Transcript Byggfelsrapporten Q1 2014 - Gar

B y g g fe ls r ap po rt en
Q 1 2 0 14
Avslutade årgångar av Gar-Bos byggfelsförsäkring (2000-2002) har betalat ut
cirka 88 kronor i skadeersättning för varje inbetalad 100 kronor i premie.
I genomsnitt har vi varje vecka under 2013 betalat
1 000 000 kr i skadeersättning genom vår byggfelsförsäkring.
De senaste 12 månaderna har vi försäkrat cirka
15 000 entreprenadkontrakt.
Under 2013 var skade- och driftskostnaden 77 kronor för
varje 100 kr i intjänad premie för vår byggfelsförsäkring.
Just nu har vi 135 000 bostäder försäkrade. Detta
motsvarar det totala antalet lägenheter och småhus
som påbörjats i hela Sverige de senaste 5 åren.
HE J KÄ RA LÄS AR E!
Vi har länge funderat på hur vi ska kunna presentera vår verksamhet på ett enkelt och
begripligt sätt. Resultatet ser du framför dig och det är Byggfelsrapporten. Rapporten
riktar sig till dig som jobbar i bostadsbranschen och dig som ska bygga ett nytt hus. När
du läser den hoppas jag att du ska få insikt i en del av byggmarknaden man sällan tänker
på – den väldigt stora del som rättar fel.
Tyvärr uppstår det alltför ofta dyra och omfattande skador på ­nybyggda hus. Det är
­ nledningen
omfattningen på dessa skador och fel som vi vill höja medvetenheten om. A
är dels att man som potentiell husbyggare ska förstå de ekonomiska riskerna som
­kommer med b­ eslutet att bygga hus (och hur man kan skydda sig), och dels för att höja
­medvetenheten i b­ ranschen om hur fel det kan bli ibland.
Vi på Gar-Bo jobbar med att trygga byggprocessen för tusentals människor som varje år
bestämmer sig för att bygga en ny bostad. Beslutet att bygga ett nytt hus eller att köpa en
ny lägenhet är stort, det påverkar givetvis privatekonomin och för de flesta är det också
en resa på okänd och osäker mark. Vi jobbar dagligen med att minimera risker för den
som ska flytta till ett nytt hem. Det gör vi för att den förväntan och de ­förhoppningar en
bostadskund känner i inledningen och i slutfasen av projektet ska förvandlas till glädje
och stolthet.
Vår vardag handlar därför vanligen om problem, om företag som bygger hus med
­metoder som inte är fackmässiga, eller företag som har ekonomiska problem och till och
med går i konkurs. Den handlar också om familjer som får problem därför att de inte vet
att samhället ställer samma krav på en privatperson som bygger ett småhus, som på ett
allmännyttigt bostadsbolag som bygger 200 lägenheter.
Rapporten kommer att publiceras varje kvartal, och nästa rapport kommer du att kunna
läsa 15 juni. Till dess önskar jag dig en fortsatt fin byggvår!
Hälsningar,
Peter Wipp
P.S. Följ oss på Facebook där vi delar med oss av vår kunskap om att bygga hus. Där
får du tips på hur du bygger säkert och vad du kan göra för att undvika byggfel. Vi är i
startgroparna med vår Facebooksida och du får mer än gärna komma med tips på vad du
skulle vilja veta mer om när det kommer till att bygga hus!
Van liga ste ska dor na
Det händer då och då att någon ställer frågan ”Vad ­
ersätter Gar-Bos
byggfelsförsäkring egentligen?”. Det händer också att den som frågar får
­
svaret ”ingenting”, vilket naturligtvis är helt fel! Spana in listan med de fyra
vanligaste byggfelen som anmäls till våra skadehandläggare.
­
V
anligaste skadan hittar vi i ytterväggar och ­ganska
ofta rör det sig om en ­enstegstätad ­träregelvägg
som byggts med puts på ­cellplastisolering. Ska du ­bygga
ett hus med putsad fasad bör du ­anlita en ­certifierad
­putsentreprenör samt se till att alla ­anslutningar och
detaljer utförs på rätt sätt. Du får utmärkt vägledning
i SPEFs broschyr ”Rätt från b­ örjan Puts & Plåt” som
du kan ladda ner eller beställa på www.spef.org.
