetet inom Barn i Väntan och Barn i Start. Projektet
”Flyktingbarn med framtid” ska möta de ökande behoven hos framför
allt syriska barn, men även hos barn från andra länder. Fem orter berörs
– Göteborg, Malmö, Landskrona, Helsingborg och Vrigstad.
I Göteborg har IM sett ett ökat behov av verksamhet för barn under
ordinarie BIV/BIS-ålder, som är 7 år.
– Pengarna ger oss möjlighet att erbjuda psykosocialt stöd även för
yngre barn, 4-6 år, säger Lina Börjesson, verksamhetsutvecklare och
gruppledare i Göteborg. Vi kommer att utveckla den befintliga metoden
för en yngre målgrupp. För IM är det ett nytt projekt som inte prövats
tidigare.
Välbehövliga pengar
I Malmö kommer Postkodspengarna att användas för att anställa en
kurator som ska arbeta med traumatiserade barn som rekryteras från
befintliga BIS-verksamheter. För Landskronas och Helsingborgs del
innebär projektet att starta verksamhet från grunden i de båda orterna.
För alla fem orter gäller att IM ska arbeta med att hitta finanisärer för
att kunna permanenta de nya Postkodsfinansierade verksamheterna.
de träffar andra i samma situation, de får möjlighet att se något annat
än det område där de bor och de pratar mera svenska. Föräldrarna får
möjlighet att diskutera barnfrågor och samhällsfrågor med varandra.
För de ensamkommande barnen och ungdomarna blir upplägget ett
slag ”prova på” BIV/BIS, säger IM Smålands enhetschef Pernilla Delfelt.
Läger för barn och unga
Stor räckvidd
I Småland kommer de beviljade projektmedlen att användas för lägerverksamhet på IM Vrigstadgården. Lägren kommer att riktas till familjer,
samt till ensamkommande barn och ungdomar, såväl från närområdet
i Småland som från andra orter som har BIS-verksamhet.
– Vår erfarenhet från tidigare läger är att barnen får något att göra,
Projekt ”Flyktingbarn med framtid” väntas i sin helhet nå cirka 120
nyanlända flyktingbarn/ungdomar, som rekryteras från kommunerna,
Migrationsverkets boenden samt från barn- och ungdomspsykiatrin.
Därutöver nås 250 syskon, 220 föräldrar, 850 cafébesökare och ett 50-tal
volontärer under projektet, som avslutas i juni 2015.
TEXT : ANNA LJUNGGREN, SAMORDNARE/INFORMATÖR IM GÖTEBORG
Barn i Väntan (BIV) har utvecklats för barn/ungdomar i familjer
som har ansökt om uppehållstillstånd och väntar på ett livsavgörande beslut.
Barn i Start (BIS) är till för barn/ungdomar i familjer som har fått
uppehållstillstånd och som ska etablera sig i det svenska samhället där
nya utmaningar väntar.
BIV/BIS är gruppverksamheter som leds av särskilt utbildade ledare.
Grupperna träffas 1 gång/veckan under 2 timmar. Varje grupp träffas
14 gånger och varje träff har ett tema.
BIV/BIS-metoden har använts med framgång på flera orter i många år.
BIV-galan på Jeriko i Malmö 2007
FAKTA
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
21
| SYDASIEN
200 familjer fick stöd
efter katastrofen
Bortom mediarapportering och internationell uppmärksamhet skedde en stor översvämningskatastrof i norra Indien under sommaren 2013. Ett massivt regnande och skyfall under en
längre tid bidrog till stora översvämningar som drabbade ett par hundratusen människor.
Tack vare organisationer som IM kunde människorna få hjälp direkt efter katastrofen så att livet
så småningom kunde återgå till en vardag som är mer eller mindre normal.
Vissa katastrofer får mycket utrymme i media under tiden de pågår,
andra hör man knappt talas om och nästan aldrig får man veta hur det
gick sen. Vad hände med människorna? Vad hände med de pengar som
samlades in? Bidrog hjälpen till att människor faktiskt överlevde och så
småningom kunde återgå till en vardag med de glädjeämnen och bekymmer som vardagen rymmer, bortom katastrofens tragedi och elände?
150 000 hemlösA
Byarna i norra Uttarakhand i norra Indien ligger i ett område som är
både avlägset och otillgängligt. Gränsen norrut är den stängda gränsen
mot Kina och människorna här lever isolerade utan mycket intryck från
omvärlden. Dålig infrastruktur gör det svårt att resa härifrån och myndigheter och andra centrala institutioner visar påfallande ofta bristande
intresse att hjälpa de som bor här.
När skyfallen väl var över, utvärderade de lokala myndigheterna omfattningen av skadorna. Totalt miste mellan 6 000 och 10 000 människor
livet, över 150 000 – varav 65 000 barn – blev av med sina hem. Översvämningar och jordras ledde till att flera byar jämnades med marken
och de få vägar som fanns sköljdes bort. Trots den enorma omfattning
av skador och människoliv som gick till spillo, skrevs det oerhört lite om
översvämningarna i svensk media. Man kan spekulera i om det berodde
på att katastrofen ”konkurrerade” med andra, ur mediesynpunkt mer
22
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
intressanta katastrofer, som Syrienkrisen, Egypten, Sudan etc.
