Transcript RÅDAPORTEN - Råda församling

RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
NR 1
2009
ÅRGÅNG 29
Livsglädje
Gemenskap, längtan och hopp
att Längta efter barn
Glada träffar för Vuxna i Råda
En grönare närmiljö
2
RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
R Å D A PORTE N
NR 1 2009
Utkommer i 7100 exemplar,
4 nummer per år.
RÅDA FÖRSAMLING
Svenska kyrkan i Mölnlycke,
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
[email protected]
ANSVARIG UTGIVARE
Lars T Gåreberg tel. 338 21 21
[email protected]
REDAKTION
Emma Hvitfeldt tel. 338 21 16
[email protected]
Annika Persson tel. 338 21 05
[email protected]
TRYCK
Prinfo Linderoths
RÅDA FÖRSAMLING
Reception .......................................... 031 - 338 21 00
Kyrkoherde Lars T Gåreberg ...................... 338 21 21
Kh. sekr./kommunikatör Annika Persson 338 21 05
Informatör Emma Hvitfeldt ..................... 338 21 16
Pastor Jan Wennergren ............................... 338 21 11
Präst Anne Liisasdotter .............................. 338 21 12
Präst Anders Jernbratt ............................... 338 21 13
Präst Madeleine Forsberg .......................... 338 21 06
Kykogårdsvaktmästare ............... 338 21 08 eller 09
Vaktmästare helger .............. 0703-14 46 08 eller 09
Ekonomichef Roger Frantzich .............. 338 21 20
Verksamhetskonsulent
Anna-Lena Näsström .................................. 338 21 22
Barn i Råda .................................................... 338 21 17
Ung i Råda ..................................................... 338 21 23
Vuxen i Råda ................................................. 338 21 15
www.rada.nu
BESÖKSADRESS
Råda församlingshem
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
Tel. 338 21 04, 0703 - 14 46 04
www.radakok.nu
VI STÅR FÖR MATEN TILL
Konferensen, festen, dopet, bröllopet...
ÖPPET
Mån-tors 08.00-16.00, fre 08.00-15.00
och sön 10.00-14.00 (även senare vid bokning).
Lunch serveras: Mån-fre 11.30-14.00.
Öppna dörren så att
ljuset kommer in
Snälla, stäng inte igen dörren helt, låt
den vara öppen lite grann så att ljuset
kommer in. Fler än ett barn har vädjat
om denna generositet – att få se strimman
av ljus när de vuxna vill att barnet skall
somna till mörker. Denna önskan om
ljus är inte endast rimlig, jag påstår att
den är en förutsättning för överlevnad.
Vem släckte ljuset så att mörkret blev
totalt under barnaåren och förföljer i
vuxenlivet? Under 1970-talet talade vi
om primalskriket – vikten av barnets
första skrik – som tydligen skulle vara
förlösande. Men vart tog primalskrattet
vägen. Vem kvävde barnets skratt så att
ångest och dåligt samvete blir vuxenlivets
förföljande skuggor?
Allt är inte alltid ljust. Det är en sanning
vi alla drabbas av ibland. Var och en
känner någon som har cancer eller någon
som dött allt för tidigt. Allt fler drabbas
av varsel i arbetslivet. Det är som om
någon försöker stänga dörren helt så att
inte ens strimman av ljus kan tränga in.
Så kan skrattet lätt fastna i halsen, glädjen
bli till dåligt samvete och mörkret till ett
konstant tillstånd som endast släpper in
ljus då och då. Men – vågar man le med
tanke på alla som har det svårt?
Ljus och glädje är skapelsens grundtoner.
Ljus bli till, säger Gud vid skapelsen.
Gud såg att ljuset var gott. Ljus och
glädje är livets fundament. Att mänskligheten bröt sig ur paradiset i en slags
egotripp för att uppleva det ljus som var
för starkt för vanliga ögon – innebär inte
att allt är kört. Jo – det känns så när ett
barn dör eller en medelålders inte orkar
mer. Men mitt i allt det svåra lämnar
Gud dörren på glänt. Strimman av hopp
tränger in i mitt personliga mörker. Inte
minst påskens budskap visar på detta.
Allt andas kvävande hopplöshet när Jesus
hänger på korset och stenen vältras framför graven. Jesu väninnor är tre dagar
senare på väg att hedra honom och oroas
över stenen. Men den är bortvältrad. Nu
strålar ljuset från graven ut i samhället.
Vi kan inte ta emot allt detta ljus idag.
Men vi kan ta emot strimman av hoppets
ljus. Och kanske det viktigaste: låt oss
inte stänga dörren för vare sig barn eller
vuxna. Låt den alltid stå på glänt. Då
förnyas hopp, livsmod och glädje och
vi vågar också festa och fira utan dåligt
samvete. För där livet tar slut öppnas den
livets dimension vi inte förstår i nutiden.
Tack Jesus för din uppståndelse!
LARS T GÅREBERG
DIN KYRKOHERDE
RÅDAPORTEN
Kort och gott
Bröllopsmässa
Välkommen till en kväll om kärlek söndagen
den 15 mars kl 17.00-19.00 i Råda församling.
Kärleksgudstjänst i Råda kyrka kl 17.00
Madeleine Forsberg, präst, talar om kärlek och berättar hur en vigsel går till.
Gabriella Myrén framför sånger som passar på en vigsel. Gabriel Henningson
spelar bröllopsmusik på orgeln.
