Transcript RÅDAPORTEN - Råda församling

RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
JULEN 2 0 11
Å R G Å N G 31
rättvis handel
jul på Stadsmissionen
öppet hus på 1:a advent
Julkonsert med
bröderna Rongedal
2
RÅDAPORTEN
RÅDA FÖRSAMLINGS TIDNING
R Å D A PORTE N
JULEN 2011
Utkommer i 7100 exemplar,
2 nummer per år.
RÅDA FÖRSAMLING
Svenska kyrkan i Mölnlycke,
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
[email protected]
ANSVARIG UTGIVARE
Lars T Gåreberg tel 031 - 338 21 21
[email protected]
REDAKTION
Emma Hvitfeldt tel 031 - 338 21 16
[email protected]
Elin Carlson tel 031 - 338 21 05
[email protected]
TRYCK
Prinfo Linderoths
RÅDA FÖRSAMLING
Reception .......................................... 031 - 338 21 00
Kyrkoherde Lars T Gåreberg ...................... 338 21 21
Kh. sekr./kommunikatör Elin Carlson .... 338 21 05
Informatör Emma Hvitfeldt ..................... 338 21 16
Präst Anders Jernbratt ................................ 338 21 13
Vik. präst Suzanne Måwe .......................... 338 21 11
Diakon Katarina Lidman ........................... 338 21 14
Kykogårdsvaktmästare ............... 338 21 08 eller 09
Vaktmästare helger ............ 0703 - 14 46 08 eller 09
Ekonomichef Roger Frantzich .................. 338 21 20
Musik i Råda .................................. 338 21 06 eller 07
Barn i Råda .................................................... 338 21 17
Ung i Råda ..................................................... 338 21 23
Vuxen i Råda ................................................. 338 21 15
www.rada.nu
BESÖKSADRESS
Råda församlingshem
Kyrkvägen 45, 435 30 Mölnlycke
Tel 031 - 338 21 04, 0703 - 14 46 04
www.radakok.nu
VI STÅR FÖR MATEN TILL
Konferensen, festen, dopet, bröllopet...
ÖPPET
Mån-tors 08.00-16.00, fre 08.00-15.00
och sön 10.00-14.00 (även senare vid bokning).
Lunch serveras: Mån-fre 11.00-14.00.
Liknande värderingar
Skall en rullstol kunna komma in?
Det frågande svaret hängde kvar i luften
en stund. Inte så att man var negativ
till mitt påstående att också en rullstol
måste få plats i vår nybyggda skola.
Platsen var staden Lucban i Filippinerna.
Råda församling har genom de senaste
åren inte endast stöttat skolan utan också
genom insamlade medel låtit bygga en
ny. Men det här med handikappanpassad
var aningen konfunderande för personalen. Inte så att man var negativ. Mera
därför att två kulturer möttes.
För mig som västerlänning är det självklart med handikappanpassning. För en
filippinare kan det vara ett orealistiskt
mål. Jag fick veta att man naturligtvis tar
hand om de sina och speciellt dem som
inte har full rörlighet. Men för en fattig
är en rullstol en dröm. Vi har inte råd,
fick jag höra. Trots skiftande kulturer
delar vi som medmänniskor samma
värderingar i Lucban som i Mölnlycke.
Jag tänker då på humanism, mänskliga
rättigheter, undervisning och omsorg.
“Men vi har inte samma pekuniära
förutsättningar som ni”, upplyser mig
lärare och präst. Än en gång får jag
lära mig att vi inte skall peka finger åt
varandra eller moralisera över andra.
Att mötas i respekt är en stor del av
humanismens ideal.
Detta nummer av Rådaporten kretsar
kring fair trade – rättvis handel. Det
handlar också om, som i situationen
ovan, att möta varandra. Möta varann
utifrån olika värderingar och skiftande
kulturer, och i respekt. När vår församling har rättvisemärkt kaffe, nattvardsvin
eller artiklar vi säljer i receptionen, så
kan det synas som om allt är en droppe
i havet. I en mening är det naturligtvis
så, de stora strukturerna förändras inte
av en kopp kravmärkt kaffe. Men många
koppar små kan generera förändring.
För det handlar också om kunskap och
att samla erfarenhet. Självklart hävdade
jag med ödmjukhet att en rullstol skall
få plats i “Den Gode Herdens Skola” i
Lucban. Självklart vill jag vara med i
de små stegen där vi kan skapa bättre
förutsättningar för den fattigare delen
av mänskligheten. Så visst väljer jag
kravmärkta vita bönor (ej att förväxla
med böner utan krav) eller dito
tomatpuré, även om artiklarna är några
kronor dyrare. Men jag försöker också
att konkret vara med i arbetet för skola
också åt de fattigaste i till exempel
Lucban där man bland annat får höra
om mänskliga rättigheter, jämställdhet
och naturligtvis också får ha roligt
tillsammans.
Så bygger vi en rättvisemärkt värld steg
för steg. Jag påstår att vi aldrig når den
absoluta rättvisan då vi sedan Bibelns
berättelse om syndafallet lever utanför
paradiset. Men det hindrar oss inte
från att arbeta för fred och solidaritet.
