Transcript Placeringsbrev oktober 2014 (.pdf)

Placerarens
ankarplats
Oktober 2014
Har vi redan en räntebubbla?
Jarkko Toivonen
Ålandsbanken
Euro Bond
Fondförvaltare
Vem hade för ett år sedan kunnat förutspå
att det skulle bli statsobligationer som från
årets början har gett den bästa avkastningen på euroområdets räntemarknader?
Förklaringen är helt enkelt att när räntan
eller riskmarginalen sjunker så stiger
värdet på lånet. I praktiken har euroområdets räntor sjunkit ända sedan början
av året. En delförklaring är att placerarna
började söka sig till trygga placeringar när
Ukrainakrisen eskalerade. Obligationernas
riskmarginaler har generellt krympt under
de två senaste åren och, eftersom räntorna under samma period sjunkit till den
lägsta nivån någonsin, har obligationernas
förväntade avkastning sjunkit rejält.
De sjunkande räntorna har tvingat placerarna att söka avkastning där det ännu
är möjligt, alltså High Yield-lån (företagslån med högre risk). Som en nyhet
på marknaden har storbankerna lanserat
s.k. Coco-obligationer (från Contingent
Convertible) med i förväg fastställda
villkor. Bankernas emissioner av Cocoobligationer är ett sätt att följa de nya
bankreglernas krav på kapitalbuffertar för
att staterna i framtiden inte ska behöva
gå in och rädda banker. I de villkorade
obligationerna definierar man på förhand
en triggernivå på t.ex. 7 procent eller
5,125 procent samt villkor för vad som ska
hända om bankens kapitalnivå sjunker
till eller under triggernivån. Då upphör
först utbetalningen av kupongräntan och
efter det omvandlas Coco-obligationerna
automatiskt till aktier eller skrivs ner.
Coco-obligationernas absoluta avkastning
har vid emissionerna har varit ca 5–7 procent, vilket ser frestande ut i det rådande
3 mån. USD
Georgsgatan 18, Helsingfors
3
2.405
2.5
2.22
2
2.02
1.505
Anmäla dig på
[email protected]
1.245
1
1.005
0.77
0.545
0.5
0.2375
0.26
0.355
0.37
0.331
0.27
0.23
0.195
0.17
0.15
0.155
0.14
0.12
0.13
0.12
0
Sep-14 Dec-14 Mar-14
Jun-14 Sep-15 Dec-15 Mar-16
Jun-16
Sep-16 Dec-16 Sep-17
Jun-17
Bild 1. Allting pekar på att USA höjer räntorna under våren 2015 medan man i Europa knappast kommer att se
en räntehöjning på två år. Källa: Bloomberg/Ålandsbanken Asset Management Ab
Se Kina som flera olika marknader.
Professor Matti Nojonen, Finlands ledande
Kinaexpert
Har vi redan en räntebubbla? Jarkko Toivonen,
Ålandsbankens ränteförvaltare
1.765
1.5
På Ålandsbanken Asset Management har
vi valt att inte placera i Coco-obligationer.
Vi ser att risken är för stor i förhållande
till avkastningen. På sistone har också
Finansinspektion börjat flagga för farorna
förknippade med de här produkterna.
Finansinspektionen skriver att villkoren
för en del av bankernas Coco-obligationer
är komplicerade och att produkterna inte
passar lekmannaplacerare. Dessutom konstaterar man att det finns tecken på att
alla institutionella placerare inte till fullo
har beaktat Coco-obligationernas särdrag
vid prissättningen. I Storbritannien har
man redan valt att förbjuda försäljningen
av de här produkterna till privatplacerare
med mindre än 100 000 pund i placerbart
kapital. >>
FRUKOSTSEMINARIUM
med Ålandsbanken
Asset Management
28.10.2014 kl. 8–10
3 MÅN. EURIBOR OCH USD RÄNTETERMINER (FRA); MARKNADENS NUVARANDE
FÖRVÄNTNINGAR PÅ KORTA RÄNTORNA 3 ÅR FRAMÅT
3 mån. EUR
marknadsläget. Men risken är hög om det
börjar gå dåligt för den emitterande banken. Lägg till det att varje Coco-emission
har olika och ofta svårbegripliga villkor.
Placerarensankarplats
2
>> Frågan är om vi redan har en räntebubbla i euroområdet? Jagar vi avkastning utan att bry oss om riskerna? Vår
bedömning är att så inte ännu är fallet,
men bubblan fortsätter i alla fall att växa.
Faktorerna som talar för det är:
•
På marknaderna finns mycket kapital som söker avkastning
• Tillväxten i euroområdet stampar på stället så ECB pumpar in mer kapital i
bankerna, därifrån en del av medlen styrs till statsobligationer och andra lågriskprodukter
• Den negativa inlåningsräntan som ECB beviljar bankerna driver dem att placera överloppskapitalet på annat sätt
• ECB har lovat hålla de korta räntorna låga under minst två år
• Jakten på avkastning fortsätter och det finns en stor efterfrågan på High Yield-lån
• Den rådande situationen håller alltjämt företagens kreditstörningar
på en rekordlåg nivå, nästan alla företag erbjuds finansiering
• Antalet emissioner kommer att
minska i takt med att bankerna förbättrar sina kapitalnivåer och de förnyar inte alla lån som förfaller.
