Transcript Elevexempel Breakfast Club

Anna Högsten 130105 E2B Kognitiv psykologi The Breakfast Club
Först och främst, vad är kognitiv psykologi? Jo, kognitiv psykologi är den del av psykologin som beskriver hur information tas in och behandlas hos en person. Det innefattar alltså hur en person tänker i olika situationer; hur du tar in informationen, hur du bearbetar den och hur du reagerar på den. Brian är en amerikansk high school elev som får A i alla ämnen. Av sin omgivning ses han som en riktig nörd, i vart fall av de i hans egen ålder. Han är killen som är bäst inom allt som har med skolan att göra, killen som på fritiden är med i skolgrupper i stil med ”fysikgruppen” och ”mattegruppen”, killen som alla lärare tycker om osv. Man kan lätt tro att Brian måste vara lycklig och att han lever ett härligt liv – toppen betyg, många kompisar, omtyckt av de flesta m.m. Men hur känner han sig egentligen? Vad pågår i Brians hjärna? Genom att titta på det jag skrev i inledningen kan vi redan konstaterna att Brian är den typen av kille som enkelt kategoriseras. Utan att kanske ha tänkt på det har jag redan ”stämplat” Brian som pluggisen eller nörden. Barn/
Han är redan insatt i ett kognitivt schema som för oss Skolelev
är självklart. Det är så människan fungerar, vi kategoriserar varandra, ofta omedvetet. Pluggis
Människa
Student
De coola Snygging Festprisse
Kognitivt schema där Brian är kategoriserad enligt de röda pilarna. Vuxen
Rolig
Frågan är nu hur Brian kategoriserar sin omgivning? Hur ser han sina klasskompisar, lärare, folk han möter på stan, hans familj osv.? Brian sorterar, precis som alla andra, in sin omgivning i kognitiva scheman. Om man tar en av ungdomarna som hade kvarsittning med Brian, tex John (den kriminella), så ser Brian säkert honom på ett helt annat sätt än John ser sig själv. Ur Brians ögon skulle John kunna se ut som en riktig idiot – ”den där killen som tror att han är super cool bara för att han struntar i allt och alla.” Det är högst troligt de tankarna som dominerar Brians hjärna när an tänker på John. Men samtidigt är det säkert en del av Brian som avundas John, kanske omedvetet – ”tänk att han vågar strunta i allt, vad skönt det måste kännas att ingen straffar honom när han kommer hem med sämre betyg, tänk om jag också skulle kunna släppa allt och bara leva livet för en stund osv.” Egentligen är det säkert så att Brian inte är medveten om att han kategoriserar in John på detta sätt, han kanske rent av inte vill göra det, men ändå gör han det, varför? Jo, här kommer det vi kallar automatiska tankar in i spelet. Automatiska tankar är en del av den kognitiva psykologin och de hänger ihop med kognitiva scheman. Så fort vi hamnar i olika situationer med olika människor uppstår, ofrivilligt, de automatiska tankarna. Det är de som ligger i grunden till de kognitiva scheman som vi skapar. De automatiska tankarna är våra reflektioner och föreställningar av vad som pågår i situationen, vem som är med m.m. De stämmer inte alltid överens med hur vi vill känna. Om Brian skulle möta John för första gången skulle han kanske tänka att John måste vara elak, bråkig och kanske rent av farlig, även om Brian egentligen inte vill döma honom så fort. Så, vad bygger de automatiska tankarna på? Jo, olika erfarenheter från tidigare i Brians liv. Har han träffat någon som ser ut ungefär som John och som varit en bråkstake har Brian lärt sig att ser man ut så, så är man ofta en bråkstake. Det är det som kallas kognitiva förvrängningar – när vi i en viss situation förvränger verkligheten för att få den att stämma överens med vårt kognitiva schema. Så Förälder