Inom IM bestämde vi oss tidigt för att hjälpa de som drabbats. Vi gick
ut med en appell på hemsidan och samlade på det viset in 80 650 SEK.
Totalt bidrog IM med 250 000 SEK som kanaliserades via Indiska Rädda
Barnen, en organisation som har både god erfarenhet av humanitärt
stöd vid katastrofer och beredskap att arbeta i otillgängliga områden.
MATPAKET OCH VATTENRENING
IMs stöd gick till 200 familjer i åtta avlägsna byar som var speciellt utsatta
under översvämningarna i Chamoli-distriktet i Norra Uttarakhand.
Pengarna gick till matpaket, vattenreningsartiklar, filtar, hygienartiklar,
enkla köksredskap och hushållsartiklar samt rent kontant stöd. Utsatta
kvinnor samt barn som blivit föräldralösa prioriterades när hjälpen
skulle fördelas.
Att få tillgång till rent vatten och mat, tak över huvudet samt hjälp
med hygien och sanitet är centralt när en katastrof har skett. Bristande
näring och diarré/magsjukdomar som sprids av vattenburna sjukdomar
utgör exempelvis en stor fara för de mindre barnen, som löper risk att
dö om de inte får hjälp i tid. Det humanitära stödet hjälpte familjerna
att klara sig under den värsta tiden efter katastrofen och långsamt bygga
upp livet igen.
En svaghet med vissa humanitära insatser är att de drabbade får stöd
SYDASIEN |
direkt efter katastrofen, men att de sedan lämnas vind för våg utan
möjlighet att ta sig vidare. En bra humanitär insats kräver också att
man från början har i åtanke hur familjerna ska komma vidare efter
att de humanitära organisationerna lämnat regionen. Ett sätt är att ge
de drabbade familjerna kontanter under en begränsad period. I detta
fall fick familjerna ett bidrag under 50 dagar, för att kunna komma på
fötter ekonomiskt, men de behövde också ge en motprestation i form
av arbete i uppröjning- och återuppbyggnadsarbetet. Man renoverade
bland annat en viktig väg genom byn, en vattenpump och en lekpark.
I de fall där familjerna inte kunde avvara familjemedlemmar till arbetet,
erbjöds bidrag utan någon motprestation. För att förstärka familjernas
förmåga till återhämtning, har insatsen fortsatt i ytterligare sex månader
efter att den humanitära insatsen avslutats. Då har fokus varit på stöd till
självförsörjning, bättre hälsa och bättre näring för barnen samt insatser
för att få barnen att återgå till skolan.
finansiering från andra organisationer, så kallade child-friendly spaces,
barnvänliga områden, i de drabbade områden, där barnen fick leka,
var någorlunda säkra och kunde återupprätta känslan av normalitet.
Idag börjar livet återgå till det normala för familjerna i det berörda
området. Fortfarande ligger mycket bråte kvar av den förstörda infrastrukturen och den ekonomiska förlusten för invånarna i form av förstörda
hus, vägar, minskade inkomster etc. är skyhöga. För att inte tala om det
mänskliga lidandet genom att många människor dog eller blev skadade
och det psykologiska trauma det innebär att förlora allt i ett slag. Många
lider fortfarande av sviterna av katastrofen. Under vintern drabbades
området av mycket snöfall vilket försvårade reparationsarbetet. Men det
var trots allt tack vare er givares generositet som IM kunde hjälpa 200
familjer att ta sig från en nattsvart situation till en mer hoppfull sådan.
TEXT OCH FOTO: Marija Brdarski, Handläggare för Sydasien IM
BARNVÄNLIGA PLATSER
En naturkatastrof innebär att det vanliga livet ställs på ända, allt blir
kaotiskt och rörigt och i denna röra finns det krafter som är beredda
att utnyttja skyddslösa barn. Risken för trafficking, det vill säga att
barn säljs eller kidnappas av ligor som använder barn som arbetskraft
eller i sexuellt syfte, är stor. Därför inrättade Rädda Barnen tack vare
Bild vänster: Det avlägsna området Uttarakhand blev i och med
översvämningen än mer isolerat.
Bild höger: IM arbetar inte med nödhjälp annat än i de område där vi redan
är etablerade. Vid översvämningen i norra Indien hjälpte vi 200 familjer med
mat, vattenrening och pengar.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
23
| Insamling och Kommunikation
Nya läkare för syns skull
Att ge någon synen åter, att hela någon som är blind. Det klingar bibliskt. Som ett verkligt mirakel. Och visst, effekterna av ögonläkaren doktor Ruits gärning i Nepal är fantastiska. Tilganga Eye
Centers verksamhet har gjort att mer än 130 000 människor fått synen åter. Men det är hårt arbete
som ligger bakom de fina resultaten. Hårt arbete och lojala givare.
