Transcript AxelDahlstromsTorg_tidning-1

< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
FOTO: MARKUS ANDERSSON
60
ÅR
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
2
60
ÅR
1954-2014
60
ÅR
3
Fira 60-årskalas på torget!
••• Programmet är snart helt spikat
inför Axel Dahlströms Torgs 60-årskalas lördag den 14 juni. Med all
säkerhet blir det 12 timmars underhållning – både högt och lågt!
E
musik inklusive den senare
repertoaren som Beatles aldrig spelade från scen. För att
kunna återskapa magin i
varje period av Beatles musik
så finns alla ingredienser på
plats – troget återgivet not
för not, stämma för stämma.
Dagen till ära spelar trumpetaren Salomon Helperin
en egen komponerad jubileumsfanfar: ”Axel-fanfar Nr;
5 i D dur”. Salomon, född på
Hisingen, bor sedan åtta år i
Högsbo. Senaste han spelade
på Axel Dahlströms Torg var
för ett par år sedan när det
nya konstverket invigdes.
Dagens konferencierer är
tre: Maria Apelmo, programbibliotekarie på Högsbo bibliotek, Teddy Paunkoski, programledare för radioprogrammet Teddy och med i
Andra Generationen, samt
Kiriaki Christoforides.
Sagoberättaren Kiriaki
Christoforidis är muntlig berättare med rötterna i Grekland, stammen i Göteborg
och grenarna i hela världen.
Hon kommer vara kvällens
värdinna och även bjuda på
en stund med sagor och berättelser för alla åldrar.
För er som längtat efter
dans finns alla chanser denna
sommarkväll när Ferguson,
ett riktigt 50-talsband, kör
Rockabilly från stora scenen
klockan 20.00.
Väl mött och varmt välkomna!
21.30. Göteborgs Lucia byter ljuskronorna mot blomsterkransar och sjunger sommarvisor på biblioteket.
9.45. Var beredd på väckning när Göteborg Drum Corps börjar virvla.
12.00. Axelloppet
FOTO: MARKUS ANDERSSON
KARLSSON FRÅN TAKET. Karlsson själv, alltså Henrik Karlsson, testar flygturen inför det riktiga firandet den 14 juni. ”Alla älskar väl Karlsson på taket och att berättelsen är från 1950-talet
tyckte jag passade bra med tanke på att torget byggdes då. Om jag är höjdrädd? Jo då, lite, men det går över när man väl kommer över kanten, säger han och ler stort.
Karlsson firar från taket
11 & 13. Lindans & cirkusskola.
Lise-Lotte Cassel,
centrumutvecklare
12.30. Pepperland – världens bästa Beatlestolkare tar ton på torget.
11.00. Miniloppet med Pippi.
14.00. Salomon Helperin.
FOTO: PETER LLOYD
17.00. Kiriaki Christoforides.
BAKOM MICKEN. Konferencier Teddy Paunkoski.
1954-2014
60
ÅR
••• ”Hejsan hoppsan lillebror” säger han och firar sig ner över hustaket,
med propeller och allt. Henrik Karlsson, jo, han heter så, testar så att
skrapan på Axel Dahlströms Torg håller inför 60-årsfirandet.
– Höjdrädd är jag fortfarande, men det lär man sig hantera. Det ska vara
lite spänning också, säger han.
att få sväva i luften varje dag,
säger de och skämtar lite om
vi inte ska följa med ut och
hänga lite.
Nej tack, den 45 meter
höga Axelskrapan är imponerande och utsikten milsvid
uppifrån taket, det räcker
gott.
irma Karlsson och
Nilsson, det vill säga
Henrik Karlsson och
Robert Nilsson på firman Karlsson på fönstret är
fönsterputsare till vardags.
Under 60-årsfirandet på
Axel Dahlströms Torg ska de,
utan att avslöja för mycket,
komma flygande över torget,
eller i alla fall nerför Axelskrapan.
Men för att vilja fira sig ut
över takkanten och sväva ner
längs väggen måste man väl
ändå vara lite tokig?
F
FOTO: KRISTIN LIDELL
venemangets början
och slut är planerat
sedan länge; vi startar
klockan 10.00 med att
Göteborg Drum Corps väcker alla boende runt torget
med mäktiga trumvirvlar.
Tolv timmar senare avslutar vi stämningsfullt i Axelhusets bibliotek, då kommer
Göteborgs lucior – omklädda
i sommarskrud med kransar
i håret för att sjunga sommarvisor som avslutning på
aftonen. Däremellan blir det
fart och fläkt. Sockerstollen
ska vara med och sälja sockervadd med mera med gamla maskiner och tidstypiska
kläder. Torget gästas bland
annat av Johanna Abrahamsson som kommer för att gå
på lina, vi bjuder på saga för
vuxna, matlagning med humor, cirkusskola och inte
minst ett spektakulärt stunt
på hög höjd. Håll utkik mot
skrapan runt 14-snåret, det
ryktas att Karlsson från taket
kommer ner för att fira med
oss…
Våra kära barngrupper
från Axelhuset intar också
scenen och Axelloppet och
Axeltalangen återkommer
såklart!
Pepperland kör en Beatleskavalkad mitt på dagen.
Det är inte så konstigt att George Martin, Beatles producent, spontant utsåg bandet
till ”världens bästa Beatlestolkare” för några år sedan.
Pepperland har musiken i
fokus, och spelar all Beatles-
20.00. Bjud upp nån på plats som du gillar och rocka loss till Ferguson.
Jubileumstidningen för Axel Dahlström torg
trycks i 55 000 exemplar och delas ut till alla
hushåll i Väster och Sydväst.
Produktion: Direktpress Göteborg, Magnus
Johansson, 031-720 55 10/031-720 55 92
Tryck: Bold/Borås Tidning Tryckeri AB, Borås
Projektledning: Centrumutvecklare Lise-Lotte
Cassel, Förvaltnings AB GöteborgsLokaler
E-post: [email protected]
Telefon: 0727-07 21 33
Som Karlsson på taket,
fast mindre på och mer från.
– Jag heter ju det och Astrid Lindgrens berättelser utspelar sig på 1950-talet då
Axel Dahlströms Torg byggdes, så det passar ju bra. Sedan älskar ju alla Karlsson på
taket, eller hur? säger Henrik
och ler med hela ansiktet.
Lise-Lotte Cassel på GöteborgsLokaler fick idén till
programpunkten när hon såg
fönsterputsare vid Lilla Bommen.
– Eftersom Pippi alltid är
med när vi har fest kändes
det rätt att även få med
Karlsson när vi firar 60 år.
Säkerheten först
För fönsterputsare är det vardag att hänga utmed fasader,
oftast på stege, i lift eller korg
men ibland måste de också
fira sig nerför i rep längs husväggarna. Med sin ”rope access technician” utbildning i
ryggen, en utbildning för
dem som arbetar på hög
höjd, är de noga med att förbereda och kolla noga innan.
Det får man aldrig tumma
på.
– Sådant här gör vi ju inte
varje dag, men visst är målet
– Haha, kanske lite. När
det är den här höjden får
man perspektiv men när det
går över 100 meter då tappar
man det lite, säger Robert
Nilsson.
Man är alltid två, för säkerhets skull.
– Om Henrik skulle svimma måste jag kunna fira in
honom, säger han som den
mest naturliga sak i världen.
Vinden, folksamling, bärighet i det som linorna ska
fästas i och så klart den egna
utrusningen, allt kollas. Sen
bär det av nerför fasaden, i
full Karlsson på taket-mundering, med egengjord propeller och allt.
– Det här ska nog bli bra,
säger Henrik och ser lycklig
ut när han tar mark.
Alla som råkade få syn på
honom längs väggen håller
nog med.
Ni andra får vara på plats
den 14 juni och se det med
egna ögon.
16.00. Anders Arnell.
Vill du etablera dig på torget?
Kontakta: Uno Petersson, Fastighetsförvaltare,
Förvaltnings AB GöteborgsLokaler
E-post: [email protected]
Telefon: 031-335 01 36
PROPELLERN PÅ PLATS. Firma Karlsson och Nilsson, det vill säga Henrik Karlsson och Robert Nilsson på firman Karlsson på fönstret är fönsterputsare till vardags. Under 60-årsfirandet ska de,
utan att avslöja för mycket, komma flygande över torget, eller i alla fall nerför Axelskrapan.
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
4
60
ÅR
1954-2014
60
Röster på plats: Vad är det bästta med Axel Dahlströms Torg?
Sofia Tunerstedt, 39 år och Betty Tunerstedt, 4 år
boende på Axel Dahlströms Torg:
– Biblioteket har en superbra barnavdelning och
personalen ger en alltid tips på bra barnböcker, det
måste vara det bästa med Axel Dahlströms Torg!
Moa Granberg, 17
år, Masthugget:
– Jag är bara här
på besök, men
det hade varit
kul med en bio!
