Transcript RÅDAPORTEN - Råda församling

RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
NR 3
2009
ÅRGÅNG 29
rösta i kyrkovalet 20/9
trender på kyrkogården
kom och sjung med oss!
Var rädd om din sorg!
2
RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
R Å D A PORTE N
NR 3 2009
Utkommer i 7100 exemplar,
4 nummer per år.
RÅDA FÖRSAMLING
Svenska kyrkan i Mölnlycke,
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
[email protected]
ANSVARIG UTGIVARE
Lars T Gåreberg tel. 338 21 21
[email protected]
REDAKTION
Emma Hvitfeldt tel. 338 21 16
[email protected]
Elin Carlson tel. 338 21 05
[email protected]
TRYCK
Prinfo Linderoths
RÅDA FÖRSAMLING
Reception .......................................... 031 - 338 21 00
Kyrkoherde Lars T Gåreberg ...................... 338 21 21
Kh. sekr./kommunikatör Elin Carlson .... 338 21 05
Informatör Emma Hvitfeldt ..................... 338 21 16
Pastor Jan Wennergren ............................... 338 21 11
Präst Anne Liisasdotter .............................. 338 21 12
Präst Anders Jernbratt ............................... 338 21 13
Präst Madeleine Forsberg .......................... 338 21 06
Diakon Katarina Lidman ........................... 338 21 14
Kykogårdsvaktmästare ............... 338 21 08 eller 09
Vaktmästare helger .............. 0703-14 46 08 eller 09
Ekonomichef Roger Frantzich .............. 338 21 20
Kyrkomusiker/producent
Anna-Lena Näsström .................................. 338 21 22
Barn i Råda .................................................... 338 21 17
Ung i Råda ..................................................... 338 21 23
Vuxen i Råda ................................................. 338 21 15
www.rada.nu
BESÖKSADRESS
Råda församlingshem
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
Tel. 338 21 04, 0703 - 14 46 04
www.radakok.nu
VI STÅR FÖR MATEN TILL
Konferensen, festen, dopet, bröllopet...
ÖPPET
Mån-tors 08.00-16.00, fre 08.00-15.00
och sön 10.00-14.00 (även senare vid bokning).
Lunch serveras: Mån-fre 11.30-14.00.
Uppståndelsens hopp
Det kommer alltid olägligt. Jag har
under mina 35 år som präst aldrig varit
med om att ett dödsbud kom precis när
de drabbade hade tid. På väg till jobbet,
biljetter till teatern, en förestående resa,
kvartssamtal i skolan, en kväll med gäster
eller en förestående operation. Det är då
polisen och prästen ringer på dörren, ber
att få komma in och nästan handfast ber
den ensamme eller berörda att sätta sig.
Så kommer beskedet att den jag älskade
och höll av inte längre finns. Man blir
förbannad. Man frågar varför. Man
gråter hejdlöst. Varför blev det ingen
tid till förberedelse? Varför inget riktigt
avsked? Det var så mycket mera jag ville
säga. På en minut när har tillvaron slagits
i spillror efter dörrklockans signal.
Under allhelgonatiden uppmärksammar vi speciellt våra kära. Jag ser från
prästgårdens fönster hur många besökare
kommer under helgen och jag ser de
många lyktorna som lyser. Det är svårt
att tala om döden. Det gör ont att
sörja. Jag försöker att inte älska någon,
bara tycka om lite – sa en deltagare i en
samtalsgrupp för många år sedan. När
jag frågade varför sa vederbörande att
jag inte tror jag skulle klara av att sörja.
Samtidigt kommer vi aldrig ifrån sorgens
smärta. Den finns där i mindre portioner
i vardagens besvikelser. Den framträder
vid en separation eller en oönskad
arbetslöshet.
Som kyrka och församling har vi uppdraget att inte endast sköta kyrkogårdar.
Vi har också en uppgift att ordna med
begravning. När jag läser i statistiken att
av de kring 90 000 som dör i Sverige
varje år, så är det tio procent som inte får
någon begravning – då blir jag orolig. Det
är inte så att man underlåter begravningsgudstjänst eller borgerlig ceremoni för
att det inte finns pengar – utan för att
man tycker det är obehagligt. Och det är
obehagligt med en begravning – men den
är nödvändig för sorgens arbete. Vi gråter
och hulkar, känner ångest dagarna innan
och vet inte hur vi skall ta oss igenom.
Men det går – även om det är svårt. En
begravningsgudstjänst eller en ceremoni
är viktig för att jag dels skall kunna ta
ett ordentligt farväl, dels för att jag kan
få uttrycka min saknad. Det handlar
också om människovärde – att respektera den som är död. En begravning i
Svenska kyrkan följer en viss ordning.
Men – det finns utrymme för variation.
Jag tror det är viktigt med en bas som
gör att vi mitt i smärtan känner igen
sammanhanget. Sedan kan sörjande och
präst också göra en personlig utformning
i begravningsgudstjänsten.
Ett dödsfall kan förmedlas via dödsbud. Det kan vara ett längre skeende där
sjukhuset ringer eller någon somnar in
lugnt och stilla under natten. Men det
gemensamma är att vi får minnas och
finna en form för detta. Kyrkogården ger
också utrymme för olika alternativ. Vi
planerar nu för en askgravlund som är
ett alternativ mellan jordbegravning med
kista och urnlund där askan sprids. I en
lund sätter man upp en minnesplatta.
Den tröst och det hopp som vi försöker förmedla i kyrkan det är uppståndelsens hopp. Jag tror att det finns en
uppståndelse därför att Jesus uppstod på
den tredje dagen och gav oss livet. Vi vet
inte hur den nya tillvaron, dimensionen,
ser ut. Men det är ett ljus att greppa om
när allt är mörkt och svart. Denna tro är
grundtemat vid varje begravningsgudstjänst. Och denna tro lämnar utrymme
också för det personliga. Vi har ett
gemensamt uppdrag att trösta och stötta
när någon drabbas. Där orden inte räcker
till får vi veta att kramen, blicken och
närvaron är lika viktiga. Tillsammans kan
vi ge en värme och skänka ett hopp.
