Transcript Ladda hem nummer 4/2012 som PDF

Green
room
För oss som jobbar inom Parks anD resorts 4-2012
furuvik
reggaefestival
kryddstark
familjefest
Koll på läget?
Följ allt som händer i koncernen på
backstage.parksandresorts.com!
Våga b
r
När din y dig
ko
behöve mpis
r hjälp
Säg He
till Torb j!
j
och Må örn
rten.
kvinnostyrka
nya nätverk för
kvinnliga chefer
Kolmårdens delfintränare Pernilla
Mosesson i sitt
rätta element.
!
l
a
i
c
e
p
s
n
i
f
l
e
D
a
Gänget: delfintränarn
nen
ZOOLogik: flasknosdelfi
+ kolmårdens nya show
parks & Resorts 1-2011 1
nomineringar
och utmärkelser i världsklass & Supernovornas safaricamp
•
gästerna •
Fina fiskar och frestande fika
samir soudah
–Iiiiyyyiiieee, va’
äcklig krabban är! Titta på klon! Och nu
kryper den hitåt, iiiii …
Bill och Frans försöker med
skräckslagen förtjusning att
sträcka in armarna i montern
med vinkarkrabbor.
Tillsammans med klasskompisarna Alex, Tinna och Julia –
alla från Sticklingeskolan på
2
Lidingö, har de gått på upptäcksfärd på Aquaria en varm
oktoberonsdag.
Några av barnen har varit
här tidigare. För andra är det
första gången. Oavsett vilket
blev alla ”livrädda” när åskan
gick inne i regnskogen och alla
tycker att sandmaskarna är
”galet jätteäckliga”. Att Frans
pappa påstår att maskarna
sitter ihop i en enda klump där
nere under sanden gör inte
upplevelsen mindre spännande.
Vilka djur är då favoriter när
juryn är ett gäng nioåringar?
–Nemo, vi såg en Nemo som
satt fast! Den kom inte loss
från växterna i akvariet, säger
Tinna och alla begrundar stack-
ars Nemos öde.
Rockorna är andra favoriter,
men allra bäst är”en fisk som
ser ut som vår
fröken, den är
rund däruppe”.
–Min fiskfavorit är fiskpinne!
säger Bill och alla tjuter av
skratt innan de rusar in för ett
tredje varv i vattenmuseet.
green room 4-2012
Magiska
minnen
samir soudah
26
Marie-Therese Karlberg
en vid Vilda Musen och blickade
ut över folkhavet. Några timmar
senare skulle LMFAO ge årets
första konsert och Gröna Lund
fyllas av dansande, sjungande
gäster. Luften dallrade av förväntningar och mitt hjärta bankade.
En annan härlig sommardag
promenerade mina barnbarn och
jag bland kängururna i Furuvik.
Barnen kramade mina händer av
spänning och jag kände mig oerhört tacksam och stolt.
Dessa är några av mina magic
moments från säsongen. En
säsong präglad av regn,
köldrekord och
känslomässiga
berg- och dalbanor – men
även glädje.
I det här
numret summerar
vi säsongen i siffror
och konstaterar att det blev ganska bra ändå. Trots allt välkomnade vi cirka 2,5 miljoner gäster!
Vi har glädje som affärsidé,
men betyder det att man alltid
måste vara glad på jobbet? Nej,
alla människor mår dåligt ibland
och så måste det få vara. Däremot
är det viktigt att få stöd om man
drabbas av problem som påverkar
arbetet. På sidan 10 tipsar vi om
vad du kan göra när du misstänker att en kollega inte mår bra,
och vilket stöd företaget kan ge.
Nu riktar jag blicken mot 2013,
då det bland annat blir en ny delfinföreställning på Kolmården (se
sidan 16–18). Något säger mig att
det kommer att finnas gott om
magic moments även nästa år!
samir soudah
12
Den 4 maj stod jag på balkong-
16
innehåll 4/2012
4 ENTRé: Nya kompisar och
hemliga planer för 2013.
6ENTRé/special: Poppis med parken som skola.
7Säg hej till Mårten!
8 HR: Allt ljus på årets novor. Blir det du 2013?
9 HR: Nya, kvinnliga chefs-
nätverk stärker koncernen.
10 HR: Vad gör du när din
jobbarkompis mår dåligt?
12 Tummen upp för Furuviks reggaefestival.
15 Säg hej till Torbjörn!
16 Allt om nya delfinshowen och konsten att träna djur.
19zoologik: Flasknosdelfinen
20gänget: Drömteamet som jobbar i våtdräkt.