Julia Esaf, 22 år, har flyttat hit
från Jönköping för att plugga:
– Jag sitter ofta på biblioteket.
Det känns tryggt att bo här.
Ashton Norström, 11 år och Gertrud Rydén, 66 år, på besök::
– Vi hoppas att det finns glass på torget! För ett centrum är det
inte allt för stort, och det är ju bra om man vill ha överblick och
lära känna folk här. Och det är jättefint, de som sköter om torget
borde ha en eloge för hur välskött det är.
Ingrid Gustavsson, 83, och Aina Lindahl,
86, besöker torget dagligen:
– Att det finns så många bra affärer, tycker jag, säger Ingrid.
– Ja, och så ligger det ju så nära och bra, säger Aina.
– Och på biblioteket kan vi låna böcker. Det gör vi ofta, säger Ingrid.
– För att inte tala om att handla hos pojkarna här med grönsaker,
säger Aina.
– Ja, nu har de ju en bra och fin grönsaksdisk inne i affären också,
men att handla på torget det är extra trevligt och lite mysigt så där.
Tycker jag, säger Ingrid.
Irene Lopez, 79 år,
bor här:
– Det bästa med torget
är att det är en öppen
plats med blommor.
Som en andningslund
med trevliga affärer och
biblioteket. Jag går dit
då och då men borde gå
dit oftare, fast jag har så
mycket för mig.
Jennifer Weibull, 26, med Novalie, 2,5, bor alldeles intill torget:
– Det är mötesplats för både unga och gamla. Vi har tagit över min
mormors gamla lägenhet, och jag kan känna att det är samma gemenskap som när jag brukade gå hit med henne när jag var liten.
Det finns en gemenskap som lever kvar på något sätt. Alla hälsar på
alla liksom. Och sedan har vi ju Axelhuset som anordnar mycket för
oss barnfamiljer. Dit går vi en hel del.
Lena Bergström, 64 år, Högsbo:
– Jag
Ja älskar torg och besöker torget tre
gå
gånger
i veckan. Jag är på biblioteket
m
minst en gång i veckan, sen handlar
jag mat på Ica och frukt och grönt av
torghandlarna. Man ska gynna handlarna för de utgör ett positivt mentalt
inslag på torget.
Åsa Lorentzi, 52, besöker Axel Dahlströms Torg ibland:
– Jag tycker att det är ett trivsamt torg. Dels för att det är inramat och
fyrkantigt som faktiskt inte alla torg är. Dels för att jag tycker om den
tidens arkitektur. Men torget har ett bra utbud också för att vara ett
förortstorg. Och att de har ordnat det här för barnen med enkla lekredskap. Det är bra för alla barnfamiljer och får alla att stanna till.
Madeleine Borg, 40 år, Seyde Mirza, 43 år,
jobbar på hemtjänsten:
– Det bästa är den dagliga verksamheten
där man kan prova på olika aktiviteter och
träffpunkter. Annars finns nästan allt här;
tandläkare, klädaffärer… ja det mesta.
– Ica-butiken är jättebra med trivsam personal och fler restauranger har ploppat upp
som är trevliga. Vi har en marknad här en
gång i månaden och två gånger om året bjuds
det på musik och fest, det är kul! Det enda som
fattas är kanske ett systembolag, fast det kanske
ändå är bra att vi inte har ett i alla fall.
Erik Nordling, 28 år, bor här:
– Tillgängligheten. Det är bra
förbindelser med spårvagnen
och rätt så bra access. Det enda
som kunde förbättras är kanske
en hiss upp till spårvagnshållplatsen för rullstolsburna.
Fredrik och Emelie Wiström, 30
och 2,5 år, boende på
Axel Dahlströms Torg:
– Jag gillar att det finns allt, eller
åtminstone en hel del. Många torg i
Göteborg har gradvist stängt ner,
men här är det tvärtom. Det syns att
man sköter om torget. Det enda som
är lite märkligt är väl skyskrapan, fast
den kanske är tänkt att skapa en slags
variation i bebyggelsen här.
Isak Stenberg,
17 år, bor här:
– Jag brukar
vara här och
gymma. Annars är det
bra att man
har nära till
biblioteket.
Marie Bernhed, 46 år,
relativt nyinflyttad:
– Vi har en väldigt trevlig
miljö och torget fungerar
som en samlingspunkt
med mycket folk runt
omkring. Det är liksom
småmysigt och lugnt.
ÅR
5
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
6
60
ÅR
1954-2014
60
ÅR
7
ahlströms Torg levande”
”Handeln håller Axel Da
••• En bra närservice, mötesplatser och handel är navet för ett bra och
fungerande torg. 60-åringen Axel Dahlström vilar tryggt i handlarnas händer.
– Vi har en bra mångfald av butiker här, jag tror det är det som är hemligheten,
säger Klas och Anna Olsson, Ica-handlare på Axel Dahlströms Torg.
A
nna Olsson är femte
generationen handlare i familjen och är
sedan fem år delägare för butiken på torget.
– Jag lämnar över mer och
mer men jobbar kvar, men
mer med skrivbordsjobb, säger Klas Olsson och beställer
varor över telefon.
Ica-butiken på Axel Dahlströms Torg är lite navet på
torget. Den mår gott trots att
flera stora köpcentrum finns
i närområdet.
Hur tänker ni kring det?
– Vår fördel är det personliga mötet och servicen, vi
känner ju våra kunder och de
känner oss så vi har en annan
relation än man kan få i ett
stort varuhus. Personalen,
det är här vi kan konkurrera,
säger Anna Olsson och hjälper en kund att hitta rätt
bland hyllorna.
”Föddes in i det här”
Sedan 1966, 12 år efter att
torget byggdes, har familjen
Olsson drivit butiken. Klas
tog över efter sin far och lämnar nu över mer och mer till
dottern Anna.
– Man är ju född in i det
här. När vi kom hit var det en
ganska omvälvande tid, Frölunda torg öppnade, norra
Europas största köpcentrum
under tak, så det var ju lite av
en chansning. Sen har ju
Sisjön expanderat med sitt
centrum och 421 kommit till,
så det har hänt en del, säger
han.
Vad tycker ni om alla byggplaner och nya hus som byggs
i Högsbo?
– Bara positivt. Det ger ju
bättre underlag till torget
också och nya människor.
Fler yngre och barnfamiljer,
säger de.
Det ger bättre underlag
och ger mer liv, både åt enstaka butiker, och åt hela torget, menar de, och gör att
man börjar titta framåt.
– Vi vill gärna bygga ut
och förhandlar just nu med
kommunen. Vi vill göra det
luftigare och lättare att ta sig
fram med barnvagn, rullstol
och rullatorer, säger de.
Mångfald i butikerna
Axel Dahlströms Torg står sig
starkt och har ett varierat utbud av butiker. Här finns till
och med bankkontor, något
som försvunnit från de flesta
stadsdelstorg.
Vad är det som gjort att torget ändå stått sig så bra?
– Mångfalden i butikerna
och så klart biblioteket och
Axelhuset är väldigt viktiga
för torget och lockar hit folk
och skapar liv på torget med
sina aktiviteter. Sen att vi har
en bra företagarförening och
gott stöd av GöteborgsLokaler, säger Klas Olsson.
Vilket är ditt bästa Axel
Dahlström-minne?
– För vår del måste det
nog vara 1984, när vi byggde
ut butiken på torgytan, det
var ett lyft.
Och när det gäller själva torget?
– Inte något speciellt så,
men visste du att det både
funnits både färghandel,
leksaks- och symaskinsaffär, begravningsby rå,
tobaksaffär, bilförsäljning,
fiskaffär och en tappstation
här en gång? Men den stora
skillnaden är väl att det inte
var så mycket bilar då, säger
han.
FOTO: MARKUS ANDERSSON
PÅ PLATS I BUTIKEN. Annis Juhlin Duran på Hannas garn har funnits på torget sedan början av 1990-talet. Hon började under
en tuff period, när intresset för stickning och handarbete var lågt men det vände och nu är det bättre.
Vad skulle du vilja se här i
framtiden, om du får drömma
fritt?
Med positiv anda och
styrka i det småskaliga
– Kanske något ställe för
yngre, kanske ett kafé, där
också äldre kan vara. De
finns ju ett jättefint glutenfritt kafé men kanske en utökning av det, det tror jag
vore ett lyft och gärna fler
parkeringsplatser så vi kan
konkurrera med köpcentrumen.
– Systembolaget har varit
på men där finns väl inga
planer, säger han.
••• Annis Juhlin Duran på Hannas garn har funnits på
torget sedan början av 1990-talet. Kunderna kommer
både från närområdet och från andra delar av landet.
Ser fram mot firandet
60-årsfirandet ser han fram
emot.
– Det kommer att firas
med buller och bång. Det blir
så klart musik och underhållning och massa annat. Dessutom blir det Axeltalangen
2014 där jag ska sitta i juryn,
säger han.
Annis Juhlin Duran, vad tycker du är styrkan i Axel Dahlströms Torg?