LARS T GÅREBERG
DIN KYRKOHERDE
RÅDAPORTEN
Kort och gott
3
konst
konsert
Förklädd Gud
Söndagen den 18/10 kl 16.00 i Råda
församlingshem framför kören Råda
Classical “Förklädd Gud” av Lars-Erik
Larsson tillsammans med en mindre
ensemble från GöteborgsOperan.
Anna-Lena Näsström är dirigent. Biljetter
70 kr, 50 kr med Kyrkvärdet, 20 kr tom 18 år.
Förköp i receptionen tel. 031-338 21 00.
Anders Markendahl
vinn boken: Tillsammansmat
Tillsammansmat innehåller allt du behöver för att bjuda: billigt, snabbt, färgglatt,
självklart, enkelt, mycket och kreativt. Mer än 200 recept - och tankar för stunden
medan det puttrar, och ett och annat att
prata om runt bordet.
Vi lottar ut ett exemplar av boken
“Tillsammansmat” bland de som skickar
in ett boktips med motivering på max
10 ord. Vi kommer sedan att publicera
boktipsen i kommande nummer.
Skicka in ditt boktips på ett vykort
tillsammans med ditt namn och adress
eller lämna det i vår reception senast
den 23 oktober. Råda församling,
Tävling, Kyrkv. 45, 435 30 Mölnlycke.
Du kan också svara till [email protected].
Rätt svar i förra numrets tävling:
Auschwitz, vinnare är Anita Paakkonen Ahl.
Udo Tolly Psst...
ställer ut målningar och
träskulpturer i Råda
församlingshem den
7 september till och
med 5 oktober.
Utställningen heter
“Här igen”. Läs mer
om Udo Tolly och
hans konst på vår hemsida www.rada.nu
Välkommen!
Julkonsert med sångerskan Jessica
Andersson, Råda församlings körer
samt musiker. Boka in den 8 december
kl. 19.00. Biljetter släpps redan 21/9.
Konstnär Anders Markendahl är
autodidakt och har målat sedan
studietiden. Han har ställt ut sina
målningar runt om i landet och har
under flera år hållt omtyckta föreläsningar om konst.
Som konstnär försöker Anders
Markendahl visa en ny verklighet
snarare än djup och dokumentation.
Han berättar om sin favoritkonstnär
Cezanne som var banbrytande i sina
försök att undvika djup och perspektiv.
Något som var svårare sagt än gjort.
Anders Markendahl visar ett urval
av sina tavlor i Råda församlingshem
12 okt - 26 nov 2009. Han kommer
bl. a. att visa delar ur “Elins värld”
som handlar om en ensam person
och utspelar sig i ett och samma rum.
“Elin” brukar väcka många känslor.
På frågan om vem hon är svarar
Anders att “hon kan vara jag som
målar, men hon kan också vara du
som frågar”. “Att måla en tavla är ett
stort äventyr” säger Anders.
Härlften av intäkterna går till vårt
biståndsprojekt på Filippinerna.
Välkommen på vernissage måndagen
den 12 oktober kl 17-19. Vi bjuder
på dryck och enklare tilltugg.
På bild: Den vita skålen och Nätet
4
RÅDAPORTEN
tema: Trender
K
på kyrkogården
Kyrkogårdar kan berätta om svunna
tiders ideal och samhälle men också om
nutid. De ska bevaras och vårdas men
samtidigt utvecklas. Individualism och
miljömedvetenhet är trender som idag
påverkar utformandet av begravningar.
nen växte stenindustrin och variationsrikedomen var stor. Från 1920 och
framåt påverkade funktionalismen och
strängare regler till en större enhetlighet,
det var ovanligare med gravar som stack
ut formmässigt.
Ett rikt kulturarv
Våra kyrkogårdar bär på ett rikt kulturarv från gångna tider och skyddas genom
kulturminneslagen. Varje grav bär på en
egen historia knuten till tid, ideal och
teknik. De kan ge information om hur
samhället sett ut förr. Exempel på detta
är ett beslut Riksdagen tog i början på
1800-talet. Upplysningstidens nya kunskap om att träd renade luften och skulle
kunna hindra smittospridning av sjukdomar ledde till beslutet att nya kyrkogårdar skulle uppföras utanför städerna
och omges med stängsel och trädkrans.
Kremering tilläts i Sverige i slutet på
1800-talet men blev vanligt först under
1930-talet. Gravsättning i urnor istället
för kistor tog mindre plats och därmed
blev även vårdarna mindre. De första
minneslundarna uppkom på 1960-talet.
Idag är 7 av 10 begravda kremerade.
Kort historik
Från tidigt 1800-tal till mitten av seklet
var det troligtvis vanligast med träkors
eller ingen markering alls på gravar. De
flesta hade helt enkelt inte råd att låta
tillverka fina monument i sten. Gamla
träkors har förmultnat och finns inte
kvar idag. Stenvårdar tillverkades för
hand. Under den industriella revolutio-
Askgravlundar mindre anonymt
Idag efterfrågas askgravlundar eller
askgravplatser allt mer, enligt Staffan
Lundstedt, kyrkogårdskonsulent på
Svenska kyrkans Församlingsförbund.
Många tycker att vanliga minneslundar
är för anonymt och vill hellre ha en
bestämd plats att gå till. En grav kanske
inte är aktuellt på grund av tidsbrist
De senaste åren har regelsystem ändrats
och begravningslagen ger nu större frihet
när det gäller utformning av gravplatser.