22parkhistoria: Aquaria = Costa Rica-Djurgården ToR.
24 t
ack & hej DEL 1: Ösregn,
konsertkul och nöjda gäster.
Sommaren 2012 i siffror.
26tack & hej del 2: Diplom,
fester och champagne.
28Värdelöst vetande om
parkens godsaker.
Green Room produceras av Spoon på uppdrag av Parks and Resorts Ansvarig utgivare: Jan Roy
Redaktör: Christina Bild Art director: Erik Westin Layout: Anna Tribbler Kontakt: [email protected],
08-442 96 20 Tryck: Elanders Omslag: Samir Soudah Medverkande i detta nummer: Jesper Anhede, Nathalie
Borgman Peters, Stina Gerhardt, Elsa Larsson, Jonathan Kärre, Samir Soudah, Catharina Tham, Eva Wrede, Johan Åberg.
green room 4-2012 3
Hej Mårten!
Namn: Mårten Lilja
Ålder: 21 år
Jobbar som: Nöjesbokare
Började på Kolmården: 2012
Favoritdjur: Lejon
Det bästa med
jobbet som nöjesbokare är att man
får göra så många människor
nöjda. Vi lägger ju grunden för
gästernas semester och alla
vet hur viktigt det är med en
bra start.
På fritiden spelar jag mycket rullstolsbasket. Jag gjorde
min första basketträning när
jag var 13 och jag har spelat
sedan dess. I somras var vi i
England på ungdoms-EM och
det gick riktigt bra: Vi tog silver efter en tuff final mot
Tyskland. Och nu siktar vi på
OS 2016 i Rio de Janeiro.
Det finns absolut likheter
mellan basketen och Nöjesbokningen – på båda arenorna
är det viktigt att vi stöttar
varandra i laget. Basketen är
så klart mer fysiskt krävande,
men att ta emot 1 500 bokningar på en dag under högsäsong är tufft det också. Då
är det viktigt att man ger varandra energi och har roligt,
därför försöker jag skämta en
hel del. Men på basketplanen
skämtas det inte, där är det
business som gäller.”
jonathan kärre
samir soudah
parks &room
Resorts
1-2011 green
4-2012
77
samir soudah
Vill du bli en nova
nästa sommar?
Att bli en supernova är
kanske det allra finaste
man kan bli som anställd
inom Parks and Resorts.
Det är nämligen arbetskamraterna som röstar
fram novorna. Och vem
vet bäst vad man går för
på jobbet? Jo, den man
jobbar närmast.
Vad utmärker egentligen en super-
nova? Janne Jacobsson, som är utbildningschef på Parks and Resorts, förklarar:
– En supernova är en artist som med
energi, engagemang och glädje skapar
helhetsupplevelser för såväl gäster som
medarbetare.
Nytt för i år var att artister från samt­
liga parker fick rösta fram kollegor som
gett extra världsklassig service. Belöningen var en övernattning på Kolmårdens
Safari Camp 8–9 september, där de hade
grillfest, åkte Safari och träffade exotiska
djur.
– Man kan säga att supernovorna som
samlats här på safaricamp är artister som
överträffat gästernas förväntningar varje
föreställning, varje gång. Och för det är
de värda en belöning, menar Janne
Jacobsson.
En av supernovorna var Erik ”LillErik” Sundman, som till vardags är djur-
8 Just nu ligger Parks and Resorts
rekryterare i startgroparna inför
säsongen 2013. Som vanligt kommer alla som gjort ett extra bra jobb
under säsongen att få förtur till Sveriges roligaste sommarjobb. Så –
håll utkik i postlådan, inkorgen och
mobilen. Och kolla för säkerhets skull
om någon brevduva landat på din
tröskel. I mitten av december kan
det komma en överraskning. Do you
feel lucky?
vårdare på Furuvik.
– Det är jättekul att bli uppmärksammad; att vara djurvårdare är ju mer än ett
jobb, det är en livsstil. Sen är det extra
kul att det är kollegorna som röstat. Det
visar att man är omtyckt, säger Erik.
Jonathan Kärre
green room 4-2012
Nätverk för kvinnliga ledare
Kvinnor kan. Och vill. Nu
tar Parks and Resorts ett
större grepp för att lyfta,
inspirera och engagera
våra befintliga och framtida kvinnliga chefer.