FOTO: MARKUS ANDERSSON
en ännu mer för att förbättra tillgängligheten”, säger de.
FAR OCH DOTTER HANDLARE. Klas och Anna Olsson är Ica-handlarna på torget och ser framtiden an med tillförsikt. ”Nu vi vill utöka butike
Vår fördel är det
personliga mötet
och servicen, vi
känner ju våra kunder och
de känner oss så vi har en
annan relation än man kan
få i ett stort varuhus.
Personalen, det är här vi
kan konkurrera.
Anna Olsson, Ica-handlare
på Axel Dahlströms Torg
– Att det finns bank, apotek, livsmedel och allt sådant.
Det har ju försvunnit på
många stadsdelstorg. Folk
hittar hit, det är bra kommu-
nikationer och när det finns
den här typen av basverksamhet är det bra för oss andra också.
– Sedan är det mycket tack
vare GöteborgsLokaler som
hjälper till med gemensamma insatser, som annonse-
ring och sådant och som vi
får mycket stöttning av. Dessutom har vi numera en väl
fungerande företagarförening där alla är med.
– Sedan så klart Axelhuset
och biblioteket, deras verksamheter drar ju mycket folk
till torget.
Hur har det förändrats under
din tid här?
PAPPA KLAS. Klas Olsson har dragit sig lite tillbaka och lämnat över
mer av arbetet ute i butiken till dottern Anna. ”Jag sköter mer från
skrivbordet numera”, säger han.
– Jag började under en tuff
period, när intresset för
stickning och handarbete var
lågt men det vände och nu är
det bättre. Det är mycket fler
yngre människor här nu,
både i butiken och på torget.
Förr var det mest 60+ men
tack vare att modet svängt är
det fler yngre, dessutom mer
ute efter kvalitet.
– Internet kanske gör att
vi tappar lite men de flesta
vill fortfarande känna på garnerna och kunna få råd och
hjälp!
DOTTERN ANNA. Anna Olsson serr en växande trend av medvetna kunerfrågar ekologiskt och som gärna
der, framför allt unga, som efte
stöttar det lokala. ”Vi försökerr leva upp till det”, säger hon.
HANDLARNA PÅ TORGET:
Apoteket Hjärta • Axelhuset • Axel Thai • Cykelhuset • Fiskbilen • Fjällmans Begravningsbyrå • Handelsbanken • Hannas Garn & Design • Högsbo Skomakeri
• Högsbomagasinet • ICA Supermarket • Nordic Wellness • Salong Henriette • Sushi Mi • Slankabutiken • Torgets Glutenfria Hembageri • Viking Kök&Bar&Pizza
Vilket är ditt bästa Axel
Dahlströms minne?
HANNAS GARN. Kunderna kommer både från närområdet och från andra delar av landet.
– Höst- och vårfesterna så
klart, då blir det extra fart.
Allergimässan som Glutenfira bageriet startade för
några år sedan, det var ett
fantastiskt initiativ som sätter torget på kartan!
– Ett minne som visar den
positiva andan och styrkan i
det småskaliga är ändå den
gången en kvinna hittade en
plånbok på gatan och lämnade in den till mig, utan idkort men med ett recept i och
då började ett riktigt detektivarbete. Till slut hittade vi
personen tack vare att folk
vet vem man är och kan lotsa
vidare.
– Det var mycket uppskattat, kan jag säga.
Vad skulle du vilja se i framtiden här på torget?
– Lekplatsen kunde gärna
bli större, kanske med en
klätterställning. Kanske mer
torghandel, varför inte fasta
bodar, där utbudet ändras så
det blir nytt varje gång och
att butikerna kan flytta ut på
torget mer?
– Sedan har jag framfört
en idé om ett presentkort
som gäller alla butiker på torget. Det kräver en del administration men det hade varit
bra. Vi får väl se!
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
8
60
ÅR
1954-2014
Birgitta Hök bakom B
damernas egen oas
irgitta Hök har haft
Högsbomagasinet på
Axel Dahlströms
Torg sedan 1974. Butiken har vuxit genom åren.
– Ja, vi köpte Högsbomagasinet 1974 och utökade
1989 när vi övertog porslinsbutiken. Då hade vi också ett
bredare utbud med både
porslin och kläder. Genom
åren har vi mer och mer specialiserat oss på damkonfektion, säger hon.
Kunderna är både trogna
Högsbobor och mer långväga.
– Vi har ju funnits så länge
och lyckats behållit våra kunder från andra delar av staden. Nu hoppas vi på att alla
nybyggen ska medföra fler
kunder.
Varför har Axel Dahlströms
Torg klarat sig så bra?
– Axel Dahlströms Torg är
ett levande torg, och det som
klarat sig bäst av småtorgen i
Göteborg även om en del
FOTO: MADELEINE CHRISTELL
FOTO: JAN OLSSON
Axel Dahlströms Torg – ett
fungerande torg då som nu
••• Göteborg har en klar strategi för att stärka torgens roll och den lokala
handeln. I det läget får Axel Dahlströms Torg agera föredöme som ett
högst levande och väl fungerande 1950-talstorg.
D
et som stadsdelarna
byggdes för finns
inte längre. Man
måste bygga en
massa mer bostäder för att
återbefolka dem. Då kommer
även torgen att bli mer befolkade, säger Björn Siesjö, Göteborgs stadsarkitekt.
Ett synsätt som återfinns i
Göteborgs stads översiktsplan, en plan som pekar ut
grunddragen för stadsutvecklingen i stan. Där konstateras att huvudstrategin
för att stärka den lokala handeln är att komplettera med
fler bostäder i stadsdelarna.
Tidig med förtätning
Ett tidigt exempel är Axel
Dahlströms Torg.
– Det torget ligger i ett
område där man var tidig
med förtätning. Det har
absolut påverkat torget
positivt, som att Icabutiken
har kunnat bygga ut, säger
Pia Johnson, marknadschef
på det kommunalt ägda GöteborgsLokaler som förvaltar
en stor del av stadens torg.
Men förtätning är inte den
enda lösningen på hur man
skapar liv på torgen.
GöteborgsLokaler ser tendenser till att lokaler används
på ett annat sätt idag än förr.
Vardagens handel är kvar,
som matbutiker som ofta ses
som avgörande för ett torgs
framgång och överlevnad.
Sällanköpshandeln, som
möbelbutiker och elektronikaffärer, har dock lämnat
stadsdelstorgen. Våra nya
konsumtionsbeteenden påverkar torgen.
– Det vi ser är att man går
mer mot tjänster i vardagen
som take away-mat, gym och
vårdcentraler, säger Pia Johnson. Allt detta kan du idag
hitta på Axel Dahlströms
Torg.
Ständigt föränderlig
Även de idag ofta tomma
torgytorna har på vissa håll
fått nya användningsområden.
– Vi försöker få till lekytor
på alla våra torg. Det bidrar
till en trivsam, öppen träffpunkt i stadsdelen, säger Pia
Johnson och nämner upprustningen av lekredskapen
på Axel Dahlströms Torg
som exempel.
Björn Siesjö tar Olof Palmes plats vid Järntorget som
ett gott exempel på en tidi-
gare livlös plats som levt upp.
– Det var tidigare väldens
sämsta plats tills man byggde
tillfälliga studsmattor. Nu är
där alltid mycket folk, det har
blivit till ett häng i stan.
Han välkomnar lösningar
som kan förändras över tid
såsom skateramper och sittskulpturer som kan få folk att
stanna till och besöka torgen.
– Tillfälliga åtgärder är ibland rätt kul. Någon kommer
på idén om att nu gör vi något här, sen händer det något
annat om fem år. Det finns
en tanke inom stadsplaneringen där man tror att man
ska skapa den eviga staden,
men saker växer fram och
staden är ständigt föränderlig, säger Björn Siesjö och
konstaterar att detsamma
gäller våra stadsdelstorg.
Rune Elofsson, arkitekt på stadsbyggnadskontoret,
tycker till om Axel Dahlströms Torg.
9
tycker att torget är lite tyst
ibland, men vilket torg är
inte det? Här är de fullt i alla
lokaler och vi har en väl
fungerade service. Här finns
ju allt, säger hon.
Vilket är ditt bästa Axel
Dahlströms minne?
– Det var svårt, men det
som slår en när man ser tillbaka är att det har det funnits
väldigt många branscher här.
En gång fanns det både fotokemikalie- och symaskinsaffär och det har till och med
funnits en hattaffär. Vi har
också lyckats behålla ett brett
utbud, säger hon.
Vad hoppas du på om framtiden för torget?
– Jag hoppas att man fortsätter hålla torget levande
och för egen del hoppas jag
att det finns någon som vill
ta över när jag har slutat.
Men inte än. Jag tänker fortsätta ett tag till, det är ju så
roligt, säger Birgitta Hök på
Högsbomagasinet.