Till exempel så har det mångkulturella
Sverige börjat prägla kyrkogårdarna med
foton och rikare utsmyckningar.
eller avstånd. En askgravlund är en plats
där aska sprids. Anhöriga har möjlighet
att vara med under spridningen och en
namnplatta kan fästas på ett monument
på platsen, exempelvis en mur eller en
skulptur. En askgravplats är en typ av
urnlund där gravarna blir personliga med
hjälp av namnplattor på till exempel en
sten på platsen där urnan grävts ner.
Miljömedvetenhet och individualism
Miljömedvetenhet och intresse för
naturen ökar efterfrågan av grönare
begravningar. Kyrkogårdar kan miljöcertifiera sig och kistor och urnor,
tillverkade i Sverige, är det alltid.
Natursten är populärt. Även personligt
dekorerade gravar blir allt vanligare.
Bildvariationen ökar och närmar sig den
i begravningasannnonserna. Solar, fåglar
och hundar är exempel på motiv som ses
allt oftare på gravstenar, säger Christer
Eriksson på C.E.B. Christer Eriksson
Begravningsbyrå i Mölnlycke.
En ökande trend är att sprida anhörigs
aska i naturen. Den som vill sprida askan
i vattendrag, skog, fjäll eller liknande
måste först ansöka om tillstånd hos
Länsstyrelsen. Ansökningarna är dock
RÅDAPORTEN
5
Foto Jim Elfström/IKON
totalt sett fortfarande få och förra året
var det ca 1.700 som fick tillstånd.
Utomlands används en del naturreservat
som begravningsplatser, berättar Staffan
Lundstedt. Även undervattenskyrkogårdar har uppkommit längs USAs
västkust, där askan gjuts in i betong och
kedjas fast på havsbotten. Man planterar
vattenväxter på området som så småningom bildar ett rev. Pengar som kommer
in används för att vårda naturen.
Gravturism
Ett växande fenomen är gravturism,
att besöka platser där kändisar ligger
begravda. På den välkända kyrkogården
Père Lachaise i Paris vilar kändisar som
Jim Morrison, Edith Piaf, Frédéric
Chopin och Oscar Wilde. Prinsessan
Dianas grav på släktgodset Althorp är
en av Englands största turistattraktioner.
På kyrkogårdarna i Göteborg vilar
kända svenskar som Björn Afzelius,
Ivar Arosenius, Karin Boye, William
Chalmers, Hagge Geigert, Gunnar
Gren, Sonya Hedenbratt och Viktor
Rydberg.
Elin Carlson
Begravning
Allhelgona
Det är viktigt att ta farväl. Särskilt
viktigt är det vid livets slutliga avsked
- döden. Begravningsgudstjänsten
i Svenska kyrkan fungerar som en
ritual för avsked. Den kan bli en akt
av kärlek till den avlidne. Prästen
lyser frid över den avlidne och överlåter henne i Guds gemenskap och
evig frid.
Under allhelgonahelgen minns vi på ett
särskilt sätt de döda. Gravar smyckas
med blommor och ljus. Allhelgonahelgen
handlar också om uppståndelsen. Enligt
kristen tro är döden inte slutet. Gud har
lovat att låta oss uppstå så som Kristus
uppstod. Allhelgonadagen infaller den
1 november men Alla helgons dag firar
vi på lördagen mellan 31 oktober och 6
november.
Gravplats, gravsättning, kremering
och lokal för begravningsceremoni
betalas genom begravningsavgiften
som alla betalar oavsett om man är
medlem i Svenska kyrkan eller inte.
Om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan är även kyrkans övriga
tjänster gratis.
Det kan vara bra att tala om för
anhöriga hur man vill ha sin begravning och om man inte är medlem i
Svenska kyrkan. I Råda församlings
reception kan du hämta “Mina
önskemål vid livets slut - ett dokument för dig som vill planera tiden
efter din bortgång”.
Ca 90 000 begravningar äger rum
i Sverige per år. Av dessa är ca 80%
enligt Svenska kyrkans ordning.
Alla helgons dag i Råda
I år infaller Alla helgons dag lördagen
den 31 oktober. Då är du välkommen
till Råda församling. Vår personal finns
på plats på kyrkogården. Av kyrkogårdsvaktmästarna kan du få hjälp med
att hitta till olika gravar och få råd
om planteringar och gravskötsel. På
kyrkogården finns även försäljning av
kransar och gravljus. Besökare bjuds på
kaffe med dopp under hela veckan.
Minnesgudstjänst
Söndagen den 1 november kl 17.00 inbjuder vi till minnesgudstjänst. De som
mist en nära anhörig under året kommer
att få en inbjudan.
Läs mer om allhelgonahelgens program på
baksidan under gudstjänster.
6
RÅDAPORTEN
Sorgen har flera ansikten
det gråtande
det förtvivlade
det bittra
det tacksamma
Sorgen är något att vara rädd om
inte rädd för
den ger oss liv och smärta
den ger oss ångest och glädje
den ger oss skaparkraft
Sorgens ansikten måste finnas
för att skänka oss frid och ro
för att ge oss livets helhet
för att ge oss kraft att leva helt
för att såren skall läkas
Var rädd om Din sorg
den skall föra Dig framåt
mot mål i fjärran
mot rymder utan slut
bort från död och förintelse
Rolf Molander
tema: Var
H
rädd om din sorg
Händelser som förändrar våra liv kan
präglas av stor lycka eller djup sorg. Vi
i Råda församling vill finnas som en
trygghet för dig vid alla situationer i
livet. Guds omsorg omfattar oss alla,
oavsett var i livet vi befinner oss.