Jag blir alltid lite extra stolt när jag besöker
Tilganga Eye Hospital i Kathmandu, Nepal –
stolt över att få representera IM och IMs alla
givare (Du! Ni!). Vi har varit en lojal givare till
Tilganga nästan från början, och därmed fått
vara del av något som utvecklats till en riktig
framgångssaga. Jag tror inga andra av IMs
partners dykt upp i både National Geographic
Magazine och dokumentärer på CNN.
lång resa med im
Just idag är en hektisk dag på Tilganga. En stor
ankomsthall är fylld av patienter före ochefter
operation som springer runt, en del med lappar
för ögonen, en del med käppar. Jag har varit på
besök hos Tilganga flera gånger genom åren.
Varje gång är det lite större, lite mer folk.
Jag väntar i ett litet rum på att få tid med dr
Sanduik Ruit som grundat Tilganga och fortfarande leder verksamheten. Även här är det folk
överallt – läkare, ekonomer, programansvariga.
dr Ruit tar till slut emot på sitt anspråkslösa
kontor.
– Nuförtiden tar vi emot 800 patienter dagligen, berättar han. Vi har verkligen gjort en
lång resa sedan vi började jobba tillsammans.
Jag ber honom berätta mer om bakgrunden,
vad IM och Tilganga gjort tillsammans. Han
är entusiastisk och går nästan inte att stoppa.
– Vi lärde känna IM i mitten av 90-talet. Vi
behövde stöd för att börja vårt arbete utanför
Kathmandu, vi ville nå ögonskadade människor
som levde långt ute på landsbygden. Tillsammans med IM satte vi igång ett stort program
för så kallade ”Eye Camps” inne i Tibet. Det
var en utmaning, att lyckas arbeta inne i Tibet
är svårt men tillsammans klarade vi det.
utbildar läkare
Dr Sanduik Ruit, grundare TIlganga Eye Hospital i
Kathmandu.
24
– IM har varit avgörande i uppbyggnaden av
vår verksamhet, som idag sträcker sig över stora
delar av Asien. De sjukhus och kliniker IM
byggde upp med oss i Lhasa, Shegar och Sakya
inne i Tibet fungerar fortfarande. De opererar
och ger synen tillbaka till människor varje dag,
varje vecka.
– Jag tycker det allra viktigaste era givare
bidragit med under åren är utbildandet av nya
läkare. Nya läkare som kan göra en säker, snabb
och billig operation av framförallt gråstarr.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
Det är nepalesiska läkare, tibetanska läkare,
kinesiska läkare – oavsett bakgrund fortsätter
de arbeta och utföra nya operationer. Det har ni
gjort. Framför mina varma tack till era givare.
Deras stöd är ovärderligt.
Grå starr är vanligt i Himalaya, och den vanligaste orsaken till blindhet. Troligen beror det
på en kombination av hög höjd, stark strålning
och ärftlighet. Gråstarr kan dock bekämpas
genom en förhållandevis enkel operation. Allt
som behövs är en ny ögonlins och strax kan
man se igen.
får synen tillbaka
I Himalayas bergsbyar saknas ofta både kliniker och grundläggande hälsovård. Att förlora
synen i den här miljön har ofta katastrofala
konsekvenser. Blir man blind som bonde eller
som nomad förlorar man sin försörjning – och
ofta drabbas hela familjen dubbelt då ytterligare
en person måste sluta arbeta för att ta hand om
den som fått en ögonskada.
Sedan dr Ruit inledde sin verksamhet har
problemet dock bekämpats på allvar. Än är det
svårt att nå alla isolerade bergsbyar och avlägsna
nomadbefolkningar, men dr Ruit har planer på
fler kliniker. Den senaste etablerades med IMs
hjälp i Mustang, Nepal.
Tack till alla er som läst brevet som
nyligen gick ut om Tilganga Eye Center i
Mustang – och tack till alla som bidragit
med gåvor till vårt arbete!
TEXT OCH FOTO: Erik Törner, KOMMUNIKATIONSCHEF
Insamling och Kommunikation |
Dylan Brock, Ulrika Gillquist, Angelica Hansson och Hesha Delowrin
Face-to-face med givare i Göteborg
Under påskveckan startade IM värvning av
nya faddrar ute på stan i Göteborg. Den första
veckan har face-to-face-gruppen varit i området runt Drottningtorget och Nordstan.
– Det känns jättekul att äntligen vara i Göteborg och prata om IM
och om bistånd med alla trevliga människor, säger Anna Johannisson som är IMs samordnare för värvning på stan. Vi har under
flera år varit i Malmö och Lund så det är ett naturligt steg att vi
nu börjar i Göteborg, där redan många människor känner till IM.
Vad pratar ni om när ni är ute?
– Vi pratar mest om IMs arbete med kvinnors försörjning i Indien
och Zimbabwe. Det är ämnen som engagerar många, och där IM
gör ett viktigt arbete.
Vilka frågor får ni?
– Om pengarna går fram. Det är en bra fråga och det känns skönt
att kunna säga att vi vet att de går fram dit de ska. Och att en
månadsgåva verkligen gör skillnad.