Birgitta Hök, Högsbomagasinet
Pirjo bakade sig fram till torget
TTorgen
orgen fförr
örr
F
■ Nä
Närr nya
ny
ya stadsdelar
stadsdelar
stadsdel
ar byggdes
byg
b
yggd
yg
g es i Götegd
Götebor
org
g i mitten av förra seklet samlades
borg
handel och
och annan servi
ser
vice
ce kri
krin
ng sså
å kalla
kall
ahandel
service
kring
kallade stadsdelstorg.
ssta
tad
dsdelsto
storrg.
de
■ Det
Det kan
kan va
vara
ra ssvårt
vå
årtt a
att
tt ttro
tro,
ro,, me
men
n fö
före
förebilrebi
billbi
lden var faktiskt de
de italienska
italiens
italie
nska
ka renässanstorgen.
renäs
ren
ässans
sansto
torrgen
en.. Till en
den
börj
bö
rjan
rj
an så
så fungerade
fung
fu
nger
ng
erad
er
ade
ad
e de väl.
v
väl
äl.. Här
äl
Här fanns
fann
fa
nnss ofta
nn
ofta inte
iint
nte
nt
e ba
bara
ra e
en
n
början
matb
tbut
utik
ik,, utan två
ttvå.
vå.. En Konsum
Konsum och
och en
matbutik,
privatä
rivatäg
gd och där fanns även mån
m
ång
ga små
ssmåbutiker
måbutiker
butiker som
privatägd
många
bag
ba
geri
rier
er,, sk
skof
oför
örsä
säljljare,
are, b
bok
okha
hand
ndla
larr med
med mera
mera..
bagerier,
skoförsäljare,
bokhandlar
■M
Många
ång
nga
a kvin
kvinnor
nor var hemmafruar
hemm
he
mmaf
afruar
ruar och
och få
få hade bil,
bil, sså
å
det me
mest
sta
a inhandlade
inhandladess på det egna
eg
e
gna torget.
torrget
to
et.. Id
Ida
ag är
är det
det
mesta
Idag
svå
sv
årare att få
få ttor
org
ghan
andeln
deln lönsam
lönsam d
åa
allt
llt fler gör
gör sina
ssin
ina
a
svårare
torghandeln
då
shoppingcentrum utanför stan.
shopping
inköp på stora shoppingcentrum
Många stadsdelstorg har drabbats
hårt av externhandeln, men de som bor
kring Axel Dahlströms
Torg tycks vara torget
trogna.
ÅR
Här är de fullt i
alla lokaler och
vi har en väl
fungerade service. Här
finns ju allt…
BIRGITTA HÖK. Högsbomagasinet.
AXELHUSET 1954. Stilstuide från boken Endre Nemes, redaktör Acke Oldenburg, Bergendahls tryckeri Göteborg 1955.
60
ör sex år sedan öppnade Pirjo Eklund
Lilla Torgets Glutenfria Hembageri på
Axel Dahlströms Torg. Tillsammans med sonen Marcus
har de hand om 15 bord, en
uteservering och en massa
gäster.
Från början hade hon
tänkt öppna en affär med
glutenfria skafferivaror då
både hon och dottern är intoleranta.
Men av en slump fick hon
veta under ett av celialkiförbundets årliga möten att det
Med tiden flyttade
fler och fler barnfamiljer in och
nu… Jag tycker verkligen
att torget är levande. Det
är nära till allt.
Pirjo Eklund, Lilla Torgets Glutenfria Hembageri
glutenfria bageriet Moccatårtan på Mariatorget hade
stängt.
Sedan gick det fort. Hon
fick en lokal i vad hon trodde
bara var ett pensionärsområde, men som ganska
snart visade sig vara rikt på
VVad
ad äärr eett
tt ttorg?
org?
■ Nufö
Nuförtiden
N
ufört
rtid
tid
iden
en är
är det
det en pl
p
planbestämmellanb
la
nbes
bestä
tämm
ämmel
ellet är
är en pl
p
lanera
anerad
d
se som anger att d
det
planerad
offe
of
fent
fe
ntlililig
nt
g pl
plat
atss i en ssta
at
tad
ta
d, ttil
d,
ililll fö
förr al
allm
lmän
lm
änhe
än
he-he
offentlig
plats
stad,
till
allmänheten.
ten.
■ Tor
Torgen
Torg
gen v
var
ar u
ursprun
ursprungligen
rsprung
glilig
gen marknadsmarknadsplat
atser
ser men de var och
och är
är också
också platser
platser
plat
ser som kan
kan rymrymry
platser
myc
ycke
cke
kett fo
folk
lk o
och
ch lläm
ämpa
äm
parr si
pa
sig
g dä
därf
rför
rf
ör fför
ör c
cer
erem
er
emon
em
onie
on
ierr
ie
ma mycket
lämpar
därför
ceremonier
och andra
andr
an
dra
a offentliga
offent
offe
ntlilig
ga evenemang
eveneman
g.
och
evenemang.
■ To
Torg
Tor
rg h
har
ar också
ockkså
å varit
varit platser
pllatser
p
latser där
där makten
mak
akten
kten kan
kan visa
visa
sig och
och erbjuder
erbjud
er
bjuder
er ofta
ofta
oft
a ”luft” i bebyggelsen
bebygg
beby
gge
els
lsen
en ffra
ramför
mför
upp sig
framför
exempelvis kyrkor.
kyrko
ky
kor.
r.
exempelvis
FOTO: MADELEINE CHRISTELL
PIRJO OCH MARCUS EKLUND. Lilla Torgets Glutenfria Hembageri.
både barnfamiljer och kunder.
– Jag vet inte vad jag tänkte men efter tre månaders
renovering stod jag själv här
och bakade, säger Pirjo Eklund.
– I början trodde jag att
det bara var gamla människor här, ett ”rullatortorg”.
Men med tiden flyttade fler
och fler barnfamiljer in och
nu… Jag tycker verkligen att
torget är levande!
Numera bor hon också ett
stenkast från torget.
Att hon skulle hålla på
med någonting kopplat till
celialki föll sig ganska naturligt, men bakningen var en
passion som under tidens
gång växt sig starkare.
– Det fanns ett intresse
utan att jag visste om det. Att
starta bageriet och börja baka
är det bästa som hänt mig.
Klockan 02.30 på natten
börjar hon knåda och allt
som säljs i det lilla bageriet
har gjorts för hand.
– Tekakorna är de stora
favoriterna, de går åt som
smör. Även kunder utan
glutenintolerans kommer in
och ber om minst tio stycken,
säger hon.
Pirjo har också tagit fram
ett jubileumsbakverk till festligheterna den 14:e. Det är ett
mynt på bakverket som självklart skall leda tankarna till
Markmyntsgatan.
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
10
60
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
ÅR
1954-2014
60
ÅR
11
••• 1954. En ny modern stadsdel för familjer med närhet till affärer
och annan service byggs, och inte minst – ett hus som inrymmer
aktiviteter och gemenskap för alla åldrar. 60 år senare sjuder
Axelhuset fortfarande av liv.
Axelhuset – med verksamhe
et för folk från 0 till 100 år
Det ena ger det andra, kulturen
ger handlarna besökare och
tvärtom. Så har det alltid varit
och det är det som gör Axel Dahlströms
Torg unikt.
Karin Stenör Lindberg, enhetschef för biblioteken i Askim och Högsbo
FOTO: LENNART OLSSON (INTERIÖRER) /JAN OLSSON (EXTERIÖRER)
TJÄNAR FOLKET. Bakom Axel Dahlströms Torg och Axelhuset ligger arkitektfirman Jan Wallinder och Sven Brolid. När det begav sig 1954 bodde det 12000 personer i Högsbotorp, de flesta var barnfam
miljer som då fick en chans till bekvämt boende med både badrum och tvättstuga.
A
rkitektfirman Jan Wallinder och Sven
Brolid låg bakom den samlade
bebyggelsen på Axel Dahlströms
Torg och inte minst då Axelhuset.
Enligt fackpressen var det Le Corbusiers
egensinniga nyskapande som tjänade som
inspiration till bygget, utan att ta över arkitekternas ”ödmjukhet inför det liv byggnaden
ska tjäna”.
Ambitionen var att skapa ett kulturcentrum i Högsbo. Skillnaden mot tidigare satsningar i Göteborgs stad var att man uttalat
siktade på att ge barn, ungdom och vuxna en
känsla av att de gemensamt ”ägde kulturhuset”.
Idag lever huset oförändrat efter de intentioner som fanns för 60 år sedan – att vara ett
kulturhus för alla åldrar.
Vad i verksamheten gör att ni lyckas med att
hålla både torg, handel och kulturverksamhet vid
liv?
– Personligen tror jag att det betyder mycket att torget är centrum för en offentlig verksamhet. Att vi har en kommunal verksamhet
Högsbo förr
■ Namnet Högsbo är tolkat som en sammansättning av mansnamnet Hök
och en gammal pluralform av bod. I Högsbo
hade alltså en gång en
man som hette Hök sina hus.