Bröllopsmässa i Råda församlingshem
kl 18.00-19.00
I församlingshemmet visar Råda Kök &
Kafé menyförslag och vackra dukningar samt
bjuder på enklare tilltugg. Här finns chans
att ställa frågor till präst och musiker,
inför den stora dagen. Lokala företag
tipsar om blommor, skor, smycken, foto,
inbjudningar, kläder, frisyrer, dryck med
mera inför fest och bröllop. En stilkonsult
finns på plats och ger råd om vilka färger,
material och vilken skärning som passar
just dig.
vinn:
Göteborgarnas Promenadguide
Det finns många sätt att berika sitt liv på. En promenad, vare sig den sker i regn
eller solsken, stärker hälsan och höjer livskänslan. Boken tipsar om fina naturupplevelser i och runt Göteborg. Välj att promenera t ex i Prästtjärn, på Styrsö,
vid Rådasjön, vid Röda Sten eller i Sandsjöbacka. Upptäck Göteborg på nytt.
92 tips för promenaden, utflykten och motionsrundan. Vi lottar ut ett exemplar
av boken“Göteborgarnas Promenadguide” bland de som svarar rätt på frågan:
Vad heter det nystartade projektet i Högsbo församling? (läs mer på sid 8).
Skicka in svaret på ett vykort tillsammans
med ditt namn, adress och telnr eller
lämna det i vår reception senast den
27 mars. Råda församling, Tävling,
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke.
Rätt svar i förra numrets tävlingar:
Historiska Museet i Stockholm, vinnare
är Inger Hellberg. Niklas Andersson och
Divina Sarkany, vinnare är Gullan Gustafsson.
Psst...
Vi längtar efter våren! Söndagen den 29 mars är det
Familjedag i vår härliga utemiljö på Kullen vid Råda
församlingshem. Läs mer på sid 11.
färsk vårsparris
Recept från Råda Kök & Kafé
Färsk grön sparris är gott tillsammans
med tillbehör som exempelvis
lufttorkad skinka, parmesanost,
rostade pinjenötter eller rökt lax.
Nedan får du tips på krispig sparris
med hollandaisesås.
Ingredienser:
1 bunt grön sparris
300 g osaltat smör
3 äggulor
2 msk vatten
Vitpeppar
Pressad citron
Gräslök eller persilja
Smält smöret och håll det fingervarmt. Vispa äggulorna med vattnet
i en rostfri bunke över ett vattenbad.
För att få ett vattenbad sjuder du
lite vatten i en kastrull. Vispa tills
blandningen är tjock och fluffig.
Tag av äggmassan från värmen
och rör långsamt ner det smälta
smöret. Smaka av såsen med salt,
nymalen peppar och färskpressad
citron. Bryt av sparrisen längst ner
och koka i lättsaltat vatten i högst
5 minuter. Servera sparrisen med
hollandaisesåsen och hackad gräslök
eller persilja. Hoppas det ska smaka!
Jacqueline är kock i Råda Kök & Kafé.
www.radakok.nu
3
4
RÅDAPORTEN
Margaretha Ha
tema:
Längtan efter barn
U
Utomhus har livet inte riktigt brutit
fram. Det är kallt och grått, men
fåglarna sjunger tappert i väntan på
våren. Jag går över tröskeln till
Fertilitetscentrum. Här har många liv
börjat. En vindlande trappa upp, finns
ett helt skåp med spirande liv. Där har
många spermier och ägg mötts.
Jag träffar läkaren Margareta Wood
och barnmorskan Margaretha Hammar
som båda arbetar på Fertilitetscentrum,
i Göteborg. Kliniken har sedan starten
1987 hjälpt fler än 4000 barn till världen.
Ofrivillig barnlöshet kan ha flera orsaker.
Hos mannen kan det bero på nedsatt
spermiefunktion. Hos kvinnan kan ägglossningsrubbningar eller skadade
äggledare vara förklaringen. Och ibland
går det inte att hitta någon orsak.
- I början av 1990-talet startade en våg
av par som sökte hjälp. Då kom en
metod för att behandla manlig ofrivillig
barnlöshet, berättar Margareta W. Det
var då vi började med mikroinjektioner.
Tidigare fanns bara ett alternativ vid
barnlöshet och det var adoption.
Fertilitetscentrum har i 20 år tillhört
Europas ledande kliniker för behandling
av ofrivillig barnlöshet. I genomsnitt har
två av tre par som genomfört en eller
flera behandlingar fått ett efterlängtat
barn. Första barnet i världen föddes
genom IVF 1978 och i Sverige skedde
det på Sahlgrenska 1982. Det finns
idag 15 kliniker, offentliga eller privata,
i Sverige. Omkring 3000 barn föds
årligen i Sverige efter IVF-behandling.
Hur går en provrörsbefruktning till?
Kvinnan stimuleras först med hormoner
för att fler ägg ska mogna. Äggen tas ut
från kvinnans äggstockar via underlivet.
Mannens spermaprov tvättas. Spermier
och ägg förs samman i en odlingsskål
som placeras i ett värmeskåp så att befruktning kan ske. Här är miljön så långt
det är möjligt anpassad efter miljön inne
i en kvinnas kropp. Ph-värden, temperatur, mörker, allt är anpassat. Efter ett
dygn tas äggen ut och under mikroskåp
ser man om de blivit befruktade. Efter
ytterligare ett dygn tittar man om de har
delat sig, då kallas det ett embryo. Två
till fem dagar senare återförs ett eller
i sällsynta fall två befruktade ägg till
kvinnans livmoder.
- Det är början till ett liv, säger Margareta
W. Om embryot fäster i livmodern så
är det en graviditet. Men resan är lång
mmar
a Wood
Margaret
innan det blir en liten individ. Finns det
flera embryon av god kvalitet kan dessa
frysas in och användas längre fram.
