Transcript Det börjar bra men slutar dåligt

Det börjar bra men slutar dåligt
- En rapport om ett bildsamtal om Albertus Pictors ”Livets hjul”
Anna-Karin Florén Ström
2011-05-06
Handledare: Arno Saarnak och Barbro Rothelius
Examinationsuppgift i Bildskapande i skola och förskola
Konst och bildgestaltning
KBGAP2, delkurs 2, 15hp
1
Sammandrag
Det här är ett arbete som jag genomfört i en årskurs 4 vid två tillfällen. Vid det första tillfället förde
vi ett bildsamtal om en medeltida kalkmålning, Albertus Pictors ”Livets hjul” utifrån en strukturerad
modell. Därefter har de fått måla något som inspirerat dem utifrån konstverket. Slutligen har vi
tillsammans reflekterat över elevernas alster samt hela arbetsprocessen genom synliggörande samtal.
Hela arbetsprocessen är dokumenterad genom bandupptagning, fotografier och anteckningar. Min
frågeställning handlade om ett bildsamtal, om ett medeltida konstverk kan utgöra ett forum för
elevers ökade förståelse för livets förgänglighet samt öka elevernas bildkompetens?
2
Innehållsförteckning
Fokusering
4
Problemformulering
5
Metodisk uppläggning
5
Förutsättningar
5
Arbetsprocessen
6
Bildsamtalet
6
Dokumentation av bildsamtalet
8
Praktiskt arbete
10
Dokumentation av praktiskt arbete
11
Redovisningar av praktiskt arbete
11
Dokumentation av praktiskt arbete
12
Reflektion
14
Reflektion över arbetet
14
Reflektion över den egna yrkesrollen
15
Reflektion över dokumentationen
15
Redovisning och diskussion
16
Slutsats
16
Litteraturlista
17
3
Fokusering
Fokuseringen ligger på elevernas tolkning av ett medeltida konstverk. Vad ser eleverna i bilden? Hur
tolkar de det de ser? På vilket sätt kan de ta till sig bilden och omsätta den till sin verklighet? Kan
man genom bildsamtal om ett konstverk ge elever idag en förståelse för livsfrågor? Kan ett medeltida
konstverk genom bildsamtal ge elever ökad bildkompetens? Dessa är några funderingar som jag vill
undersöka.
4
Problemformulering
Min pedagogiska idé är att undersöka om bildsamtal kan utgöra ett forum för att stimulera eleverna
till ökad förståelse för livets förgänglighet och öka elevernas bildkompetens. Utifrån dessa
funderingar så valde jag att formulera mitt problem enligt nedan:
Kan bildsamtal bidra till att öka elevernas bildkompetens och förståelse för livscykeln?
Metodisk uppläggning
Uppgiften består i att eleverna skall få se en medeltida kalkmålning som vi tillsammans, eleverna och
jag, skall föra ett bildsamtal om. Bildsamtalet kommer att följa en förenklad modell av
konstforskaren Erwin Panofsky som är indelad i tre steg:
1. Beskriva
2. Berätta
3. Inre mening eller innehåll
(Elsner, Att tolka och analysera bilder, 1998, s. 9).
Min roll blir att genom öppna frågor i positiv anda leda eleverna genom samtalet. Samtalet kommer
att vara ett s.k. ”cumulative talk” där jag kommer att upprepa, förstärka och utvidga elevernas
kommentarer för att förtydliga deras tolkningar och ”bolla tillbaka” deras beskrivningar på ett
okritiskt sätt (Bendroth Karlsson, 1998, s. 205).
Mitt syfte är att prova på att genomföra ett bildsamtal utifrån denna modell för att undersöka hur
eleverna dels tolkar bilden, dels kan omsätta den till en egen idé genom praktiskt elevarbete.
Förutsättningar
Det som behövs för uppgiften är ett klassrum utrustat med en videokanon eller smartboard för att på
ett tydligt sätt kunna visa konstbilder för en grupp/klass med barn eller ungdomar. Tiden till
förfogande är två 40-minuters lektioner samt 20 min till redovisning. Det material som behövs för
teckningsuppgiften är teckningspapper, blyertspennor, suddgummi samt penslar och vattenfärger.