Katarina Lidman jobbar som diakon
i Råda församling. Hon är van vid att
möta människor i sorg och andra svåra
situationer i livet. Hon berättar att vi
ofta inte vet vad vi ska ta oss till när
vi förlorar någon som står oss nära. Vi
drabbas av overklighetskänslor. Vi kan
också pendla mellan djupaste sorg och
beslutsamhet att klara av saknaden.
Fyra sorgfaser
Katarina förklarar att man teoretiskt
brukar tala om fyra faser som den
sörjande genomgår - chock, förnekelse,
bearbetning och nyorientering. Dessa
faser beskriver bra hur en sund sorgebearbetning kan se ut. Men Katarina
poängterar att några exakta mönster inte
finns. Vi har alla olika sätt att sörja på
och inget sätt är mer rätt än något annat.
Tid att sörja
Det är viktigt att tillåta sig själv att sörja,
allt har sin tid. Man måste få gråta, vara
arg, förtvivlad och kanske ibland även
lättad. Katarina menar också att det är
viktigt att inte isolera sig utan, i den
mån man orkar, söka sig till människor
som orkar lyssna. Det kan vara en vän,
släkting, kollega, psykolog, diakon eller
präst.
Leva-vidare-grupp
Det kan vara värdefullt att få möta andra
i liknande situationer. Råda församling
erbjuder Leva-vidare-grupp som är en
samtalsgrupp med samtalsledare för
personer som mist en anhörig. Gruppen
består av 4-7 deltagare samt ledare.
Gruppen träffas vid sex tillfällen samt en
uppföljningsträff på ca två timmar varje
Katarina, diakon
gång. Ingen kan fullt ut förstå någon
annans sorg, säger Katarina, men i en
Leva-vidare-grupp kan vi erbjuda
gemenskap och stöd i det som känns svårt.
Kärlek till Gud
Att bli sedd och bekräftad kan hela. Att
se och bekräfta kan också hela. Det är
kärleken till Gud och till människor som
motiverar Katarina i hennes jobb som
diakon.
Samtal i Råda församling
Om du behöver samtala med någon eller
få annat stöd så är du välkommen att
höra av dig till våra präster eller diakon.
De är vana att möta människor i olika
situationer och de har tystnadsplikt.
Samtalen är kostnadsfria.
Diakon Katarina Lidman nås på
telefon 031-338 21 14 eller
via e-post [email protected].
Elin Carlson
RÅDAPORTEN
Kom och
sjung med oss!
M
Musiken har en viktig funktion i Råda
församling. Ett rikt och varierat utbud
av musik erbjuds vid såväl gudstjäster
som konserter. Körverksamheten
engagerar 250 körsångare i alla åldrar.
Barnen får vänja sig att stå på scen,
sjunga solo och våga ta plats. Ungdomskören sjunger pophits och gospelklassiker. Vuxenkörernas repertoar
rymmer allt från klassiska verk till
jazz, visa och avancerad gospel.
vuxenkörer
Barnkörer
Röster i Råda
I Röster i Råda välkomnas stor sångarglädje och varierande sångarbakgrund.
Kören profilerar sig med att mestadels
sjunga svensk text och repertoaren är
en blandning mellan Benny Andersson,
gospelballader, mässor och jazzinspirerad
musik. Röster i Råda ansvarar för de
musikaliska inslagen i flera gudstjänster
under året. De har också gjort konserter i
bl. a. Genève och Lübeck. Kören repar på
onsdagar kl. 18.30 - 20.30.
Råda Rookies
Råda Rookies är för barn som fyllt fem
men inte hunnit börja i åk 1. Kören har
framfört flera musikaler, gjort egna
konserter på olika spännande teman
samt deltagit i familjegudstjänster. Kören
repar på tisdagar kl. 15.30 - 16.25.
Råda Rockers
Råda Rockers riktar sig till barn i åk
1-3. Kören framför gärna både dagsfärska hits och gamla klassiker i såväl
gudstjänster som diverse rock- eller
schlagergalor. Kören repar på tisdagar
kl. 16.30 - 17.25.
Råda Rebels
Råda Rebels riktar sig till barn i åk 4-6.
De artistiska grunderna från först Rookies
och sedan Rockers börjar här nå sin
fulländning. Sångarna har en god scenvana och framför med glädje både låtar
på engelska och svenska. Kören repar på
tisdagar kl. 17.30 - 18.30.
ungdomskör
Råda Power
Råda Power är församlingens kör för
ungdomar mellan 14 och 20 år. Kören
sjunger både nya pophits och stentung,
klassisk gospel. Power har gjort resor till
Hemsedal och Krakow. Kören repar på
onsdagar kl. 17.00-18.00.
Loud´n Proud
Loud´n Proud är en kör för sångare som
vill satsa lite extra. Kören har höga ambitioner och förutsätter att man har sjungit
en hel del. Medlemmarna är 20-40 år
och sjunger mest gospel men även andra
genrer. Kören har deltagit i gudstjänster
och gjort fristående konserter runt om
i Sverige samt i Genève och Prag. Kören
repar på måndagar kl. 17.30-19.30.
Råda Classical
Råda Classical är en relativt nystartad
kör med klassisk profil. Kören repeterar
inför ett projekt, vilket ofta innebär 5
repetitionstillfällen innan framförande.
Råda Classical har haft förmånen att
få samarbeta med en musikerensemble
från GöteborgsOperan under ledning av
Dieter Schöning. I höst, 18/10 framförs
“Förklädd Gud” av Lars-Erik Larsson
(För mer info om konserten se sid 3).
Vill du vara med?