Under ett år framöver kommer ett
fyrtiotal anställda från alla parker att
träffas regelbundet för workshoppar,
föreläsningar och inspirerande aktiviteter. Medlemmarna i nätverket är
kvinnor som vill utvecklas i sitt jobb,
dela med sig av sina erfarenheter och
kanske ta ett kliv till nya chefspositioner.
– Det är viktigt att ta vara på och
attrahera kvinnlig kompetens inom
koncernen, inte minst eftersom de
flesta av våra besökare är kvinnor och
oftast de som styr köpbesluten i
familjerna, säger Fia Westerberg, rektor för Parks and Resorts Academy.
Fia är den som håller i taktpinnen i
de nya chefsnätverken och har själv
arbetat som chef i olika befattningar i
över 20 år.
En majoritet av Parks and Resorts
medarbetare är kvinnor, vilket inte
avspeglas i ledande befattningar.
Något som Fia Westerberg bara kan
spekulera i.
– Kanske har det att göra med att
det är en gammal kultur inom koncernen precis som i resten av världen.
Det vik­tiga är att man verkligen vill se
fler kvinnor på chefsnivå. Målet med
nätverket är att kvinnor ska stärkas på
sina nuvarande positioner och även ta
steget högre upp.
nätverkens deltagare kommer
att få träffa kvinnliga ledare inom
andra företag för utbyte och inspiration och även arbeta med aktuella
case. Det kan till exempel handla om
hur ledarskap och medarbetarskap
kan utvecklas för att stärka servicen
och i slutändan få ännu fler nöjda
gäster.
– Ledarskapet måste spegla vår
målgrupp. Män är ofta väldigt duk­
tiga på affärsutveckling och att se lönsamhet, medan kvinnor ofta bygger
kultur först för att bli lönsamma, och
få bestående effekt över tid. En blandning av män och kvinnor är såklart
det optimala.
Intresset för att söka till chefsnätverket var så överväldigande att det
nyligen beslutades att skapa två grupper, i stället för en som planerat. Det
första nätverket har premiärträff den
14 november. Det består av kvinnor
som redan är chefer.
Den andra gruppen ses första
gången efter årsskiftet. Den består av
kvinnor som vill utvecklas och kanske
siktar på en ledarroll framöver.
Fia Westerberg är entusiastisk över
möjligheten att både stärka kvinnliga
chefer och stärka arbetsgivarvarumärket.
– Man kan också uttrycka det så
här: Nu kan du vara med och påverka
och kämpa för en förändring.
stina gerhardt
några av nätverkets medlemmar
Erika
Marjorie
Åsa
Annika
Tina
Anna
Nina
Sandra
Ann-Sophie
Ida
Camilla
Pernilla
Åsa
Fia
Kicki
green room 4-2012 9
Svår fråga kan
göra stor skillnad
Har du lagt märke till att en arbetskamrat drar sig undan från
gruppen eller gör misstag på jobbet? Kanske har han eller hon bara
en dålig dag, men det kan också vara ett tecken på större problem.
Att ställa frågan kan vara obehag-
ligt. Även om vi träffar våra arbetskamrater varje dag är det inte säkert att det
känns naturligt att fråga något så privat
som ”Hur mår du egentligen?”.
– Det är naturligt att vara försiktig, för
att man inte vill skapa en konflikt eller
kränka någon, men vår hjärna reagerar
när en person ändrar sitt beteende. Upprepar det sig finns det en anledning, även
om det är viktigt att inte dra för stora
växlar på det, säger Per Larsson, bete­
endevetare på företagshälsovården Previa.
Det man reagerar på kan vara att per-
sonen drar sig undan från gruppen, är
borta mycket från jobbet, gör misstag
i sitt arbete eller verkar allmänt likgiltig
eller lynnig.
Oavsett om det är privata bekymmer,
stress eller en konflikt som ligger bakom
är det oundvikligt att problemen följer
med till jobbet.
– Om man misstänker att någon inte
mår bra är det bäst om man i första hand
tar upp det direkt med personen i fråga
och uppmanar honom eller henne att
prata med sin närmaste chef till exempel.
10 Det går också bra att ta kontakt med HRavdelningen om man av någon anledning
inte vill prata med sin chef, säger Thomas
Lindin, HR-chef på Parks and Resorts.
Ibland behövs ett snabbt ingripande.
En anställd som till exempel luktar alkohol eller uppträder påverkad skickas hem
på en gång.
– Det är inte acceptabelt att komma
till jobbet påverkad, men att skickas hem
ska inte ses som en bestraffning. Ingen
vill komma till jobbet berusad, gör man
det behöver man hjälp. Vi tar aldrig en
diskussion samma dag, utan pratar med
green room 4-2012
personen efter några dagar för att ta reda
på om det var en engångshändelse eller
om det är ett missbruk, berättar Thomas.