■ Platsbeteckningen Högsbo förekommer första gången i skrift 1550, men stavades då Höxbur. 1604 stavades namnet
Högzbod.
■ Ett tiotal olika stavningar har förekommit under århundradena.
biblioteket kommer det varje dag cirka 500
besökare och på öppna förskolan kan det ibland vara upp till 50 barn, säger Karin Stenör
Lindberg, enhetschef för biblioteken i Askim
och Högsbo.
– Men mycket av framgången hänger självklart också på samarbetet med de som verkar
utanför själva huset, på och runt torget.
GöteborgsLokaler har en grupp där både
handlarna och vi på kultursidan ingår, och vi
gör mycket tillsammans, exempelvis torgmarknader, julmarknader, kulturfestivaler
och så vidare. Och det är en styrka.
– Det ena ger det andra, kulturen ger
handlarna besökare och tvärtom. Så har det
alltid varit och det är det som gör Axel Dahlströms Torg unikt.
Samlas i sällskaplig samvaro
med generösa öppettider, kvällar, lördagar gör
att torget blir levande. Både biblioteket och
Axelhuset är välbesökta och här huserar
många verksamheter för alla åldrar. Bara till
Unikt. I ordets rätta bemärkelse. I invigningstalet av Axelhuset 1954 slog kommunfullmäktiges dåvarande ordförande Torsten Henriksson fast:
”Det är därför en stor uppgift att förse de
växande stadsdelarna inte bara med bostäder
utan också för barnens lek, ungdomars behov
av fritids och föreningslokaler, vuxnas behov
av att läsa och samlas i sällskaplig samvaro.
Allt i huset har bundits samman i en enhet
men ändå avgränsats med hänsyn till verksamheternas olika karaktär. Och framförallt
har man siktat på att ge barn, ungdom och
vuxna en känsla av att de ”äger kulturhuset”
och att de här inte matas in i var sin fålla.”
Vi alla, tidskrift för Göteborgs ungdomsledare, skriver i sitt novembernummer 1954
under rubriken ”Högsbotorps ungdomsgård
- en ny idé i ett nytt hus”:
”Tre institutioner trivs under samverkan i
samma byggnad; bibliotek, samlingslokaler
och ungdomsgård. Den sammanbindande
länken utgöres av gemenskapsfoajén, där de
olika generationerna bl. a. kan förlusta sig i
ungdomskaféet. Det är det första verkliga
försöket i Göteborg att åstadkomma ett samgående av de tre hyresgästerna under iakttagande av speciell hänsyn till deras särdrag och
funktioner.”
Har satsningarna från bibliotekets sida alltid
genomsyrats av grundtanken att allmänheten
”äger kulturhuset”?
– Jag har varit här sedan 1999 och det var
likadant då, säger Karin Stenör Lindberg.
– Vi träffas allihop; fritidsgården, öppna
förskolan och biblioteket och jobbar med
gemensamma dagar och programpunkter.
Verksamheten i sig tror jag gör att många
stannar kvar. Det är en enorm bredd vi kan
visa, det är för alla åldrar – från noll till hundra år, och det är unikt. Det gör också att det
är ett livaktigt hus, som drar många många
fler än bara Högsbobor. Vi använder oss klokt
av den budget vi har.
Ett rikt föreningsliv
Högsbo har i dagsläget ett dokumenterat rikt
föreningsliv och många av föreningarna återfinns som sagt i Axelhusets lokaler. Här kan
du bland annat måla, dansa, lyssna på musik
eller gå på gympa. Du kan också hyra lokaler
för möten, fester och liknande.
Programutbudet är lika stort som brett –
Under 1990-talet återskapades
originalidén med öppna ytor i ett
inbjudande hus för att skapa en
slags mittpunkt på torget där alla kunde
umgås.
Helene Melin, enhetschef på Axelhuset
allt ifrån bokcirklar till föreläsningar, musikkafé och teaterföreställningar, men också
lunchrejv och popkvällar med livemusik.
I entréhallen finns ett galleri där du kan
ställa ut din egen konst och titta på utställningar.
– Enligt mig har vi en fantastiskt bra programverksamhet. Föreningarna är aktiva och
A-salen, som inreddes för att också vara en
lokal teaterscen med vacker ridå och loge är
ofta bokad, helgerna bokas lokalerna för bröllop, födelsedagar eller barnkalas, säger Karin
Stenör Lindberg och får medhåll från Helene
Melin, enhetschef på Axelhuset.
– Folk kommer hit och vill delta, hjälpa till
och jobba. De som bor här i området både
kan och vill vara med på olika sätt. Vi vill vara
en profil utåt och marknadsföra att man kan
hjälpa till, för så har grunderna för Axelhuset
alltid varit, säger Helene Melin.
Fokus på familj och föräldraskap
Fritidsgården och öppna förskolan når man
via entrén på Axelhusets gavel. På fritidsgår-
den kan ungdomar mellan 10-19 år träffa
kompisar.
Öppna förskolan vänder sig till barn mellan noll och sex år. Det är gratis att besöka
och man behöver inte anmäla dig i förväg.
Här finns utbildad personal som ansvarar för
verksamheten. Barnen kan leka med andra
barn och du som förälder eller vårdnadshavare kan umgås med andra vuxna.
Men stadsdelens fokus på familj och föräldraskap höll på att gå förlorat under några
decennier. Under 1970 och 80-talet flyttade
många barn och ungdomar bort från närområdet och gav plats till den då rådande pensionärsboomen.
– Man satsade mycket på pensionärsaktiviteter och därför tappades delaktigheten
med fritidsgården som blev en verksamhet
för sig. Under 1990-talet återskapades originalidén med öppna ytor i ett inbjudande hus
för att skapa en slags mittpunkt på torget där
alla kunde umgås, berättar Helene Melin.
forts nästa sida
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
12
60
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
ÅR
1954-2014
FOTO: PETER SVENSSON
FOTO: PETER SVENSSON
FÖRENINGSDANS. I A-salen.
SÅNGSAMLING. På öppna förskolan.
FOTO: MAGNUS JOHANSSON
ORIGINAL.Till och med bokhyllorna i
biblioteket är original, precis som de ljusblå
målade väggarna. Nu när huset ska målas
om invändigt kommer hyllorna monteras
ned, försiktigt, och sedan sättas upp igen.
FOTO: MARIA APELMO
TANGOLÖRDAG. I biblioteket
FOTO: MAGNUS JOHANSSON
forts från föregående sida
Ett led i den satsningen var öppna förskolan som för många kommit att bli det första
mötet med Axelhuset.
– När föräldrarna börjar jobba och barnen
lämnas på förskolan gäller det att locka tillbaka dem till huset. Då är det bra om de fått
en bild av oss och vår verksamhet under tiden
på öppna förskolan, säger Helene Melin.
Finns det någon punkt ni kan blir än bättre på?
– Den omdiskuterade hissen, Men nu är
det bestämt att den ska installeras i höst,
skrattar Karin Stenör Lindberg.
– Annars är det öppettiderna, naturligtvis,
Ett bibliotek ska ha öppet jämt. Frågar man
folk är det svaret man får. Vi har planer på att
så småningom öka öppettiderna med tillgänglighet och access. Exempelvis att studenter ska kunna komma hit när ordinarie verk-
FOTO: MARIA APELMO
FOTO: MARIA APELMO
FOTO: DANIELLE DELBRO
FOTO: MAGNUS JOHANSSON
ASTRID LINDGREN. Gästade Axelhuset och Högsbo bibliotek den 21 november 1957. Hon läste
egna sagor för över hundratalet barn på plats. Här är hennes autograf i gästboken.
FIKA OCH MUSIK. I biblioteket.
PYSSEL. I entréhallen.
TALBOKSCIRKEL. Här träffas bibliotekets allra
äldsta gäster som inte kan läsa vanlig text.
Jag tycker faktiskt att vi är
heltäckande och att vi är öppna
och tillåtande. Det är ett riktigt
kulturhus för alla åldrar, precis som man
tänkte 1954!
Vilka är det som kommer hit, vad styr upptagningsområdet?
Folk kommer hit och vill delta,
hjälpa till och jobba. Vi vill vara
en profil utåt och marknadsföra
att man kan hjälpa till, för så har grunderna för Axelhuset alltid varit.
samheter inte är här. Att man kan ha det som
föreningslokal, möteslokal eller att sitta här
och studera. Det är det som kallas för ”meröppet”, att man kan låna lokalen med sitt
kort. Det finns inte i Göteborg än så där kommer vi vara först, och även om det inte är helt
klart i dagsläget finns det långtgående planer…
– Det är en hel del tekniska detaljer som
Forna tiders öppettider
60 år sedan, till klockan 20.00 på vardagarna
och till klockan 17.00 på lördagen.
– När det gäller utlåningen ska man tänka
på att det då nästan uteslutande var böcker
som lånades och att bibliotekets samlade bokbestånd var 12000. Så det var väldigt snurr på
böckerna.