Genom den uppståndne Jesus Kristus är
det vårt uppdrag. Han är vår förlåtelse
till nytt liv, hoppet om en framtid som
finns också bortom detta livets slut.
LARS T GÅREBERG
DIN KYRKOHERDE
RÅDAPORTEN
Julboken tar upp olika aspekter av vår
största högtid – glädjen, traditionerna,
myset och pysslet, men också ensamheten
och sorgen. Den tydliggör också julens
kristna budskap som många förlorat
kontakten med.
Vi lottar ut ett exemplar av boken bland
dem som svarar rätt på frågan: När blev
Härryda kommun Fairtrade City?
Skicka in svaret tillsammans med namn
och adress senast den 16 december 2011.
Råda församling, Tävling, Kyrkv. 45, 435
30 Mölnlycke. Du kan också skicka ditt
svar till [email protected].
Vi i Råda församling och
Råda Kök & Kafé vill
önska dig en riktigt go
d jul!
Öppet i jul 23/12 - 6/1
Råda kyrka: Vardagar kl 8.3
0-16.00.
Helger i samband med gudstjä
nst.
Receptionen och Råda Kök
& Kafé i
Råda församlingshem:
23, 24, 25, 26 och 31 decem
ber samt
1 och 6 januari har vi stängt
. Övriga
dagar har vi öppet kl 9.00-1
5.00. I
kaféet serveras fika, sallader,
bakad
potatis och pajer men ingen
dagens
lunch. Från och med 9 januar
i har vi
ordinarie öppettider igen.
Mer info: www.rada.nu
IKON
tvling: Vinn Julboken
God jul!
Illustration: Susanne Engman,
Aktuellt
3
Kyrkvärdet
Öppet hus
i advent
Kyrkvärdet är ett medlemskort för dig
som tillhör Råda församling. Du som
får kortet är 14 år eller äldre. Kortet
ger bland annat rabatter på programserier och konserter i församlingen.
Om du fyller 14 år 2011, är nyinflyttad eller har tappat ditt kort kan du
hämta ett nytt och samtidigt få en liten
gåva i församlingshemmets reception.
Ta med dig legitimation.
Aktuellt erbjudande: Kyrkvärdet ger
rabatt till Råda församlings julkonsert
tisdag 6 december klockan 19.00 med
Rongedal. Läs mer på sidorna 4-5.
På vår hemsida www.rada.nu kan
du läsa mer om medlemskap i Svenska
kyrkan och lokalt i Råda församling.
“Julen är bäst i kyrkan” är Råda församlings öppna hus första helgen i advent.
Kom och upplev julstämning i Råda
kyrka och församlingshem. Det blir
julmarknad, lotterier, julpyssel för
barn, musikframträdanden med mera.
Läs mer på sista sidan!
Nattvardsvin
Nyårsdagen
Råda församling har sedan länge
serverat rättvisemärkt kaffe och
kommer nu även att gå över till
ekologiskt och rättvisemärkt
nattvardsvin.
Råda församling och Missionskyrkan
bjuder in till ekumenisk gudstjänst
på nyårsdagen. Söndagen den 1 januari
2012 kl 18.00 i Missionskyrkan i
Mölnlycke. Varmt välkommen!
4
RÅDAPORTEN
Konser tinfo
Julkonsert tisdagen den 6 december
kl 19.00 i Råda församlingshem.
Medverkar gör bröderna Rongedal,
församlingens körer samt musiker.
Råda Kök & Kafé serverar lyxig
räksmörgås eller rostbiff med
potatisgratäng från kl 17.00.
Endast bokade sällskap.
Priser
Mat och konsert: 400 kr, med Kyrkvärdet 330 kr, 280 kr t.o.m. 15 år.
Konsert: 250 kr, med Kyrkvärdet
200 kr. 150 kr t.o.m. 15 år.
Bokning
Julkonsert med Rongedal
B
Bröderna Rongedal, Magnus och
Henrik, är solister vid årets julkonsert i
Råda församling. På scen, tisdagen den
6 december, ser vi också hundra sångare
från församlingens körer och etablerade
musiker. Konserten i Råda bjuder på
både tidlös julmusik och nyare sånger.
Jag får möjlighet att intervjua Magnus.
Tvillingbröderna växte upp i Molkom,
mitt i Värmland. Under uppväxten var
familjen engagerad i Svenska kyrkans
körliv i Molkom. Körsången, menar
Magnus, har gett honom en musikalisk
grund. Den har lärt honom att läsa
noter, lyssna in andra, att vara en del i ett
sammanhang och att våga ta egen plats i
solistiska partier.
- Tidigt i mitt liv fanns en önskan att
arbeta med musik. Jag visste att jag
hade en musikalisk begåvning men var
blygsam med att visa min kapacitet. På
avslutningen i nionde klass sjöng jag
solo och fick mycket positiv respons.
Vi, Henrik och jag, var med och startade
Molkoms första popband, Priapisterna
där också David Shutrick senare var
medlem.
