Transcript riskkonstruktioner i småhus

ATT IDENTIFIERA OCH UNDERSÖKA EN RISKKONSTRUKTION
UTBILDNINGSMATERIAL
Riskkonstruktioner i småhus
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Innehållsförteckning
Förord …...........................................................................................................
Mellanvägg av trä på en oisolerad bottenplatta ................................................
Blindsockel .......................................................................................................
Blindsockel, problem med blindsockeln ............................................................
Tegelväggens luftspalt ......................................................................................
Tegelvägg och blindsockel ................................................................................
Trägolv på en oisolerad bottenplatta ................................................................
Trägolv, sågspånsisolering ...............................................................................
Kantförstyvad platta, tegelhus, trägolv och blindsockel …................................
Ångspärr mellan isoleringslagren .....................................................................
Mellanvägg av betong på bottenplattan ............................................................
Betongvägg på grundsulan, sektionerande betongvägg ...................................
Tegelvägg på grundsulan ………………………..................................................
Tegelvägg på bottenplattan ...............................................................................
Kantförstyvad platta, köldbryggors inverkan på konstruktionen …....................
Kantförstyvad platta, parkett direkt på plattan ..................................................
Kantförstyvad platta, tegelväggar och trägolv ...................................................
Vägg med spånisolering … ..............................................................................
Källare i 50–tals hus .........................................................................................
Källarvägg med mineralullsisolering, även elementkonstruktioner …………......
Källarvägg av murblock, invändig isolering .......................................................
Källarvägg, invändig isolering …….. .................................................................
Källare, betongvalv med ovanpåliggande spånisolering ....................................
Undertak ...........................................................................................................
Stockvägg och spånisolering, anslutning mellan övre bjälklag och yttervägg ...
Ventilerad krypgrund, bottenbjälklagets anslutning till ytterväggen …...............
Ventilerad krypgrund ........................................................................................
Läckage i övre bjälklagets ång- / luftspärr ….....................................................
Vindsutrymme, igensatta luftintag ….................................................................
Våtutrymme, mellanväggsyll på ytbetong mellan bastu och tvättrum ................
Våtutrymme, mellanvägg mellan bastu och tvättrum.........................................
Våtutrymmets genomföringar ...........................................................................
Kakla på befintligt material ................................................................................
3
4-10
10-14
15-18
19-22
23-28
29-33
34-36
37-38
39-42
43-48
49-51
52-53
54
55-57
58-59
60
61-65
66-67
68
69-74
75-76
77-78
79-82
83-84
85-87
88-92
93-96
97-99
100-102
103-107
108
109
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Undervisningsbilder 2012
FÖRORD
•
Detta undervisningsmaterial är främst ämnat som ett verktyg för lärare i
ämnet konditionsgranskning, men kan även utnyttjas på en bredare bas
inom saneringsbranschen.
•
Detta material är inte en anvisning för hur man utför en
konditionsgranskning utan ett hjälpmedel i undervisningen för att
upptäcka och identifiera riskkonstruktioner. Materialets olika delar kan
användas skilt för sig. Användarna ansvarar själva för rätt
tillämpning av materialet.
Konstruktionstyperna som presenteras i detta material behöver inte alltid
vara fuktskadade. De är dock känsliga för fuktskador och bör därför
undersökas och åtgärdas i förebyggande syfte.
•
•
•
Mikrob- och materialprov tas i huvudsak då skadan och mikrobpåväxten
inte kan ses med blotta ögat. Enligt Anvisning om boendehälsa är synlig
mikrobpåväxt, där mikroberna eller deras ämnesomsättningsprodukter
kan komma ut i inomhusluften, en hälsorisk och skadan måste
repareras. Prov behöver även tas vid gränsfall när man misstänker
mikrobpåväxt.
Detta undervisningsmaterial kan inte användas som bevismaterial vid
juridiska konflikter och inte heller ses som en myndighetsanvisning i
något annat sammanhang. Samma riskkonstruktioner finns i
Ympäristöopas 28 och 29 från 1997.
• Provtagning och tolkning av resultat skall ske enligt Anvisning om
boendehälsa och Asumisterveysopas, konditionsgranskningar och
tolkning av fuktighetsmätningar enligt Ympäristöopas 28.
• Redigering av materialet får endast göras med tillstånd av upphovsmannen.
• Meddela gärna eventuella fel och brister i undervisningsmaterialet
direkt till upphovsmannen på adressen [email protected].
• Sakliga korrigeringsförslag tas i beaktande i samband med nästa
uppdatering.
• Undervisningsmaterialet om riskkonstruktioner är sammanställt av
Pertti Heikkinen, Savora Oy (fackman) och illustrerat av grafiker
Anssi Nousiainen, Grafical Oy.
Tilläggsinformation / Feedback
Pertti Heikkinen
Tel. 0440 277 722
[email protected]
Grafical.fi
MARKKINOINNIN V E T O V O I M A
A
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
En schematisk bild av konstruktionen
01A MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN
OISOLERAD BOTTENPLATTA
Stomregel
Väggskiva
Golvlist
Betong, ytplatta
Isolering, polystyren
Väggsyll
Bitumenfiltremsa
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
Betong, bottenplatta
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
01B MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN
OISOLERAD BOTTENPLATTA
Fukttransport
Diffusion / Kapillärt
SKADOR
1. Röta i syllen.
2. Mögelpåväxt i väggkonstruktionen.
3. Mögelpåväxt på väggskivornas insidor.
4. Mögelpåväxt på syllen.
ORSAKER TILL SKADOR
1. Kapillariteten hos underliggande marklager.
2. Markfukten transporteras uppåt in i
konstruktionen genom diffusion och kapillärt.
Om en bitumenfiltremsa har använts i konstruktionen så kan
det avsevärt fördröja, t.o.m. förhindra, uppkomsten av skador
på syllen. Filtremsan saknas på bilderna som följer.
100%RH
Diffusion
Kapillaritet
Den relativa fuktigheten i porsystemet i underliggande marklager är 100 %.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Metoder för konditionsgranskning
Fuktmätningar
Fuktmätning i träkonstruktioner med mätspetsar
01C MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN
OISOLERAD BOTTENPLATTA
Referensvärden för fukt i trä och risker för mögelpåväxt
finns angivet i Miljöministeriets Ympäristöopas 28.
Man kan mäta fukten i träkonstruktionen bakom golvlisten.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
Hål för mätning bakom golvlisten.
Hålet måste tätas ordentligt efter
mätningen.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Metoder för konditionsgranskning
Fuktmätningar
Fuktmätning i träkonstruktioner med mätspetsar
01D MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN
OISOLERAD BOTTENPLATTA
15,0
Första mätningen bakom golvlisten. Om
mätresultaten föranleder fortsatta
undersökningar bör väggen öppnas (storleken
ca en A4). Se bild 01G.
Referensvärden för fukt i trä och risker
för mögelpåväxt finns angivet i
Miljöministeriets Ympäristöopas 28.
Även om fuktkvoten i vikt-% indikerar att syllen är torr är det ingen garanti för
att det inte finns mikrobpåväxt mellan syllen och betongen. Samtidigt kan det
även finnas mögelpåväxt innanför väggarna.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
Mätspetsarna ca 2 mm från träets undersida.
Mätspetsarna får inte komma i kontakt med betongen. Om
spetsarna vidrör betongen blir mätresultatet ofta för högt!
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Metoder för konditionsgranskning
Skador på konstruktioner
Bilder på undersökta objekt
01E MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN
OISOLERAD BOTTENPLATTA
RÖTA I SYLLEN
EN VÅT OCH MÖGLIG SYLL
GOLV
Röta i mellanväggsyllen, fukten har även vandrat upp i stomregeln.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
GOLV
Våt mellanväggsyll täckt av mögel.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Metoder för konditionsgranskning
Fuktmätningar
Mätning av relativ luftfuktighet
En referensmätning från väggens
insida utförs mitt på väggen eller i
väggens övre del.
01F MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN
OISOLERAD BOTTENPLATTA
Referensvärden för fukt i trä och risker för
mögelpåväxt finns angivet i Miljöministeriets
Ympäristöopas 28.