Biblioteket hade en öppen spis där man
hade författaraftnar och bibliotekets sagostunder var mycket välbesökta. I bibliotekets
gästbok kan man ta del av kända och okända
som besökt biblioteket.
Karin Stenör Lindberg, enhetschef för biblioteken i Askim och Högsbo
ska falla på plats, det handlar om portar, dörrar och lås, och det är inte riktigt löst. Men
jag tror och hoppas att det kommer. Många
har svårt att sitta hemma och läsa, och huset
fungerar redan som tentalokal för distansstudenter. Det är sådant som kommer att öka
mer och mer, det är många som väljer att studera på det sättet. Det är också en punkt som
vi kan utveckla mer – att vara en mötesplats.
ÅR
13
Vem var
Axel
Dahlström?
FOTO: MARIA APELMO
MASKERAD. Uppskattade utklädningskläder i
bibliotekets barnavdelning.
GÄSTBOKSINLÄGG. Anneli Hulthen var på
praktik och studiebesök när hon var
precis ny som ordförande.
60
– Utlåningen. Det ska vara gångavstånd till
biblioteket, det är där det största antalet låntagare finns. Gamla Högsbotorp, Högsbohöjd, Flatås och så vidare, sedan böjar det
tunnas ut, även om vi har låntagare från både
Frölunda och Änggården… Högsbobor är
väldigt mycket kvar i Högsbo, man åker lika
väl in till stan som till Frölunda.
1954 hade biblioteket öppet 51 timmar, motsvarande 47 timmar idag, och antalet utlån
var så högt som 130 000 böcker årligen, vilket
är högre än idag.
– Det var trots allt lite bättre förr, säger
Karin Stenör Lindberg. Men under jubileumsveckan i november senare i år ska vi ha
öppet precis på samma sätt som de hade för
Celebert författarbesök
När Astrid Lindgren läste ur sina egna sagor
var det 100 barn som ville lyssna. Det var den
21 november 1957 som allas vår sagomamma
var här. Karin Stenör Lindberg berättar att
hon träffade en kvinna som var här den gången, hon var utanför och undrade varför det
KARIN STENÖR LINDBERG. Enhetschef för biblioteken i Askim och Högsbo.
Helene Melin, enhetschef på Axelhuset
var så mycket folk så hon gick inte in. Dagen
efter fick hon läsa i tidningarna att Astrid
Lindgren hade varit här och det har hon ångrat sedan dess.
På fritidsgården finns en liknande gästbok
där de mest kända popbanden från 1960- och
70-talet har skrivit och ritat. Det var vanligt
att banden också sov över i Axelhuset eftersom gaget inte räckte till hotell.
■ Axel Dahlström föddes 20 september
1880 som nummer två bland sju syskon
längst in i Brofjorden en bit utanför Brastad i Bohuslän. Efter konfirmationen tog
han efter fadern och började hugga smågatsten i bruket. Föreningslivet inleddes
i nykterhetsrörelsen där han också träffade blivande hustrun Alma. Paret flyttade till Lysekil och 1905 fick Axel tillfälligt
arbete som redaktör på Lysekilskuriren.
■ Som fackligt förtroendevald var Axel
ledamot i Lysekils stadsfullmäktige under tre år innan familjen 1913 flyttade till
Göteborg och Vegagatan. Axel fick ansvar för fackföreningarna och ekonomin.
Efter storstrejk 1909 och brödupploppen
1917 var facket på fallrepet och i stort
behov av pengar, framförallt inför valkampanjer där Axel kämpade för allmän
rösträtt och gärna protesterade mot inkomstgränsen på 800 kronor om året för
att få rösta.
■ I mångt och mycket motsvarade Axel
Dahlström Göteborgs starke man Göran
Johansson, han var arbetarkommunens
ordförande, ägnade mycket tid åt att
reda ut stadens finanser och var inte
sjuk en enda dag under 20 år. Han kunde
hålla mer än 20 föredrag under en månad och han skrev aldrig under ett papper utan att ha lusläst det. Med dagens
mått var han mycket konservativ, men
han hade sinne för ekonomi och ägnade
mycket tid åt fattigvårdsstyrelsen.
■ 1921 köpte familjen radhus i Kungsladugård. Axel promenerade till jobbet på
Järntorget varje morgon, på kvällen tog
han den gröna vagnen hem. den vände
precis framför familjens hus och det skojades om att han hade fixat den sträckningen för egen räkning.
■ Axel Dahlström satt 32 år i stadsfullmäktige och avled praktiskt taget på sin
post. Han drog på sig en infarkt under
förhandlingarna med staten när de ville
ta över Bergslagernas järnväg, och dog
en vecka efter det den 15 november
1947. Det flaggades på halvstång i hela
stan och tusentals människor med sorgkräppade röda fanor följde honom till
graven.
Källa: wikipedia.se och GP
Finns det någon verksamhet som ni saknar?
– Jag tycker faktiskt att vi är heltäckande
och att vi är öppna och tillåtande. Det är ett
riktigt kulturhus för alla åldrar, precis som
man tänkte 1954! Vi har de allra yngsta bebisarna på biblioteks rim- och ramsstund
”Lilla snigel” och på öppna förskolans babyöppet. Lördagar har vi ofta barnteater och
annat som fyller huset med barn och föräld-
rar. I biblioteket kommer många vuxna på
musikcafé, föreläsningar och författarbesök.
De allra äldsta hittar vi i Kristins läsecirkel för
personer med kraftig nedsatt syn och som
inte längre kan läsa vanlig text utan lyssnar
på talböcker. Här är flera över 90 och den
äldsta hela 97 år.
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
14
60
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
ÅR
1954-2014
Fritidsgården som rockade
60
ÅR
15
Duo breakar i A-salen
••• Varje torsdag klockan fyra hörs det funkiga hiphop-beats från A-salen i
Axelhuset. Där håller 16-åringarna Aly Bobo och Daniel Shadoow till för att
lära nybörjargruppen att dansa breakdance, en inte helt enkel uppgift när
mellanstadieeleverna har massa spring i benen.
••• Fritidsgården i Axelhuset ståtar med en gästbok där de mest kända
popbanden från 1960- och 70-talet har skrivit och ritat. Här hittar vi bland
annat superkändisar som Björn Skifs & Slam Creepers, Ola Håkansson med
Ola & the Janlgers, Svenne Hedlund och Hep Stars.
I
SKRUBB FÖR STJÄRNOR. Det var inte ovanligt att banden som
rockade på fritidsgården också sov över i Axelhuset eftersom
gaget inte räckte till hotell. Oftast placerades de då i skrubben i källaren… Tro det eller ej.
bland har de dagar då de
är uppe i varv och inte
vill lyssna, men det är
värt allt slit för man får
alltid jättemycket tillbaka när
man ser hur de utvecklas, säger Daniel.
2010 vann Daniel SM i
breaksolo och har efter det
åkt runt på turnéer med
breakdancegruppen Ultimate B Boys.
Förutom en sjätte plats i
VM arrangerar de uppvisningar och workshops runt
om i Sverige och var från
början Daniels ingång till
dansen. De första stapplande
dansstegen tog han faktiskt
just här, på Axelhusets parkettgolv.
– Allt började med att jag
och en kompis gick och tittade när Ultimate B Boys
uppträdde 2009, efteråt hade
de en workshop på världskulturmuseet som vi båda
testade på. Jag hade precis
flyttat till Axel Dahlströms
Torg och av en slump fick jag
veta att de skulle hålla i en
danskurs här, så jag gick dit
och blev fast.
På den tiden gick Aly på
Flatåsskolan och nappade
direkt när han blev erbjuden
breakdance som en fritidsaktivitet.
– När jag var yngre kollade jag mycket på filmer
som innehöll breakdance och
ville börja i det, men jag hittade aldrig någon grupp. Till
slut började jag i streetdance
på en dansskola men när
Axelhuset hade breakdancelektioner var jag tvungen
att gå dit. Det var ju precis
det jag ville och hade letat
efter.
Övar inför firandet
Båda killarna mötte varandra
i dansen och numera undervisar de tillsammans på inte
bara Axelhuset, utan andra
fritidsgårdar i Göteborg. Som
dansgrupp kallar de sig för
Ultimate Juniors eller Clementincrew.
– Vi gillar clementiner,
säger Aly.
Upplägget på danslektionerna är beroende på gruppens nivå men på entimmarsträningarna hinner man
oftast med uppvärmning,
friträning, koreografi och att
lära ut nya danssteg.
Just nu övar de inför den
stora uppvisningen de ska ha
på jubiléet där varje grupp-
Att plugga vilar
kroppen, och
att dansa vilar
hjärnan. Får man en balans
mellan de två har man
kommit långt.
deltagare ska få visa upp sitt
eget breaksolo.
Att det är viktigt att ha en
fritidsaktivitet att gå till efter
skolan håller de båda med
om. Daniel som själv har
ADHD tycker att dansen har
hjälpt honom mycket med
att få ut sin energi på ett bra
sätt.