Viktigt att få barn
- I många länder är det en katastrof om
du inte kan få barn, menar Margareta
W. För vem ska sörja för dig när du blir
gammal? Är du inflyttad, från ett annat
land och inte har din familj här, blir
din roll för dig själv oklar i samhället
om du inte kan få en egen familj. I vissa
kulturer blir kvinnan utstött om hon inte
kan få barn.
För många människor handlar det
om det meningsfulla livet. Existensen.
När det inte fungerar har den enskilda
människan försökt att lösa det så gott
det går på egen hand. Män som tar sig
flera fruar, en kvinna som har en annan
man som far till barnen eller liv i en
storfamilj. Längtan är densamma, men
lösningarna är olika.
Olika regler i olika länder har gjort att
provrörsbehandlingar blivit till turism.
Är det inte tillåtet med behandling där
du bor så reser du till ett land där det är
tillåtet.
- Många kommer till oss, bor på hotell
RÅDAPORTEN
under behandlingen och åker sedan hem,
berättar Margareta W. Med hopp om att
de är blivande föräldrar.
- Att få beskedet att man inte kan få
barn är jämförbart med att få ett
cancerbesked, berättar Margaretha H.
Det handlar om en lång sorgeprocess
när syskon, vänner och arbetskamrater
blir gravida. Och som senare i livet kan
göra sig påmint igen när omgivningen
får barnbarn.
- För många kan det vara tabubelagt att
prata om att man behöver söka hjälp.
Dessutom kommunicerar män och kvinnor
på olika sätt. Vi försöker förmedla till
alla par som kommer till oss, att det är
ett gemensamt problem, berättar
Margaretha H. Det är annars vanligt
att den hos paret som har svårt att få
barn känner skuld och oro över att bli
lämnad.
Ett meningsfullt arbete
Margareta Wood började sitt arbete som
gynekolog på Sahlgrenska 1980. Hon
ville lära sig mer om ofrivillig barnlöshet
och sökte sig 1994 till Fertilitetscentrum.
- Det var som en helt ny värld för mig
och spännande att få arbeta med både
kvinnor och män. Fertilitetscentrum satsar
mycket på forskning och nya metoder
och det känns stimulerande att ligga i
frontlinjen.
Margaretha Hammar började arbeta
med IVF 1988 på Sahlgrenska och tre
år senare började hon sitt arbete som
barnmorska på Fertilitetscentrum.
Margaretha arbetar med rådgivning,
information och planering av behandling,
har ”injektions-skola” då paren själva lär
sig ta injektioner. Hon har också många
stödjande samtal före, under och efter
behandlingen.
- Det är ett mycket utvecklande arbete,
då det hela tiden kommer nya tekniker,
vilket ger nya möjligheter att hjälpa fler
5
par att få barn. Man får en stor respekt
för livet.
- Vi får besök av föräldrar med sina barn
och till jul kommer julkort på barnen.
Det är verkligen jätteroligt för oss med
den återkopplingen, säger båda. Vi följer
också alla familjer som vill ingå i ett
utvärderingsarbete.
Faktorer som hjälper och försvårar
Kvinnans ålder är av stor betydelse för
chanserna. Nikotin har negativ inverkan
och det gäller för både män och kvinnor.
För kvinnor som tränar på elitidrottsnivå
och för de som närmast svälter sig kan
möjligheterna att bli gravid minska.
Kraftiga kvinnor har inte svårare att bli
gravida, men har en ökad risk för missfall, berättar Margareta W.
- Vi rekommenderar alla att leva som
vanligt. Ett normalt och sunt liv utan
överdrifter åt något håll.
Många försöker allt, säger Margaretha
H. Akupunktur till exempel vet vi ökar
genomblödningen i livmodern, vilket är
bra. Idag är vi många gånger så upplysta
och söker själva information överallt.
Det känns ofta bra att göra någonting
och det kan hjälpa i stunder av maktlöshet. Naturen kommer inte att ändra
på det här med kvinnans äggålder. Före
35 års ålder är bästa tiden, rent medicinskt
sätt. Då är bara frågan hur många som
hittar sin livspartner i god tid?
Intervjun är slut. Jag går ut och det har
börjat snöa, tunga flingor faller sakta.
Tänker att för en kvinna handlar det
nog mycket om att vara en bärare av liv.
I media förs det samtal på samtal som
handlar om svårigheten att få ihop livet
och kärleken när man får barn. Men vad
händer då med dem som kämpar, men
inte kan få barn?
Annika Persson
Olika behandlingar
Hormonstimulering:
Genom stimulering med tabletter eller
injektioner stimuleras ägglossningen.
Makeinsemination:
Spermierna insemineras direkt i livmodern.
Provrörsbefruktning IVF:
In Vitro Fertilisering (in vitro = i glas
och fertilisering = befruktning).
Metoden används vid olika former av
infertilitet; manlig, kvinnlig och oförklarad
ofruktsamhet.
Provrörsbefruktning med mikroinjektion:
Idag finns möjlighet att uppnå graviditet
även vid ofruktsamhet beroende på nedsatt spermakvalitet.
Läs mer om hur behandlingarna går till
på: www.fertilitetscentrum.se/goteborg
6
RÅDAPORTEN
tema: Värdefull
D
Det finns ett rikt utbud av aktiviteter
för vuxna i Råda församling. Träffarna
ger glädje, gemenskap, upplevelser och
givande samtal med varandra, berättar
några av deltagarna. Eva, 100 år i mars,
uppskattar möten med människor och
säger att hon alltid känner sig varmt
välkommen.