När bröderna flyttade till Stockholm
blev de snabbt etablerade i musikbranschen. Magnus var frontfigur i popduon Big Money. Tillsammans var de
under många år några av Sveriges mest
anlitade sångare bakom artister på liveframträdanden, skivinspelningar och tvgalor som exempelvis Melodifestivalen.
Parallellt skrev Henrik och Magnus egen
musik som blev placerad på skivor med
bland annat Barbados och Shirley Clamp.
Hösten 2004 bildades sexmannabandet
Rongedal, då kallat Off Duty.
Två händelser, att gå till final i Melodifestivalen och delta i tv-programmet Så
ska det låta, ledde enligt Magnus till
Rongedals stora genombrott.
- Att spela in Så ska det låta, hösten
2007, var en fantastiskt rolig upplevelse.
Stämningen var på topp under hela
Biljetter bokas på [email protected],
tel 031-338 21 00 eller rada.nu
och hämtas senast 29 november i
Råda församlingshem. Ej hämtade
biljetter säljs 30 november. Vi tar
kreditkort.
Mer info: www.rada.nu
inspelningen som flöt på utan avbrott.
Henrik och jag vann tävlingen och
många började ställa sig frågan varför de
inte hört talas om oss tidigare. I februari
2008 deltar vi med bandet i Melodifestivalens deltävling i Västerås och går
därifrån vidare till final i Globen med
låten “Just a minute”. Vi fanns nog aldrig
med i segergissningarna inför finalen.
Att komma fyra i finalen hade vi aldrig
kunnat drömma om. Melodifestivalen
är en av landets största reklamplatser.
Som artist når du ut till hela Sverige och
en finalplats innebär att låten spelas om
och om igen på radion. I maj 2008 går
“Just a minute” rakt in på andra plats på
Svensktoppen och veckan därpå tar den
första platsen, berättar Magnus.
När Rongedal slog igenom 2007 var
Henrik och Magnus 42 år. De hade då,
berättar Magnus, under flera års tid hunnit
bo på olika orter, utvecklas som individer
och få distans till att vara tvillingar.
- Som 42-åringar kunde vi gå in i
RÅDAPORTEN
branschen med trygghet. Att inte ta
sig själv som artist på för stort allvar
leder till att musikaliteten och glädjen
kan blomstra. Jag hoppas det syns hos
publiken att vi njuter av att musicera. En
viss nervositet finns alltid. Nervositeten
och spänningen för vad som kommer att
hända på scenen omvandlas oftast till
positiv energi, säger Magnus.
Magnus berättar vidare om bandets
genrebredd. De gör spelningar i röjiga
klubblokaler, uppträder på större scener
eller spelar på en stilla andakt i en kyrka.
- Omväxlingen är inspirerande och rolig.
När jag själv presterat bra och publikens
respons känns positiv och äkta då är
jag riktigt nöjd med en konsert. Viljan
att uttrycka och förmedla något av hela
sitt hjärta, det kan vara glädje eller sorg,
är viktig som artist. Mina starkaste
musikaliska upplevelser kan jag få när vi
gör konsert i en fullsatt liten landsortskyrka. När vi genom musiken lyckas
uttrycka innerlighet och äkthet, kan
närhet och andlighet fylla kyrkorummet.
Den närheten kan vara mäktigare än
att uppträda på en stor scen med flera
hundra i publiken.
Repetitioner och planering inför julens
arton shower och konserter är i full gång.
Att sjunga julsånger med kör i ett kyrkligt sammanhang innebär att uppleva
barndomens jular i kyrkan i Molkom.
- Många som annars inte går i kyrkan
kommer på julkonserter. Det är oftast
en förväntansfull, högtidlig, glad och
tillåtande känsla i publiken. För mig är
“Oh helga natt”, “Gläns över sjö och
strand” samt “Julvisa” av Sibelius de
vackraste julsångerna. På julkonserten i
Råda bjuder vi på allt från en röst med
akustisk gitarr till pampig musik med
körer och fullt kompband. Julen firar jag
tillsammans med min familj och mina
släktingar. Det viktigaste är att gå ner i
varv och umgås med de personer som jag
älskar mest på jorden, avslutar Magnus. Emma Hvitfeldt
5
Höstens familjedag
Söndagen den 9 oktober var det åter dags för Råda församlings populära familjedag.
Dagen började med familjegudstjänst i Råda kyrka med barnkören Råda Rookies.
I Barnens miljöark var det begagnatmarknad, korvgrillning, kluriga uppdrag och
ponnyridning. Det fanns också möjlighet att hälsa på våra kaniner, får och höns.
Jakob och Jonathan
Malena och Alexandra
“Vi har klättrat i arken
och på klätterbanorna.
Och så har vi klappat
fåren. Det var roligt att
komma hit idag och vi
har träffat många vi
känner här i Mölnlycke.”
“Vi tycker det är mysigt
här på Barnens miljöark,
vi brukar gå hit ibland
och idag råkade det vara
familjedag. Vi har grillat
korv, klappat fåren och
nu ska vi försöka hinna
rida.”
Rebecka
Rebecka har sjungit i
kyrkan och tyckte det
var roligt. “Jag var inte
nervös även om det var
första gången jag
uppträdde med kören.