Barnkörerna, Råda Power och
Loud n’ Proud leds av:
Kristian Hvitfeldt, tel 031-338 21 07,
e-post [email protected]
Röster i Råda och Råda Classical leds av:
Anna-Lena Näsström tel 031-338 21 22,
e-post [email protected]
7
8
RÅDAPORTEN
Rosenmetoden - vårda ditt inre
R
Rosenmetoden är en mjuk kroppsbehandling och avslappningsmetod
som berör på djupet och väcker minnen
till liv. Den hjälper dig att komma åt
känslor och händelser som du tryckt
ner, hållit undan och glömt. I höst,
28/9 och 5/10, får Råda Kropp & Själ
besök av Margaretha Haryana som
just nu gör sin sista praktik innan hon
är färdigutbildad i Rosenmetoden på
Axelsons gymnastiska institut.
Rosenmetodens grundare heter Marion
Rosen, född 1914 i Tyskland. Hon var
från början sjukgymnast och upptäckte
under sina behandlingar att minnen
väcktes till liv när patienter blev fysiskt
berörda. Patienterna delade med sig av
känsliga och traumatiska upplevelser.
Utifrån den erfarenheten utvecklade hon
Rosenmetoden. Idag är metoden utbredd
i flera delar av världen.
- När vi föds är vi fria, utan spänningar
i kroppen. Livet formar oss och vi håller
tillbaka våra känslor för att anpassa oss
till vår omvärld. Det börjar redan som
barn när vi kanske fostrats till att inte
vara för glada, uppspelta eller arga. Ofta
talar vi om för barn hur de ska svara:
”säg tack” och ”säg hej”. Barnet kan börja
tvivla på sina egna känsloyttringar och
istället ställa sig frågan ”Vad borde jag
göra”. Vågar vi inte uttrycka känslor så
sväljer vi och lägger dem i kroppen. Undanträngda känslor kan leda till fysiska
begränsningar som smärta i muskler och
huvud eller depression, säger Margaretha.
Kontakt med det inre själslivet
Margaretha berättar att hon kom till
Sverige från Polen när hon var 8 år.
Eftersom hon inte hade språket kunde
hon inte uttrycka sig och delge andra
vad hon kände och tänkte. Hon lade
på locket. Senare i livet gick hon på en
provbehandling på Axelssons gymnastiska
institut och efter den fanns det ingen
återvändo.
- Jag ville hitta redskap för att lära känna
mig själv bättre, fundera kring mönster
under min uppväxt och vad jag ville
föra vidare till mina barn. Jag upplever
att när jag är i kontakt med mitt inre
så blir mötet med andra människor
mer givande. Jag kan säga ifrån på ett
behagligt sätt och jag har mod att be om
hjälp. I kontakten med vårt inre själsliv
får vi ett värdefullt möte, säger Margaretha.
Ödmjukhet och trygghet i mötet
En behandling i Rosenmetoden sker
på massagebänk. De områden som inte
behandlas täcks över med en filt. Det
viktigaste i mötet med klienten, anser
Margareta, är ödmjukhet och trygghet.
Rosenmetoden ser på andningen och
kroppen i tre dimensioner på bredden,
längden och djupet. Där andningen
inte kommer till uppstår spänningar.
Terapeuten masserar inte utan lokaliserar
spända muskler och ser var andningen
rör sig fritt och var den hålls tillbaka.
Hon får en uppfattning om vad klienten
uttrycker med sin kropp. Terapeuten
ställer sedan frågor och reflekterar över
vad hon ser i kroppen. Det här görs
för att öka klientens medvetande om
sig själv. Många gånger kan man ha
bearbetat sina känslor intellektuellt,
men minnen finns kvar i kroppen. Det
är först när man får en samstämmighet
mellan kropp och medvetande som man
får harmoni.
- Genom att terapeuten håller eller visar
på spänningarna blir du medveten om
vilka muskler du spänner och att det
finns en möjlighet till avslappning. I
samband med det blir du ofta medveten
om en känsla som kan grunda sig i
händelser från förr. En reaktion på
medvetandet tar sig uttryck i kroppen,
andningen kommer in i det spända
området, pulsen ökar, du kanske börjar
gråta eller skratta. Det är ingen ny
kunskap som kommer till dig vid en
behandling utan det är förträngda
minnen, både positiva och negativa,
som väcks till liv. För att kunna släppa
in nya positiva minnen behöver de gamla
ofruktsamma bearbetas. När spänningarna
släpper får du en djupare kontakt med
dig själv och börjar se nya möjligheter,
säger Margaretha.
När behandlingen närmar sig sitt slut
lämnar terapeuten rummet och du får
ligga ensam, i lugn och ro. Du får vila,
ligga kvar i dina känslor och känna att
du orkar bära dig själv som person.
Rosenmetoden fokuserar inte på klientens
problem och erbjuder inte samtalsterapi
som bearbetning av tragiska händelser.
- Rosenmetoden har ingått i läkarteam
i krigsdrabbade områden, exempelvis på
Balkan. Krig leder ofta till att människor
förtränger sina känslor. Det kan vara
svårt att hitta en öppning till en människas inre liv. När kropp och själ är i
harmoni med varandra, då sker mirakel.
Jag har alltid varit övertygad om att tro
är en kraftfull och kärleksfull källa, säger
Margaretha.
Emma Hvitfeldt
RÅDAPORTEN
andrum: Livets
Att kyrkogården är ett rum som betyder
väldigt mycket för många människor, det
blir särskilt tydligt vid allhelgonahelgen.
Hundratals meter av gravar som blivit
prydda med minnesljus skapar en alldeles
speciell stämning. Seden att tända ljus
på gravarna är inte så gammal, man tror
att den kom i bruk runt 1920-talet med
start i Stockholmsområdet. På den tiden
hade Gustavsbergs porslinsfabrik många
gästarbetare från Italien, och det tycks
som att det var de som förde hit seden
som nu blivit så förankrad att det skulle
vara oerhört märkligt att inte se dessa
tusentals ljuslågor på kyrkogårdarna.