Syftet är att ge stöd, betonar han. Visar
det sig att medarbetaren har ett missbruksproblem, finns hjälp att få från
företagshälsovården.
Orsaken till att någon mår dåligt kan
också finnas på arbetsplatsen. Det kan
handla om mobbning eller en konflikt.
Men om man vill hjälpa till är inte alltid
det bästa sättet att gå in och sätta ner
foten för sin kollegas räkning.
– I vissa fall vill den utsatte ha ett
omedelbart stopp. Men det kan också
vara så att man vill hantera det på egen
hand men behöver lite hjälp med en
metod. Det bästa är att ta det lugnt och
fråga hur han eller hon vill göra.
Hur ställer man då den svåra frågan
till en arbetskamrat som man misstänker
har det jobbigt?
Att berätta att man är orolig är en bra
början, menar Per Larsson. Helt enkelt
säga vad man lagt märke till och utan att
dra förhastade slutsatser be arbetskam­
raten själv berätta vad det beror på.
– Man kan förvänta sig alltifrån mot-
Några tecken som kan tyda på att
en arbetskamrat inte mår bra kan
vara att han eller hon:
är likgiltig inför sitt arbete
presterar ojämnt, gör fel eller
­slarvar
drar sig undan
har hög korttidssjukfrånvaro
har börjat bry sig mindre om sitt
utseende
sjukskriver sig ofta i samband
med helg eller lön
Källa: Previa
Svåra samtal
Om du vid flera tillfällen har lagt
märke till något av ovanstående –
vänd dig helst direkt till arbetskamraten som du misstänker mår dåligt
Berätta vad du har lagt märke till
och att du är orolig. Var försiktig
med att dra förhastade slutsatser
om vad beteendet beror på.
Uppmana honom eller henne att
prata med sin närmaste chef för att
få stöd. Är du chef, förbered dig för
samtalet. Ta gärna hjälp av HR eller
företagshälsovården.
eld, till att personen börjar storgråta för
att det äntligen är någon som har noterat
att något är fel.
Det sistnämnda är vanligast, berättar
han, förutom när det gäller missbruk då
människor ofta bygger upp ett försvar för
att dölja sitt problem. Men även om man
möts av ilska är det alltid bättre att fråga
catharina tham
Så ser du signalerna
än att inte göra någonting alls. Eftersom
de flesta av oss är ganska bra på att
kamouflera att vi mår dåligt, har det ofta
gått ganska långt när fasaden börjar
kracke­lera.
– Arbetsplatserna har en stor potential
att vara ställföreträdande medmänniska.
Om någon på jobbet ser att man mår
dåligt kan det vara en vändning, säger
Per Larsson.
Thomas Lindin håller med:
– Vi har självklart ett ansvar att agera
om vi blir medvetna om att någon inte
mår bra och uppmuntrar våra med­
arbetare att prata med oss.
I ledarskapsutbildningen på Parks and
Resorts Academy ingår en introduktion
till att hålla känsliga samtal med med­
arbetare. Men även för en chef kan situationen kännas ovan.
– Som chef har man ett stort ansvar
för att hantera sådana här situationer
men det finns förstås de som tycker det
är olustigt eller obekvämt. Jag har själv
erfarenhet av svåra samtal och man kan
självklart alltid kontakta mig om man vill
ha stöd för att förbereda sig, säger
­Thomas Lindin.
stina Gerhardt
green room 4-2012 11
Hej Torbjörn!
Det är 23 år
sedan jag började jobba på
Skara Sommarland, och det
är fortfarande jättekul!
Mitt jobb går ut på att få
parken att fungera så bra
som möjligt, både vad gäller
attraktioner, fastigheter och
drift. Det är väldigt omväxlande. Man kommer hit på
morgonen och har en plan för
vad man ska göra, men det
blir sällan som man tänkt sig.
Hela vår bransch har som
mål att locka hit folk och
göra dem nöjda, och det lyckas vi ofta med. Det är fantastiskt kul att se alla glada gäster. För mig är det också
otroligt kul att jobba ihop
med alla ungdomar, det är
väldigt motiverande.
Årets säsong var ur perso-
nalsynpunkt en av våra bästa.
Alla har varit fantastiska och
dragit sitt strå till stacken.
Sedan har tyvärr många gäster uteblivit på grund av vädret, men jag tycker ändå att
vi i parken har lyckats bra.