Nu ska jag rida, det
har jag gjort förr.”
Temadagar
Jonathan, Ludvig, Philip
Samuel och Ella
Jonathan har köpt en
drejskiva. “Jag tyckte
den var lite dyr i början,
men så sänkte de priset
och jag fick köpa den för
10 kr.” Ludvig har köpt
en reflex och Philip har
fyndat en trehjuling till
sina småsyskon. Han
har också hittat filmer,
tidningar och kläder.
“Jag har köpt en Bratzkudde och ridit på
hästarna.” Ella sjunger
i Råda Rookies och var
med på familjegudstjänsten i kyrkan. “Vi sjöng
‘Let Rookies entertain
you’. Vi har också
klappat kaninerna
och grillat korv.”
Vet du om att Barnens
miljöark erbjuder temadagar för kommunens
förskolor och skolor.
Varje år träffar vi cirka
2 500 barn på exempelvis
Kyrkdetektiven, Kompisdagen, Julstök, Orgelskôj,
Musikaldag eller Konstverk av ull. Tio olika
teman anpassade efter
säsong finns att välja på
varje termin. Läs mer på
vår hemsida www.rada.nu
under rubriken Barn.
6
RÅDAPORTEN
Jul i gemenskap och trygghet
P
Piet de Boer har arbetat på Stadsmissionen, Göteborg, i 17 år. Sedan flera år
tillbaka är han en av de ansvariga för
självhjälpscentret i S:t Johanneskyrkan.
Varje dag träffar han människor som
hittat ett nytt och värdigt sätt att leva
drogfritt. ”- Att få hjälpa till i varje litet
steg som människor tar, bort från den
misär de lever i, känns meningsfullt.”
S:t Johanneskyrkan byggdes år 1866 på
initiativ av domprosten Peter Wieselgren
åt den fattiga befolkningen i stadsdelen
Masthugget. Under den här tiden var det
kyrkplikt i Sverige, prästerna sålde kyrkbänkarna och de som inte hade råd blev
”kyrkligt hemlösa”. Wieselgren kämpade
mot den utbredda alkoholismen och
nådde de fattiga i Göteborg genom att
predika det kristna budskapet på gator
och torg.
I början av 1860-talet startades insamlingen till en kyrka i Masthugget som
skulle ha ”fria bänkplatser” och 1866
stod alltså S:t Johanneskyrkan klar.
1996 tog Stadsmissionen över kyrkan.
- När du som missbrukare befinner
dig på gränsen mellan att falla tillbaka
i beroende eller ta steget in i en
främmande värld är hjälpen som viktigast.
S:t Johanneskyrkans verksamheter
arbetar med den förändringen. Jag
lyckades förändra mitt liv och den vägen
vill jag visa andra.
Drogmissbruk
Piet vet vad han talar om efter många
år som drogmissbrukare. Hans drogberoende startade i tonåren när han
bodde i Iran, där hans pappa arbetade
som ingenjör. Alkohol var sällsynt i
landet, men det var lätt för Piet och
hans kompisar att få tag på droger.
Han fortsatte med droger under de år
han arbetade i krogbranschen i Göteborg.
- Vändpunkten var när jag insåg att
jag valt ett livsmönster som inte var
hållbart. Jag visste inte då att jag hade
drabbats av en beroendesjukdom. Men
jag förstod någonstans att jag hade
talanger som jag inte fick möjlighet att
utveckla på grund av att det destruktiva
i mitt beroende stod i vägen. Jag stod
inför valet att ta livet av mig eller att
hitta någon annan okänd utväg. Jag sökte
hjälp och blev inlagd på Stadsmissionens
avgiftningsklinik. Därefter hittade jag till
självhjälpsgruppen Anonyma Narko-
maner (NA) och har nu varit drogfri i
snart 20 år.
Piet anser att det fortfarande finns
mycket okunskap, fördomar och intolerans om människor med beroende.
Beroende är en sjukdom som splittrar
familjer, kräver liv samt fyller våra sjukhus
och fängelser. Trots det här bortförklaras
problematiken som bara ökar. Piet brinner
för att människor ska acceptera att
beroende är en behandlingsbar sjukdom
som ingen behöver lida av.
- Det gäller att finna ett sätt att avhålla
sig från det som utlöser beroendet,
det vill säga själva drogen. En sådan
hjälp kan vara att gå till någon av de
självhjälpsgrupper som finns. Jag gick
på NA-möten flera gånger om dagen.
Det krävs en oerhörd styrka att inte falla
tillbaka när din langare står och väntar
på dig utanför dörren. På mötena delar
du erfarenheten av att leva drogfritt. Det
ger styrka och hopp att klara av livet
utanför, säger Piet.
S:t Johanneskyrkan är öppen och
verksamhet pågår 365 dagar om året.
Under jul, påsk och midsommar utökas
öppettiderna. Kyrkan är en av Göteborgs
RÅDAPORTEN
mest besökta med ungefär 300 besökare
varje dag. När du öppnar de tunga dörrarna och kliver in fylls du av värme.