70% T=18°C
RH 70 % vid T 18 °C uppmätt i
luftspalten eller isoleringen ovanför
syllen tyder vanligen på fuktskador i
syllen och omgivande skivor.
OBS! Syllens undersida kan vara
fuktskadad även om den relativa
luftfuktigheten understiger risken
för mögelpåväxt.
Mätarens givare ca 3 - 5 mm från syllen.
Om mätgivaren rör vid träytan kan man få för höga RH % -värden. Mätvärdena används för att bedöma riskerna för mögelpåväxt.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Metoder för konditionsgranskning
Provtagning i konstruktioner
01G MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN
OISOLERAD BOTTENPLATTA
För provtagning av material- eller
ytprov krävs att konstruktionen
öppnas.
Öppning i väggen
Yt- eller materialprov tas från skivans
nedre del.
Materialrov från konstruktionen
Materialprov tas från träbitens båda
sidor med ett stämjärn eller liknande
verktyg.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
Materialprovet packas och skickas enligt det mottagande
laboratoriets anvisningar. Med försändelsen bifogas
anteckningar om varifrån och från vilka ytor
materialprovet är taget. Konditionsgranskaren ska även
söka ett lämpligt ställe för ett referensprov i
konstruktionen.
Om väggen är isolerad tas även
materialprov från isoleringens nedre
del.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
02A BLINDSOCKEL
Konstruktionsmodell för blindsockel
Blindsockel
Vindskyddsskiva
Syll
Stuprör
Ångspärr, plast
Inre beklädnad
Blindsockel
Det kan finnas en bitumenfiltremsa i
konstruktionen
Polystyren
Betonggolv
Isolering
Fyllnadsgrus
mot sockel
Kapillärbrytande skikt
Sockel
Identifiering av blindsockel.
Grundsula
1960
1980
BYGGNADSEPOK
Underliggande marklager
Blindsockel
Bild på blindsockel. Sockelns övre del är
högre än dörrens tröskel.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
02B BLINDSOCKEL
Fukttransport i konstruktioner
Regnvatten
- kapillaritet
- grundvatten
- diffusion
Ibland synliga skador
100%RH
100%RH
Grundvatten
100%RH
Kapillär jord
1960
1980
BYGGNADSEPOK
100%RH
Dräneringens uppgift är att hålla
grundvattennivån lägre än grunden.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
02C BLINDSOCKEL
Skador och orsaker till skador
SKADOR
1. Sockelns målfärg flagnar.
2. Tegelfasaden blir våt.
3. Väggens isolering möglar.
4. Ytterväggens syll skadas av mögel och
röta.
ORSAKER TILL SKADOR
1. Regn- och smältvatten.
2. Kapillär transport av fukt från marken.
3. Diffusion.
4. Dräneringen på fel höjd.
”Kalkrimfrost"
Teglen mörknar
Granska ytterväggar och
socklar utifrån. Gör
anmärkningar!
Målfärgen flagnar
Vatten från taket som rinner mot sockeln orsakar en
betydande fuktbelastning på sockeln och
ytterväggskonstruktionens nedre delar.
Utgående från bilden kan man dra slutsatsen att den nedre delen av väggkonstruktionen
borde vara ett av objekten vid en konditionsgranskning. Konditionsgranskaren måste alltid
undersöka byggnadens utsida. Man kan då observera eventuella skadade områden som
inte syns vid granskning av insidan.
1960
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
02D BLINDSOCKEL
Metoder för konditionsgranskning
Teori om kondensering i sockeln.
Fuktmätning och provtagning enligt bildserie 01.
FUKTEN TRANSPORTERAS
Fukt från inomhusluften kan kondensera på
blindsockeln (se nedanstående modell).
- från jorden
- från grundvattnet
- från regnvattnet
Ute -20 ̊C, inne +20 ̊C.
Utomhusluftens RH 95 %, inomhusluftens RH 35 %.
T[C]:
KK/KM [g/m3]:
20.0
17.28
100% RH
0.0
0.0
100% RH
6.05
100% RH
Grundvatten
-20.0
0.88
0.83
Konstruktionsmodell 1, ångspärren är hel.
Kondens på betongens insida 2 g/m²/dygn.
1960
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
03A BLINDSOCKEL PROBLEM
MED BLINDSOCKELN
Blindsockelns särdrag
Is, rimfrost, vatten
Sockelns övre sida ojämn
och lufttätheten bristfällig.
Ytan ofta oputsad. Sågspån e.d.
organiskt material.
Syllen och de omgivande skivornas nedre
delar har ofta mikrobiella skador. Om syllen är
tryckimpregnerad fördröjer det utvecklingen av
skador i träet men förhindrar det inte helt.
Omgivande skivor är ofta skadade även när det
tryckimpregnerade träet är i gott skick.
Mögel, lukt, fukt
Bitumenfiltremsa
saknas. Betongens
yta ojämn.
Brister i monterinen av isoleringen
1950
1980
Polystyren
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
03B BLINDSOCKEL PROBLEM
MED BLINDSOCKELN
Blindsockelns särdrag
Se bild 02E
Plast, ångspärr
Rimfrost på vintern
Mögel på skivans nedre del
Skräp, mögel
Regnvatten
Betong
Skräp på gruset möglar
Fyllnadsgrus 100% RH
100%RH
Underliggande marklager
Tilluft som kommer in via ytterväggens
nedre del och området vid sockeln har en
märkbar effekt på inomhusluftens
kvalitet.
Sprickor i isoleringen, fukttransport från marken.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Läckagevägar för fukt och luft
03C BLINDSOCKEL PROBLEM
MED BLINDSOCKELN
Hål i sockeln, distanskloss
Is, rimfrost, vatten
Genom luftläckaget (utomhusluft) transporteras föroreningar till inomhusluften.
Utomhusluften kyler väggens nedre del
och golvområdet vid ytterväggen.
Fuktisolering (bitumenfiltremsa)
saknas mellan syll och betong!
Vatten
Mögel, lukt, fukt
Organiskt material
och mögel på
marken.
Formbrädor har lämnats kvar
1950
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Bilder på undersökta objekt
03D BLINDSOCKEL PROBLEM
MED BLINDSOCKELN
En bild från insidan av sockeln kan ses på bild 03C.
Hålet för distansklossen
Hålet för distansklossen. En distansklossen är en stödkloss för betongformen och borde tas bort vid gjutningen. När den
lämnas kvar murknar den och vatten kommer in i konstruktionen. Ett hål från en distanskloss kan orsaka omfattande
fuktskador på ett trägolv.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
04A TEGELVÄGGENS LUFTSPALT
Risker för fuktskador orsakade av slagregn
SLAGREGN VÄTER
TEGELFASADEN
Fukt i sockeln och tegelfasaden
Vatten stänker från stupröret
Fuktbelastning orsakad av slagregn.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
04B TEGELVÄGGENS LUFTSPALT
Konstruktionsmodeller
Vindskydd
Ångspärr
Luftspalten är fylld
med murbruk
Luftspalten är fylld
med murbruk
Byggskiva
Fukt
Syll
Fuktisolering, takfilt
1980
BYGGNADSEPOK
Isolering
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
04C TEGELVÄGGENS LUFTSPALT
Fukttransport i konstruktioner
Strömningsvägar för luft
Luftspalt
Vatten transporteras genom tegelväggen till murbruket i
luftspaltens nedre del. Fukten transporteras från
ytterväggens nedre del vidare in i konstruktionen.
SKADA
- Mögel på ytterväggens sockel
och röta i trädelarna.
ORSAKER TILL SKADA
- Regnvatten transporteras
in i konstruktionerna.
Överskott av murbruk
Möjliga luftläckage.
En gemensam bitumenfilt för
fasad och syll flyttar fukten från
tegelväggen till syllen.
Fukt kan även transporteras under
syllen till golvkonstruktionen.
Lagret av murbruk i luftspaltens nedre del binder fukt som sedan sprider sig
i ytterväggen. Föroreningar från ytterväggens nedre del sprider sig lätt till
inomhusluften.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
04D TEGELVÄGGENS LUFTSPALT
Metoder för konditionsgranskning
Luftspalt
Prov ur konstruktionens nedre del tas enligt bild 01G.