Att tända ljus har en lång tradition i
kyrkans historia som går tillbaka på flera
bibeltexter; i till exempel Johannesevangeliet säger Jesus att jag är världens ljus
den som följer mig skall inte vandra i
mörkret utan ha livets ljus. I inledningen
till Johannesevangeliets ges också en
spännande variation på skapelseberättelserna och där står bland annat att ljuset
9
ljus
lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det.
Att gå längs en kyrkogård i allhelgonatid
är som att bli omfamnad av en, som sagt,
alldeles speciell stämning. Av liv och
död, gammalt och nytt, då och nu. En
stämning av eftertanke, tacksamhet och
förstås sorg och saknad. I de långa raderna
av ljuslågor finns tydliga spår både av
de generationer som levt före oss och
av de människor som levt tillsammans
med oss, men som vi redan fått ta avsked
ifrån. Just den här helgen har vuxit fram
till att bli den helgen på året som vi
samfällt minns och hedrar de döda.
Om en nära släkting avlidit under året
får man som anhörig i många församlingar
inbjudan till en minnesgudstjänst i kyrkan.
Då läses namnen på de avlidna upp
under stillhet och bön och man tänder
också ljus.
Allhelgonatiden är ändå inte endast till
minne över människor som avlidit. Det
handlar även om mig själv, om mitt liv.
Och förstås om hur jag förhåller mig till
min egen död. Och detta, kan många
gånger vara besvärligt, vi vet helt enkelt
inte så mycket om vad som händer efter
döden. Att vi tror på uppståndelsen till
ett nytt liv efter att detta liv tagit slut, kan
vara självklart för många, men fortfarande
vet vi inte mycket om det nya livet. Men
även om vi inte vet mycket, så vet vi i
allafall något; det nya livet innebär ljus,
ljuset lyser i mörkret och mörkret har
inte övervunnit det.
Madeleine Forsberg
Du kommen är av ljus en gång,
till ljuset går du åter.
Du går till Den som livet är
och evigt dig i kärlek bär
och evigt leva låter.
Du lämnar en förgänglig del
och går till Den som gör dig hel,
i kärlek som ej gränser vet.
Där är din Gud och evighet.
Atle Burman
En hälsning från Filippinerna
S
Skolåret 2009-2010 har startat för
över 5 miljoner barn på Filippinerna.
Andra veckan i juni öppnade Good
Shepherd Diocesan School sina dörrar
för nya och gamla elever.
Eleverna möttes av kompetenta och
engagerade lärare i en ny och ren miljö.
Skolan erbjuder högre kvalitet och
standard tack vare insamlade medel från
Råda församling som möjliggjort den
pågående renoveringen och tillbyggnaden av skolan. Barnvänligt är ett av
ledorden. Skolans rektor Myla Raneses
uttrycker hela personalens tacksamhet.
Myla Raneses kommer till Råda församling i september för att bland annat få en
inblick i hur vi jobbar i svenska skolor.
Av de 20 stipendier som ges till elever
vars föräldrar inte kan betala skolgången
har hälften fått sponsorer. Ett stort
tack till er! Det finns fortfarande 9 kvar
som behöver stöd. Hör av er till Råda
församling om ni känner att ni har
möjlighet att hjälpa ett barn. För 800 kr
om året kan du betala ett barns skolgång
på Filippinerna.
Följ samarbetet på www.rada.nu
Nya klassrum
och elever
på skolan
i juni 2009
10
RÅDAPORTEN
Marie Cedstrand (Moderata Samlingspartiet), Kent Drevhage (Kyrkans Vänner) och Lena Fogelquist (Arbetarepartiet Socialdemokraterna) är första namn på valsedlarna.
Kyrkoval 20 september 2009
D
Den 20 september 2009 är det
kyrkoval. Genom valet har alla som
tillhör Svenska kyrkan och är över 16
år möjlighet att vara med och forma
framtidens kyrka. Då väljs ledamöter
till de styrande organen.
Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors
engagemang. Alla är välkomna att vara
med, ta initiativ och dela ansvar. I kyrkovalet väljs vilka grupper och personer
som ska få förtroendet att på olika
nivåer besluta om och företräda Svenska kyrkan. Vilka grupper har samma
värderingar som du? Vilka har det inte?
De förtroendevalda i kyrkan avgör frågor
som påverkar människors vardag både i
Sverige och internationellt. Några ska ta
ansvar lokalt i församlingen eller samfälligheten, andra regionalt i stiftet eller
på nationell nivå i Kyrkomötet. I höst
ska det till exempel beslutas om Svenska
kyrkan ska behålla vigselrätten och om
homosexuella par ska kunna gifta sig i
kyrkan.
kan du rösta i Råda församlingshem
kl 9.00-11.00 samt 12.00-20.00. Information om öppettider och lokaler finns
även på röstkortet.
I år kan man personrösta i större utsträckning än man kunnat i tidigare kyrkoval.
På valsedeln kan man markera de tre
personer som man helst vill se valda.
På valdagen, den 20 september 2009,
Det går att förtidsrösta i Råda församlingshem, vardagar den 7-16 september.
Tiderna är måndagar, tisdagar och torsdag
kl 9.00-18.00, onsdagar kl 9.00-20.00
och fredagar kl 9.00-16.00. Det är också
öppet lördagen den 12 september kl
9.00-12.00. Förtidsröstning är också
möjlig genom brevröstning. Information
om brevröstning finns i församlingshemmet. Budröstning finns för den som är
förhindrad att besöka vallokalen.
Öppna förskolan
Lillbonden
Onsdagar 13.00-15.30
Fredagar 8.30-11.30
Välkommen till Öppna förskolan.
Vi leker, pysslar, umgås och fikar.
Varje onsdag är det musikstund med
Kristian kl 15.00. På fredagar serveras
frukost för 25 kr per vuxen och 10
kr per barn. Öppna förskolan kostar
100 kr per termin. Höstens program
startar vecka 35 och innhåller bl. a.