Ljusen brinner framme i koret och på
borden i serveringen. Flera personer
hälsar vänligt. I kyrkans kafé finns lunch,
goda smörgåsar, kaffe och bakverk att
köpa. Kaféet, berättar Piet, ger utrymme
för många möten. Ett frö till förändring
kan börja växa hos en missbrukare när
han eller hon träffar en gammal kompis
som i dag ser snygg och fräsch ut och har
börjat läsa på Komvux. Under veckorna
är det flera andakter och gudstjänster.
Den traditionella Johannesmässan firas
på onsdagar.
Självhjälpsgrupper
Självhjälpsgrupper som AA, NA, ACOA
och eftervårdsgrupper hyr rum i kyrkan
och har möten alla dagar i veckan. Grupperna arbetar utifrån 12-stegsprogrammet.
Det är ett handlingsprogram som hjälper
individen att se sina problem, börja prata
om problemen och därefter ta bort det
som inte är bra i livet. Nästa steg innebär
att uppmärksamma och ta tillvara på sina
goda kvaliteter och relationer till andra.
Du måste också förstå att du ingår i ett
större sammanhang, i en familj, i ett
samhälle och i världen.
Bygger starka gemenskaper
Piet menar att självhjälpsgrupperna är
betydelsefulla i dagens samhälle.
- Vi har en hög materiell levnadsstandard, stor frihet och många valmöjligheter, men tillit är en bristvara.
Tillitsbristen leder till utanförskap.
Utanförskapet kan inte fixas genom
snabba lösningar som fester, flykter eller
droger. Genom att träffas i grupper och
dela erfarenheter och sårbarhet utan att
kritisera, tävla eller döma varandra kan
vi tillsammans hitta lösningar på våra
problem. 12-stegsprogrammet hjälper
individen att göra val och bygga starka
gemenskaper, menar Piet.
Jul i S:t Johanneskyrkan
Julen närmar sig och förberedelserna för
firandet i S:t Johanneskyrkan är i full gång.
- Vi har ett stort och livligt julfirande.
Firandet växer i omfattning för varje år,
vilket kan vara ett problem eftersom det
bara ryms ett visst antal besökare och
frivilliga i kyrkan. Många vill delta i ett
alternativt sätt att fira jul. Flera tusen är
gäster, hundratals är frivilliga och
ytterligare hundratals är gåvogivare.
Redan i september är våra frivilliglistor
fulla.
- Privatpersoner, företag, restauranger,
matleverantörer, bagerier, konditorier
med mera ställer upp och skänker gåvor
till vårt utomordentliga julbord. Flera
lokala klädföretag och butiker skänker
julklappar. Det här möjliggör att
ensamstående föräldrar som blir drogfria hos oss kan ge sina barn, som oftast
är omhändertagna, en fin julklapp.
Gemenskap, trygghet, värdighet...
Piet har många berättelser om människor
som engagerar sig och vill göra skillnad.
En familj, med två små pojkar, hade som
tradition under tio års tid att komma
gemensamt till S:t Johanneskyrkan och
lämna en hemlagad skinka som en symbol
för hur man delar med sig. En annan
familj kom hela vägen med spårvagn från
de norra stadsdelarna och lämnade en
stor familjepizza de köpt.
- Det viktigaste är att julfirandet i S:t
Johanneskyrkan ger gemenskap, trygghet,
vänlighet och är fritt från droger. En sådan
jul önskar sig våra gäster som många
gånger kanske upplevt våld, droger och
utanförskap i samband med högtiden.
Jag har firat jul i S:t Johanneskyrkan i
sexton år. Det blir även julfirande med
min familj och mina nära vänner. För mig
är det viktigaste under julen att umgås
och dela med mig av tid och närhet,
avslutar Piet.
Emma Hvitfeldt
7
Piet de Boer
Några av de självhjälpsgrupper
som träffas i S:t Johanneskyrkan:
AA (anonyma alkoholister), NA
(anonyma narkomaner), ACOA (vuxna
barn till alkoholister), NARANON
(anhöriga till någon med beroende),
SLAA (sex- och kärleksberoende),
GA (spelberoende), Eftervårdsmöten
med flera.
Läs mer på www.stadsmissionen.org
8
RÅDAPORTEN
Askgravlunden på Råda kyrkogård en sommardag
Askgravlunden på Råda kyrkogård
I
I början av sommaren var den nya
askgravlunden klar på Råda kyrkogård. ”- Detta har varit ett önskemål
från många. Ett mindre anonymt
alternativ till den traditionella minneslunden. Anhöriga har en plats att gå
till och kan se en minnesplatta utan
att behöva ansvara för någon gravskötsel”, säger Roger Frantzich, ekonomichef i Råda församling.
Askgravlund är ett nyare gravskick av
kollektiv karaktär där avlidnas aska
gravsätts inom ett gemensamt område.
Askan gravsätts utan hölje eller med
hölje av lätt förgängligt material. De
tidigare alternativen för den som
kremeras är en urngrav med gravsten
eller den mer anonyma minneslunden.