N
äst vanligaste skadan är ­
placerad på ­
taket.
­Överrepresenterat i statistiken är felaktiga genomföringar, bristfälliga ränndalsplåtar och andra beslag. Vi
har märkt en ­ökande trend där p
­ låtarbeten allt oftare
utförs av någon som inte är utbildad plåtslagare. Har
inte den som utför p
­ låtarbetet tillräcklig kunskap är
risken stor att ­taket till slut ­börjar läcka med ­allvarliga
fuktskador som följd. Anlita alltid en kvalificerad plåtslagare och ta r­ eferenser på tidigare jobb.
P
å tredje plats kommer badrum. Badrum är ­känsliga
och måste byggas med stor noggrannhet och
­framför allt med ett rätt utfört tätskikt. ­Felen och
­skadorna som d
­ yker upp i badrum har ofta en koppling
till ­undermåliga tätskikt. K
­ ontrollera att h
­ antverkarna
som jobbar med ditt badrum är behöriga enligt Säker
­Vatten (VVS), BBV (­plattsättare) eller GVK (plattsättare & ­mattläggare).
F
järde vanligaste felet hittas i husgrunden och då
är det oftast sättningar eller dräneringsskador.
­Kontrollera gärna dräneringen med jämna mellanrum
genom att titta i inspektionsbrunnen. Ligger det vatten
i brunnen kan det vara en indikation på att dräneringen
runt huset inte fungerar som det är tänkt. Tänk o­ ckså
på att inte plantera växter intill husväggen. Rötterna
kan leta sig in i dräneringen och hindra vatten från att
rinna undan.
Vad hän der me d
­b ygg fels - och ­f ärd i­g stä llan des kyd det ?
Regeringen har lagt fram en proposition som föreslår att ­
obligatoriet på
byggfelsförsäkring vid husbyggande tas bort från lagstiftningen. ­
­
Frågorna
kring propositionen har inte låtit vänta på sig och här får du vårt svar på vad
som händer framöver med konsumentskyddet.
Regeringen
väljer
att
delvis
slopa
­konsumentskyddet i småhusbyggandet genom att
avskaffa den obligatoriska byggfelsförsäkringen.
Vi är säkra på att det är ett felaktigt beslut som kommer att
ställa många familjer i ekonomiskt trångmål. Det framgår
på annat håll i denna rapport
att skadekostnaden för avslutade årgångar av vår byggfelsförsäkring ligger på på 88
kronor för 100 kronor i inbetald premie.
Till detta ska sedan
läggas administrativa
kostnader.
Under de tre senaste
åren har i snitt 220
familjer per år utnyttjat försäkringen och
genomsnittskadan har
kostat 150 000 kronor.
Under 2013 betalade
vi ut en miljon kronor
i veckan från vår byggfelsförsäkring.
Mycket av kritiken mot
byggfelsförsäkringen
har
framförts på felaktig grund
då entreprenören i första
hand ska rätta till felet och
försäkringen först träda in när så inte sker, till exempel efter konkurs. Vi ska komma ihåg att det
är regeringen som beslutat om hur byggfelsför-
säkringen ska se ut och försäkringsmarknaden har
därefter svarat upp mot dessa önskemål. Vi ser nu
möjligheter att utveckla en bättre försäkringsprodukt. Vi kommer fortsätta med
att erbjuda marknaden en
10-årig försäkring mot byggskador, men med modifierat
innehåll för att bättre möta
marknadens förväntningar.
Regeringen väljer däremot att behålla det
obligatoriska färdigställandeskyddet och
föreslår därför en ny
lag. Vi kommer fortsätta att marknadsföra
vår försäkring under
namnet Färdigställandeförsäkring. Försäkringen motsvarar de
krav som ställs i den
nya lagen och kommer framför allt att
marknadsföras som ett paket i kombination med den
nya 10-åriga försäkringen.
Vi planerar att starta marknadsföringen av vårt nya
produktsortiment
under
mitten av april för att vara
redo inför en sannolik lagändring per 1 juni 2014. De kontakter vi har haft
under våren visar att det finns stort intresse för ett
förbättrat frivilligt konsumentskydd.