Anna Högsten 130105 E2B Kognitiv psykologi Brians automatiska tanke om att John är en bråkstake, är en förvrängning som omedvetet och automatiskt görs för att få situationen att stämma överens med Brians tankar och kognitiva scheman. Allt detta kallas att man är psykologiskt konservativ – att man tolkar informationen så att den överensstämmer med ens grundläggande uppfattningar. Hela detta beteende av hur Brian sätter in människorna i sin omgivning i olika kognitiva scheman kan kopplas till både den biologiska personlighetspsykologin samt socialpsykologin. Inom socialpsykologin finns nämligen det vi kallar social perception vilket beskriver hur man kategoriserar andra människor. Att sätta in en person i ett kognitivt schema är alltså att använda sig av social perception. Vidare kan även haloeffekten kopplas ihop med detta. Haloeffekten är när man gör en helhetsbedömning av en person utifrån endast en egenskap. Helhetsbedömningen ger då personen en personlighet (hur denne är som person) utifrån Brians ögon, men egentligen vet inte Brian om denna helhetsbedömning överensstämmer med verkligheten. Än en gång tar vi John som exempel för att förtydliga det hela: Brian ser John och kategoriserar honom (socialpsykologi), han sätter omedvetet in John i ett kognitivt schema (kognitiv psykologi) och genom att ofrivilligt använda sig av haloeffekten gör Brian en helhetsbedömning av John och ger honom en personlighet (biologisk personlighetspsykologi). Vi kan alltså dra slutsatsen att alla olika typer av psykologi vävs ihop med varandra. Utan att vi tänker på det har socialpsykologin, biologiska personlighetspsykologin och den kognitiva psykologin vävts ihop i en enda cirkel. Vi använder oss helt enkelt av alla, samtidigt. Vidare ska vi titta på Brians beteende i olika situationer. Brian är som sagt en person som är väldigt duktig i skolan. Men vad pågår i Brians hjärna? Vad tänker han på? Hur känner han? Det enda vi ser är hur han handlar och beter sig i olika situationer. Ett exempel på hur Brian tänker, känner och agerar i en situation kan vara följande: säg att Brian sitter i klassrummet med alla sina klasskramrater och att läraren delar ut resultaten på ett prov till klassen. När Brian får sitt prov ser han att han faktiskt inte fått A utan D på provet. Plötsligt lägger han märke till att två personer i klassen sitter och tittar åt Brians håll. En tanke som sannerligen kommer upp i Brians hjärna kan vara ”de vet att jag inte fick A”. Vidare leder tanken till en känsla, vilken kan vara att Brian blir väldigt obekväm i situationen och känner sig lite orolig över att hela klassen ska få reda på att han ”misslyckades” på provet. För att inte klassen ska få reda på sanningen om Brians provresultat ser han glad ut och börjar prata, överentusiastiskt, med personen bredvid honom (handling). I själva verkat kanske det är så att personerna har fastnat med blicken och sitter och dagdrömmer, eller så kanske någon av dem tittar på personen bakom Brian. Det behöver inte alls vara så att de vet eller vill veta Brians provresultat, de kanske tar för givet att han fick A. De tankar som flyger runt i Brians hjärna i en sådan här situation och säger emot varandra är det vi kallar kognitiv dissonans – när det uppstår obehag hos en människa för att denne har flera tankar och idéer i huvudet, tankar och idéer som säger emot varandra. Som avslutning kan vi dra slutsatsen att den kognitiva psykologin samspelar med både socialpsykologin och den biologiska personlighetspsykologin. Hur vi handlar/agerar i en situation beror på hur vi tänker och känner oss just då. Samt att alla människor delar in personer och händelser i kognitiva scheman, oavsett om vi vill det eller inte. Anna Högsten 130105 E2B Kognitiv psykologi http://www.ne.se/kognitiv-­‐psykologi http://sv.wikipedia.org/wiki/Kognitiv_dissonans http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=kognitiva%20psykologin Läroboken – Mikael Lundgren, utgiven 2007 Power point – Henrik Larsson