Gravsättningen i askgravlunden sker
vid lämplig årstid och utförs av förvaltningspersonal under värdiga former,
utan närvaro av anhöriga. Gravsättningsplatsens läge markeras inte, istället finns
ett gemensamt monument i form av
stenblock i granit. Där fästs en minnesplatta med den bortgångnes namn,
födelsedatum samt dödsdatum.
Medhavda blommor och gravljus finns
det en gemensam plats för. Vintertid
kan besökare ta med sig kransar, men
inte lyktor. Kyrkogårdsförvaltningen
ansvarar för planteringar och skötsel
i askgravlunden. Det finns bänkar för
den som vill sitta ned och minnas i den
vackra miljön.
Aksgravlundens minnesmonument är
oval till formen. I mitten finns rejäla
bänkar i granit och en plats för blommor
och växter. Idén till den nya askgravlunden har sitt ursprung i landskapsarkitekten Lena Seipels skisser från
2002. Hennes tankar utvecklades under
sommaren 2010 av Roger Frantzich,
ekonomichef och kyrkogårdsansvarig,
tillsammans med Rolf Bergström,
dåvarande driftschef Väst. Skisserna
färdigställdes av dåvarande arbetsledaren Rickard Andersson.
På Råda kyrkogård finns idag nästan
2 000 gravar och varje grav kan rymma
flera gravsatta. De äldsta gravarna är från
1700-talet, berättar Linda Bergström,
gravadministratör i Råda församling.
Kremering tilläts i Sverige i slutet på
1800-talet, men blev vanligt först omkring 1930. Idag kremeras 8 av 10 som
ska gravsättas. I Råda församling finns
alternativen minneslund, askgravlund,
urngrav och kistgrav varav urngrav är
det vanligaste alternativet.
På www.rada.nu kan du läsa mer om
Råda kyrkogård och olika gravskick.
Elin Carlson
Det kan vara bra att tala om för
anhöriga hur man vill ha sin begravning
och om man inte är medlem i Svenska
kyrkan. I Råda församlings reception
kan du hämta “Mina önskemål vid livets
slut - ett dokument för dig som vill
planera tiden efter din bortgång”.
RÅDAPORTEN
H
andrum:
9
Julfrid
Har du tänkt på att det snart är jul.
Den högtid som gestaltar sig så olika
för oss människor.
För många, framför allt för barnen, är
den en förväntningarnas högtid. En tid
av julklappar, lek och julgodis. För andra
är den mest en minnenas högtid. En tid,
då bilden av de nära och kära som inte
längre finns i livet, blir tydligare än annars.
Men för de allra flesta innebär nog de
korta juldagarna välförtjänt vila efter
avklarat julstök. Det som vi fortfarande
har framför oss.
Det är nu det skall planeras så att tiden
och pengarna räcker till. Och nog kan
det behövas. För vi svenskar lägger mer
tid och pengar på julfirandet än på någon
annan högtid under året. Vi handlar mat
och julklappar i långa banor. Vi städar,
pyntar, lägger in sill, bakar och allt det
där andra som ingår i receptet på en
riktig svensk jul. För alla vill vi ju ha vår
beskärda del av julstämning, glädje och
julfrid.
Men för de flesta blir det inte så, trots
allt slit och alla ekonomiska uppoffringar. Visst kan det väl bli både stämningsfullt och trevligt, men inte riktigt så som
man hoppats. Den verkliga julfriden,
som man innerst inne vet att den finns,
den uteblir. Den kan man varken köpa
eller kämpa sig till. Men så behöver det
inte bli för dig i år, om du bara drar dig
till minnes vad som är julens verkliga
innehåll och vem som är julens verkliga
huvudperson.
Julen är ju tiden för Jesu födelse och det
är HAN som är julens store fridsfurste!
För honom kan vi alla öppna våra hem
och våra hjärtan oberoende av pengar,
hälsa och krafter. Han vill gästa oss alla,
vilka vi än är och hur vi än har det. Och
han känner oss både utan och innan,
även om vi inte känner honom. Han
kommer inte för att få, utan för att ge
och den gåva han har, det är just frid,
verklig frid.
Låt därför Jesus vara viktigast i dina
julförberedelser. Använd varje dag till
att lära känna honom, genom att lyssna
till hans ord från bibelns blad och i din
kyrkas gudstjänst. Samtala med honom
i bönen och glöm då inte bort att vara
dig själv och tala som du brukar. Han
känner ju dig och han vill vara din bäste
vän. Låt honom vara det, så kommer han
att ge dig en välsignad jul och med den
välsignad julfrid, som inte tar slut med
annandagen utan varar året om. Ta därför
emot julens store fridsfurste när han
kommer till dig, så skall Guds frid, som
övergår allt förstånd bevara ditt hjärta
och dina tankar i Kristus Jesus.
Frid och allt gott!
Anders Jernbratt, präst i Råda församling
10
RÅDAPORTEN
Ett enkelt sätt att göra skillnad
V
Varje dag handlas det med mängder
av varor världen över. Många av dessa
varor produceras i utvecklingsländer
under mycket dåliga arbetsförhållanden
och ibland förekommer även barnarbete och slavliknande förhållanden.