Mitt absolut märkligaste
minne från mina år här är när
de ringde hit mig för att det
låg en död fisk i ett poolfilter.
Det fanns bara tre personer
som kunde ha lagt dit den,
för de rensas varje dag, men
än i dag vet vi inte vem det
var. Men från poolen kan den
inte ha kommit!
Ett annat fint minne är när
vi byggde Tranan på bara
fyra månader. Ingen trodde
att det skulle gå på så kort
tid. Det blir jag både stolt och
lycklig av att tänka på.”
elsa larsson
Namn: Torbjörn Andersson
Ålder: 51 år
Jobbar som: Teknisk chef
på Skara Sommarland
Började på Skara
Sommarland: 1989
Favoritattraktion: Tranan.
Den har så mycket historia.
jesper anhede
parks &room
Resorts
1-2011 green
4-2012
15
15
Som de nyfikna och
flexibla djur delfinerna
är tycker de att det är
spännande att öva in
nya tricks.
Till säsongspremiären
kommer Kvarnen, som
fått sitt namn efter likheten med ett kvarnhjul,
att vara inövat till perfektion.
w
o
h
s
n
i
f
l
De
en helt ny
växer fram
Efter fem säsonger med Markoolio är det dags för en ny delfinshow på Kolmården. Green Room hälsade på i delfinariet där förberedelserna inför nästa års storsatsning är i full gång.
P
ernilla Mosessons röst ekar
genom delfinariet på Kolmården:
– Det där ser jättebra ut,
men försök att trycka ned
rumporna lite till nästa gång, så får ni ut
benen bättre. Okej? Vi provar igen!
Läktarna, som under de fem senaste
säsongerna varit fullsatta av en publik som
jublat i kapp till den Markoolioledda delfinshowen, gapar i dag tomma. Kolmården har stängt för säsongen. Den sista
föreställningen av tusentals är genomförd.
Det är dags att bygga något nytt.
16
Text: Johan Åberg Foto: Samir Soudah
På var sin bassängkant, mitt emot varandra, sitter delfintränarna Jenny Eastham Nordenberg och Caroline Persson i
våtdräkter och lyssnar på Pernillas
instruktioner. Tricket som de övar på –
eller beteendet med delfintränarnas terminologi – kallas för ”Kvarnen”.
När Jenny hoppar ned i vattnet igen
flankeras hon av delfinerna Ariel och
Pichi som för henne mot bassängens
mitt. Där möter hon Caroline som kommer från andra sidan med hjälp av Luna
och Vicky. Caroline och Jenny fattar därefter varandras fötter och dras runt i en
cirkel (ett ”kvarnhjul”) med delfinernas
hjälp.
– Det är ett nygammalt beteende som
vi ska återanvända i den nya showen. Det
sitter inte perfekt än, men det kommer
att fungera fint när vi fått öva lite, säger
Pernilla som är operativ chef på Kolmårdens delfinarium.
Pernilla är ansvarig för att de beteenden som ska knytas till den nya storyn
sitter som en smäck till Kolmårdens premiärhelg 2013. Planeringen av den nya
showen har pågått länge, men det är först
green room 4-2012
När delfintränarna inte
gnuggar tricks arbetar
de fram den nya föreställningens manus.
Delfinkalvarna som
föddes under som­
maren kommer att
vara med i den nya
showen på sina egna
villkor.
nu, när parken har stängt, som delfin­
tränarna kan fokusera på att omsätta
teori till praktik. Nu tränas nya beteenden in, och gamla finslipas, samtidigt
som manusarbetet pågår parallellt.
–Vi har längtat länge efter det här.
Budskapet i den nya showen har vi tränare drömt om att få förmedla i flera år. Vi
är extremt laddade, säger Pernilla.
Att repetera med djur är minst sagt
lite speciellt. I en vanlig teateruppsättning kan ensemblen repetera dygnet
runt, tills alla bitar är på plats, medan
delfintränarna övar helt i djurens takt.
Under en normal dag tränas delfinerna upp till sex gånger. I den mån det
finns normala dagar. Arbetsdagarna ser
nämligen helt olika ut, beroende på bokningar och event. Ett träningspass varie-
På delfinariets whiteboard ritar tränarna
upp teorin som blir
praktik i bassängen.
rar mellan tio och tjugo minuter, så den
sammanlagda träningstiden blir bara en
till två timmar i bästa fall. Dessutom
påverkar händelser i flocken, som brunst,
såväl träning som föreställningar och
guidningar. Djurens bästa går alltid först.