5
Arbetsprocessen
Beskrivning av elevgruppen
Eftersom jag för närvarande är föräldraledig och inte har tillgång till en egen klass så fick jag
möjlighet att ”låna” en klass av en kollega på den skola där jag har min tjänst. Klassen som består av
16 elever, 8 st. flickor och 8 st. pojkar, är en årskurs 4. Klassen är i initialskedet av ett större
temaarbete om medeltiden. Vi, klassläraren och jag, kom överens om att jag skulle genomföra ett
bildsamtal som berörde medeltiden. Skolgården ligger alldeles intill en medeltida kyrka som är fylld
av medeltida kalkmålningar av Albertus Pictor, så vad passade inte bättre än att visa eleverna en känd
kalkmålning av denne konstnär. Jag har dokumenterat hela arbetet med fotografier och
bandupptagning via iPhone.
Den ursprungliga lektionsplaneringen bestod av ett bildsamtal med efterföljande elevarbete med
redovisningar. Av olika anledningar blev tiden till förfogande förändrad och jag fick endast ett
lektionspass på mig att genomföra mitt bildsamtal. Det medförde att jag fick begränsa mitt upplägg
och därför valde jag att endast genomföra bildsamtalet. Men när bildsamtalet väl var genomfört så
ändrade klassläraren sig och gav mig mer tid. Hon såg hur engagerade och inspirerade eleverna var
och ville att jag skulle genomföra det som vi hade kommit överens om från början, i alla fall. Det var
inga problem för mig, så vi gjorde som vi hade planerat ifrån början.
I detta arbete har jag valt att beskriva och dokumentera fyra av elevernas arbeten, två pojkar och två
flickor. Detta urval gjorde jag dels på grund av att jag ville ha en blandning av pojkar och flickor,
dels på grund av att jag ville ha en variation av olika tolkningar.
Arbetsprocessen delades in i tre moment:
1. Bildsamtalet
2. Praktiskt elevarbete
3. Redovisning av elevarbete
6
Bildsamtalet
Eleverna delgavs en bild av Albertus Pictors kalkmålning ”Livets hjul” som finns att skåda i
Härkeberga kyrka utanför Enköping. Bildsamtalet följde Erwin Panofskys modell för bildsamtal
(Elsner, 1998, s. 9). För att bilden skulle bli så tydlig som möjligt för eleverna släckte vi ner ljuset i
klassrummet och drog ner rullgardinerna. Klassrummet var utrustat med en videokanon.
Jag inledde bildsamtalet genom att ställa den öppna frågan: Vad ser ni på bilden?
Kalkmålning av Albertus Pictor, Livets Hjul, Härkeberga kyrka, Uppland.
7
Dokumentation av bildsamtalet
Eleverna blev genast engagerade av bilden.
Nedan följer dokumentationen av bildsamtalet:
A-K (jag): Vad ser ni på bilden?
Emely: Det är ett hjul och flera människor som sitter på hjulet
Matilda: Det är även ett gammalt skelett. Det ser ut som andar och lik.
A-K: Andar och lik? Vad tänkte du på då?
Matilda: Det där skelettet och han i blått, till vänster.
Och sen är det folk som spelar instrument. (Alice pekar mot personen till vänster i bilden).
A-K: Är det den här personen du tänker på? (A-K pekar på bilden)
Alicia: Ja, och sen håller väl han i ett instrument också, han som åker på hjulet.
A-K: Ok, vad ser ni mer?
Adina: Det är fyra lappar, eller skrifter.
A-K: Mmm, skrifter
Oscar: Blommor i bakgrunden.
A-K: Vem var det mer som räckte upp handen?
Erik: Mumien under ser ut som den gräver. Han har en spade i handen.
A-K: En spade. Vad ser ni mer?
Calle: En narr
A-K: Hur känner du igen att det är en narr?
Calle: Kläderna och skorna. Skorna är spetsiga. Sen instrumenten, en trumma och en flöjt.
A-K: Ja.
Erik: En har en bjällra runt halsen.
Oscar: Typ, läderrem med kottar. En bjällra.