No ter at frå n om vär lde n
Bostadsbyggandet ökar
Att det byggs för få lägenheter är ett känt samhällsproblem. Speciellt är det i t­illväxtorterna
som det låga byggandet hämmar utvecklingen enligt Stockholms Handelskammare. Det finns
ett långtgående mål som säger att det behöver byggas 35.000 – 40.000 lägenheter per år i
Sverige. Senast detta mål nåddes var 2006, och det är enda gången detta ­inträffat på 20 år.
Under 2013 låg nivån på cirka 30.000, vilket i sig är den högsta nivån sedan 2006. För att
kompensera de låga nivåer som nu varit under tjugo år så menar t.ex. ­Nybyggarkommissionen
att det behövs en årlig produktionstakt om 45-60.000 lägenheter. Byggandet, och inte minst
bostadsbyggandet, är en viktig drivkraft för hela ekonomin. Det påverkar sysselsättningen
inom många sektorer i samhället. På sikt så håller ett rimligt bostadsbyggande också tillbaka
prisutvecklingen på bostäder. Glädjande nog tyder prognoser från bland annat Sveriges
Byggindustrier att bostadsbyggandet fortsätter att öka under 2014.
Majoriteten vill bo i villa
Varje gång det undersöks hur Sveriges unga skulle vilja bo v­ isar ­resultatet alltid ­samma
sak. Majoriteten av de tillfrågade vill bo i småhus e­ nligt den senaste u
­ ndersökningen
från ­Länsförsäkringar. Cirka 60 % svarar att man vill bo i ett eget hus, samtidigt som
­möjligheten att kunna uppfylla sin ö­ nskan blir allt mindre. I det befintliga bostadsbeståndet är cirka 45 % småhus och den låga a­ ndelen småhusbyggande minimerar m
­ öjligheterna
att ­tillgodose efterfrågan. A
­ ndelen nybyggda småhus av det totala b­ ostadsbyggandet är för
de fyra senaste åren i tur och ordning 35%, 30%, 25%, 20%, e­ nligt SCB. Detta trots att
det är ­billigare både per bostad och särskilt per kvadratmeter att ­bygga småhus. Det finns
så klart många orsaker till varför det är så här, men l­ångsam planhantering och b­ olånetak
kan tänkas vara de ­starkaste ­bidragande orsakerna. Men också att det h
­ uvudsakligen
är mindre a­ ktörer i småhusbranschen som är starkt beroende av en aktiv kommunal
­exploatering.
Handlingskraftik politik efterfrågas
Vår bostadsminister kan ha slagit rekord i att utreda orsakerna till det låga
­bostadsbyggandet. Analyser från både regeringen och Nybyggarkommisionen visar att det
största hindret för en ökad produktionstakt är det kommunala självstyret och bristen på
regional samplanering. Många kommuner är långsamma i p
­ lanärenden och gillar att ställa
egna krav på tekniska lösningar, vilket gör det svårt att ­industrialisera byggandet.
Två röda hus på väg in i
framtiden...
Ett hus har byggts i Borås och ett ska byggas i ­
Varberg.
Inget konstigt med det, om det inte hade varit för att de ska
­
hårdbevakas in i minsta detalj av forskningsinstitutet SP.
­
B
yggsektorn är den största e­nergislukaren
i EU och står för 40 procent av den
totala energikonsumtionen. Därmed är
­
­byggsektorn också den största orsaken till utsläpp
av växthusgaser (ca 36 procent av EU:s totala
CO2-utsläpp). Det finns alltså mycket att v­ inna
på att göra våra hus energisnåla. För att s­ätta
­fokus på området har EU gått ut med ­direktiv
att alla nyproducerade byggnader måste vara så
kallade “nära-nollenergibyggnader” år 2020.
En ­
nära-nollenergibyggnad definieras som en
­byggnad med mycket hög energiprestanda, som
till mycket hög grad förses med förnybar energi.