Arbetet med att träna in ett beteende
är som ett pussel, där tränarna börjar
bakifrån med en liten detalj och sedan
adderar allt eftersom varje del sitter. När
ett beteende är inrepeterat vävs det ihop
med andra beteenden till längre partier.
Dessa pusslas samman till en hel föreställning som synkas med teknik och
musik. Som om det inte vore nog komplicerat, så kan ett beteende som fungerar bra med en tränare fungera mindre
bra med en annan.
– Vi tar också vara på massor av beteenden som delfinerna helt narturligt
utför själva och de beteenden de lär av
varandra genom härmning. Vi använder
oss av positiv förstärkning i all vår han­
tering av delfinerna. Det betyder att vi
belönar alla framsteg och riktar in mindre önskvärda beteenden på rätt spår igen,
säger Pernilla.
Hur lång tid det tar att öva in ett nytt
beteende beror på svårighetsgrad, tränarens erfarenhet, hur lätt delfinen har att
lära och hur ofta man kan träna.
I bassängen har Jenny och Caroline
övat färdigt på Kvarnen och försvinner
för att duscha och byta till torra kläder. I
stället plockar en annan tränare, Michael
Ganzer, fram en röd boll för att träna
med Vicky och Ariel.
Med sina 39 år är Vicky Kolmårdens
äldsta delfin och självskriven ledarhona.
Hennes dotter Ariel har på senare tid
börjat utmana mamman om positionen,
men den typen av sociala spel jobbar >>>
green room 4-2012 17
Den nya
delfinshowens
producent
Kenny Mattsson
om …
Vicky och Ariel älskar
bollakrobatik. Deras
bollsinne är i bästa
Zlatan-klass.
… bakgrunden
– Vi ville ha ett större budskap
den här gången och gjorde en del studieresor
till andra parker
med delfinshower.
Vi såg fantastiska
saker, men också
att ingen lyckades
väva in lärande på
ett vettigt sätt. Jag
tror att de andra parkerna
kommer att bli smala i ansiktet
när de ser vad vi hittat på. Tyngden i storyn i kombination med
teknik, musik och delfiner blir
svåröverträffad.
… storyn
– Tanken är att på ett engagerande sätt berätta en historia där
fakta om delfiner vävs samman
med en tankeställare kring ansvaret vi människor måste ta för att
trygga vår och djurens framtid,
bland annat när det gäller miljöförstöring. Samtidigt ska känslan
i magen vara bra när föreställningen är slut.
Följ arbetet
med den nya
delfinshowen
på Backstage!
… tekniken
– Vi kommer att ha gigantiska
skärmar som överträffar det
mesta publiken tidigare sett av
biodukar. Målet är att skapa en
interaktivitet mellan delfinerna
och det som visas på skärmarna.
Så om det exempelvis sitter flamingor på skärmarna, blir de
skrämda och flyger i väg när delfinerna plaskar.
… musiken
– Är det enda som redan är färdigt. Norrköpings Symfoniorkester
har spelat in klassiska låtar från
filmernas värld. Det blir musik
från E.T., Superman, Lejonkungen
och Titanic bland annat. Det finns
något läckert i att använda gamla
verk igen eftersom de skapar en
igenkänning och ”gåshudsfaktor”
som ny musik inte har. Jag är
supernöjd med resultatet.
18
Pernilla och hennes gäng för att hålla
utanför träningen och showerna. Och
när Michael kastar iväg bollen till mor
och dotter syns inte en tillstymmelse till
rivalitet. De bollar till varandra med
imponerade precision, innan Vicky langar upp bollen i Michaels famn igen.
– Man ser hur kul de tycker att det är,
att de uppskattar att vara med oss tränare
och att öva in nya beteenden. För att de
ska förstå när de gör rätt, ger vi olika
typer av belöning. Föda är starkt belönande, men även beröring är viktigt
eftersom delfinerna själva rör varandra i
sociala sammanhang. Även uppmärksamheten från oss tränare är belönande,
förklarar Pernilla.
NÄR MICHAEL har lagt undan bollen
kelar han med delfinerna innan han kastar till dem varsin fiskbit, som snabbt för-
svinner ned i deras strupar. Lika kvickt
försvinner de sedan iväg under vattenytan.
Även Pernilla är på språng och det är
dags att runda av Green Rooms besök.