Wilma: En sån hade min mormor på väggen. Den var jättegammal.
8
Erik: Han har också narrskor på sig (pekar på figuren bredvid narrfiguren).
Oscar: Och han också (pekar på figuren i mitten).
Emely: Sen så har han ett skärp och hatt. Alla har långt hår.
Erik: Han i mitten har en sjal eller något runt halsen.
Rickard: Det kanske är en skyddsväst. En rustning. Eller en riddare.
Erik: Jag tror att allihop är samma person, som liksom går framåt
A-K: Samma person som går framåt?
Erik: I alla fall de tre första.
A-K: Tänker du på de här (pekar på bilden).
Erik: Ja, de har samma typ av skor. Det har inte han som hänger ner. Han är barfota.
Alicia: Nej, jag tycker det ser ut som han har skinnskor.
A-K: Ok, vad ser ni mer?
Amanda: Han som hänger ner. Det ser ut som han har en sån där som Emils pappa. Vad heter det? Jo, nattskjorta.
Erik: En konstig slags hatt.
A-K: En konstig slags hatt.
Mia: Han har också en käpp i handen
A-K: En käpp i handen
Adam: Det ser ut som om han blir äldre och äldre.
Flera elever samtidigt: Ja, exakt! Ja!
Rickard: Det ser ut som ett gånghjul där man blir äldre, äldre och äldre. Först är han en narr, sen en bättre narr, sen gammal, sen i
graven.
A-K: Är det samma person?
Rickard: Kanske?
Amanda: Han ser bara äldre och äldre ur.
Wilma: Han blir svartare på kinderna. Han blundar sist.
Rickard: Där under är han död
A-K: Har ni beskrivit allt ni ser nu?
Erik: Nej, vad står det på lapparna?
A-K: Ja, vad står det? Kan ni läsa det?
Flera samtidigt: Nej!
A-K: Jag kan läsa för er. Det står regnabo, regno, regnavi, sum sine regno. Det är latin och betyder, jag skall härska, jag härskar, jag
har härskat och jag är utan makt.
Erik: Jaha, när man är på mitten av hjulet är man starkast, man härskar.
A-K: Vad berättar den här bilden? Vad säger bilden oss?
Emely: Typ som att det är människor som är på väg någonstans, men det går snett.
Wilma: Som ett lyckohjul.
Emely: Som ett tidshjul, borde det vara.
Wilma: Som en tidslinje för ålder, kolla, där är han ung, sen blir han äldre och äldre, och sen jättegammal. Det blir som en tidslinje.
A-K: Vad beskriver det?
Rickard: Han blir äldre och äldre och får mer makt, sen dör han.
9
A-K: Var tror ni att den här bilden finns?
Melvin: I en kyrka.
A-K: Stämmer. Den finns i en kyrka och är från mitten av fjortonhundra talet. Den är från senmedeltiden. Den finns i Härkeberga
kyrka utanför Stockholm. Det är en kalkmålning och konstnären som målat heter Albertus Pictor. Det är samma konstnär som målat
här i Dingtuna kyrka. Ni vet hur det ser ut, till exempel i taket i kyrkan?
Flera samtidigt: Jaa.
A-K: Försök att tänka tillbaka i tiden. Hur det var då? Det fanns ingen tv, det fanns inga tidningar. Man möttes inte av några bilder i sin
vardag, men på söndagen gick man till kyrkan. Där träffade man sin släkt och sina vänner. Man kanske träffade sin käresta. Vem vet?
Och det första man såg när man kom in i kyrkan var den här bilden. Vad tror ni att man ville säga med den här bilden? Vad har bilden
för budskap?
William: Att dyrka lyckohjulet.
Emely: Även om man inte har det bra från början kan man kämpa och få det bra.
Oscar: Att man inte har det bra från början. Till de som inte kunde läsa. De såg bilder.
Melvin: Att livet är hemskt.
Rickard: Nej, det börjar bra men slutar dåligt.
Wilma: Nej, det börjar dåligt. Då har man inga pengar, sen får han pengar och sen har han inga pengar igen.
Rickard: Ett livets hjul. Skelettet drar i honom. En mumie under. Där är han död.