På onsdagar är det Seniorfrukost i Råda
församlingshem. Det hörs många glada
skratt från restaurangen när gruppen
njuter av den goda frukostbuffén och
berikande samtal med varandra. Därefter
följer ett rörelseprogram till musik, för
den som vill och kan, och spännande
gästföreläsare. Det är friskvård för kropp
och själ i trivsam anda.
– Jag kände mig välkommen från första
stund, berättar Berit född 1935. Det är
en varm och härlig stämning mellan alla.
Att äta tillsammans gör att goda samtal
uppstår på ett naturligt sätt. Vi småpratar och det blir många hjärtliga skratt.
Gymnastiken med Kerstin, som arbetar i
Råda församling, är mycket uppskattad.
Vi går igenom hela kroppen. Min make
Egon gick bort våren 2008 och ensamheten är stor. Jag läste om Seniorfrukosten
i foldern Råda Kropp & Själ. Den goda
gemenskapen och att få byta miljö skingrar
och glad gemenskap
tankarna för en stund. Min make och
jag hade många fina år tillsammans.
Vårt sommarhus har varit en pärla på
jorden för oss. Stugan ligger vackert vid
en skogstjärn. Att umgås med barn och
barnbarn, att ha dem nära ger glädje och
trygghet.
Skratt och betydelsefullt sällskap
Önskepsalmer, Beethovenkonsert,
hattinspiration, föredrag om författaren
Britt G. Hallqvist och att bjuda in gäster
kring ett bord är några av de aktiviteter
som varit på frukostträffarna.
– Vi skrev ner psalmer som vi sjöng
tillsammans med Anna-Lena Näsström,
musiker i församlingen. Vid ett par
tillfällen fick någon i gruppen tänka ut
fyra gäster som de ville samla kring ett
bord. Det kunde vara nu levande eller
döda, kändisar eller släkt och vänner.
Därefter presenterade vi för varandra
varför vi valt just dessa gäster. Berättelserna
gjorde att vi kom ännu närmre varandra,
berättar Berit.
– Katarina Lidman och Kerstin Lybner
Nilsson som håller i Seniorfrukostarna
är kreativa och har fullt med idéer på
roliga aktiviteter, säger Vivianne född
1942. Många lever ensamma och det
finns ett behov av att träffa andra, att
prata och lyssna. Ett samtalsämne kan
leda till eftertanke eller locka till skratt.
Att det är församlingen som ordnar
träffarna tror jag skapar en extra trygghet.
En nyhet är Kaféträffarna på Johnséns
Konditori i Mölnlycke centrum en gång
i månaden. Det är trevligt att möta nya
och välkända ansikten över en fika på en
annan plats än vi brukar träffas på.
Gemensamma upplevelser
Nils är född 1926 och tycker om att
vara med på gymnastiken som Kerstin
håller i. Efteråt varvar de ner till högläsning
av en roman. Det händer också att de
fikar tillsammans. Nils har varit med på
församlingens årliga resor i maj.
– Resorna är ett uppskattat inslag i det
fantastiskt varierade utbud av aktiviteter
som församlingen ordnar. Att erbjudanden finns är viktigt och sedan är det upp
till var och en att plocka det som de
själva tycker är intressant. Jag minns när
vi var på resa till Halmstad. Den stora
behållningen för mig var besöket på
Wapnö gård där de 1000 frigående
korna slussas till mjölkkarusellen tre
gånger om dagen för att mjölkas. Mjölken
rinner sedan direkt från ladugården till
gårdens eget mejeri, berättar Nils.
RÅDAPORTEN
– Det betyder mycket för mig att komma
ut och uppleva saker tillsammans med
andra, fortsätter Nils. I min ålder är
det många nära vänner från barn- och
ungdomstiden som inte är i livet längre.
Saknaden efter dessa är stor. Jag och
min fru Inger har barnbarn som äter
middag hos oss en gång i veckan, det är
värdefullt att ha den kontakten. Vi har
abonnemang på Göteborgs Konserthus.
Jag tycker mycket om att promenera och
tillbringa tid i sommarhuset i Bollebygd.
Huset har alltid varit ett andningshål
med trädgårdsarbete, härlig skogsluft
samt bär- och svampplockning. Vi njuter
också av att gå på Musiksalongerna i församlingens programserie Råda Kropp &
Själ. Presentationen av repertoaren som
framförs är betydelsefull. Den gör att
musiken blir ännu mer tilltalande.
Välja det man mår bäst av
Vivianne berättar att hon varit pensionär
i ungefär två år. Hon trivs och betonar
vikten av att tillåta sig själv att inte rusa
fram i livet utan att njuta av att alla måsten
är färre. Det finns ett rikt utbud av
aktiviteter i Mölnlycke och hon uppskattar
att kunna välja det som hon själv mår
bäst av.
– För mig är det viktigt att må bra i
själen. Museer, konserter, att träffa andra,
att få tid för sig själv och att ha trivsamt
hemma ger mig harmoni. Ett av mina
största intressen är att måla. Idag målar
jag helst med akryl. För några år sedan
hade jag utställning i församlingshemmet.
Vi hade tänt levande ljus i hela lokalen.
Det var en stark känslomässig upplevelse
för mig att se mina tavlor hänga i den
miljön.
Alltid välkommen
Rådakretsen är en annan av Råda församlings verksamheter för vuxna. Gruppen
träffas en gång i veckan för att handarbeta
och umgås. De stickar halsdukar och
strumpor, syr tygväskor och dekorativa
korgar, tillverkar finurliga tomtar och
glada påskharar. Resultatet från träffarna
blir till lotterier och basarer där behållningen går till församlingens olika
biståndsprojekt. En av deltagarna är Eva
som fyller 100 år i år, den 30 mars. Hon
promenerar upp till församlingshemmet
varje vecka för att vara med på träffen.