– Jag ser dansen som en
räddning, ska jag vara ärlig
tror jag att jag hade gått en
dålig väg utan den. Många
som inte har någon direkt
hobby hamnar lättare i mindre bra saker. Därför försöker
vi nå ut till unga för att få
dem spendera sin energi på
ett produktivt sätt och jag
tror att breakdance är en aktivitet som lockar de lite mer
energirika och busiga barnen.
Träna dagligen och hinna
med skolan kan bli tight och
för att lyckas gäller det att ha
en bra planering.
”Man vill ju ge tillbaka”
Aly sätter alltid skolan först
men tycker ändå att dansen
är en av de viktigaste delarna
i livet.
– Att plugga vilar kroppen,
och att dansa vilar hjärnan.
Får man en balans mellan de
två har man kommit långt.
I framtiden vill han fortsätta med dansen och kanske
plugga kemi, Daniel vill kunna leva på sin dans och flytta
ifrån Sverige, men just nu är
de nöjda med jobbet som
danslärare på Axelhuset
– Vår grund är härifrån,
och man vill ju ge tillbaka,
säger Daniel.
FOTO: DANIELLE DELBRO
AXELDANSARE. Aly Bobo och Daniel Shadoow i Ultimate Juniors eller Clementincrew som de också kallar sig. På Axelhuset lär
de nybörjargruppen att dansa breakdance, såklart!
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
16
60
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
ÅR
1954-2014
En skyskrapa i siffror!
1956
45
16
2
9000
STOD HÖGHUSET på Axel Dahlströms
Torg klart. Punkthuset och den
tidstypiska bebyggelsen runt torget
ritades av Sven Brolid och Jan Wallinder. De båda arkitekterna ligger
också bakom Axels systertorg
Dr Fries Torg i Guldheden.
60
ÅR
17
Axel Dahlströms torg i bild
••• Tidigare i våras gick vi ut med en efterlysning i Tidningen Väster
där vi bad er att ta bilder av Axel Dahlströms torg med fotoappen
instagram och tagga dem med jubileumstaggen #axeldtorg60.
Här är våra favoriter i bildflödet!
Vill du bli
publicerad?
METER PÅ HÖJDEN har aldrig räckt till för att göra
skrapan till Göteborgs högsta bostadshus, även
om man kan få höra det ibland. Otterhall har såklart alltid varit högre i och med att det byggdes
redan 1929 och mäter 66 meter. Att jämföra med
Gothia East Tower som mäter 100 meter och numera toppar listan över Göteborgs högsta hus.
Tagga dina bilder med
#tidningenväster
#tidningensydväst
PS. För att dina bilder ska synas i Tidningen Väster eller Tidningen Sydväst kan du
inte ha en privat profil på instagram.
VÅNINGAR är i realiteten bara 15 då bottenvåningen har fri genomfart från alla håll.
Hela byggkroppen vilar på pelare med
trapphuset i centrum.
FOTO: @HARDHARTORK_DENNIS_HAKANSSON
#AXELDTORG60 #TIDNINGENVÄSTER
FOTO: @HILTIPOP
P-hus-mosaik. Original 1950-tal.
#AXELDAHLSTRÖMSTORG #AXELDTORG60
FOTO: @HERMANSSONSKAN
Snart har de blommat ut och imorgon ska
det regna. Man får passa på. #AXELDTORG60
SJURUMSVILLOR i etage med
takterrasser återfinns i toppen. Lägenhetsbeståndet i övrigt utgörs av tvåor och treor.
Skrapan uppfördes av stiftelsen Familjebostäder som alltjämt äger och förvaltar huset.
FOTO: @SUPERION66
Färgprickar på Axel Dahlströms torg i Högsbo. #AXELDTORG60 #AXELDAHLSTRÖMSTORG
#TIDNINGENVÄSTER
FOTO: @SUPERION66
Endre Nemes relief pryder förträffliga
Axelhuset. Väl värt ett besök. #AXELDTORG60
#AXELDAHLSTRÖMSTORG
FOTO: @HILTIPOP
Finputsning. #AXELDAHLSTRÖMSTORG
#AXELDTORG60 #DIREKTPRESS
FOTO: @SUPERION66
Högsboskrapan – ett mäktigt landmärke.
Vill gärna bo högst upp... #AXELDTORG60
PERSONER var det befolkningsunderlag som låg till grund
för Axel Dahlströms Torg. Det planerades som ett stadsdelscentrum, ett så kallat ”C-torg”, vilket skulle utgöra
ett socialt, kulturellt och kommersiellt centrum.
FOTO: @TIDNINGENVASTER
”Karlsson på taket” på #AXELDAHLSTRÖMSTORG. Den 14 juni firar #AXELDTORG60 år och då ska
herr Karlsson ”flyga” ner för skrapans fasad på torget. Idag var det genrep...
Fjärilstema bland
blomstren på Axel
Dahlströms Torg
FOTO: MAGNUS JOHANSSON
D
et är inte bara konsten på väggen
som är genomtänkt på Axel Dahlströms torg. Blomsterprakten i de
stora urnorna kreeras av växtkonstnärer från park- och naturförvaltningen.
Sommarblommorna vi njuter av nu är
planterade med fjärilstema som ett led i att
främja biologisk mångfald. Det innebär att
växterna är valda för att förhoppningsvis dra
åt sig fjärilar och andra insekter...
FOTO: @HILTIPOP
Grafisk entré. #AXELDAHLSTRÖMSTORG
#AXELDTORG60 #DIREKTPRESS
FOTO: @SUPERION66
Ett punkthus sett snett underifrån som
synes :) #AXELDTORG60 #AXELDAHLSTRÖMSTORG
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
1954-2014
18
60
< DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN AXEL DAHLSTRÖMS TORG >
ÅR
1954-2014
60
ÅR
19
Högsbo bygger bo för framttiden
••• Byggkranarna står på rad runtom Axel Dahlströms Torg och på stadens
hemsida trillar byggplanerna ner under fliken om plan- och byggprojekt.
Mycket har byggts, mycket byggs redan nu och mycket är planerat.
Här är en del av det som redan är i gång och planerna för framtiden.
Marknära bostäder
på Kastmyntsgatan
■ Kastmyntsgatan är ett nytt område med
20 moderna kedjehus i Högsbohöjd vid
Ruddalens utkant, väster om Växelmyntsgatan. Till varje bostad är en liten trädgård
planerad i anslutning till entrén. Material och
byggnadssätt ska bidra till bostäder där ett
behagligt inomhusklimat kan uppnås med
lågt eller inget behov av extra energitillförsel. Ingen ny tillfartsväg planeras,
vägen in till de nya husen kommer
gå via Högsboleden och Växelmyntsgatan. Planerad inflyttning i de nybyggda husen är
från hösten 2014.
Status: Planen är gällande
och byggande pågår.
Bygg- och bogemenskap
skap
vid Guldmyntsgatan
■ Ett delvis nytt grepp när det gäller markanvisningar kan resultera i cirka 80 nya bostäder vid Guldmyntsgatan. Det handlar om en
markanvisning i två steg till föreningar som
är intresserade av någon form av byggemenskap eller gemensamhetsboende. Byggemenskap är en grupp av människor som
i egen regi och utifrån sina egna ambitioner
tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. Med gemensamhetsboenden menas olika former av kollektivt boend
de. Byggemenskaper går ofta hand i hand med
en ambition om att få bo kollektivt.
Status: Tre föreningar; Boihop, Under samma ttak
a
ak
fför
örrst
ö
sta
ta
och Byggemenskap i Högsbo fick nyligen i ett första
bygg
ga nya
n a
ny
steg varsin markreservation på ett år för att bygga
gälle
er ligger
llig
igg
ger
ge
bostäder. Området som markreservationerna gäller
i norra Högsbo mellan Axel Dahlströms Torg och Högsboleden, där Högsboskolan tidigare låg.
117 nya lägenheter
vid Elins gård
FOTO: FILIP SIEWERTZ
■ Fyra punkthus med totalt 117 bostäder, det bygger Poseidon i direkt anslutning till befintligt kvarter. Trots att Elins
gård ligger högt kommer husen endast att synas från ett fåtal platser på långt avstånd, främst från öster och från Änggårdsbergens västra kullar. De hus som planeras närmast de
hus som redan finns där ska anpassas i höjd, medan de som
är tänkta att ligga mer åt sydost tillåts bli högre. De kommer
att skifta mellan sex och åtta våningar. Stort fokus ska ligga
på utemiljön då punkthus inte skapar naturliga gårdar på
samma sätt som kvartersbebyggelse.
Status: Planen är gällande och byggande pågår.
ELINS GÅRD. Fotomontage på
möjlig nybebyggelse.
Program för Högsbohöjd
■ Programmet för Högsbohöjd ska utreda förutsättningarna
att komplettera bebyggelsen i Högsbohöjd, norr om Fyrkparken och söder om Högsboleden, samt Fyrktorget. Programmet ska värna om områdets befintliga kvaliteter och ange en
generell struktur som visar riktning för fortsatt planering.