Wilma: Det går runt. Det kommer alltid nya människor.
Wilma: Ett kretslopp.
A-K: Är det något mer ni vill tillägga?
Adina: Det där uppe. Det ser ut som en gris eller ett piggsvin.
A-K: Vad tror ni det symboliserar?
Rickard: Ett monster
Wilma: Jag vet. Djävulen.
A-K: Med den vetskapen, vad tror ni att man ville med den här bilden?
Rickard: Om man inte är snäll kommer man till helvetet. Om man är snäll kommer man till guden där uppe. Vad heter det? Månen…?
Wilma: Nej. Himmelriket.
Oscar: Skelettet kanske är han som hämtar han.
Som avslutning på bildsamtalet berättade jag lite mer om konstnären och hans gärningar. Vi tittade
även som hastigast på frimärksutgåvan av Albertus Pictors verk som gjordes 2009. Det var då 500 år
sedan han dog.
Praktiskt arbete
Efter bildsamtalet avslutats fick eleverna till i uppgift att utifrån Albertus Pictors kalkmålning
gestalta en detalj som inspirerat dem. Inför uppgiften fick eleverna bara använda sig av färgerna, blå,
gul, röd, svart och vit. Min tanke var att de bara skulle arbeta med kontrastfärgerna samt svart och
vit. Att på så vis försöka återskapa de färger som Albertus Pictor hade som utgångsläge.
10
Dokumentation av praktiskt arbete
Eleverna skissar först med blyerts något som inspirerat dem utifrån bilden och/eller bildsamtalet. De
ville ha bilden ” Livets Hjul” framme för att kunna skissa av och se färgnyanser. De kommer igång
snabbt och visste vad de ska göra.
Några elever hämtade en tejprulle för att få till formen av en cirkel.
Redovisningar av praktiskt arbete
Eftersom det blev ett moment med praktiskt arbete så kände jag att jag inte ville släppa gruppen där
utan behövde träffa dem igen och knyta ihop de olika momenten. Vid det andra tillfället så fick
eleverna först lite tid till att göra klart sina teckningar. De hade också under veckan fått möjlighet att
jobba lite med sina teckningar, så några var i stort sett klara med dem.
Vi samlades på mattan i en ring. Jag tog fram teckningarna en efter en och ”konstnären” fick berätta
om sin bild.
Jag valde att lägga upp samtalet utifrån öppna frågeställningar och mina intentioner var att få eleven
att beskriva vad de gjort och inte bara fokusera på bra eller dåligt (Bendroth Karlsson, 1998, s. 205).
11
Dokumentation av redovisningar av praktiskt arbete
Nedan följer dokumentation och redovisning av elevernas tankar om sina alster utifrån Albertus
Pictors kalkmålning ”Livets hjul”.
A-K: ”Berätta om din bild…”
Matilda: ”Jag har ritat ett skelett. Jag försökte göra så lika som möjligt. Och han har en käpp i sin hand.
A-K: ”Hur tänkte du kring bakgrunden?”
Matilda: ”Jag gjorde lite blommor för att fylla ut. Det blev så tomt annars. Det blev bra.”
A-K: ”Berätta om din bild…”
Hannes: ”Jag gjorde en dödskalle med ett timglas. Timglaset visar att livet tar slut. Det menas att man skall leva i nuet.”
A-K: ”Du har gjort som svarta och vita rutor. Hur tänkte du kring dem?”
Hannes: ”Schackrutorna gjorde jag för det var svart och vitt. Det passade bra till döskallen som är . Jag tyckte att det blev
ganska bra.”
12
A-K: ”Berätta om din bild, hur tänkte du?”
Alicia: ”Jag har gjort ett gult träd. Det ska vara livets träd. Stammen är brun. Runt den har jag gjort mörkare grönt och lite
grönt runt om.”
A-K: ”Beskriv din bild…”
Adam: ”Jag har ritat en dödskalle, som kommer ur en grotta. Ovanför har jag ritat av grisen eller djävulen. Sen gjorde jag
solen och månen. Det ska vara dag och natt. Eller ljuset och mörkret.”