Den relativa luftfuktigheten mäts ca 1-2 mm från
vindskyddsskivans yta. En referensmätning bör också
göras i väggens övre del (referensfukthalt).
Även i dagens läge rengörs inte väggarnas luftspalt!
1980
BYGGNADSEPOK
2011
Vindskyddsskivans fukthalt kan också mätas med
mätspetsar. Mätresultatet måste jämföras med
resultatet från en torr skiva. En bra plats för en
referensmätning är t.ex. i väggens övre del.
Konstruktionen måste alltid öppnas för att fastställa
eventuella skador.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Konstruktionsmodell
Mineralullsisolering
05A TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL
Kalksandstegel
Konstruktionstypen förekommer i egnahemshus,
radhus samt i daghem och hälsovårdscentraler.
Rappning
Golvlist
Golvbeläggning
Blindsockel
Betong, golv
Isolering
Isoleringsull
Betong, bottenplatta
Kantförstyvad betongplatta
Som stöd för isoleringen
kan också finnas träfiber- eller fanerskivor.
1970
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Fukttransport
05B TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL
Kalksandstegel
SKADOR
- Mögelpåväxt på väggisoleringen.
- Mögelpåväxt på tegelytan eller
rappningen.
ORSAKER TILL SKADOR
- Markens kapillaritet.
- Transport av regn- eller smältvatten
till grunden.
- Diffusion.
- Grundvatten.
Dräneringen fungerar inte eller är
placerad på fel höjd. Kapillärbrytande
skikt saknas. Sockelisolering saknas.
Markytan lutar mot sockeln.
Ofta synliga skador
Kan också vara vatten!
100%RH
- kapillaritet
- diffusion
1970
BYGGNADSEPOK
100%RH
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Mätning av relativ luftfuktighet
05C TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL
Kalksandstegel
I den övre delen av ytterväggsisoleringen görs referensmätningar.
Dessa jämförs med andra mätresultat och med mikrobnivåer i
isoleringen.
Om RH är över 90 % i sockelns isolering finns det skäl till att utföra
mikrobundersökningar. Vid mätning av relativ luftfuktighet måste man
beakta utomhus- och inomhusluftens RH %.
1
Bjälklaget
RH-mätzon 1
2
RH-mätzon 2
3
RH-mätzon 3
Kan också vara vatten!
100%RH
100%RH
- Kapillaritet
- diffusion
1970
BYGGNADSEPOK
95-98%RH
RH-mätningar i isoleringen ska göras
från inner-, mitt- och ytterzonen. Se bild
05D "Konstruktionsprovtagning av
isolering".
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
05D TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL
Materialprov ur konstruktionen
Mikrobprovtagning
Kalksandtegel
Provtagningsplatser för mikrobundersökning 1-3. Med hjälp av
provtagningen utreder man skadenivån i höjdled längs med hela
väggen.
Prov tas i ordningsföljd 1-3. Referensprovet tas från övre delen av
husets "torraste" vägg.
1
Syftet med undersökningen är att utreda mängden mikrober i väggens
isolering.
Bjälklaget
2
Zon 1
Luftläckage
Zon 2
3
Zon 3
100%RH
Kan också
vara vatten!
100%RH
A
1970
BYGGNADSEPOK
A = ytterdel
B = mittendel
C = innerdel
B
C
Materialprov från
isoleringen (provet delas i 3 delar).
Med hjälp av undersökningen utreds
mikrobskador i väggens isolering.
Tolkning av resultaten från
undersökningen görs enligt Socialoch hälsovårdsministeriets
”Asumisterveysopas".
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
05E TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL
Spridning av föroreningar till inomhusluften
PROBLEM I TEGELHUS
Om det förekommer en fuktskada i ytterväggens isolering i zonerna 1- 3
(se bild 05D) är det mycket svårt att förhindra föroreningar från dessa att
sprida sig till inomhusluften.
Huset bör då ha ett undertyck enligt Rak MK D2 3.7.6.1.
Tegel
Isolering
Karm
Med luftströmmen kan det
transporteras produkter
från mikrobernas
ämnesomsättning,
isoleringsfibrer och lukter
till inomhusluften.
Utomhusluftens mikrober.
Fönster
Detaljen är symbolisk och visar de luftströmmar
som kommer från konstruktionen.
1970
BYGGNADSEPOK
Undertryck inomhus förorsakar luftströmmar genom konstruktionerna till
inomhusluften. Vindtrycket kan också öka luftströmmen genom
ytterväggen till inomhusluften.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
05F TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL
Spridning av föroreningar till inomhusluften
Vägar för luftflöden
1. Anslutning mellan vägg och golv.
2. Tegelväggens fogar (sprickor).
3. Springor mellan karmar och tegel.
4. Under tröskeln, kan också komma från marken.
Undersökningsmetoder för luftläckage
1. Värmefotografering på vintern (under den kalla årstiden).
2. Indikatorrök.
3. Spårgasmätning.
Tegel
Fönster
Golvlist
Fog
Karm
Golv
Bild på möjliga vägar för luftläckage i yttervägg av tegel.
1970
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
06A TRÄGOLV PÅ EN
OISOLERAD BETONGPLATTA
Konstruktionsmodell
Vindskyddsskiva
Byggskiva
Brädgolv
Stuprör
Golvbjälke
Syll (kan finnas en
bitumenfiltremsa under syllen).
100%RH
Sockel
Kapillärbrytande skikt
Isolering
Grundsula
100%RH
Underliggande jordlager
1950
1980
BYGGNADSEPOK
Betongplatta
Under brädorna kan det
finnas en bitumenfiltremsa.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
06B TRÄGOLV PÅ EN
OISOLERAD BETONGPLATTA
Fukttransport
Skador och orsaker till skador
SKADOR
Det organiska materialet på betongplattan möglar.
Mögelpåväxt på golvisoleringen.
ORSAKER TILL SKADOR
Fukt från marken transporteras och sprids i isoleringen.
Organiskt material som kan mögla.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Metoder för konditionsgranskning
Fuktmätningar
Materialprov ur konstruktionen
Mätning av relativ luftfuktighet görs
genom ett borrhål i golvplankan.
06C TRÄGOLV PÅ EN
OISOLERAD BETONGPLATTA
Mätning av relativ luftfuktighet i isoleringens undre del.
Fuktkvot i vikt-% för trä mäts genom en öppning i golvet.
Mätning av fukt i betong
enligt RT 14-10675.
Isolering
Betongplatta
Mätning av relativ luftfuktighet mellan isolering och betong
och mätning av fuktkvot i vikt-% för det trämaterial som ligger
mot betongen. Provtagning enligt bild 01G. Tolkning av
mätresultaten enligt Ympäristöopas 28.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
Givaren ca 2-3 mm ovanför
betongens yta.
Mätspetsarna får
inte röra i betongen.
Om givarna rör i betongen erhåller man för höga
mätvärden. Provtagning enligt bild 01G.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
06D TRÄGOLV PÅ EN
OISOLERAD BETONGPLATTA
Undersökningsområden
Ca 1,0-1,5m
Hörnområde
Det lönar sig att börja undersökningen från
kanten av plattan. Mittområdet på golvet
skall undersökas även om inga förhöjda
fuktvärden uppmäts i kanterna.
Materialprov för mikrobundersökning
skall även tas från sido- och mittområdet.
Tolkning av resultaten från
mikrobundersökningen görs enligt
”Asumisterveysohje".
Referensmätningar från mittområdet
MUUTTUU
IHDA......SIVUNUMER
OT...TARKAST
A!!!
Område vid
ytterväggen
1950
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Bilder på undersökta objekt
Mot bottenplattan kan det också ligga plast, papper, papp o.d. På
papp förekommer det ofta riklig mögelpåväxt.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
06E TRÄGOLV PÅ EN
OISOLERAD BETONGPLATTA
På bottenplattan av betong finns det ofta ett lager av beck.
Beckskiktet är ofta i dålig kondition om den har penslats på en
oputsad betongplatta och på så vis blivit otät. Fukt transporteras
genom skiktet till golvisoleringen.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
07A TRÄGOLV, SÅGSPÅNSISOLERING
Fukttransport
Regel
Brädgolv med spont
Sågspån (kan vara 300 mm)
Betongplatta
Kapillärt grus
100%RH
Kapillär jord
Kapillaritet
Underliggande
jordlager
Diffusion
1930
1950
SKADOR
ORSAKER TILL SKADOR
- Röta och mögel i de undre delarna av
spånisoleringen.