SP deltar i det europeiska forskningsprojektet
NEED4B som ska utveckla metoder för att b­ ygga
energisnåla byggnader av varierande slag. I S­ verige
bidrar SP med två småhus som byggts för att utveckla och utvärdera byggmetoder som ger oss
hus med minimal klimatpåverkan. Projektet ska
resultera i byggmetoder som ska vara t­illgängliga
för alla intressenter, enkla att reproducera och
spara energi. Energimålet i projektet är 22 kWh/
m2 och år, vilket är 60 procents ­besparing j­ ämfört
med dagens byggregler.
Det röda huset i Borås som man hitintills har byggt
skiljer sig inte radikalt från andra e­nergismarta
hus, men man har gjort ­
modifikationer som
man tror kommer att vara gynnsamma för
­energiförbrukningen. Villan är försedd med ett
klimatskal som håller varm luft på insidan och
stänger ute kalluft. Klimatskalet inbegriper golv,
väggar, dörrar, fönster och tak. En heltäckande
isolering används i hela klimatskalet. Det gör
att temperaturen höjs i de yttre delarna av h
­ uset
­vilket minskar risken för att kritiska f­ukttillstånd
uppstår i konstruktionen. Köldbryggor har
byggts bort och ett stort fokus har lagts på husets
­lufttäthet. Utöver kyla och fukt är vind en kritisk
faktor för att göra huset energisnålt. En vindduk i
kombination med heltäckande fasadskiva skyddar
de inre isolerskikten från luftrörelser som innebär
värmeförluster.
Projektet ramas in av svenska genomsnitt.
­Familjen Grankvist som bor i huset är en svensk
genomsnittsfamilj, dock är det ingen ­riktig ­familj.
Istället representeras ­individerna av ­cylindrar i
varje rum som innehåller 80 watts v­ ärmelampor,
vilket är ett genomsnitt för ­människokroppens
värmeproduktion. Under dagen tänds och
­
släcks lamporna som en representation av en
familjs r­örelsemönster i huset. Även vatten
­spolas för att komma så nära ett genomsnittligt
­användande av huset som möjligt. Husen i sig är
­också ­genomsnittliga representationer av landets
­husbestånd. Husmodell är en villa med ett och
ett halvt plan, sex rum och boendeyta på 146
Husets treskiktsväggar har en konstruktion som ­kvadratmeter.
ger optimal nytta kontra insats, det vill säga
­kostnad för isolering kontra sparad energi. En Projekt som baseras på genomsnitt löper en risk
­särskild energigrund används som bottenplatta att inte ge en helt rättvisande bild av ett verktill villan, och utöver det nya sättet att lägga ligt energianvändande. Därför ska ytterligare ett
­isolering utanpå råsponten i taket så är ytterta- projekthus byggas i Varberg. Detta hus ska säljas
ket beklätt med solceller. Mängden solceller har på den öppna marknaden under premissen att SP
optimerats utifrån klimatförhållanden på platsen, mäter energiförluster och energiförbrukningen
antalet soltimmar och ur kostnadssynpunkt. Sol- under två år. På så sätt kan man också utvärdera
hur ett hus som används förbrukar energi. Kom
cellerna beräknas generera ca 3000 kWh/år.
och köp! •
TVÅ AV MÅNGA ENERGIBESPARANDE LÖSNINGAR I
FORSKNINGSHUSEN
Den traditionella styrsyllen i trä har man ställt på ett
skikt cellplast som tål tryck. Styrsyllens syfte är att
fästa in väggelementen i bottenplattan. Med d
­ enna
lösning lyfts styrsyllen upp från betongplattan så
att kontakt med fukt och väta från betongplattan
minimeras. En plastfolieremsa skyddar dessutom
­
styrsyllen från nederbörd från ovan. Ytterligare en
positiv effekt av cellplastskiktet är reducerade köldbryggor, som annars är en energirisk.
Isolermängden i takkonstruktionen har omfördelats från insida till utsida på råsponten
för att höja temperaturen i denna känsliga
del av ett
hus. Att
­råsponten
mår ­bättre
vid en
ökad
temperatur
i denna
byggnadsdel borgar
för ett mer
välmående
byggnadsmaterial
och ett
friskare hus. Ytterst appliceras två lager av en
ångöppen duk som tillåter eventuell fukt att
torka ut utåt.