– När du ger 75 kronor i månaden under ett år, räcker det till att
utbilda fyra indiska kvinnor i eget företagande. Och det ger stora
förändringar både för kvinnorna, familjerna och för hela samhället. Särskilt som Indien verkligen behöver förändras när det gäller
kvinnors ställning i samhället.
TEXT OCH FOTO: Marcus Nilsson, Kommunikatör IM
Under påskveckan passade vi på att sälja kycklingar i Glädjeshoppen, kycklingar som faktiskt förändrar liv!
Juana Arabia bor med sin dotter Rocio i Olocuilta, El Salvador.
Det har varit svårt för Juana att ta hand om Rocio på egen hand
och hitta ett jobb som kan försörja dem.
I byn där Juana bor stödjer IM ett försörjningsprojekt där alla
kvinnor får kycklingar. Det har blivit vändningen för Juana
och flera andra kvinnor i samma situation. Kycklingarna blir
till hönor som ger ägg och inkomst. De egna små företagen
stärker också kvinnornas ställning i sina byar och områden.
Tack alla ni som gör det här möjligt!
I Glädjeshoppen kan du köpa ögonoperationer, kycklingar och andra
symboliska gåvor. Gå till www.gladjeshoppen.se.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
25
Brune, vik
ari
er
er
Pet
ef för Mellanöst
h
c
ern
ion
erad i Jordanien
lac
,p
lningen, Lund
vde
aa
t
chef in ernatione
e
d
ll
an
ca Carlestam, r
e
v
eg
Vi
| ENGAGEMANG
Peter Brune,
Viveca Carlestam,
Varför sökte du jobb på IM?
– Bistånd, eller som jag föredrar att säga, utvecklingssamarbete,
är en passion för mig och ofta det som jag grubblar på; allt från
när jag borstar tänderna till när jag sitter och jobbar på kontoret.
Samhällsutveckling både i Sverige och globalt har alltid intresserat mig. IM ser jag som en organisation väl förankrad hos många
människor. Vi är just nu inne i en positiv process, inte minst genom
att vi nyligen har blivit Sida-ramorganisation, vilket gör det särskilt
spännande att arbeta här.
Varför sökte du jobb på IM?
– Jag ser IM som en organisation med massor av kraft och energi
och det är en del av varför jag sökte mig hit. Det är också roligt att
IM nyligen har blivit en Sida-ramorganisation. Personligen är jag
nyfiken på Mellanöstern och ser det som en ny utmaning för mig
att jobba just där. Och så tycker jag att det är roligt att vara chef!
vikarierande chef internationella avdelningen, Lund
Vem är du?
– I grunden är jag lärare i naturvetenskapliga ämnen, men det är
något som jag inte har jobbat med på länge. Jag har alltid varit
väldigt internationellt orienterad, vare sig jag har arbetat hemma i
Sverige eller utomlands. De senaste åren har jag jobbat med Afghanistanrelaterade frågor, först som generalsekreterare för Svenska
Afghanistankommittén och sedan för det europeiska nätverket
ENNA, med syfte att påverka EU:s och NATO:s Afghanistanpolitik.
Innan dess var jag på UNDP (United Nations Development Programme) i Centralamerika.
Vad är det bästa med att jobba på ett huvudkontor, och inte i
fält?
– Jag har arbetat en del i fält, främst i Latinamerika. Nu ser jag
fram emot att vara här under ett års tid och få ett helhetsgrepp
av verksamheten. Precis som när jag under mitt senaste arbete i
Bryssel var mitt i navet har jag nu möjlighet till detsamma, fast
inom en annan organisation.
Avslutningsvis, vad är viktigast för dig i ditt arbete?
– Bra kollegor är viktigt för mig. Att arbeta hos en bra organisation
likaså, och att arbetet i stort känns meningsfullt. Jag är glad över
att ha verkat hitta allt här på IM!
Text: Jenny Nyström, praktikant på internationella avdelningen
26
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
ny regionchef för Mellanöstern, placerad i Jordanien.
Vem är du?
– Jag är en 48-årig mamma till två döttrar. Jag har arbetat med
utvecklingssamarbeten i över 25 år, mest i Latinamerika. Jag är
nyfiken på människor och skulle säga att jag har ett stort rättvisepatos. För mig är det viktigt att kämpa för saker som jag brinner
för och ser mig själv som en riktig fighter. Och klockren feminist!
Vad visste du om Jordanien innan du sökte dig dit?
– Nästan ingenting. Jag har aldrig varit där och är inte särskilt insatt i muslimsk kultur heller. För mig är det lite av en okänd del av
världen. Dock har jag andra, viktiga erfarenheter från mitt arbete
hos organisationen We Effect som jag kan dela med mig av och
samtidigt själv lära mig en massa nytt.
Vad är det bästa med att jobba i fält?
– Att man är nära verkligheten. Jag tycker att det är roligt att träffa
människor och verkligen se den målgrupp som vi arbetar med. Att
arbeta i fält är berikande. Det gör det också lättare att förstå den
situation och kontext som vi arbetar i. Verksamheten blir dessutom
bättre om man är på plats. Jag ser inte mig själv som en byråkrat
utan snarare aktivist och ser väldigt mycket fram emot att i slutet
av juli komma på plats i Jordanien.