- Röta i golvreglarna.
- Röta i de trädelar som ligger på betongplattan.
Fukt som vandrar från marken jämnar ut sig i betongplattan
och därifrån vidare till golvisoleringen.
Vid ytterväggens nedre del kan bottenplattan vara mycket
kall. På plattan kan fukt kondenseras från inomhusluften.
1970
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
07B TRÄGOLV, SÅGSPÅNSISOLERING
Bilder på undersökta objekt
100%RH
Kapillär jord
Röta i träregeln
Luftspalt
Luftspalt
Spånisolering
Betongplatta
Spånisolering
Mellan golvet och isoleringen finns det ofta
en luftspalt. Luftspaltens konvektionsflöde
orsakar ibland kyla i området vid ytterväggen.
Om det finns en mikrobskada i golvets
isolering/konstruktion, så sprider sig
mikrobernas ämnesomsättningsprodukter
via luftspalten i hela golvet.
Jordlager
1930
1950
1970
BYGGNADSEPOK
Mörknat / fuktigt spån
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
07C TRÄGOLV, SÅGSPÅNSISOLERING
Materialprov ur konstruktionen
Mätning av relativ luftfuktighet
Mörknat område
100%RH
Kapillär jord
Mikrobprov 1
Mikrobprov 2
Betong
Om den undre delen av
spånisoleringen mörknat är det
ett säkert tecken på att fukt har
transporterats upp från
betongplattan.
Isoleringen kan vara mikrobskadad även om den inte
mörknat.
Prov 1 tas genast efter att golvet öppnats.
Prov 2 tas från den undre delen av spånisoleringen.
1930
1950
1970
BYGGNADSEPOK
Luftspalten under det spontade trägolvet har
ofta fyllts med urea-formaldehydskum.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Konstruktionsmodell
Värmeisolering saknas i betongplattan
08A KANTFÖRSTYVAD PLATTA
TEGELHUS, TRÄGOLV OCH
BLINDSOCKEL
Kalksandstegel
Isolering
Rappning
Stuprör
Isolering
Skålat golv
Fästbrädor
Dränering
Kantförstyvad betongplatta
Värmeisolering saknas
1980
2000
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Fukttransport
Skador och orsaker till skador
08B KANTFÖRSTYVAD PLATTA
TEGELHUS, TRÄGOLV OCH
BLINDSOCKEL
SKADOR
- Väggens isolering möglar, se bilderna 05
- Golvets trädelar och isolering möglar.
ORSAKER TILL SKADOR
- Fukt transporteras från underliggande
jordlager och från smält- och regnvatten
via betongplattan in i vägg- och
golvkonstruktionerna.
- Organiskt material.
- Träflisor.
- Sågspån.
- Delar av skivor o.d.
UNDERSÖKNINGSMETODER
- Se bilderna 01.
- För undersökning av väggen se bilderna 05.
LUFTLÄCKAGE
- Se bilderna 05E och 05F.
1980
2000
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Nuvarande byggnadssätt
Konstruktionsmodell
09A ÅNGSPÄRR MELLAN
ISOLERINGSLAGREN
Ångspärr
Värmeisolering
Byggskiva
Sockel av murblock
Isolering på sockelns insida
Isolering
Golv
Tjälisolering
Fuktisoleringsmatta
Kapillärbrytande skikt
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
09B ÅNGSPÄRR MELLAN ISOLERINGSLAGREN
Nuvarande byggnadssätt
Riskanalys
Ångspärr bakom den horisontella skålningen
Horisontell skålning 50 mm
Värmeisolering 50 mm
FUKT I KONSTRUKTIONEN, RISKER/ORSAKER
- Invändig isolering av sockeln.
- Ångspärr mellan isoleringslagren.
- Vid byggande vintertid är inomhusluftens relativa fuktighet 60 – 90 % RH.
- Det saknas fuktspärr på grundsulan.
- Markfukten transporteras i sockelkonstruktionen.
- Markens utformning och höjd bredvid sockeln.
- Luft strömmar till insidan genom anslutningen
mellan yttervägg och golv. Anslutningen är ofta otät.
100%RH
Kapillärbrytning
Fuktspärr saknas där grundsulan och sockeln möts.
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
09C ÅNGSPÄRR MELLAN ISOLERINGSLAGREN
Nuvarande lösning
Kondens på ångspärren
Fukt kondenserar vid de förhållanden som råder på byggarbetsplatsen.
GRANSKNING AV KONDENS I KONSTRUKTIONEN
Inomhusluft RH 60 % T 20 °C
Utomhusluft RH 95 % T -15 °C
Ingen kondens
Inomhusluft RH 65 % T 20 °C
Utomhusluft RH 95 % T-15 °C
Kondens 6 g/m²/dygn
Inomhusluft RH 70 % T20 °C
Utomhusluft RH 95 % T-15 °C
Kondens 16 g/m²/dygn
Om ytterväggskonstruktionen saknar skiva på insidan
under nämnda förhållanden är kondensen 30 g/m²/dygn.
Inomhusluftens relativa luftfuktighet på bygget skall vara under 60 % RH.
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
09D ÅNGSPÄRR IMELLAN ISOLERINGSLAGREN
Nuvarande lösning
Kondens på ångspärren
Kondens
Inomhusluft RH 70 % T20 °C
Utomhusluft RH 95 % T-15 °C
Under ett dygn utvecklas kondensen till rinnande vatten. På de
delar som saknar byggskiva är kondensen riklig.
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
10A MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN
En schematisk bild av konstruktionen
Rappning / målfärg
Betongvägg
Golvlist
Betong, ytplatta
Isolering, t.ex. polystyren
Betong, bottenplatta
Mark
Förstärkning
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
10B MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN
Fukttransport i konstruktioner
SKADOR
ORSAKER TILL SKADOR
1. Mögelpåväxt på betongytan.
2. Mögelpåväxt på murbruket/ målfärgsytan.
3. Murbruk / målfärgsytan flagar.
4. Mögel bakom golvlisten.
1. Kapillariteten i marken under golvet.
2. Fukttransport från marken till konstruktionerna,
kapillärt och genom diffusion.
Ofta synliga fuktskador
100%RH
Diffusion
100%RH
Kapillaritet
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
Markens relativa fuktighet 100% RH.
Med fuktvärdet menas den relativa
fuktigheten i jordens porsystem.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
10C MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN
Fukttransport genom diffusion och kapillärt
Bilder på undersökta objekt
Målfärgen flagnar, mögel bakom ytorna och plastmattan.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
Spacklet mjuknar, målfärgen flagnar, mögel bakom golvlisten.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
10D MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN
Resultat från ytfuktmätningar borde inte redovisas i
konditionsgranskningsrapporten eftersom det förekommer
mätarspecifika skillnader i resultaten.
Ytfuktmätaren visar inga fuktmängder.
En betongplatta i
direktkontakt med marken är
alltid våt eller fuktig.
Med ytfuktmätare kartlägger man fuktskillnader i
konstruktioner.
Ytfuktmätaren är konditionsgranskarens och
fuktkontrollantens hjälpmedel för att bestämma bl.a.
undersökningsområden.
VÅTT OMRÅDE
Ytfuktmätare kan användas vid en konditionsgranskning för
att ta reda på var fukten samlats. Detta underlättar
undersökningsarbetet avsevärt och de egentliga
fuktmätningarna kan koncentreras till de rätta ställena.
TORRT OMRÅDE
Metoder för fuktmätning
Ytmätning
Ytfuktmätare
100
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
10E MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN
Metoder för fuktmätning
Mätning av relativ luftfuktighet med borrhålsmetoden
(RH %, Relative Humidity)
Om betongen har en RH på 80 % eller mer
har det funnits eller finns en pågående
fukttransport till konstruktionen.
Mätning av RH i betong måste utföras
av en yrkesman.
Fuktmätningar i betong utförs
enligt RT 14-10675. Tolkning av
mätresultaten görs enligt
Miljöministeriets Ympäristöopas
28.