7
– Jag tycker om möten med människor.
Alla i Rådakretsen är så härliga, vi har
roligt tillsammans. Jag känner mig alltid
varmt välkommen.
Snart 100 år
Eva är uppväxt i Olskroken i Göteborg
med sina föräldrar och fyra syskon. De
hade en sommarstuga i Mölnlycke och
det var på den tomten som Eva och
hennes man Alf senare byggde sitt hus.
Eva var äldst i syskonskaran. Hon minns
att när hon var ute med sitt yngsta syskon,
16 år yngre, så ropade killarna ”lilla
mamman” efter henne. När elektriciteten
kom fick de bara ha tre glödlampor per
hushåll. Hon tyckte mycket om sykursen
som hon gick hos en sömmerska. Det
blev många fina klänningar till hennes
mamma och syskon.
– Jag hjälpte ofta till med att gå och
handla och baka bröd och kakor.
Mamma var hemmafru och pappa var
polis. Särskilt mycket att stå i var det
före jul. Vi fick julklappar, fast de var
inte så stora. Julgranen satte vi alltid in
precis före julafton. Min man Alf var
tävlingscyklist. När vi träffades brukade
vi ofta göra cykelutflykter tillsammans.
Han höll sin hand på min rygg och putta
upp mig för de brantaste backarna. Vi
promenerade ofta till Delsjön och drack
kaffe någonstans på vägen.
– Jag har alltid haft en god relation till
mina syskon. En av mina systrar, hon
lever inte längre, och jag reste mycket på
bussresor tillsammans efter att min man
dog. Vi var i Spanien, Schweitz, Finland
och Norge. Min yngsta syster som idag
är 83 år kommer ofta och hälsar på mig.
Jag har haft så roligt i livet. Min mamma
var alltid glad. Det är härligt att skratta.
Hur Eva ska fira sin 100-årsdag vet hon
inte ännu. Men någon form av kalas med
släkten blir det. Hon har en stor släkt
med barn, barnbarn och fyra barnbarns
barn. Ett av barnbarns barnen heter
Tindra och är två år i maj.
– Senast vi träffades kände Tindra igen
mig. Hon slog ut sina armar och kom
fram och ville ge mig en kram. Det
värmer i hjärtat, säger Eva.
Emma Hvitfeldt
Vi gratulerar Ev
a
snar t 100 år!
Härliga skratt hos Rådakretsen
Kaféträff i Mölnlycke centrum
Vi träffas första måndagen i varje
månad på Johnséns Konditori kl 15.00.
Seniorfrukost
Vi träffas onsdagar kl 9.00-11.30 i
Råda församlingshem.
Rådakretsen
Vi träffas tisdagar kl 10.00 i Råda
församlingshem.
Dagsresor och kafé i sommar
I sommar åker vi till Tjolöholms slott
(7/5), Blomstermåla (10/6), Nääs
slott (3/7) och Fölene kvar n (18/8)
på dagsresor. Det blir kafé i Råda
församlingshem vid några tillfällen.
För mer information kontakta Kerstin
Lybner Nilsson, tel 031-338 21 15.
Samtal
Vill du samtala eller ha stöd i någon
livssituation? Hör gärna av dig till
Katarina Lidman, diakon i Råda, tel
031-338 21 14 eller 0703-14 46 14.
8
RÅDAPORTEN
Trädgårdsbild:
Ann-Charlotte Fägerlind
tema: En
I
trädgård för alla
I Högsbo startar nu projektet Stadsjord, ett samarbetsprojekt som handlar
om att odla mat inne i stan. Att skapa
en mötesplats för människor som
vill vara med och göra kvarteret lite
grönare, roligare och mer levande.
Högsbo församling har börjat utveckla en
trädgård som kommer att växa. Marken
vid Högsbo kyrka ska odlas upp. Jag
träffar Lotti Sharif, präst i Högsbo, och
en av projektledarna bakom Stadsjord.
- Det börjar bli uppenbart att vi måste
hitta nya sätt att förhålla oss till naturen,
till våra kroppar och till vår hälsa. I
Högsbo har vi under tre terminer jobbat
med vårt projekt Växthuset som handlat
om möten, vila och tillväxt, berättar
Lotti. Projektet Stadsjord blir nu nästa
stora steg för oss.
Eko-stadsdelar
Bergsjön hör till gruppen stadsdelar
som profilerat sig som eko-stadsdelar.
Bergsjön har flera odlingsområden med
Par ter i projektet Stadsjord:
Chalmers, Etik & Energi,
Familjebostäder, Gunnebo Slott &
Trädgårdar, Göteborgs Botaniska
Trädgård, Göteborgs Interreligiösa
råd, Högsbo församling, SDF
Högsbo, Pond, SDF Bergsjön och
Park- & Naturförvaltningen.
drivna odlare från hela världen. Projektet
Stadsjord blir ett vänortssamarbete
stadsdelar emellan.
- I Högsbo handlar det om mötet mellan
gammal och ung. Och i Bergsjön om
mötet mellan invandrare och svenskar.
De boende i Högsbo bjuds nu in att
anmäla sitt intresse för att vara med
och nyodla. Många pensionärer, som
inte längre har en egen trädgård, vårt
granndagis, Rehab och många fler har
anmält sig. Nu i dagarna har vi öppet
hus, intresset är stort och många är
nyfikna på jordhögarna och grisarna
som de har hört talas om.