Avslutningsvis, vad är viktigast för dig i ditt arbete?
– Engagemang, att inte tappa fokus och att veta varför man gör
det man gör. Det är oerhört viktigt att aldrig bli likgiltig.
Text: Jenny Nyström, praktikant på internationella avdelningen
ENGAGEMANG |
Fri- och villig
Märta Fredriksson, Växjö
Engagemang i IM:
Gruppledare i Kronobergsgruppen, med tolv medlemmar varav
fem aktiva.
Vad betyder engagemanget för dig?
– Engagemang för mig i IM är att försöka få ihop pengar till dem
som behöver hjälp. Jag brinner för detta med IM och försöker hitta
olika sätt att dra in pengar till IMs verksamhet. I vår grupp har vi
lite olika evenemang t ex julmarknad och kvinnofrukostar. Vi vill ju
få in så mycket som möjligt till t ex Malawi eftersom vi lyssnat på
föredrag om barn, framför allt flickor som inte får gå i skola utan
måste arbeta i hemmen istället. Därför har vi har skickat pengar
dit. Dom sista åren har vi haft kvinnofrukost med mycket goda
resultat. Det gäller att ha ett stort kontaktnät, så att man kan få
bidrag till våra aktiviteter.
Varför blev det just IM?
– Av en ren slump. Jag träffade en som var med, och på den vägen är
det. Det känns meningsfullt och trovärdigt. Jag uppskattar alla brev
som berättar om IM-stödd verksamhet på olika platser i världen.
Vad är roligast?
– Det jag tycker är helt fantastiskt är att få ordna kvinnofrukostarna.
Att gå till ägghandlarn för ägg och fråga om ost från Konsum till
en frukost som börjar kl 9 och som sen blir ett föredrag där vi får
ihop 14 000 kronor, genom en kvinnofrukost med 130 deltagare.
Jag hoppas att det finns fler som skulle vilja engagera sig för IM.
Text: JAlexandra Thilén, PRAKTIKANT
Märta stickar grytlappar och halsdukar på löpande band.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
27
| ENGAGEMANG
Spara med hjärtat
Låt pengarna växa samtidigt som de verkar för en god sak. Spara
i Swedbank Robur Humanfond så bidrar du årligen med två procent
av din fondförmögenhet till Individuell Människohjälps viktiga arbete.
I Humanfond investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår
omvärld. Läs mer på swedbankrobur.se/hjartespara
Swedbank Robur i stolt samarbete med Individuell Människohjälp
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. På grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används, så kan pengar som placeras i fonden både minska och öka kraftigt i värde och det är
inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för
Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se
Retreathelg 3–5 oktober
IM vill erbjuda medlemmar, medarbetare och andra intresserade möjligheten att få vara en helg i stillhet och inre
reflektion. Vi tror att alla har ett behov av att ibland få dra sig
undan krav och den mångfald av intryck som vi utsätts för
i vardagen. Vrigstadgårdens varma och avspända atmosfär
är själva ramen för denna helg. Retreatledarna leder innehållet och kommer framför allt att värna om tystnaden och
ge plats för ett möte med dig själv. Måltiderna intas i tyst
gemenskap. Det kommer att bli tid för promenader, läsning
och meditation.
För anmälan och information, kontakta Vrigstadgården.
Retreatledare: Peter Tubbin och Inger Unenge.
28
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
Tel: 0382-307 95
E-post: [email protected]
ENGAGEMANG |
ims utbildningar
HT 2014
IMs utbildningar är mötesplatser som medverkar till att stärka
volontärer, medlemmar och allmänhet i de frågor som IM arbetar
med. Genom att gå IMs utbildningar fördjupar du dina kunskaper
och får ökad inspiration till vidare engagemang. Passa på att gå!
Inspirationsdagar
Inspirationsdagar
12–14 september, Vrigstad
Det är under Inspirationsdagarna IM-aktiva träffas och får
samtala, dela erfarenheter och inspireras av varandra. Möt
andra engagerade volontärer, personal och styrelsen och
diskutera IMs dagsaktuella frågor och framtid.
Inspirerande, engagerande och utvecklande – missa inte
årets Inspirationsdagar!
Sista anmälningsdag 1 september
Ny i Sverige, steg 1
11–12 oktober, Lund
Sista anmälningsdag 30 september
12–14 september, Vrigstad
Ny i Sverige, steg 1
11–12 oktober, Lund
IM i VÄRLDEN, steg 2
25–26 oktober, Vrigstad
IM FAIR TRADE, steg 2
22–23 november, Vrigstad
För mer information och anmälan, läs på
www.manniskohjalp.se/utbildningar
BLI MEDLEM 2014
IM behöver dig som medlem för att fortsätta påverka
och förändra!
IM drivs av engagemanget hos enskilda människor. Tillsammans
kan vi göra världen mer rättvis och medmänsklig. Ju fler som blir
del av IM desto starkare röst får vi.