Avslutningsvis diskuterade vi, eleverna och jag, hur det var att arbeta på det här sättet och hur de
tänkte kring det. Nedan följer några tankar från elevgruppen som jag dokumenterade via
bandupptagning (iPhone).
A-K: Vad tycker ni om att arbeta på det här sättet?
Wilma: Det har varit roligt och bra.
Calle: Kul.
(flera elever instämmer)
A-K: ”Vad har ni lärt er genom att arbeta på det här sättet med den här bilden ”Livets Hjul”?
Rickard: ”Vi har lärt oss om konstnären Albertus Pictor och vem han var.”
Mia: ”Att han målat i vår kyrka här.”
13
Amanda: ”Hur det var på medeltiden.”
Emely: ”Fick se hur livets gång var då.”
Hannes: ”Om livet. Att det är här och nu.”
Wilma: ”Tiden börjar och tiden slutar…”
Alicia: ”Att gör man bra saker kommer man till himmelen och gör man dåliga saker så kommer man till djävulen”.
Rickard: ”Då eldas man i skärselden. Det är inge bra.”
Reflektion
Reflektion över arbetet
Arbetet med elevgruppen fungerade mycket väl. Jag kände mig väl förberedd trots att det i sista
minuten blev en del förändringar. Eftersom jag hade en igenomtänkt planering och ett tydligt mål
med arbetet så var det inget problem för mig. Jag valde att följa Panofskys modell för bildsamtal
(Elsner, 1998, s. 9) för att testa den på en elevgrupp. Det innebar att samtalet följde en strukturerad
modell men där elevernas egna tankar och upplevelser av bilden fick det största utrymmet.
Elevgruppen var tillmötesgående och de var snabbt med i samtalet. Genom att ställa öppna frågor så
blir samtalet mer inbjudande och det finns inga givna svar. Det finns inget som är rätt eller fel.
De öppna frågorna och även de öppna följdfrågorna bidrar till nya utvecklingsmöjligheter, vilket i sin
tur gör att man i samtalet kommer längre i processen.
På kort tid hade jag hela elevgruppen aktiv vilket var ett kvitto på att jag varit tydlig i min
genomgång av uppgifterna. Både konstbilden och uppgiften hade ett tema som passade både pojkar
och flickor. Intressant var hur de tog sig an det egna arbetet. Hos pojkarna dominerade
dödskallemotiven medan flera av flickorna tog fasta på blomdekorationerna som också fanns med i
konstbilden.
De flesta av eleverna fastnade vid den mimetiska traditionen i det praktiska arbetet. De kände sig
trygga med att ”rita av”. Några använde sig av den expressiva traditionen och ritade och målade
utifrån minnesbilder och fantasier (Bendroth Karlsson, 1998, s. 213).
En av eleverna hade tidigt i det egna arbetet ett förslag att vi i klassrummet skulle göra ett ”eget”
kryssvalv. När möjlighet gavs och jag fick möjlighet att fullfölja min ursprungliga planering så
genomförde vi elevens idé och satte samma alla elevernas alster till en helhet i form av ett kryssvalv.
I den här lektionsplaneringen blev fokus mest på bildsamtalet och inte så mycket på det praktiska
arbetet.
14
Reflektion över den egna yrkesrollen
Jag känner mig trygg i min lärarroll och i samtalssituationen. Trots att jag varit föräldraledig en tid så
var det inga problem för mig att ta mig an uppgifterna.
När jag lyssnar igenom dokumentationen av bildsamtalet så blir jag varse hur snabbt jag egentligen
skulle vilja ge eleverna svar på sina tankar och hur jag får bita mig i tungan för att inte göra det. Här
gäller det att ha is i magen och vänta. Det var mycket bra att använda modellen av ”cumulative talk”
för att låta eleverna få utvidga sina tankar (Bendroth-Karlsson, 1998, s. 205). Genom att ställa
följdfrågor så får eleverna ytterligare möjlighet att själva komma med svaren. Min uppgift var att
leda eleverna genom samtalet kring konstbilden så att deras tankar och upplevelser av bilden kommer
till uttryck. Det jag känner att jag vill utveckla ytterligare är att ännu mer medvetet ställa följdfrågor
för att hjälpa eleverna att tänka själva så de blir medvetna om sin lärandeprocess, så att de tar ännu ett
varv i sin kunskapsspiral (Paulsen, 1996).