Urban futures
Niklas Wennberg, miljökonsult för
Etik & Energi, har jobbat i många år
med stadsnära odling. Niklas är en av
projektledarna i Stadsjord och pappa
till projektet. Dan Melander, teolog och
verksamhetsledare för Etik & Energi, är
ytterligare en av drivkrafterna och, enligt
Lotti, en riktig idébazooka.
Chalmers är en av parterna i projektet,
de forskar kring Urban futures, ett
MISTRA-projekt (Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning). Detta projekt
löper över flera år och handlar om att
hitta lösningar på viktiga miljöproblem
och arbeta för hållbar utveckling.
- En av idéerna är att utveckla ett ekomodulhus som kan växa med familjen,
berättar Lotti. När farmor och farfar vill
bo nära, då kan man bygga på ytterligare
en modul på huset. Men det är som sagt
bara en idé än så länge. Vi har planer
på att bygga ett litet eremithus. Där ska
man kunna dra sig tillbaka för en dag i
stillhet.
Utomhusliv
- Om två veckor kommer våra tre
Linderödsgrisar. Alla är suggor och har
i uppdrag att böka upp jorden. Våra
arbetsgrisar skulle man kunna säga!
Nästa fas blir att ploga och harva. Då
kommer en häst till oss. När vi är klara
bjuder vi in till en utomhuspicknick, det
blir nog i maj.
Vi kommer odla grönsaker, medicinalväxter och kryddor. Kanske blir det en
biodling också. Det finns tankar på att
bygga en härlig uteplats nära trädgårdsodlingarna. En gång i månaden blir det
marknad på Axel Dahlströms torg med
start i höst. Den 31 maj välkomnas alla
till en skapelsegudstjänst utomhus och i
september är det dags för skördefest.
Lotti och hennes kollegor arbetar vidare
för fullt. Vårsolen är stark och bländar
gott. Jag tänker att det handlar om vilken
stad vi vill ha. Att allt som växer kan
hjälpa oss att bli mer levande. Att livet
kan blomstra mitt inne i en storstad.
Annika Persson
RÅDAPORTEN
tema: Livets
J
växlingar
Julen varar inte till påsken för däremellan
kommer fastan. Den glada visan berättar
om kyrkoåret och påminner oss om
något viktigt. Mellan glädjens högtider
finns det en tid som har en helt annan
karaktär.
Precis som årstiderna växlar under ett
år från härliga soliga dagar till gråtrista
snålkalla dagar så växlar det också i våra
liv. Varje människa kan ur sin historia
ge exempel på glädje, längtan, oro, sorg,
hopp och stunder då ingenting tycks
hända. Ingen av oss blir bevarad från
svårigheter precis som varenda människa
är mottagare av liv och glädje, som vi
bara kan ta emot som gåva. Hur ska vi
tolka resan genom livet? Vilken karta ska
vi orientera oss efter när det gäller livets
med- och motgångar?
Kyrkoåret kanske låter lite högtravande,
men kyrkoårets söndagar och växlingar
är en fantastisk skatt att ösa ur. Det
pågår ett drama som handlar om kampen
mellan liv och död, hopp och sårbarhet, sorg och glädje. Kyrkoårets drama
erbjuder oss en tolkning av vad det är att
vara människa.
Kyrkoårets rubrik för respektive söndag
finns att läsa i flera almanackor. Mötet
9
mellan vår vardag och kyrkoåret är
som tydligast i advent. Vi tänder ljus
i mörkret. När vintermörkret är som
tätast firar vi Jesu födelse och samtidigt
vänder vi mot ljusare tider.
Nu lämnar vi jultiden bakom oss och går
in i fastan och en av kyrkoårets största
högtider, nämligen påsken. Fastlagssöndagen inleder fastlagen som föregår
den 40 dagar långa fastan innan vi firar
påsk. Fastlagen har inte alls med fasta
att göra – tvärtom. Fastlagssöndagen är
startskottet för karnevalen. Tre dagar av
fest avslutas med Fettisdagen som är den
dag då semlorna ska ätas. Visst ligger det
en poäng i att inför en kämpig tid ladda
med så mycket positivt som det bara går?
Fastan börjar med Askonsdagen. Den
är en dag som påminner oss om vår
dödlighet och därmed om vårt ansvar
för livet. Söndagarna i fastan lyfter fram
kampen och ökenvandringen. Vi får
lyssna till berättelser om utsatthet och
kamp, om vandringar och prövningar.
Vem känner inte igen sig i att livet kan
se ut så?
Skärtorsdagen inleder påskens dramatiska dagar. Vi får höra om förräderi, om
övergivenhet, om ångest, om lidande och
död. Mörkret tätnar och kvar blir bara
sorg och förvirring och tusen frågor. Det
var med tunga steg som kvinnorna gick
till graven för att smörja Jesu kropp. Det
som ingen kan begripa, men som man i
tro kan ta emot som ett mönster för livet
hade hänt. Döden fick inte sista ordet.
Jesu uppståndelse, på Påskdagen, förändrade världen och fortsätter att förändra
livet för människor idag. Ur mörker, sorg
och elände spirar nytt hopp, nytt liv, ny
glädje som ingen trodde var möjlig.
Välkommen att fira påsk med oss!