Så här blir du medlem:
Betala in 100 kr via:
Genom att testamentera till IM hjälper du människor
runt om i världen att hjälpa sig själva. Vill du ha ett
exemplar av Din gåva för framtiden, om hur man ger
en testamentesgåva till IM, skicka ett brev med dina
uppgifter till:
Individuell Människohjälp
SVARSPOST
200011403
228 20 Lund
- Plusgiro 90 07 06-3 märk med ”Medlemsavgift 2014”
- Bankgiro 900-7063 märk med ”Medlemsavgift 2014”
- www.manniskohjalp.se/medlem
- IMs butiker
För mer information kontakta oss på 046-32 99 30.
Du behöver inte sätta på något frimärke.
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
29
| PÅ GÅNG
Göteborg 27 augusti och 4 september
Vill du engagera dig men vet inte hur?
Hos IM Göteborg finns många möjligheter till engagemang i integrationsfrämjande verksamhet,
läxläsning, rättvis handel eller folkbildnings- och
informationsarbete.
Att engagera sig ideellt ger perspektiv på livet.
Och samtidigt som du gör något för en annan
människa så kan du hitta ett givande sammanhang med nya bekantskaper. Kom på informationsmöte för nya volontärer! Du får veta mer
om våra volontärverksamheter - inspireras till
engagemang i höst!
Plats: IMs kontor, Andra Långgatan 19, två trappor upp. OBS! Ny adress
Anmäl dig till Josefin Daleskog på
[email protected] eller 08-662
70 98 senast onsdag den 17 september.
Vrigstad 24–26 oktober
IM i världen, steg 2
Äntligen chans att gå IM i världen, steg 2.
Plats: IM Stockholm, Västgötagränd 17 med
ingång från Fatbursparken.
Här fördjupar vi vår kunskap om bistånd, utvecklingsfrågor och hur IM arbetar med detta. Vi varvar exempel från verkligheten med faktabaserad
kunskap i ämnet. Ett steg till bättre förståelse för
vår internationella verksamhet och hur vi tillsammans kan skapa förändring. Vi kommer arbeta
för att man ska kunna använda sina kunskaper
och gå ut och informera om IM.
Tid: 13–17
Göteborg 25–28 september
Bokmässa
Välkommen att besöka IMs monter på Bokmässan, Svenska Mässan, 25–28 september. Vi finns,
liksom tidigare år, i monter B03:40. Försäljning av
Fair Trade-varor, insamling och information.
Mässans öppettider för allmänheten:
Tid: 18–19
Fredag 26 september: kl 14–19
Kontakt: För mer information och anmälan,
kontakta IMs kontor på
[email protected] eller 031-42 45 95
Lördag 27 september: kl 9–18
I samarbete med Sensus studieförbund.
Varberg 3 oktober
Månadsmöte/medlemsmöte
Kaffeservering. Välkomna!
Varberg 5 september
Månadsmöte/medlemsmöte
Kaffeservering. Välkomna!
Plats: IOGT-lokalen, Prästgatan 27.
Tid: 10–12
Kontakt: Birgitta Östlin tel. 0340-839 71
Vrigstad 12–14 september
Nu är det dags för IMs Inspirationsdagar!
Det är under Inspirationsdagarna IM-aktiva
träffas och får samtala, dela erfarenheter och
inspireras av varandra.
Möt andra engagerade volontärer, personal och
styrelsen och diskutera IMs dagsaktuella frågor
och framtid.
Inspirerande, engagerande och utvecklande –
missa inte årets Inspirationsdagar!
Sista anmälningsdag 1 september.
Plats: Vrigstagården
Tid: 12 september kl 10 till 14 september kl 15.
Kontakt: [email protected]
Stockholm 20 september
Vad är Rättvis Handel?
Välkommen till en utbildningsdag om rättvis
handel för dig som arbetar i någon av IM Fair
Trades butiker eller bara är intresserad av rättvis
handel.
Vi lär oss mer om fair trade-rörelsen, olika märkningar, argument för och emot, vilka kriterier
som gäller och exempel på rättvis handel i
praktiken.
Söndag 28 september: kl 9–17
Plats: IOGT-lokalen, Prästgatan 27.
Tid: 10–12
Tid: Fredag 24 oktober kl 18 till söndag 26 oktober kl 15.30.
Kontakt: [email protected]
Minnesgåva
Hedra minnet av en närstående.
Ge en minnesgåva på
www.manniskohjalp.se eller kontakta
Anne-Sophie Björk på 046-32 99 45
för personlig service.
Kontakt: Birgitta Östlin tel. 0340-839 71
Stockholm 4 oktober
Vill du hjälpa till att samla in pengar till förmån
för Världens barn?
IM deltar i insamlingsdagen och du kan vara med
och skramla bössa på Södermalm under ett par
timmar. Anmäl ditt intresse samt önskemål för
tider till [email protected].
Plats: IM Stockholm, Västgötagränd 17 med
ingång från Fatbursparken.