TORRT OMRÅDE
Vanligen är RH i betongmellanväggar i
bostäder ca 50-60 %.
VÅTT OMRÅDE
Mätning av betongens relativa fuktighet är en
krävande uppgift. På bilden visas alla
arbetsskeden.
1. BORRNING
4
3
2. RENGÖRNING
2
1
3. RÖRLÄGGNING
4. TÄTNING
Tätningsmassa
Man bör åtminstone göra två
borrhålsmätningar i det våta
området och ta ett referensprov i
det torra området.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
5. MÄTNING
Olika skeden
vid mätning
....av RH
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
10F MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN
Metoder för konditionsgranskning
Materialprov ur konstruktionen
Man kan även ta ett ytprov från väggytan.
Provtagning enligt ”Anvisning om
boendehälsa".
Materialprov tas från väggytan.
Materialprov tas från baksidan av golvlisten.
Bild av ytan bakom golvlisten.
Närbild på mögel bakom golvlisten.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
11A BETONGVÄGG PÅ GRUNDSULAN,
SEKTIONERANDE BETONGVÄGG
En schematisk bild av konstruktionen
Betongvägg i kontakt med marken
Typisk lösning för sluttningshus
Sektionerande betongvägg
Sektionerande betongvägg
Målfärg / rappning
Golvlist
Betonggolv
Betongplatta
Isolering
Isolering
Fyllnadsgrus
100 % RH
Grus
Grundsula
Grundsula
Mark
Mark
Övergången mellan golv på olika höjd sker vid en sektionerande
vägg. Typisk konstruktion i radhus.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
11B BETONGVÄGG PÅ GRUNDSULAN,
SEKTIONERANDE VÄGG
Skador och orsaker till skador
Fuktskador kan även
förekomma högre upp
Fuktskador
100%RH
Diffusion
Skador på båda sidor
av väggen
Kapillaritet
Kapillaritet
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2011
SKADOR
ORSAK TILL SKADOR
- Mögelpåväxt på spackel / målfärg.
- Mögel bakom golvlist.
- Fukttransport från marken till betongväggen.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
11C BETONGVÄGG PÅ GRUNDSULAN,
SEKTIONERANDE BETONGVÄGG
Metoder för konditionsgranskning
Kartläggning med en ytfuktmätare
Med hjälp av ytfuktmätaren kartlägger konditionsgranskaren
fuktskillnader i väggen. Fukt i betong mäts enligt bild 10E.
40
40
40
Torrt
50
40
60
50
40
90
60
100
90
100
Mikrobprov tas av
ytbeläggningen.
Fuktigt
120
120
Betongens relativa fuktighet mäts enligt RT 14-10675.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2011
Mikrobprov tas
bakom golvlisten.
120
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
12A TEGELVÄGG PÅ GRUNDSULAN
En schematisk bild av konstruktionen
Tegelvägg på grundsulan i kontakt med marken
Kalksandstegel
Rappning
Golvlist
Betonggolv
Isolering
Isolering
Gruslager
Mark
Mark
Grundsula
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
12B TEGELVÄGG PÅ GRUNDSULAN
Skador och orsaker till skador
Synliga fuktskador
Kalksandstegel
SKADOR
1. Mögel bakom golvlisten.
2. Väggens spackel / målfärg möglar.
100%RH
ORSAKER TILL SKADOR
1. Kapillär transport av markfukt.
2. Diffusion.
100%RH
UNDERSÖKNING
- Enligt bildserie 10.
Diffusion
Kapillaritet
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
13A TEGELVÄGG PÅ BOTTENPLATTAN
Metoder för konditionsgranskning
Fukttransport genom diffusion och kapillärt
Kalksandstegel
Rappning
SKADOR
1. Mögelpåväxt på betongytan.
2. Mögelpåväxt på spackel / målfärg.
3. Spackel / målfärg flagnar.
4. Mögel bakom golvlist.
ORSAKER TILL SKADOR
1. Kapillariteten i marken under golvet.
2. Fukttransport från marken till konstruktionerna
genom diffusion och kapillärt.
FUKTMÄTNING
Golvlist
- Enligt bilderna 10D och 10E.
Betonggolv
Isolering, polystyren
PROV FRÅN KONSTRUKTIONEN
Betong
- Enligt bild 10F.
Diffusion
Kapillaritet
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Konstruktionsmodell
Isoleringen är trasig och har flyttat sig vid gjutningen
14A KANTFÖRSTYVAD PLATTA,
KÖLDBRYGGORS INVERKAN PÅ KONSTRUKTIONEN
Med en köldbrygga avser man den del av en byggnad som är i kontakt
med utomhusluften och som saknar ett värmeisolerande skikt.
Isolering
Isolering
Köldbrygga
Isolering
1980
BYGGNADSEPOK
Det har bildats köldbryggor i plattan.
Isoleringen har gått sönder vid gjutningen.
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Konstruktionsmodell
isoleringen är trasig och har flyttat sig vid gjutningen
Värmen leds ut via köldbryggorna.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
14B KANTFÖRSTYVAD PLATTA,
KÖLDBRYGGORS INVERKAN PÅ KONSTRUKTIONEN
Konstruktionen fryser.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Konstruktionsmodell
Isoleringen är trasig och har flyttat sig vid gjutningen
Skador och orsaker till skador
Metoder för konditionsgranskning
Luftläckage
14C KANTFÖRSTYVAD PLATTA,
KÖLDBRYGGORS INVERKAN PÅ KONSTRUKTIONEN
SKADOR
ORSAKER TILL SKADOR
- Plasten under parketten möglar.
- Golvets yttemperatur sjunker.
- Mögel i ytterväggens nedre del.
- Köldbryggor orsakar värmeläckage, vilket kyler ner
konstruktionen. Är luftläckaget omfattande kan fukt i
inomhusluften kondensera i konstruktionerna.
Luftläckage
Drag kan konstateras med en inframätare eller genom
värmefotografering.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
15A KANTFÖRSTYVAD PLATTA,
PARKETT DIREKT PÅ PLATTAN
Konstruktionsmodell
Möjliga skador
Golvlist
Parkett
Betong
Kantförstyvning
Isolering
Byggfukt
Mark
Isolering
1980
BYGGNADSEPOK
Vid en normal uttorkning brukar det lämna vatten kvar i kantförstyvningen.
Vattenmängden kan vara 10-20 l/m sockel. Vattnet sprider sig under kommande år till
väggkonstruktionernas nedre delar och under golvet.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Skador och orsaker till skador
SKADOR
15B KANTFÖRSTYVAD PLATTA,
PARKETT DIREKT PÅ PLATTAN
ORSAKER TILL SKADOR
1. Plasten under parketten möglar.
2. Mögel i väggens nedre del,
röta i syllen.
3. Kalla golv vid ytterväggen.
1. Markfukt transporteras till betongen.
2. Byggfukt kvar i kantförstyvningen.
UNDERSÖKNING
Om det förekommit mögel i väggens
nedre del och i golvkonstruktionen
försvinner möglet inte även om
konstruktionen skulle vara helt torr
resten av sin livstid.
- En undersökning av väggens
nedre del görs enligt bild 01G.
Mögel
I en kantförstyvad platta kan betongmängden i förstyvningen vara 0,5 - 0,8 m³ .
I den förstärkta delen lämnar fukt kvar som sprider sig i omgivande
konstruktioner vartefter det torkar. Skador orsakade av byggfukt har
observerats t.o.m. 10 år efter att huset byggdes.
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
16A KANTFÖRSTYVAD PLATTA,
TEGELVÄGGAR OCH TRÄGOLV
Konstruktionsmodell
Skador och orsaker till skador
Se bilderna 06 och 08
Kalksandstegel
Golvlist
Spontat brädgolv, skivgolv
Skräp, sågspån
Isolering
Mark
Byggfukt
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
17A VÄGG MED SPÅNISOLERING
En schematisk bild av konstruktionen
Vindskyddspapp
Spånisolering
Snedbrädning
Bitumenfiltremsa
Betong
Trärege
l Syll
1940
1960
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
17B VÄGG MED SPÅNISOLERING
Skador och orsaker till skador
SKADOR
På husens nord- och östsida kan
ytterväggens nedre delar och isoleringens
yttre delar mögla.