Reflektion över dokumentationen
Med facit i hand hade det underlättat att ha två inspelningskällor. Mitt i redovisningen slutade min
telefon att fungera. Som tur var upptäckte vi det direkt och kunde ”backa bandet” och spela in på
nytt. Likaså gäller det att ha laddade batterier i kameran och plats på minneskortet!
När det gäller dokumentationen så går mina funderingar till hur jag på bästa sätt kan göra
dokumentationen synlig för eleverna. Det är lätt att ta en massa bilder men det gäller att det blir
användbara och på ett naturligt sätt en del av vardagen i skolan. Som jag ser det kan
dokumentationen vara ett utmärkt underlag för utvärdering men också för den omedvetna inlärningen
som också sker. Genom att sätta upp elevernas alster på väggarna så synliggörs även processen
genom resultatet och det kan inspirera till vidare kunskapsinhämtning och nya utvecklingsmöjligeter.
Samtidigt så blir varje elevs arbete en del i en helhet.
15
Redovisning och diskussion
Min idé var att undersöka om bildsamtal om ett medeltida konstverk kan vara ett forum för att öka
elevernas förståelse för livets förgänglighet och deras bildkompetens. Forsman och Piironen (2006)
skriver i Bildernas bok, ”Genom att studera bilder kan man alltså få en historisk och kulturhistorisk
kunskap; alla slags bilder berättar om sin tid på något sätt. Utom att eleverna får en vidgad
verklighetsuppfattning genom att jämföra konst- eller mediebilden med verkligheten skapar de viktig
personlig kunskap: träning i att se och upptäcka, och att uttrycka sig verbalt, och tillit till sina egna
upplevelser som betraktare. Samtidigt utvecklas jaguppfattningen” (s. 31).
Liknande beskriver Hillevi Lenz Taguchi (1997) i ”Varför pedagogisk dokumentation” att
”Dialogen är mötet mellan människor, förmedlat av världen, för att kunna benämna den” (s. 59).
Vidare skriver hon att man ”Tillsammans med andra och i mötet med andra formar vi inte bara vår
förskola (skola) utan vår värld och våra liv. (s. 58).
I Bildskapande i förskola och skola nämner Bendroth Karlsson (1998) att ”Vygotskij diskuterar hur
inlärning går från ett yttre till ett inre plan. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv formas alltså
meningen först i dialogen för att sedan bli personlig.” (s.210).
Slutligen så ser jag utifrån resultatet av mitt arbete att det som Forsman och Piironen (2006) skriver
om att ”Eleverna lär sig både genom själva motivet, arbetet med att uttrycka sig och, slutligen genom
undervisningssamtalet kring hela processen och dess resultat” (s. 121) stämmer väl överens.
Slutsats
Efter att ha genomfört bildsamtalet, det praktiska arbetet och den avslutande reflektionen med
elevgruppen upplever jag att elevernas kunskap om omvärlden och bildkompetensen har ökat.
Genom att genomföra ett bildsamtal utifrån en strukturerad modell (Panofskys) och genom att ställa
öppna frågor har eleverna getts möjlighet att verbalisera sina tankar. Det efterföljande praktiska
arbetet gav dem sedan möjlighet att visualisera sina tankar i egenhändigt tillverkade bilder. Som
avslutning på arbetsprocessen fördes ett synliggörande samtal om elevernas arbete för att
sammanfatta hela processen från bildsamtal till slutlig produkt. I elevernas utvärdering av
arbetsprocessen framkom det tydligt att de känner att de lärt sig nya saker både om livets
förgänglighet/livscykel och om bildkonst.
16
Litteraturlista
Bendroth Karlsson, Marie. (1998): Bildskapande i förskola och skola, Lund: Studentlitteratur.
Elsner, Catharina. (1998) Att tolka och analysera bilder. Stockholm: HLS förlag.
Forsman, A-C & Piironen, L. (2006) Bildernas bok. Helsingfors: Schildts.
Paulsen, B. (1996): Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
17