Tid: 11–16
Lund 11–12 oktober
Ny i Sverige, steg 1
Dags igen för den populära utbildningen Ny i
Sverige, steg 1. Här lär du dig mer om integration, får kunskap om hur asylprocessen går till
och förståelse för hur man kan främja en god
integration i allmänhet och hur IM arbetar med
detta i synnerhet.
Frimärken stödJer
människor med
funktionshinder
i Jordanien
Skicka allt som har med frimärken att
göra: förbrukade frimärken, vykort,
brev med mera till:
IMs frimärkstjänst,
Box 91, 713 22 Nora
Frimärket måste vara helt.
Mer information om hur du gör finns
under ”Stöd oss” på www.manniskohjalp.se Du kan också köpa frimärken.
800 g kostar 180 kr. Sätt in pengarna på
pg 90 07 06–3 Märk inbetalningskortet
”FRIMÄRKEN”
Läs mer och anmäl dig på
www.manniskohjalp.se/utbildningar
Plats: IMs huvudkontor Fabriksgatan 2 F
Tid: Lördag 11 oktober kl 13 till söndag 12 oktober kl 16.30
Testamentsgåva
Kontakt: [email protected]
Genom att testamentera till IM visar
du solidaritet med människor i utsatta
situationer och bidrar till att världen blir en
bättre plats att leva på.
I samarbete med Sensus studieförbund.
30
Plats: Vrigstagården
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
Välkommen att kontakta Gunilla Karlsson
på 046-32 99 58 för mer information.
PÅ GÅNG |
kontor och mötesplatser
VRIGSTADgården
IMs huvudkontor i Lund
Box 45, 221 00 Lund
Besöksadress: Fabriksgatan 2 F
Tel: 046-32 99 30 (vx) Fax: 046-15 83 09
Varuförsäljning, tel: 046-32 99 30 (vx)
[email protected]
www.manniskohjalp.se
Pg: 90 07 06–3 Bg: 900–7063
Generalsekreterare Ann Svensén, tel: 046-32 99 40
Bitr. generalsekreterare Kjell Jonsson, tel: 046-32 99 35
IMs kontor i Göteborg
IM, Mellangatan 1, 413 01 Göteborg
Fr.o.m. 6 aug: Andra Långgatan 19, 413 28
Göreborg
Tel: 031-42 45 95
[email protected]
IMs kontor i Malmö
IM, Västra Kanalgatan 8, 211 41 Malmö
Tel: 040-23 03 80
[email protected]
IMs kontor i Stockholm
IM, Västgötagränd 17, 118 28 Stockholm
Tel: 08-662 70 98
[email protected]
IM Vrigstadgården
Tegnérvägen 8, 570 03 Vrigstad
Tel: 0382-307 95
[email protected]
IMs center för möten
och integration
Sopplunch
Kom och njut av vår populära sopplunch!
Pris: 60 kr
Sopplunchen serveras mellan kl 11.30 och14
den 5 juni, 3 juli, 7 augusti och 4 september.
Starta eget-bidrag
Hjälp kvinnor i Malawi att försörja
familjen! Besök glädjeshoppen.se.
IM Göteborg
flyttar
Den 6 augusti flyttar IM Göteborgs
kontor och BIV/BIS.
Ny adress är
Andra Långgatan 19,
2 trappor upp
(hållplats Masthuggstorget eller
Järntorget)
Välkomna!
IM Fair Trade-butiker
Göteborg Linnégatan 24, 413 04 Göteborg
Mån–fre 11–18, lör 11–14
Sommaröppet 23 juni–9 aug: Mån–fre 12–18,
lunchstängt 14.30–15, lör 11–14
Tel: 031-42 45 50
Nässjö i Fenixgallerian, ingång Storgatan
Mån–fre 10–18, lör 10–14
Sommaröppet 1–31 juli:
Mån-fre 11–18, lör stängt
Tel: 0380-141 20
Jönköping Klostergatan 65, 553 35 Jönköping
Mån–fre 10–18, lör 10–13
Sommarstängt 16 juni–11 aug
Tel: 036-19 06 65
Stockholm Hornsgatan 29 C, 118 49 Stockholm
Mån-fre 12–18, lör 11–15
Tel: 08-663 32 75
Linköping Bokhållaregatan 1, 582 24 Linköping
Mån–fre 10–18, lör 11–15
Sommaröppet 23 juni–2 aug:
Mån-fre 11–18, lör 11–15
Tel: 013-14 41 38
Lund S:t Petri kyrkogata 13, 222 21 Lund
Mån–fre 10–18, lör 11–14
Sommaröppet 23 juni–9 aug:
Mån-fre 11–17, lör 11–14
Tel: 046-32 99 65
Malmö Engelbrektsgatan 13, 211 33 Malmö
Mån–fre 10–18, lör 11–16
Sommaröppet 23 juni–8 aug:
Mån-fre 12–17, lör stängt
Tel: 040-97 72 27
Sommarsticka 8–10 augusti
Sköna dagar med gemenskap, god mat och
tyngdpunkt på stickandets avkopplande
betydelse.