”Det är inte acceptabelt att människor
far illa för att vi ska kunna köpa mat,
dryck och andra produkter så billigt
som möjligt,” menar Fairtrade Sverige
som arbetar för förbättrade arbetsvillkor i utvecklingsländer.
Härryda kommun är sedan 2010 en
Fairtrade City, en diplomering från
Fairtrade Sverige. Att vara Fairtrade City
innebär att kommunen arbetar aktivt för
att främja etisk konsumtion. Det ska finnas
ett bra utbud av rättvist framtagna
produkter i butiker och på arbetsplatser,
efterfrågan ska uppmuntras genom
information till invånarna och kommunen
ska leva upp till kriterier som rör etisk
upphandling.
Att vara en Fairtrade City är ett ställningstagande och bra PR, menar Lars
Sundling, man markerar att kommunen
arbetar med viktiga frågor. Lars Sundling
är konsumentvägledare i Härryda kommun
och ger avgiftsfri rådgivning och hjälp
vid reklamationer, tvister och andra
frågor som kan uppstå vid köp. Lars
Sundling sitter även med i kommunens
styrgrupp för Fairtrade City. Styrgruppen jobbar med företag, organisationer och privatpersoner och har som
främsta uppgift att sprida information
om rättvis handel till invånarna.
För att få fortsätta vara Fairtrade City
krävs en kontinuerlig förbättring av
information och utbud inom området.
Varje år rapporterar man till Fairtrade
Sverige vad man gjort och vilka förbättringar som skett.
Fairtrades kriterier garanterar odlaren ett
minimipris för råvaran, samt en premie.
Detta gör att Fairtrade-märkta produkter
ofta är något dyrare, men de bidrar också
till mycket gott, säger Lars Sundling.
Han menar också att ju större efterfrågan
blir desto bättre kan även priserna bli.
De mest etablerade Fairtrade-märkta
produkterna är idag kaffe, bananer och
choklad. Men det finns mängder av varor
och inte bara i matbutikerna utan även
fotbollar, bomull och rosor kan vara
Fairtrade-märkta.
Lars Sundling råder oss som konsumenter
att fundera kring om det finns ett bättre
alternativ när vi handlar, att ha kunskap
i området och bära med sig tanken att
någon annan får det bättre om jag gör
medvetna val. Man kanske inte kan köpa
allt Fairtrade-märkt, men genom att ta
små steg i taget markerar man att det är
viktigt för mig. ”Det är på tiden att vi
börjar ge tillbaka till andra”, avslutar
Lars Sundling.
Elin Carlson
Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för
odlare och anställda i utvecklingsländer
att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.
Läs mer på www.fairtrade.se
RÅDAPORTEN
11
"jag kan inte
tnka mig ett liv
utan kristus, som
r min bste vn.
gud br!"
Ny biskop i Göteborgs stift
P
Per Eckerdal är ny biskop i Göteborgs
stift. Han efterträdde Carl Axel Aurelius. Per Eckerdal vigdes till biskop
i Uppsala domkyrka den 4 september
och mottogs som biskop i Göteborgs
domkyrka den 10 september. Rådaporten har ställt några frågor till
Per Eckerdal.
Vilka är biskopens huvudsakliga
uppgifter?
Som biskop ska jag ha tillsyn över Svenska
kyrkans tro, lära och liv i vårt stift. En
viktig del av tillsynen är att ha kontakt
med församlingarna runt om i stiftet
och positivt ge stöd och inspiration till
församlingar och medarbetare. Jag ska
också leda arbetet i stiftets domkapitel
och stiftsstyrelse. Jag har även ansvar för
rekrytering och vigning av präster och
diakoner för tjänst i stiftet. Tillsammans
med Svenska kyrkans övriga biskopar
deltar jag i kyrkans nationella arbete
i Biskopsmötet, Läronämnden och
Kyrkomötet.
Vad brinner du för i ditt jobb?
Att vi som kyrka blir både tydligare och
öppnare. Vi behöver vara öppnare för
att komma i samtal med människor i det
svenska samhället och vi behöver vara
tydligare så att människor som söker sig
inåt får sin andliga längtan stillad.
Varför är du kristen?
Tron på Kristus och livet med Gud ger
mig mål, sammanhang och mening i
mitt eget liv. Jag kan inte tänka mig ett
liv utan Kristus, som är min bäste vän.
Gud bär!
Ditt valspråk är “Mitt ibland er”,
kan du utveckla det?
Valspråket pekar på tre punkter. I
Johannesevangeliets första kapitel säger
Johannes döparen till människor om
Jesus: Mitt ibland er står en som ni inte
känner. Poängen idag är: I livets alla
sammanhang och överallt i samhället
är Kristus redan närvarande. Inget är
främmande för honom. Vår uppgift som
kristna är att peka på Guds närvaro och
vi ska inte dra oss undan från något
område i samhällslivet.
Den andra poängen är en anspelning på
Jesu löfte, att där två eller tre är samlade
i hans namn är han mitt ibland dem.