ORSAKER TILL SKADOR
- Slagregn.
- Avsaknad av luftspalt bakom fasadbeklädnaden.
- Sockeln fungerar som en köldbrygga
(se bildserie 14).
Bitumenfiltremsan finns
inte alltid med i den här
typen av hus.
1940
1960
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
17C VÄGG MED SPÅNISOLERING
Bilder på undersökta objekt
På nedre delen av snedbrädningen finns spår av fukt.
Isolering kan saknas på källarens valv.
I konstruktionen finns en köldbrygga (se bilderna 14).
Synligt mögel på insidan av den löstagna
snedbrädan.
1940
1960
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
17D VÄGG MED SPÅNISOLERING
Bilder på undersökta objekt
Undersökningsmetoder
Materialprov för
mögelbestämning tas
från väggens ut- och
insida, referensprov från
väggens övre del.
Fuktmätning i syllen med
mätspetsar, hjälphål görs
i snedbrädningen.
Mikrobanalys enligt
"Anvisning om boendehälsa".
Vått spån
Spår av fukt på regelns nedre del.
Materialprov av sågspån och syll taget från utsidan. Referensprov tas från husets
södra och västra sida.
1940
1960
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
17E VÄGG MED SPÅNISOLERING
Bilder på undersökta objekt
Observationer och undersökningsmetoder
Tjärpapper utvändigt
Vått spån
Våt syll
Vått tjärpapper
1940
1960
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
18A KÄLLARE I 50-TALS HUS
Konstruktionsmodell
"Toja-skiva", en träfibercementskiva. Skivan har
använts i frontmannahus.
Rappning
Ofta ingen värmeisolering,
endast en luftspalt.
Betong mot marken
Fasadmur.
Muren kan också vara en
rappad tegelvägg.
1940
1960
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
18B KÄLLARE I 50-TALS HUS
Fukttransport
Skador och orsaker till skador
Konditionsgranskning
SKADOR
- Väggytan möglar.
- Toja-skivan möglar.
ORSAKER TILL SKADOR
- Kapillär fukttransport från marken.
- Regn- och smältvatten.
KONDITIONSGRANSKNING
- Se bilderna 05A – 05D.
Dräneringskanalerna är ofta placerade
för högt eller saknas helt.
Diffusion
Kapillaritet
Fukt
Betonggolvet ofta vått eller fuktigt.
1940
1960
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Konstruktionsmodell
Fukttransport i konstruktioner
Skador och orsaker till skador
19A KÄLLARVÄGG MED MINERALULLSISOLERING,
ÄVEN ELEMENTKONSTRUKTIONER
Fukten kan transporteras ända upp till
tegelväggens isolering, se bilderna 05.
SKADOR
- Källarens betongvägg blir våt och vatten kan komma in
i källaren genom väggen.
- Isoleringen möglar.
ORSAKER TILL SKADOR
- Dräneringen fungerar inte eller är
placerad på fel höjd.
- Fukt transporteras kapillärt in i
konstruktionen.
- Regn- och smältvatten.
Regn- och smältvatten
Vatten i isoleringen
Möjlig fuktskada dold bakom skivan.
Fuktskadan syns ibland på skivans
nedre del.
UNDERSÖKNING
- Se bilderna 10.
100%RH
Kapillär fukt stiger i konstruktionen
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
20A KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK,
INVÄNDIG ISOLERING
Konstruktionsmodell
Vägg av murblock
Makadam
Invändig isolering
Jord
Betonggolv
Isolering
Kapillärbrytande skikt, grus
Mark
Kapillär fukttransport
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
20B KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK,
INVÄNDIG ISOLERING
Konstruktionsmodell
Fukt från källarväggen sprider
sig i isoleringen och
träkonstruktionerna
Regn- och smältvatten
SKADOR
- Den invändiga isoleringen möglar.
ORSAKER TILL SKADOR
100%RH
100%RH
Fukttransport
genom diffusion
-Regn- och smältvatten har sugits in i
lättbetongkonstruktionen.
- Fukten har spridit sig på insidan av
den isolerade väggkonstruktionen.
- Avsaknad av fuktspärr på
källarväggens utsida.
- Dräneringen är placerad på fel höjd,
fungerar inte eller saknas helt.
KONDITIONSGRANSKNING
Grundvatten
- Se bilderna 01C - 01G.
Kapillaritet
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Metoder för konditionsgranskning
20C KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK,
INVÄNDIG ISOLERING
Relativ luftfuktighet mäts bakom skivan på den inre och yttre sidan
av isoleringen. Slutsatser dras på basen av resultaten. Se bild 01F.
Fuktmätare med
mätspetsar
Öppning av konstruktionen
100%RH
100%RH
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
Fuktmätning med mätspetsar enligt bild 01C och 01D.
Mätning av relativ luftfuktighet enligt bild 01F.
Provtagning i konstruktionen enligt bild 01G.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Bilder på undersökta objekt
20D KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK,
INVÄNDIG ISOLERING
Bild på ett undersökt objekt.
Kapillär fukttransport i en vägg av murblock.
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Konstruktionsmodell
Väggsyll på grundsulan
21A KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK,
INVÄNDIG ISOLERING
Sockelskiva
I övrigt samma som bild 20 men väggens nedre del är
placerad på grundsulan. I denna typ av väggkonstruktion
förekommer det mera fuktskador än i 20D.
Sockelskivan är oftast inte tillräckligt täckande, den når inte
ända ned till väggens nedre del eller så ligger den för djupt i
förhållande till markytan.
Grundvatten
Syll
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
21B KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK,
INVÄNDIG ISOLERING
Konstruktionsmodell
Väggsyll på grundsulan
SKADOR
- Innerväggen möglar.
ORSAKER TILL SKADOR
- Regn- och smältvatten sugs upp i lättbetongkonstruktionen
- Fukten sprider sig i den invändigt isolerade väggkonstruktionen.
Det finns många olika typer av innerväggar i källare men
skadorna är likartade som på bilderna 20A - 20E.
Grundvatten
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
22A KÄLLARVÄGG,
INVÄNDIG ISOLERING
Konstruktionsmodell
Massiv betongvägg
Invändig isolering
Betong
Vägg isolering
(se bildserie 21)
Grundvatten
1980
BYGGNADSEPOK
Skador
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
22B KÄLLARVÄGG,
INVÄNDIG ISOLERING
Fukttransport
Skador och orsaker till skador
På vintern kan det bildas is på betongytan
Diffusion
Grundvatten
SKADOR
Kapillaritet
- Konstruktionerna på insidan av källarväggen möglar,
röta i träkonstruktionerna.
ORSAKER TILL SKADOR
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGARN
- Kapillär fukttransport till konstruktionerna.
- Avsaknad av köldbarriär på källarväggens övre del ger
risk för kondens i övre våningens golvkonstruktion.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
23A KÄLLARE,
BETONGVALV MED OVANPÅLIGGANDE
SPÅNISOLERING
Konstruktionsmodell
Spånisolering
Golvlist
Golv
Isoleringens undre del kan mögla
Betongvalv
100%RH
Tegelbeklädnad
Konstruktionen är vanlig i frontmannahus.
1950
BYGGNADSEPOK
1980
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
23B KÄLLARE,
BETONGVALV MED OVANPÅLIGGANDE
SPÅNISOLERING
Fukttransport
Skador och orsaker till skador
Mätning av relativ luftfuktighet enligt bild 07D.
Golv
SKADOR
- Spånisoleringens undre del möglar.
- Väggens nedre del möglar.
Köldbrygga
ORSAKER TILL SKADOR
Isoleringens undre
del kan mögla
-Fukten från betongen sprider sig i
isoleringen (fuktjämvikt).
-I området nära ytterväggen förekommer
det mögelskador i isoleringens undre del.
-Betongvalvet kyls p.g.a. värmeläckage
och orsakar kondens i isoleringens undre
del. Betongen utgör en köldbrygga.