Välkommen som pensionatsgäst
till Vrigstadgården
Du vet väl att du kan komma och övernatta
och äta hos oss som vanlig pensionatsgäst?
God mat och logi erbjuds i den lugna och
vackra miljön på Vrigstadgården. Du som är
IM-medlem får 25 % rabatt på login (gäller ej
vid storhelger, utbildningstillfällen eller andra
speciella arrangemang).
Värdar sökes under hösten 2014
Vill du vara värd på Vrigstadgården? Vi har
anställd personal som tar hand om det
mesta av driften och matlagningen. Men det
behövs också två volontärer som hjälper till
med olika sysslor under våra öppetveckor.
Det kan t ex vara servering, disk, försäljning i
butiken och att allmänt ta hand om gästerna.
Vi rekommenderar att du kommer och provar
på ett par dagar först och ser om det är något
för dig. IM står för resa, kost och logi under
värdveckan och volontären ger av sin tid och
sitt engagemang.
Försäljning av IM Fair Trade
Försäljning av varor i Vrigstadgårdens butik.
Umeå Skolgatan 53, 903 27 Umeå
Mån–fre 11–18, lör 11–15
Sommaröppet 1 juli–30 aug:
Mån-fre 11–17, lör 11–14
Tel: 090-12 55 90
IM-tians andrahandsaffär
Spolegatan 10 A , 222 20 Lund
Tis–tor 14–18, lör 10–15
Sommarstängt: 20 juni–18 augusti
Tel under öppettid: 0702-43 52 51
Frimärkstjänst
IMs frimärkstjänst,
Box 91, 713 22 Nora
För information och anmälan kontakta
IM Vrigstadgården
Tel: 0382-307 95
E-post: [email protected]
» Nästa nummer av
Medmänsklighet
kommer i din brevlåda 11/9–13/9
| medmänsklighet nr 2/2014 | www.manniskohjalp.se |
31
– det är enkelt att sprida glädje!
Vi kallar det hjälp till självhjälp. Vad du än väljer gör
du livet bättre för andra människor. Du får ett fint rosa
kort att ge till någon du tycker om eller att sätta upp
på ditt kylskåp.
Ögonoperation 350 kr
Skolavgift 300 kr
Get 200 kr
I Nepal sprider ögonoperationer glädje
till både unga och gamla som drabbats
av grå starr. En operation ger fattiga
människor synen åter.
Gåvan går till IMs arbete i Nepal
I Malawi sprider skolavgifter glädje till
flickor som kan gå klart skolan. Det är
det viktigaste flickorna kan göra för att
ta sig ur fattigdomen.
Gåvan går till IMs arbete i Malawi
I Zimbabwe sprider getter glädje till
föräldralösa barn. Barnen får näringsrik
mjölk och en inkomst. Dessutom är
getterna mjuka att krama.
Gåvan går till IMs arbete i Zimbabwe
Starta eget-bidrag 120 kr
Kaffeplanta 80 kr
Träd 25 kr
I Indien sprider starta eget-bidrag
glädje bland kvinnorna. Kvinnorna får
möjlighet att försörja sig själva och
sina familjer. När kvinnorna börjar tjäna
pengar kommer också jämställdheten.
Gåvan går till IMs arbete i Indien
I El Salvador sprider kaffeplantor
glädje när vinsten från en ekologisk
plantage går till att driva dagis så
att fattiga, ensamstående mammor
kan arbeta och försörja sig.
Gåvan går till IMs arbete i El Salvador
I Himalaya sprider träd glädje till
tibetanska flyktingar. Sedan många
år stödjer IM exiltibetaner i Indien
och Nepal med plantering av träd.
Gåvan går till IMs trädplantering
i Himalaya
Du kan beställa på www.gladjeshoppen.se, via talongen nedan, eller ring vår ordertelefon
010-70 50 170, öppet helgfri måndag–fredag klockan 10–15. OBS! lunchstängt klockan 12–13.
Ja, jag vill beställa:
......... st ögonoperation à 350 kr ......... st skolavgift à 300 kr
Gatuadress: .....................................................................................................................................................
......... st get à 200 kr
......... st starta eget-bidrag à 120 kr
Postadress: ......................................................................................................................................................
......... st kaffeplanta à 80 kr
......... st träd à 25 kr
Personnummer: ..........................................................................................................................................
För varje produkt som du handlar får du ett dubbelt
kort i A5-format med ett kuvert, som levereras till
din adress tillsammans med ett inbetalningskort.
Mob/tel: .............................................................................................................................................................
E-post: .................................................................................................................................................................
Administrationsavgift på 20 kr per kort tillkommer,
max 60 kr per beställning.
Underskrift: ....................................................................................................................................................
Skicka din beställning till IM, Box 45, 221 00 Lund
IM sparar dina uppgifter enligt personuppgiftslagen (PUL). Ingen information lämnas ut till någon
utanför IMs krets. För mer information om PUL besök gärna IMs hemsida www.manniskohjalp.se
VÄNLIGEN TEXTA
Namn: ..................................................................................................................................................................