Läs mer om påskens gudstjänster i Råda
på sidan 12 eller www.rada.nu
Anne Liisasdotter, präst i Råda församling
Illustration: Susanne Engman
10
RÅDAPORTEN
Vägar till livsmod
H
andrum:
Har ni läst om Filifjonkan i Mumindalen som trodde på katastrofer? Min
favoritberättelse! Filifjonkan levde ett liv
i enlighet med hur en Filifjonka skulle
vara: Tebjudningar med sju sorters kakor,
ett hem med porslinsfigurer, tavlor och
broderier från släktingar. Kort sagt, hon
följde receptet för “ett trivsamt och
lyckligt liv”. Men Filifjonkan var säker
på att Katastrofen skulle komma. Varje
dag oroade hon sig för orkaner och
översvämningar. Varje ny katastroftanke
blev värre än den förra. Ständigt beredd
och vaken på Katastrofen, men också
ständigt rädd. Jag tycker om berättelsen,
eftersom jag kan känna igen mig. Filifjonkan är mänsklig. För om vi tänker
efter, så kan egentligen vad som helst
hända när som helst.
Livets krafter låter sig inte styras. Vi
delar alla detta grundläggande villkor
för mänskligt liv. Därför är det inte
konstigt, att vi försöker hitta vägledning
i våra liv: Livscoacher, konsulter, ideologier,
religion – listan kan göras lång. Det
är lätt att känna sig vilsen även där.
Filifjonkan ville göra livet tryggt genom
att försöka göra det begripligt. Men kan
det viktigaste i livet egentligen begripas?
Födelse? Kärlek? Död? Gemenskap?
Mening och sammanhang? Kan livet
egentligen vara tryggt, om vi vill leva i
kärlek, relationer och gemenskap?
Till alla oss som känner oss som Filifjonkor, så säger Jesus: ”Kom till mig,
alla ni som är tyngda av bördor; jag skall
skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär
av mig, som har ett milt och ödmjukt
hjärta, så skall ni finna vila för er själ.
Mitt ok är skonsamt och min börda är
lätt” (Matt 11:28-30). Jesus visar oss en
möjlig väg till att våga leva livet fullt ut,
trots all osäkerhet. Den vägen är dopet.
I dopet får vi öva oss i att mera gripa
livet, än begripa det. Det betyder inte
att vi ska sopa alla frågor under mattan.
Smärtan i frågan ”Varför?” kräver sitt
utrymme. Dopet erbjuder inte alltid svar
på alla frågor, men öppnar oanade djup
av livsmod och tillit.
Det fantastiska är att vi alltid kan börja
just här och nu. Oavsett var vi befinner
oss i livet, är dopet en stående inbjudan
och möjlighet från Gud till oss. Jesus
vill i dopet visa oss en väg där vi alltmer
vågar gripa livet, omfamna det. Och vi
kan göra det på ett mycket konkret sätt
genom överlåtelsen. Det är precis vad det
låter som, att lämna över till Gud. Tänd
ett ljus, varför inte ett dopljus? Försök
att hitta en tidpunkt varje dag som passar
dig. Låt det vara din lugna och stilla
stund. Fem minuter varje dag kan bli till
en stor gåva för livsmodet. Sammanfatta
din dag i Guds närvaro: Din oro, din
gläjde, din sorg, dina förhoppningar,
din längtan. Använd dina egna ord och
ditt eget språk. När du lämnat över det
du bär på, be Gud om mod och kraft
att leva i den verklighet som du befinner
dig i. Som avslutning kan du be en
överlåtelsebön. Men hur gick det då för
Filifjonkan? Som väl är slutar historien
inte med hennes ständiga beredskap och
ständiga rädsla. En dag kommer stormen.
Hon möter det som hon fruktat allra
mest i sitt liv. Filifjonkan gömmer sig
bland syltburkar i skafferiet. Men där
är hon inte säker. Hon tar steget och
hoppar ut genom ett av de inblåsta fönstrena. Och hon får en insikt. Stormen
var bara farlig så länge hon var kvar inne
i sitt hus. Därute blåser det visserligen
starkt, men hon känner sig befriad från
det som gjort henne så rädd för livet.
Hon har hittat en väg till livsmod mitt i
otryggheten. Hon har funnit en väg att
mera gripa om livet, än att begripa det.
En väg som Jesus öppnat för var och en
av oss.
Överlåtelsebön
Du som ville mitt liv
och har skapat mig efter din
vilja,
allt i mig känner du, och om
sluter
med ömhet,
det svaga, likaväl som det sta
rka,
det sjuka, likaväl som det fris
ka.
Därför överlämnar jag mig
åt dig
utan fruktan och förbehåll.
Fyll mig med ditt goda,
så att jag blir till välsignelse.
Jag prisar din vishet,
du som tar till dig det svaga
och
skadade, och lägger din ska
tt i
bräckliga lerkärl. Amen.
Margareta Melin
David Söderberg
pastorsadjunkt i Råda församling
RÅDAPORTEN
11
Familjedag i Barnens miljöark
Nu är det dags för vårens Familjedag i Råda församling. Det blir marknad med begagnade
sportartiklar, leksaker, kläder, vagnar med mera för barn mellan 0 - 12 år. Vi hoppas att vädret
blir härligt för grillen står tänd och det går bra att köpa korv och bröd av oss för 10 kronor.
Hälsa gärna på våra kaniner, höns och får som är ute. Det blir kluriga uppdrag och lekar för
barn och vuxna.
När? Söndagen den 29 mars kl 12.00 - 14.00. Familjegudstjänst i Råda kyrka kl 11.00.
Var? Barnens miljöark vid Råda församlingshem.
Vill du hyra bord för försäljning? Ring till Barnens miljöark, telefon 031 - 338 21 17
och boka bord. Ett bord kostar 50 kronor. Boka senast fredagen den 20 mars.