Dessutom är det på grund av den ekonomiska situationen tunnsått med företagsinvesteringar
så man behöver söka lån på marknaderna
Men vad kunde orsaka att bubblan
spricker? Med andra ord, vad kunde
sänka priserna på obligationer eller höja
riskmarginalerna i Europa?
•
Euroområdets ekonomi repar sig så väl att marknaderna förväntar sig att ECB höjer räntorna
• USA höjer räntorna (för närvarande verkar det som om man gör det under första halvåret 2015), vilket kan dra upp räntorna i Europa
• Avkastningen/riskmarginalerna sjunker till så låga nivåer att
placerarna inte längre köper nya
obligationer med de marginaler
som erbjuds i emissionsvillkoren. Det här scenariot skulle dock leda till en kontrollerad ökning av riskmarginalerna, och enbart i vissa sektorer
• En yttre händelse skakar om
marknaderna, ett krig eller en ny bankkris. Vårens Ukrainakris
fick placerarna att bara sälja sina obligationer med högre risk och flytta till tryggare placeringar som de tyska statsobligationerna
För tillfället verkar det som om bara en
räntehöjning i Europa kan få placerarna
att sälja obligationer i euroområdet,
eftersom priserna sjunker när räntorna
stiger. Men vi ser inga tecken på en räntehöjning i Europa, tvärtom sänkte ECB
i september styrräntan till 0,05 procent.
Dessutom meddelade ECB att man från
och med oktober kommer att köpa säkerställda obligationer på marknaderna,
vilket kommer att sänka obligationernas
räntor ytterligare.
UTVECKLINGEN AV 10-ÅRIGA STATSOBLIGATIONER I EUROOMRÅDET
Benchmark Bond - 10 year - Yield as of 09/02/14
35
35
30
30
25
25
20
20
15
15
10
10
5
5
0
0
Jun-11
Sep-11
Dec-11
Mar-12
Jun-12
Sep-12
Germany Benchmark Bond – 10 Year – Yield
Finland Benchmark Bond – 10 Year – Yield
Italy Benchmark Bond – 10 Year – Yield
Portugal Benchmark Bond – 10 Year – Yield
Dec-12
Mar-13
Jun-13
Sep-13
Dec-13
Mar-14
Ireland Benchmark Bond – 10 Year – Yield
Spain Benchmark Bond – 10 Year – Yield
Greece Benchmark Bond – 10 Year – Yield
France Benchmark Bond – 10 Year – Yield
Bild 2. Den enorma överlikviditeten har lett till att också de sydeuropeiska länderna får
billiga lån. Källa: Factsheet/Ålandsbanken Asset Management Ab
Jun-14
Sep-14
Samtidigt som det i USA talas om räntehöjningar under 2015 har räntorna i
euroområdet sjunkit till sina lägsta nivåer
någonsin. Exempelvis ligger räntan för
de tyska statsobligationerna på under en
procent. Historiskt sett har Europa följt
tillväxten i USA med ungefär ett halvt till
ett års fördröjning, men i dagsläget tror vi
inte att Europa följer USA. I Europa verkar
vi ha framför oss en lång period av låg
tillväxt och låg inflation, vilket innebär att
räntorna hålls nära noll ännu ett till två
år. När man i ett sådant placeringsklimat
jämför obligationernas riskmarginaler
”ECB:s negativa inlåningsränta driver bankerna att placera överlopps kapital på annat håll.”
med en riskfri ränta (som för närvarande
är nära noll) kan riskmarginalerna till och
med halveras såvida kreditstörningarna
hålls på dagens låga nivå. På en marknad
med så låga räntor och riskmarginaler är
det viktigare än någonsin att omsorgsfullt
välja sina placeringsobjekt. Det gäller
också att hålla ett öga på förhållandet
mellan avkastning och risk. Om den utlovade avkastningen är betydligt högre än
marknaderna i övrigt så är förmodligen
också risken hög. En sådan avkastning/
risk kan fort vändas uppochner om marknadsläget förändras. •
Placerarensankarplats
3
”ECB har lovat hålla de korta räntorna låga i minst två år.”
Vilka finanspolitiska faktorer ligger bakom
Kinas svindlande tillväxt?
I november 2013 samlades det kinesiska
kommunistpartiets centralkommitté för
ett s.k. tredje plenum. Förväntningarna
var höga och man hoppades att strukturella förändringar skulle lösa de finanspolitiska problemen. Under ledning av
president Xi presenterades en övergripande plan för fördjupade reformer på
centrala områden. Den fick ett blandat
mottagande. Enligt vissa var beskedet en
skrällseger för marknaderna. Andra såg
planen som en urvattnad kompromiss och
en tredje grupp ansåg att planen var en
fullständig besvikelse.