Betongvalv
100%RH
1950
BYGGNADSEPOK
1980
Vid en konditionsgranskning måste
man undersöka om fukt från
inomhusluften kondenserat i
isoleringen vid ytterväggen och i
gränsytan mellan betongvalvet och
isoleringen.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
24A UNDERTAK
Fel på undertaket
SKADA
- Ytterväggskonstruktionerna
kan mögla.
ORSAKER TILL SKADOR
- Vatten rinner från undertaket in i
väggkonstruktionerna.
- Vatten rinner in i det övre
bjälklagets konstruktioner.
UNDERTAKET SLUTAR FÖRE
YTTERVÄGGEN
Undertaket slutar före ytterväggen. Vattnet från undertaket rinner in i ytterväggens och det övre bjälklagets konstruktioner.
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
24B UNDERTAK
Fel på undertaket
UNDERSÖKNING AV UNDERTAKET
- Undertaket undersöks genom
fotografering.
Undertaket slutar före rökkanalen.
Anslutningskrage saknas.
Vattnet från undertaket rinner
längs med sidan på skorstenen
och vidare in i det övre bjälklagets
konstruktioner.
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Fel på undertaket
Anslutningskrage saknas på ventilationskanalen.
1980
BYGGNADSEPOK
24C UNDERTAK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Fel på undertaket
Undertakets "fickor" läcker. Vattnet fryser och smälter i fickorna beroende på väderlek. Vattnet rinner in i det övre
bjälklagets konstruktioner. Bristfällig montering av undertaket. Undertaket är för löst.
1980
BYGGNADSEPOK
24D UNDERTAK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
25A STOCKVÄGG OCH SPÅNISOLERING,
ANSLUTNINGEN MELLAN DET ÖVRE
BJÄLKLAGET OCH YTTERVÄGGEN
Konstruktionsmodell
Vattentakskonstruktion
Spånisolering
Ångspärr/luftspärr
Stockvägg
Skada
Spånisoleringar
1950
Mineralullsisoleringar
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
25B STOCKVÄGG OCH SPÅNISOLERING,
ANSLUTNING MELLAN DET ÖVRE
BJÄLKLAGET OCH YTTERVÄGGEN
Skador och orsaker till skador
Metoder för konditionsgranskning
SKADOR
- Röta i ytterväggens stockar.
- Det övre bjälklagets isolering möglar.
ORSAKER TILL SKADOR
- Ång- / luftspärren läcker i anslutningen mellan väggen
och det övre bjälklaget.
- Fukt från inomhusluften kondenserar på stockarnas insida.
- Röta i stockarna och mögel i isoleringen, speciellt i
väggarna mot norr och öster.
Röta i stocken bakom isoleringen.
Ång- och
luftspärr
Vid ångspärrens anslutning läcker det luft inifrån till det övre bjälklaget.
METODER FÖR KONDITIONSGRANSKNING
Spånisoleringar
1950
Mineralullsisoleringar
1980
BYGGNADSEPOK
2011
- Värmefotografering av vindsutrymmet (under den kalla
årstiden).
- Isoleringen tas upp och avlägsnas vid väggen.
Mekanisk testning med kniv, stämjärn eller annat
passande verktyg.
- Fotografering.
Kondens förekommer även i nya stockhus
om det finns ett luftläckage i anslutningen
mellan väggen och det övre bjälklaget
(konvektionsström).
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
26A VENTILERAD KRYPGRUND,
BOTTENBJÄLKLAGETS ANSLUTNING
TILL YTTERVÄGGEN
Konstruktionsmodell
Där spånisoleringen och
golvet möts finns oftast en
luftspalt.
Isolering
Golvets ytkonstruktion
I anslutningen mellan bottenbjälklaget
och ytterväggen läcker det in luft från
krypgrunden. Luften transporterar in
föroreningar från krypgrunden.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
Papp
Sockel
Ventilationsöppning
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
26B VENTILERAD KRYPGRUND,
BOTTENBJÄLKLAGETS ANSLUTNING
TILL YTTERVÄGGEN
Skador och orsaker till skador
SKADOR
Golvplankor
- Inomhusluftens kvalitet försämras av
mikrobernas ämnesomsättningsprodukter
som läcker in från krypgrunden.
Papp
Stock
ORSAKER TILL SKADOR
- Luftläckage kyler området nära ytterväggen.
- Luftströmmen transporterar föroreningar från
krypgrunden till inomhusluften.
LUFTEN I KRYPGRUNDEN ÄR
FÖRORENAD!
Sockel
Organiskt material
1980
BYGGNADSEPOK
2011
Mögel
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Metoder för konditionsgranskning
Lokalisering av luftläckage
26C VENTILERAD KRYPGRUND,
BOTTENBJÄLKLAGETS ANSLUTNING
TILL YTTERVÄGGEN
Sp2 17.1
Sp1 4.4
Sp4 6.8
Sp3 10.7
Sp5 14.8
1980
BYGGNADSEPOK
2011
Luftläckage kan detekteras genom värmefotografering eller med indikatorrök.
Läckaget kan också lokaliseras med en inframätare (yttemperaturmätare). Om
avvikande mikrobhalter observeras i inomhusluften kan källan finnas i
krypgrunden.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
27A VENTILERAD KRYPGRUND
Konstruktionsmodell,
Bottenplan
Ventilation
Oventilerat område
Oventilerat område
Sockel
Spisfundament
Ventilation
Ventilationsöppningar i mitten av sockeln
Oventilerat område
Oventilerat område
Ventilation
I en ventilerad krypgrund kan det finnas socklar för bärande mellanväggar, vilka saknar ventilationsöppningar.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
Ventilation
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
27B VENTILERAD KRYPGRUND
Oventilerat område
Oventilerade områden i krypgrunden
utsätts för mögel och röta
Golvkonstruktion
Ventilationsöppning
Ventilationsöppning
Formbrädor
I oventilerade områden utvecklas mikrobskador på blindbotten.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
Organiskt material och
vatten
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
27C VENTILERAD KRYPGRUND
Skador och orsaker till skador
Ventilation
SKADOR
Oventilerat område
Oventilerat område
- Mögelpåväxt på blindbotten i
oventilerade områden.
Sockel
Spisfundament
ORSAKER TILL SKADOR
- Ventilationsöppningarna är fel placerade.
- Bristfällig ventilation.
- Markfukten ökar den relativa luftfuktigheten.
Ventilation
Ventilation
Ventilationsöppningar i mitten av sockeln
Oventilerat område
Oventilerat område
Mikrobskador
Ventilation
Organiskt material och kvarlämnade formbrädor på marken ökar
mängden mikrober i krypgrunden. Minimi-arean på
ventilationsöppningarna i en ventilerad krypgrund finns
fastslagna i RakMK C2.
Vatten från taket
Blindbotten
Vatten
I krypgrunden kan finnas stående vatten
1980
BYGGNADSEPOK
2011
Smält- och regnvatten
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
27D VENTILERAD KRYPGRUND
Bilder på undersökta objekt
Serpula lacrymans eller hussvamp.
Typisk skada i ett oventilerat hörn i krypgrunden.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
27E VENTILERAD KRYPGRUND
Bilder på undersökta objekt
SKADOR
- Röta i bottenbjälklagets träkonstruktioner. Vindskyddspapp och
ovanpåliggande sågspån / kutterspån möglar. Det är vanligen den
undre delen av spånlagret som möglar.
- Mikrobernas ämnesomsättningsprodukter når inomhusluften.
ORSAKER TILL SKADOR
- Bristfällig ventilation.
- Markfukt samt vatten utifrån som letar sig in i krypgrunden.
- Röta i det organiska material som finns på marken.
UNDERSÖKNINGSMETODER
Mögel
- Fotografering.
- Kryp in och kontrollera krypgrunden.
- Materialprov tas från spånisoleringens undre del och ett referensprov
från isoleringens övre del. Prov tas från de oventilerade områdena,
vanligen i de yttre hörnen. Prov kan tas underifrån för att undvika att
söndra golvet.
- Kontrollera med en kniv eller liknande om träkonstruktionerna är
mjuka av röta.
Det organiska materialet på marken möglar.