Lika viktigt som det är att vi som kristna
rör oss i samhällets olika sammanhang
är det att vi hämtar kraft i gudstjänstens
sammanhang, i gemenskapen kring och
med Kristus. Min tredje poäng med
valspråket är att jag själv har ambitionen
att få möta människor runt om i stiftet
och dess församlingar.
Vilka är Svenska kyrkans huvudsakliga
uppgifter?
Svenska kyrkan möter oss i vårt eget närsamhälle som den lokala församlingen,
som ska vara en miljö och en gemenskap
där vi får komma till tro och får leva i tro.
Vad skall Svenska kyrkan göra för att
behålla sina medlemmar?
En grundläggande sak för våra församlingar är att våra medlemmar uppfattar att
de är viktiga för oss, att vi är intresserade
av att möta dem och bygga en relation
till dem. Lika viktigt är att kyrkans tro
inte enbart uttrycks verbalt utan också
i kyrkans gemensamma liv. Därför är
det viktigt att utveckla församlingarnas
diakonala ansvarstagande och diakonala
verksamheter.
Julen är bäst i kyrkan
Gudstjänster
Råda kyrka
Välkommen till oss första helgen i advent
För nionde året i rad har vi öppet hus första helgen i advent i
Råda församling. Hjärtligt välkommen att uppleva julstämning
i kyrkan och församlingshemmet lördag 26 och söndag 27
november klockan 12.00-16.00.
Det blir julmarknad med försäljning av hembakat, smycken,
blommor, keramik, smide, chokladpraliner och rättvisemärkta
produkter samt inspiration till julkort och vackra paket. Rådakretsen finns på plats med sin årliga basar och fina vinster.
Det blir också julpyssel för barn, musikuppträdanden på
scenen varje timme, möjlighet att åka häst och vagn, luciatåg,
tomte och filmvisning av julevangeliet. Församlingen visar upp
sina verksamheter i en utställning.
Råda Kök & Kafé serverar fika och god julbuffé. Har du
med dig medlemskortet Kyrkvärdet så får du rabatt.
Råda församlingshem
Lördag 26 november, öppet 12.00-16.00
Julpyssel för barn hela dagen. Programpunkter på scen klockan
13.00, 14.00 och 15.00 med bl. a. församlingens barnkörer.
Söndag 27 november, öppet 12.00-16.00
Julpyssel för barn hela dagen. Programpunkter på scen klockan
13.00, 14.00 och 15.00 med kravalljazzbandet “Hej å hå med
Peter”, gospelkören Loud’n Proud och luciatåg.
Råda kyrka
Lördag 26 november
16.00 Kröning av Härrydas Lucia. Jonathan Hiller och AnnSofie Scherman, musiker. Anders Jernbratt, präst
Söndag 27 november
11.00 Adventsgudstjänst, Lars T Gåreberg. Kören Röster i Råda
under ledning av Ann-Sofie Scherman.
17.00 Sånggudstjänst, Lars T Gåreberg. Gospelkören Loud’n
Proud under ledning av Kristian Hvitfeldt.
november
Söndag 13
Söndag 20
Lördag 26
Söndag 27
december
Söndag 4
Söndag 11
Söndag 18 Lördag 24
Söndag 25
Måndag 26
Lördag 31
januari
Söndag 1 Fredag 6
Söndag 8
Söndag 15
Söndag 22
Söndag 29
11.00 Gudstjänst, Bengt Inghammar.
11.00 Mässa, Suzanne Måwe.
16.00 Kröning av Härrydas Lucia,
Anders Jernbratt. Jonathan Hiller och
Ann-Sofie Scherman, musiker.
11.00 Adventsgudstjänst, Lars T Gåreberg.
Kören Röster i Råda med ledare Ann-Sofie Scherman.
17.00 Sånggudstjänst, Lars T Gåreberg. Kören Loud’n Proud med ledare Kristian Hvitfeldt.
11.00 Mässa, Bengt Inghammar. Manskör under ledning av Jonathan Hiller.
11.00 Familjegudstjänst, Suzanne Måwe.
Barnkörerna med ledare Kristian Hvitfeldt framför sitt julspel i Råda församlingshem.
11.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe.
11.00 Julbön för barn, Anders Jernbratt.
17.00 Julbön, Anders Jernbratt.
23.30 Midnattsmässa, Suzanne Måwe.
07.00 Julotta, Suzanne Måwe.
09.00 Finsk julgudstjänst, Matias Juopperi.
17.00 Sånggudstjänst, Lars T Gåreberg.
Sofia Myrén, sång och Kristian Hvitfeldt, piano.
17.00 Gudstjänst, Jan Cedmark.
15.00 Nyårsbön, Anders Jernbratt.
Ann-Sofie Scherman, orgel.
18.00 Ekumenisk gudstjänst i Missionkyrkan
i Mölnlycke, Suzanne Måwe.
11.00 Mässa på Trettondedag jul,
Anders Jernbratt.
11.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe.
11.00 Gudstjänst, Cecilia Kehlmeier.
11.00 Mässa, Anders Jernbratt.
17.00 Gudstjänst, Suzanne Måwe.
Vi reserverar oss för eventuella ändringar.