Kommunistpartiet försöker tackla både
strukturella och interna organisatoriska
problem genom två nya åtgärder: en kommission för den nationella säkerheten och
en central styrgrupp för de övergripande
reformerna. Idén är att få landets alla
provinser att följa Pekings finanspolitiska
mål. Enligt Kinas administrativa system
ska varje administrationsnivå ha som mål
att öka BNP och skapa sina egna intäkter.
Det här har lett till att det i provinserna
startas överlappande och konkurrerande
projekt. Därför kan ekonomin lätt drabbas
av överkapacitet och resursslöseri. Exempelvis har den överhettade fastighetssektorn lett till flera spökstäder.
Samtidigt skuldsätts provinsregeringarna
– skulden för nio provinshuvudstäder är
över 100 procent i förhållande till BNP.
Det har i sin tur skapat ett system av
skuggbanker och de skuldinstrument som
de erbjuder är redan 30 procent av den
totala skulden. Den naturliga frågan på
marknaderna är hur provinsregeringarna
och företagen klarar av att återbetala
sina skulder. Och hur agerar Peking om
riskerna i skuggbankernas verksamhet
realiseras?
Det finns orsak för Peking att noggrant
överväga hur de ska dra nytta av de
två nya åtgärderna. Genom att förnya
budget- och beskattningssystemet skulle
det administrativa maskineriet radikalt
förändras. Om provinsregeringarna skulle
få behålla de lokala skatteintäkterna
skulle de kanske förbinda sig att följa en
mer hållbar finanspolitik.
Analysen är gjord av Kinaexperten professor Matti Nojonen som har verkat vid Tongji
University i Shanghai. Under Ålandsbanken
Asset Managements frukostseminarium går
han på djupet med sitt resonemang. Boka
alltså tisdagen 28.10 i din kalender och få
en inblick i hur Kina och kineserna fungerar.
Bland annat diskuteras följande frågor:
•
Vad innebär konkurrensen mellan
centralkommittén och provinsregeringarna?
• Hur ska centralkommittén lyckas
förflytta landets exporttunga ekonomi mot inhemsk konsumtion?
• Hur förhåller sig partiet såväl
centralt som lokalt till miljöproblem och livsmedelssäkerhet?
• Vilka värderingar har Kinas växande medelklass?
Euro Bond bäst i sin klass i
Norden 2014
LIPPER
FUND AWARDS 2014
NORDICS
Ålandsbankens räntefond Ålandsbanken Euro Bond har utnämnts till
Nordens bästa fond i sin klass för tidsperioderna 3, 5 och 10 år och
tilldelats prestigefyllda Lipper Fund Award Nordic 2014. Priset offentliggjordes den 13 juni 2014 i Nordic Fund Selection Journal.
Placerarensankarplats
Ålandsbanken är en finländsk börsnoterad bank. Den är en av
Finlands äldsta affärsbanker och har framgångsrikt tjänat sina
kunder sedan år 1919.
4
Ålandsbanken har fungerat som kapitalförvaltare i flera årtionden och år 2000 bolagiserades verksamheten i dotterbolaget
Ålandsbanken Asset Management. Ålandsbanken äger 70 procent av förvaltningsbolaget och personalen 30 procent.
År 2013 var slutsumman på balansen 3,9 miljarder euro och
det egna kapitalet 184 miljoner euro. Ålandsbanken har ca.
4,3 miljarder euro i kundtillgångar under förvaltning. Bankens
kapitaltäckningsgrad är 15,2 procent.
Kontakta oss
Teemu Lahkela
Direktör
Tel. 0204 293 709
040 772 1095
[email protected]
Christian Wetterstrand
Verkställande direktör
Tel. 0204 293 703
040 544 2301
[email protected]
Aleksi Kallio
Kapitalförvaltare
Puh. 0204 293 735
050 506 5067
[email protected]
Stefan Nordling
Senior kapitalförvaltare
Tel. 0204 293 706
040 417 8055
[email protected]
Tarja Viantie
Senior kapitalförvaltare
Tel. 0204 293 731
045 325 8285
[email protected]
Petri Pohjanoksa
Senior kapitalförvaltare
Tel. 0204 293 718
040 558 7661
[email protected]
Ytterligare information:
[email protected]
Ålandsbanken erbjuder dig personlig service och alla banktjänster
du behöver
KAPITALFÖRVALTNINGSTJÄNSTER
• Diskretionär kapitalförvaltning
• Konsultativ kapitalförvaltning
• Direkta ränte- och aktieplaceringar
• Internationella fonder (öppen arkitektur)
• Ålandsbankens fonder
BANKTJÄNSTER
• Konto- och korttjänster
• Depositioner
• Lån
• Internetbank
• Juridisk konsultering
ÅLANDSBANKEN ASSET MANAGEMENT Ab - Bulevarden 3 - 00120 Helsingfors - Telefon 0204 293 704 - Fax 0204 293 710 - www.asset.fi