”Svampskogen ” och ”Änglar”.
Lillbonden är för barn mellan 4 och
6 år. Barnen får tillsammans med en
av oss i personalen sköta om, fodra
och lära sig mer om våra djur. I höst
erbjuder vi Lillbonden vecka 38 och
40. Föranmälan senast veckan innan.
Max 5 barn per grupp.
Höstens program finns på www.rada.nu.
Välkomna till Barnens miljöark hälsar
Eva, Magnus, Mia, Anneli och Carro
RÅDAPORTEN
11
Vad tycker de olika grupperna?
1. Vad tycker ni fungerar bra i Råda Församling?
2. Vad vill ni förändra?
3. Vilken är den viktigaste frågan i kyrkovalet?
4. Vad ska Svenska kyrkan ha för roll i samhället, lokalt och nationellt?
5. Varför ska jag rösta på er i kyrkovalet?
6. Övrigt
Moderata Samlingspartiet
Kyrkans vänner
Arbetarepartiet Socialdemokraterna
1. Det otroliga utåtriktade arbetet. Att det
finns ett brett register av verksamheter för
alla åldrar.
2. I ett allt tuffare samhälle tycker vi att
diakonin borde ha en större roll i församlingsarbetet.
3. Att värna om våra medlemmar, vår
ekonomi och förmedla en kristen livssyn.
4. Vara en trygg plats att söka sig till för alla
åldrar oavsett var i världen du befinner dig.
Jobba för fred. Fortsätta vara en del i arbetet
på våra företag.
5. För att vi vill värna om vår församling
som en del i samhället. Medlemmarnas
behov skall i stort styra församlingens
arbete. Jag skall själv kunna välja i vilken
församling jag vill vara medlem. Vi vill
bevara vår kyrka och dess fina miljö samt
utveckla församlingen vidare i en positiv
riktning. Vi tycker också att det är viktigt
att samarbeta med andra kyrkor och
församlingar.
6. En stor uppgift för kyrkofullmäktige i
framtiden är att jobba för att bibehålla en
god ekonomi för att arbetet skall kunna
fortsätta.
1. Församlingen har en mycket kompetent
personal och verksamhetsutbudet är rikt
och passar alla åldrar. det är en öppen
och inbjudande atmosfär och mötet med
människor i livets olika skiften sker på ett
medkännande och omhändertagande sätt.
2. Allt fler människor är idag andliga
sökare. Det blir viktigare att söka sig mot de
stora existentiella frågorna. Vår församling
behöver känna sig utmanad att delta aktivt
i människors sökande och visa vad kyrkan
tror på.
3. Den allra viktigaste frågan är att visa att
kyrkan och vår församling behövs, såväl för
den enskilde som för samhället.
4. Kyrkan har sitt uppdrag från Gud och
det är att vara nära alla dem som behöver
beskydd och lider nöd (diakoni). Det
är också att visa på den kristna trons
möjligheter (undervisning). Vårt uppdrag
är också att sprida vår tro (mission) och det
handlar inte bara om att “missionera”, utan
lika mycket om att gräva brunnar, bygga
skolor och att ge av vårt överflöd. Så skall vi
också tillsammans möta Gud (gudstjänst)
och det ska vi göra ofta och regelbundet och
i små och stora sammanhang.
5. För att vi är partipolitiskt obundna och
vi har en lång erfarenhet av arbetet i kyrkofullmäktige i vår församling. Vi har också
under åren visat på vår stora samarbetsvilja
med andra grupper i fullmäktige. Vi tycker
om att vara överens och vi satsar därför på
samförstånd.
6. Vi vill gärna fortsätta med de uppgifter
som nu ligger framför oss: Satsning på en
utveckling av vår kyrkogård, med bl.a. en
askgravlund. Uppfyllandet av våra åtaganden
att bygga en skola i staden Lucban på
Filippinerna. Projekteringen av en tillbyggnad av vårt församlingshem för att skapa
bättre arbetsmöjligheter för personalen och
utöka våra möjligheter att ta emot kurser
och konferenser.
1. Vi tycker att Råda församling på ett positivt sätt tar del i det lokala samhället med en
bra utåtriktad verksamhet. Vi är positiva till
verksamheten vid församlingshemmet med
bra lokaler att både bedriva egen verksamhet
i och att hyra ut. Råda Kök & Kafé är bra
liksom verksamheter för barn och unga.
2. Vi vill betona det sociala och diakonala
arbetet för alla människor, men särskilt för
dem som på något sätt lever mer utsatta än
andra. Vi vill också att kyrkan är aktiva i
internationellt hjälparbete helst i samverkan
med systerkyrkor runt om i världen. I vår
värld kallar vi detta för solidaritet.
3. Vi har en ökande ojämlikhet i samhället.
Här kan kyrkan vara en viktig motkraft i
ett nytt och mångkulturellt samhälle. Det
handlar om att arbeta öppet och demokratiskt och att vara en mötesplats för människor med skiftande religiös bakgrund och
att verka aktivt mot rasism, antisemitism
och islamofobi. Det handlar också om att
motverka klassklyftor i samhället genom att
bredda utbudet av gudstjänster, konserter mm.
4. Vi vill att kyrkan skall förena goda
kyrkliga traditioner med människors
egna önskemål t ex genom att välkomna
samkönade par att gifta sig eller att öka
samverkan och mötesplatser för dem med
en annan tro. En både lokal och nationell
uppgift är också att vårda och hålla öppna
alla kyrkans lokaler för alla, de utgör ett
gott kulturvärde som tillhör hela folket.