Trots entusiasmen över den nya showen
tycker Pernilla att det känns lite konstigt
att inte göra fler Markoolio-föreställningar. Men delfinerna märker ingen skillnad
enligt henne:
– Nej, de följer egentligen bara oss
tränare. Det är vi som är länken, för dem
spelar det ingen roll. Man ska inte förmänskliga djurens känslor, men däremot
kan de påverkas av hur vi känner oss.
Om vi är taggade så känner de av det.
Om vi är nervösa känner de det också,
säger Pernilla och tillägger:
– Lite premiärnerver kommer vi
säkert att känna av, men framför allt känner vi glädje. Vi har haft en dröm om en ny
show länge och kommer vara så taggade!
green room 4-2012
Namnet
Flasknosdelfinen, som också kallas
öresvin, är den vanligaste delfinen. Det
är den man oftast ser på delfinarium
eller när man plaskar i varma oceaner.
Namnet flasknosdelfin kommer av att
nosen består av långsmala käkar som
påminner om en flaska. Anledningen
till att den också kallas öresvin är troligen att arten tidigare syntes regelbundet i svenska vatten vid Öresund.
Oftast lever flasknosdelfinen, som inte
är en fisk utan ett däggdjur, i grupper
om 10–30 individer, men det kan
variera.
Flasknosdelfin
(Tursiops truncatus)
Vikt: 150–250 kilo.
Längd: 2,5–3 meter.
Livslängd: Cirka 40 år.
Föda: Fisk & bläckfisk.
Anatomin
Flasknosdelfinens ögon är lokaliserade
på sidorna av huvudet. Kroppen är
strömlinjeformad, vilket innebär att
delfinen kommer upp i höga hastig­
heter när den rör sjärtfenan upp och
ner. Att den är så snabb och smidig gör
att den kan hoppa högt över vattenytan
och slå både volter och kullerbyttor.
kulturlivet
Delfiner är inte bara lekfulla och gulliga. Genom historien har de även förknippats med intelligens och hjälpsamhet, och
prisats för sin styrka och snabbhet. I det
antika Grekland upphöjdes delfinen till
heligt djur, och det är ingen slump att just
delfiner ses hoppa på mer än 3 000 år
gamla väggmålningar i palatset i Knossos.
Havets mäktiga gud, Poseidon, omgav
sig gärna med delfiner. Han sägs ha varit
så tacksam för att en delfin hjälpte honom
att fria till hans blivande fru, att han lyfte
upp delfinen till himlen. Där sitter den fortfarande, som en stjärnbild i kanten av Vintergatan.
Även kärleksgudinnan Venus och andra
romerska gudar porträtteras ofta med delfiner vid sin sida. Bland annat målade den
världsberömde konstnären Rubens hennes
son, Amor, ridande på en delfin med sin
pilbåge i högsta hugg.
En egenskap som ofta lyfts fram är delfinernas förmåga att arbeta i grupp – även
tillsammans med människor. Vid Afrikas
västkust lever till exempel kamerundelfinen, som hjälper fiskare att driva
fiskstimmen in i deras nät.
Och – skröna eller sanning – sjömän har
i alla tider vittnat om hur delfiner i flock
hjälpt människor från att drunkna eller att
attackeras av hajar, och under oväder lotsat nödställda båtar till trygga farvatten.
Namnet delfin är nära besläktat med
grekiskans ”delphis”, som betyder livmoder
– kanske för att betona att delfinen, precis
som människan, är ett däggdjur och ingen
”vanlig fisk”.
EVA WREDE
BONUSINFO. ”Delfinen är ett av havets snabbaste och smartaste djur.
Delfiner kan attackera och döda en haj eller en val. Sjömän hävdar att den som skadas
av en delfin kommer att drabbas av otur.” Så motiverade den amerikanska fotbollsklubben Miami Dolphins sitt val av namn 1965. Senaste gången laget vann Super Bowl
(ligans finalmatch) var dock 1974 ...
green room 4-2012 Delfinen är ett av få djur som visar
tecken på att ha kultur, det vill säga
beteenden som överförs socialt över
generationerna. I Australien har forskare sett hur delfiner lär varandra att
använda verktyg. De bryter nämligen
loss en typ av svampdjur och trär den
över nosen som skydd när de gräver i
havsbotten efter mat.
ekolokaliseringen
Mitt på huvudet har flasknosdelfinen
en bula som kallas melonen, ett organ
som möjliggör ekolokalisering. Från
melonen skickar de ut korta klickljud
och lyssnar sedan till ekot som skapas
när ljudet träffar till exempel en fisk.