Näringslivsmässa
Välkommen till Näringsliv 2009 i Råda församlingshem onsdagen den 22 april. I årets mässa ligger fokus på: Näringslivet
nära dig, Närproducerat och Nära business. Förutom nätverksfrukost, utställning och speeddating blir det workshop och
föreläsningar.
Workshop och föreläsningar
Karin Ingelhag - Förändringsarbete
Karin har lång erfarenhet i att leda och utveckla grupper och individer bl a ur ett kompetensperspektiv i såväl politiska organisationer som företag. Nu arbetar hon med frågor som
gäller strategisk kompetensförsörjning på BRG, Business Region Göteborg.
Joachim Berner - Ledarskap i med- och motgång
Joachim har gedigen erfarenhet av svensk media och näringsliv. Han har varit ledare för
företag som Lowe Brindfors, Expressen, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Idag är
han huvudägare i familjeföretaget Christian Berner Invest med säte i Mölnlycke.
Ulrika Strempel – Hantera finansiella risker i turbulenta tider
Ulrika har arbetat länge inom den finansiella sektorn och hanterar dagligen frågor gällande
valuta och ränterisker, för både det lilla och det stora bolaget. I dag arbetar hon som TCM
Sales på SEB i Göteborg.
Näringsliv är ett samprojekt mellan Härryda Kommun, Härryda Företagarförening, Råda församling,
Företagsamma Kvinnor, Mölnlycke Centrumförening, Rotary och NyföretagarCentrum. Stort eller
litet företag, gammalt eller nytt, utställare eller besökare – alla är välkomna till Näringsliv 2009.
Mer info: www.naringsliv2009.se
Få koll på
näringslivet
nära dig.
Mässa 22/4 i M
ölnlycke.
Info och anmäl
an på:
www.naringsliv
2009.se
Sefardisk musik med Qiyans krets
Illustration: Susanne Engman
Musik
i Råda
Söndag 8 mars kl 11.00 i Råda kyrka
Qiyans krets består av Adele Veronika Halten, sång,
harpa och slagverk, Josefine Liftig, flöjter, sång och
slagverk samt Marianne Holmboe, sång och slagverk.
Den sefardiska musiken uppstod i slutet av 1400-talet.
Det musikaliska uttrycket har influenser från arabisk,
kristen och judisk kultur. När de sefardiska judarna
senare levde i exil tog de med sig sin sångskatt. Musiken
förvaltades av kvinnorna trots att religiöst renläriga män
förbjöd dem. Tack vare kvinnorna finns det en obruten
sefardisk sångtradition att ta vara på. Välkommen att
lyssna till Qiyans krets på Internationella kvinnodagen.
www.qiyanskrets.se
Gospel med kören Voice
Söndag 29 mars kl 17.00 i Råda församlingshem
Gospelkören Voice bjuder på härlig och svängig musik i
gudstjänsten. Elisabeth Engdahl Gustafsson, körledare,
Thomas Darelid, piano och Thomas Gustafsson,
saxofon. Påskspel med barnkörerna
Annandag påsk kl 11.00 i Råda församlingshem
Församlingens barnkörer framför sitt påskspel.
Kristian Hvitfeldt spelar piano och leder kören.
Musikduon Små Blå
Söndag 3 maj kl 11.00 i Råda kyrka
Musik med duon Små Blå som består av Fredrik Nilsson
på kontrabas och Petter Rosenlundh på saxofon och
klarinett. www.smabla.com
Gudstjänster
i Råda kyrka
mars
Söndag 1
Söndag 8
Söndag 15
Söndag 22
Söndag 29
april
Onsdag 1
Söndag 5
Skärtorsdag
Långfredag
Påskdagen
Annandag påsk
Söndag 19
Lördag 25
Söndag 26
maj
Söndag 3 11.00 Mässa, Anders Jernbratt
11.00 Mässa, David Söderberg.
Sefardisk musik med Qiyans krets.
Mer info sid 12, Musik i Råda. 19.00 Ungdomsgudstjänst, Madeleine Forsberg och David Söderberg
11.00 Mässa, Anne Liisasdotter
13.30 Finsk mässa, Anne Liisasdotter
17.00 Kärleksgudstjänst, Madeleine Forsberg. Mer info sid 3.
11.00 Mässa, Jan Wennergren. Kören Röster i Råda med ledare Anna-Lena Näsström. Kyrkkaffe.
11.00 Familjegudstjänst, Anne Liisasdotter. Familjedag i Barnens miljöark. Mer info sid 11.
17.00 Gudstjänst, Anne Liisasdotter.
Gospelkören Voice. Mer info sid 12.
19.00 Pilgrimsmässa, Anders Jernbratt
11.00 Mässa, David Söderberg 19.00 Ungdomsgudstjänst, Madeleine Forsberg och David Söderberg
19.00 Mässa, församlingens präster
och diakon. Sångsolist.
11.00 Gudstjänst, Lars T Gåreberg
09.00 Påskmässa, Anne Liisasdotter
och David Söderberg
10.00 Påskfrukost i Råda Kök & Kafé.
11.00 Finsk påskdagsmässa, Anne Liisasdotter
17.00 Sånggudstjänst, Anne Liisasdotter. Kör och musiker medverkar. 11.00 Familjegudstjänst, Jan
Wennergren. Påskspel med församlingens barnkörer. Mer info sid 12.
11.00 Mässa, Anders Jernbratt
11.00 Konfirmation, Madeleine Forsberg
17.00 Gudstjänst, David Söderberg
11.00 Mässa, Jan Wennergren. Musik med duon Små Blå. Mer info sid 12.