Ett typiskt riskområde finns i 70-tals hus i anslutningen mellan
ett frontmannahus och nya vistelseutrymmen, där
ytterväggens träkonstruktioner ofta lämnats kvar när man fyllt
upp.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
29A LÄCKAGE I ÖVRE BJÄLKLAGETS
ÅNG- / LUFTSPÄRR
Konstruktionsmodell
Isolering
Takstol
Ångspärr, plast
Takstolens nedre balk
Hål i plasten
Övre bjälklagets ångspärr läcker. Fukten i luften kondenserar i isoleringen.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
29B LÄCKAGE I ÖVRE BJÄLKLAGETS
ÅNG- / LUFTSPÄRR
Skador och orsaker till skador
SKADOR
- Is, rimfrost och fukt bildas i det övre bjälklaget vintertid.
- Övre bjälklagets konstruktioner kan få fuktskador.
IS
ORSAKER TILL SKADOR
- Övre bjälklagets ångspärr läcker.
- Ventileringen av det övre bjälklaget kan vara bristfällig eller
obefintlig.
IS
IS
RIMFROST
Rimfrost / is
IS
IS
Värmeläckage
1980
BYGGNADSEPOK
2011
Värmeläckage
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
29C LÄCKAGE I ÖVRE BJÄLKLAGETS
ÅNG- / LUFTSPÄRR
Metoder för konditionsgranskning
Värmefotografi
Sp1 9.6
Läckage i det övre bjälklaget utreds bäst genom värmefotografering.
Värmefotograferingen görs enligt anvisningarna i LVI10-10393.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Skador i det övre bjälklaget
29D LÄCKAGE I ÖVRE BJÄLKLAGETS
ÅNG- / LUFTSPÄRR
Metalldelar rostar. Konstruktioner
och isolering som finns nära
luftläckaget kan mögla.
Ytterväggens och övre bjälklagets
ångspärr har inte sammanfogats.
Resultatet av ett luftläckage kan ses på
takstolens nedre bjälke. Is som samlas vid
läckaget smälter vid temperaturhöjningar.
Spår av läckaget kan också observeras på
väggarna inne i bostaden.
En trasig ångspärr har förorsakat skador på takstolen.
1980
BYGGNADSEPOK
2011
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
30A VINDSUTRYMME,
IGENSATTA LUFTINTAG
Detalj på vindsutrymmets takfotsventilation
Takbeläggning
Vindsutrymme
Takbalk
Isolering i det övre bjälklaget
Ventilation
TAKFOTSVENTILATION
Fasadbeklädnad
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
30B VINDSUTRYMME,
IGENSATTA LUFTINTAG
Detalj på vindsutrymmets takfotsventilation
Takbeläggning
Mögel i isoleringen
Ventilationen tilltäppt
TILLÄGGGSISOLERING
Vindutrymme
Takbalk
Övre bjälklagets isolering
SKADOR:
Takfotsventilation
- Undertakskonstruktionen och det övre
bjälklagets isolering möglar, röta i
undertakskonstruktionen.
ORSAKER TILL SKADOR:
- Luftcirkulationen mellan yttertaket
och isoleringen förhindras, vilket
leder till att fukt kondenserar vid
gränsytan .
Fasadbeklädnad
I samband med tilläggsisolering av det övre bjälklaget blir takfotsventilationen ofta igensatt.
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Bilder på undersökta objekt
30C VINDSUTRYMME,
IGENSATTA LUFTINTAG
KONDITIONSGRANSKNING:
- Fotografering.
- Vid behov tas mikrobprov från yttertakets
och det övre bjälklagets konstruktioner.
Is / rimfrost
Igensatta luftintag kan leda till rimfrost och isbildning på takkonstruktionerna. När vädret blir varmare
smälter isen och rimfrosten och väter ner konstruktionerna. Detta kan leda till mögeltillväxt i det övre
bjälklaget och på takkonstruktionerna.
1980
BYGGNADSEPOK
1980
2011
GRUNDFÖRBÄTTRINGAR
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Konstruktionsmodell
Isolering
BASTU
31A VÅTUTRYMME, MELLANVÄGGSSYLL PÅ
YTBETONG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM
Kakel
TVÄTTRUM
Syll
Isolering
Betonggolv
Bärlager
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
31B VÅTUTRYMME, MELLANVÄGGSSYLL PÅ
YTBETONG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM
Skador och orsaker till skador
SKADOR:
- Syllen angrips av mögel och röta.
- Isoleringen möglar.
ORSAKER TILL SKADOR
- Våtutrymmet saknar fuktspärr eller så
är den trasig och läcker.
1980
BYGGNADSEPOK
I anslutningen mellan vägg och golv kan fukt tränga
in om fuktspärren är trasig eller saknas.
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Bilder på undersökta objekt
31C VÅTUTRYMME, MELLANVÄGGSSYLL PÅ
YTBETONG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM
Syllens kondition utreds bäst genom att riva bort kaklet under dörrkarmen mellan tvättrummet och
bastun. Vid undersökning, ta fotografier, riv upp konstruktionen och mät fukten med mätspetsar. En
undersökning av mellanväggen mellan tvättrum och bastu görs enklast från bastuns sida.
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
32A VÅTUTRYMME, MELLANVÄGG
MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM
Konstruktionsmodell
Träpanel
Isolering
BASTU
TVÄTTRUM
Klinkers
Kakel
Syll
Betonggolv
Isolering, polystyren
Isolering, polystyren
Bottenplatta av betong
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
32B VÅTUTRYMME, MELLANVÄGG
MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM
Fukttransport
Skador och orsaker till skador
SKADOR
- Röta i syllen och reglarnas ändträ,
isoleringen möglar.
ORSAKER TILL SKADOR
BASTU
TVÄTTRUM
- Fukttransport från bottenplattan till väggkonstruktionen.
- Våtutrymmenas fuktspärr är otät.
Klinkers
Syll
Betonggolv
Isolering, polystyren
Isolering, polystyren
Bottenplatta av betong
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Undersökning av fuktskadan
Relativ luftfuktighet
32C VÅTUTRYMME, MELLANVÄGG
MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM
Fuktskadan i konstruktionen lokaliseras, mäts och
fotograferas (t.ex. med en endoskopkamera) i bastun.
Då förstörs inte fuktspärren i duschen .
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
32D VÅTUTRYMME, MELLANVÄGG
MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM
Undersökning av fuktskadan
Fuktmätning av den undre ytan
Fotografering
Fuktmätning med mätstift
enligt bild 01D.
25 v-%
25p-%
Väggisoleringen försvårar
fotograferingen av syllen men kan
utföras med vissa typer av
endoskop.
1980
BYGGNADSEPOK
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
Bilder på undersökta objekt
Fuktskada i den nedre delen av väggen.
1980
BYGGNADSEPOK
32E VÅTUTRYMME, MELLANVÄGG
MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
33A VÅTUTRYMMETS GENOMFÖRINGAR
Våtutrymme
Duschens räckvidd
SKADOR
ORSAKER TILL SKADOR
- Väggarna fuktskadas under
ytbeläggningen.
- Otäta rörgenomföringar.
- Våtutrymmets plasttapeter har otäta fogar.
Genomföring
Plasttapet med stumfog.
Stumfog
Fästanordning
Kakel med rörgenomföringar under duschen.
KONDITIONSGRANSKNING
- Fukt kan kartläggas med en ytfuktmätare men den egentliga fuktmätningen i det underliggande
materialet måste göras med borrhålsmetoden och i träkonstruktioner med mätspetsar.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010
Genomföring
RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS
34A KAKLA PÅ BEFINTLIGT MATERIAL
Konstruktionsmodell
Fukt tränger in via fogen till underliggande material.
Att lägga kakel på plastmatta / -tapet
rekommenderas inte eftersom det basiska
spacklet gör att plastmattorna hårdnar,
krymper och spricker.
På grund av avrundade hörn måste mattan
skäras upp, vilket gör att fukt tränger in i hörnet
till underliggande material.
Det kan bli aktuellt att lägga nytt kakel på
gammalt kakel om det finns en gammal
fuktspärr under.
Att lägga nya golvklinkers ovanpå gamla
rekommenderas inte eftersom det blir problem
vid anslutningen till golvbrunnen.
Fukt tränger in genom hörnet som lossnat till underliggande material.
1950
1980
BYGGNADSEPOK
2010