Programmet beskriver också arbetets mål samt vilka förutsättningar som finns. Vilken är bästa användandet av marken? Hur påverkas omgivningen? Behöver någon bebyggelse
rivas? Hur påverkas miljön och det sociala livet av bebyggelse på platsen? Vilken infrastruktur behövs?
Status: I april hölls ett första informationsmöte där stadsbyggnadskontoret presenterade programmet. I maj hölls två
dialogmöten med allmänheten under rubrikerna; ”Hur fungerar Högsbohöjd idag?” och ”Vad önskar vi av framtiden?”.
Programsamråd beräknas starta i januari 2015.
FOTO: FILIP SIEWERTZ
KASTMYNTSGATAN. Marknära
bostäder i naturen.
IILLUSTRATION:
IL
LLUST
ST
TRATIO KROOK & TJÄDER
PERSPEK
PERSPEKTIV.
Från Flatås torg
me höghuset i fonden.
med
3320 nya lägenheter
vid Flatås park
■ Ett nytt planförslag gör det möjligt att
bygga totalt cirka 320 bostäder vid Flatås
pa
ark
r . De flesta
est
sta
st
aa
park.
av de föreslagna bostäderna
bli tillgängliga
tilillg
lgän
lg
ängl
glig
ig
ga med hiss eller ligger i markblir
plan
pl
anet. Fö
ör att öka den faktiska och uppplanet.
För
try
tr
y
levda tryggheten
i området föreslås
by
yggn
byggnaderna
placeras längs det
v kt
vi
kti stråket till spårvagnshållviktiga
pla
platsen.
Status: KommunfullmäktiS
g beslutade 13 juni 2013
ges
att anta detaljplanen, men
planen har överklagats till
Mark- och miljödomstolen.
Planen vinner dock laga kraft
om domstolen avslår överklagandena. Processen kan
t något år.
ta
ILLUSTRATION:
ILL
LU
WHITE ARKITEKTER
NYA LÄGENHETER. Vid Flatås
NYA
N
park
Bostäder
vid Bankogatan
■ I korsningen Bankogatan/Markmyntsgatan, cirka 250 meter söder om Axel Dahlströms Torg vill Familjebostäder bygga ett
flerbostadshus på tre till fem våningar med
omkring 46 lägenheter i varierande storlek.
Fasaderna ska bestå av tegel och skivmatean
ndel o
ch kon
rial. Tanken är även att tillåta han
handel
och
kongår i ”P
Pro
otor i bottenplanet. Området ingår
”Proggels
ge se i
ge
gram för kompletteringsbebyggelse
yggyg
Högsbo” som godkändes av byggns
nadsnämnden 2004. I dag finns
där asfalterad parkering, en
gräsyta, sittmöbler, ett par
träd och en boulebana. Ett
parkeringsdäck nedsprängt i
marken planeras också för
att ersätta de parkeringsplatser som försvinner.
Status: Planen har vunnit
laga kraft, det innebär att
planen är gällande.
ILLUSTRATION: Q P G ARKITEKTUR AB.
BANKOGATAN. Familjebostäder
ån
planerade bebyggelse, sett från
n.
Bankogatan respektive gården.
124 hyresrätter
vid Tunnlandsgatan
■ Tornstaden bygger 124 hyresrätter i storlekarna ett till tre
rum och kök. Lägenheterna är fördelade på två punkthus
utan källare och ett lamellhus med underliggande källare/
parkeringsgarage. Området ingår i programmet för kompletteringsbebyggelse i Högsbo. Bebyggelsen fördelas på tre
huskroppar och den yttersta längs med Tunnlandsgatan
kommer att fungera bulleravskärmande mot den gräsyta/
park som blir kvar bakom. Ambitionen är att kvaliteten på
parken ska öka även om ytan minskar. Husen är på fem våningar med en indragen sjätte våning.
Status: Planen är gällande och byggande pågår. Planerad
inflyttning i de nybyggda husen är från hösten 2014.
Men varför byggs det på min bakgård?
Var vill staden bygga nya
bostäder?
Det är en fråga som
många ställer sig.
Svaret går att finna i
Göteborgs översiktsplan.
Bostadsbristen i Göteborg är
ett faktum. Få eller ingen är
emot att nya bostäder byggs.
Men när stadsbyggnadskon-
toret pekar ut konkreta platser som kan bebyggas hörs
ofta kritiska röster från närboende och många av stadens byggplaner överklagas.
Att staden har någon form
av plan för bostadsbyggandet
i Göteborg anar nog de flesta.
Men hur denna plan ser ut är
det säkerligen färre som har
koll på.
användas på lång sikt. Det är
kommunfullmäktige som
antar planen och det är ett
lagkrav att varje kommun
ska ha en översiktsplan.
komplettering av den byggda
staden i kombination med
byggande i strategiska knutpunkter. Ta exempelvis Frölunda torg, det ses som en av
stadens strategiska knutpunkter där det ska byggas
kring.
Vad är en översiktsplan?
Vad säger Göteborgs Stads
översiktsplan om bostadsbyggandet i staden?
Vad säger översiktsplanen
om områden som Högsbo och
Frölunda?
– Det är en plan som visar
stadens viljeinriktning av hur
stadens mark och vatten ska
– Den säger att fortsatt
planering i första hand ska
ske med inriktning mot
– Översiktsplanen delar in
staden i sju områden. Högsbo och Frölunda räknas till
Carolin Folkeson är samhällsplanerare på strategiska
avdelningen på stadsbyggnadskontoret, hon hjälper
oss att reda ut vad som avgör
vilka områden som blir aktuella för nybyggnation.
det som vi kallar mellanstaden.
– Mellanstaden ska kännetecknas av en tät bebyggelse nära kollektivtrafikstråk, här ska finnas en
blandning av bostäder och
verksamheter, grönområden
ska bibehållas och utvecklas.
Om man bor i mellanstaden,
bör man då vara beredd på att
det kan byggas nytt nära där
man bor?
– Ja, det kan man säga.
Fira
med
oss!
60
ÅR
1954-2014
60-års  rande lördag den 14juni
Förutom program från scenen fyller vi Axel Dahlströms Torg med roligheter
i hela tolv timmar. Inne Axelhusets visar vi en utställning om torget och
handlarna har fina erbjudande i butikerna.
Sugen på att delta i någon av motionsloppen, mini- eller Axelloppet,
– anmälan sker på plats!
*
Scenprogram
rer:
Konferencie
hristoforides
ki C
n koski och Kiria
au
P
y
d
d
e
T
,
o
m
Maria Apel
Corps
Göteborg Drum
Pippi
Miniloppet med
10.00
11.00
rget!
går på li na på to
on
ss
am
h
ra
b
A
Joha n na
råt.
h cirk usskola efte
+ cirk usshow oc
11.15
12.00
Axelloppet
pperla nd
esfrossa med Pe
tl
ea
B
!
12.30
på li na på torget
år
g
on
ss
am
h
ra
Joha n na Ab
råt.
13.15
h cirk usskola efte
+ cirk usshow oc
pträder
lla barngrupper up
a
s
et
us
lh
xe
A
perin,
13.30-15.30
nfar av Sa lom Hel
fa
et
p
m
ru
T
I:
N
O
t
60-ÅRS CEREM
Karlsson frå n ta ke
h
oc
n
re
14.00
la
bi
ju
ll
ti
första
högtid liga ta l
ket frå n Högsbos
ta
n
å
fr
d
ne
a
m
rykt as kom
sk yskrapa…
per
med An nie & Gas
oa
lb
a
B
i
n
io
kt
Da nsle
Arnell
15.30
dika nten Anders
re
p
at
m
ed
m
ng
Sta nd-Up Cooki
16.00-18.00
forides
ed Kiria ki Christo
m
a
xn
u
v
r
fö
a
Sag
17.00-17.15
14
Axelt a la ngen 20
18.00-21.30
on
bi lly med Ferg us
ka
oc
R
0
.3
1
-2
20.00
e 2014
lt a la ngens vi n nar
xe
A
0
.0
1
-2
0
t
20.3
visor i bi bliotekeet
ar
m
m
so
er
ng
u
sj
Göteborgs Lucia
21.30
Psst..
arlsson från
K
t
at
as
kt
ry
t
de
,
0
0
.
14
d
vi
n
pa
håll utkik mot skra
oss…
taket kommer ner för att ra med
* Med reservation
för ändri ngar.
TORGETS 60-ÅRS FIRANDE ÄR ETT SAMARBETE MELLAN AXEL DAHLSTRÖM TORGS FÖRETAGARFÖRENING • AXELHUSET • FAMILJEBOSTÄDER • GÖTEBORGSLOKALER
Fri parkering i P-däck 2 tim / Spårvagn 1,2,7,8 / För mer information se www.Axeldahlstromstorg.se