5. Vi vill ha ett hållbart samhälle. Det är en
viktig kyrklig uppgift att sätta barn, ungdomar och deras föräldrar i centrum. Om vi
får din röst så lovar vi också att verka för att
kyrkan i ännu högre grad blir en plats för
socialt och ideellt engagerade genom att den
skall ge professionellt stöd till människor
som vill berika sitt liv med en meningsfull
insats för alla.
6. När vi Socialdemokrater på nytt
engagerar oss i kyrkopolitiken gör vi det
därför att vi ser en fri kyrkas möjligheter
och resurser som viktiga i lokalsamhället.
Det är bra om politiker som verkar i
kommunen också verkar i kyrkan. Därför
blir en röst på våra kandidater särskilt
värdefull.
Glöm inte
att rösta den
20 september!
Mer information om kyrkovalet finns på
www.rada.nu och www.svenskakyrkan.se/kyrkoval
hösten 2009
Alltid kl 19.00. Föranmälan
till Kerstin Lybner Nilsson på
telefon 031- 338 21 15 eller
[email protected]. Med Kyrkvärdet
är träffarna rabatterade.
Välkommen!
14/9 och 21/9 glädjens budskap
Kyrkoherde Lars T Gåreberg berättar om Evangeliet som
glädjens budskap. Efteråt ges möjlighet till samtal.
24/9 SENSOMMARNÄTTER
Pianisten Bernt Wilhelmsson gästar oss med Stenhammars
”Sensommarnätter”. Vidare, musik av Ravel och Chopin.
28/9 och 5/10 inspireras av rosenmetoden
Vi gästas av rosenterapeut Margaretha Haryana som
berättar om Rosenmetoden.
8/10 MARIAPROGRAM
”Hon kommer utför ängarna”- Mariamusik från medeltid
till våra dagar. Helena Eks röst klingar som en kristallklar
tjärn!
12/10 och 19/10 har du koll på höstmodet
Klädbutiken Donna of Mölnlycke visar höstens nyheter för
alla kvinnliga former, kroppar och smaker.
22/10 ”WIEN, WIEN NUR DU ALLEIN”
Mikael Holmlund, piano. Ikväll får vi lyssna till verk av
Beethoven, Schubert och Strauss.
26/10 och 2/11 skapa din framtid
Sara Östlund, coach i grupp- och personlig utveckling,
håller en föreläsning varvad med övningar.
5/11 EN DUETT MELLAN FLÖJT OCH FÅGEL
En konsert med musik för soloflöjt av bland andra E. von
Koch, K. Rehnqvist och R. Rodney Bennett med inspiration från fågelsång. Cecilia Ekmark växlar mellan tvärflöjter
i olika storlekar och använder sig också av liveelektronik.
9/11 och 16/11 julens blommor och paket
Florist Shirley Hares visar säsongens härliga blomsterarrangemang och ger förslag på kreativ julklappsinslagning.
19/11 ”ÅRETS ROOKIE”
Jonathan Hiller debuterar i konsertsammanhang med
pianoverk av bl a Schubert och Beethoven.
här och nu
Under fem torsdagskvällar träffar ni Lorella Strauss, leg
massör och hälsokonsult. Varje tillfälle hänger ihop med
nästa träff och innehåller föreläsning, reflektion, andningsoch meditationsövningar. Begränsat antal deltagare. Efter
andra träffen finns inte utrymme för nybörjare. Tillfällena
är 17/9, 1/10, 15/10, 29/10 och 12/11.
Gudstjänster
i Råda kyrka
september
Onsdag 2
Söndag 6
Söndag 13
Söndag 20
Söndag 27
oktober
Söndag 4
Onsdag 7
Söndag 11
Söndag 18
Söndag 25
Lördag 31
november
Söndag 1
Onsdag 4
Söndag 8
Söndag 15
Söndag 22
Lördag 28
Söndag 29
december
Onsdag 2
Söndag 6
19.00 Vardagsmässa - “Stillhet och tystnad mitt i vardagens brus”, Anders Jernbratt.
Sångare ur Röster i Råda. Lena Bengtsson - flöjt,
Anna-Lena Näsström - piano och sångledare.
11.00 Mässa, Anders Jernbratt.
11.00 Mässa, Anne Liisasdotter.
13.30 Finsk gudstjänst, Anne Liisasdotter.
11.00 Mässa, Lars T Gåreberg.
17.00 Gudstjänst - “Inte ens en grå liten fågel”,
kören Röster i Råda. Jan Wennergren.
11.00 Mässa - Tema änglar, musiker,
Anne Liisasdotter.
13.30 Finsk gudstjänst, Anne Liisasdotter.
19.00 Vardagsmässa.
11.00 Familjegudstjänst på tacksägelsedagen,
Anders Jernbratt. Kören Råda Rookies.
11.00 Mässa, Jan Wennergren.
17.00 Gudstjänst - “Live high” med körerna
Råda Power och Loud n’ Proud. Lars T Gåreberg.
11.00 Mässa, Anne Liisasdotter.
13.30 Finsk gudstjänst, Anne Liisasdotter.
17.00 Minnesgudstjänst, Lars T Gåreberg,
Anne Liisasdotter, Anders Jernbratt,
Madeleine Forsberg och Jan Wennergren.
19.00 Vardagsmässa.
11.00 Mässa - Tema Hasse & Tage med
kören Röster i Råda. Jan Wennergren.
11.00 Mässa, sångare, Anders Jernbratt.
11.00 Mässa, sångare och musiker, Madeleine Forsberg.
16.00 Luciakröning, Jan Wennergren.
11.00 Adventsgudstjänst, Röster i Råda
och musiker, Jan Wennergren.
17.00 Sånggudstjänst med kören Loud n’
Proud och musiker, Lars T Gåreberg.
19.00 Vardagsmässa, Madeleine Forsberg.
11.00 Gudstjänst, Anne Liisasdotter.
13.30 Finsk gudstjänst, Anne Liisasdotter.