Därmed får delfinen en massa information, som vilken sorts fisk det är,
dess storlek och avståndet till den.
snacket
Flasknosdelfiner är riktiga fenor på att
kommunicera på alla möjliga sätt: de
visslar, klickar, hoppar, slår med bak­
fenan eller buffar på varandra. Kommunikationen är viktig för att delfinerna ska kunna hålla reda på varandra
och hjälpas åt att hitta mat. Färsk
forskning visar också att flasknosdel­
finerna har ett system av visselljud
som de använder för att identifiera
enskilda individer – ungefär som vi
människor gör när vi uttalar någons namn.
JONATHAN KÄRRE
19
Caroline Persson
Ålder: 28 år
Jobbar som: Delfintränare
Började på Kolmården: 2003
Tina Jansson
Ålder: 30 år
Jobbar som:
Djurvårdare
Började på
­Kolmården: 2001
Jenny Eastham Nordenberg
Ålder: 37 år
Jobbar som: Delfintränare
Började på Kolmården: 1995,
på Delfinariet sedan 2002.
Susanne Adolfsson
Ålder: 52 år
Jobbar som: Delfintränare
Började på Kolmården:
Maj 1979
Michael Ganzer
Ålder: 44 år
Jobbar som: Delfintränare
Började på Kolmården: 1988,
var borta elva år och återkom
för ett halvår sedan.
Ej med på bilden: Christian Bauer, Sunna Edberg,
William Nilsson Fryer och Angelica Edberg.
20
green room 4-2012
Gänget
Drömjobb
under ytan
Om man frågar barn vad
de vill bli när de blir stora
svarar många fotbollsproffs,
rockstjärna och tv-kändis –
men den stora massan vill
bli delfintränare.
Johannes Höök
Ålder: 24 år
Jobbar som: Delfintränare
Började på Kolmården: 2007
Tova Hansson
Ålder: 20 år
Jobbar som: Delfintränare
Började på Kolmården: 2010
Pernilla Mosesson
Ålder: 40 år
Jobbar som: Operativ chef,
Marine World.
Började på Kolmården:
1989 som delfintränare,
operativ chef sedan fyra år.
green room 4-2012
21
samir soudah
Okej, Green Room kanske överdriver något.
Men delfintränare är ett mytomspunnet
drömjobb för många. Och gänget på Kolmårdens delfinarium tycker definitivt att
de har ett riktigt drömjobb. Samtidigt
understryker de att det inte bara är spännande shower framför fullsatta läktare,
utan också en hel del hårt arbete. Det är
en förutsättning för att djuren ska må bra
och att föreställningarna ska hålla den
höga kvalitet som de gör.
En vanlig dag på jobbet existerar inte.
Vissa dagar är det fullt ös med föreställningar. Andra dagar är det ”Zooskola” eller
”Närkontakt”. Ibland är det allt på en gång.
För att det ska fungera krävs rutiner –
som att förste delfintränare börjar 06.30
med att tina, väga och portionera ut 150
kilo fisk till hungriga delfiner, pingviner och
sälar. Sedan väntar en ordentlig svabbning
av köket. Hygienen är extremt viktig i delfinariet, så det blir mycket skura, svabba och
putsa under dagen.
När frukosten är serverad, och allt är
skinande rent, är det dags för det första av
fem, sex träningspass på fem till femton
minuter som genomförs med delfinerna
under dagen. Det är dessa stunder, tillsammans med de intelligenta och sociala
­djuren, som är dagens höjdpunkt och
be­löningen som gör all annan möda värd.
Just nu är delfintränarnas vardag extra
varierad och spännande. Till säsongsöppningen 2013 ska den nya, spektakulära
showen vara klar för att slå publiken med
häpnad. JOHAN ÅBERG
Parkhistoria
På Aquaria har man testat gränser mer än en gång – till besökarnas
stora glädje. Stockholms vattenmusem är byggt av entusiaster med
en rejäl uppfinningsrikedom och stor passion. Allt började för 21 år
sedan – med en mans barndomsdröm.
Text: stina gerhardt
START
. I mitten
I Costa Rica
ström och
ed
H
ar
m
Inge
. En an nan
in
od
Fl
Göran
ojek tet
pr
ll
eldsjäl ti
tt lin ne:
stående i vi
er.
Jeremy Beck
Laxtrappa
och äggröra
1994
Aquaria får en ny nordisk del, bland annat med
en laxtrappa som får öringar att självmant
simma från skärgården och klättra in i museet.
”Jag hade bestämt mig för att lyssna på experterna men slutade lyssna när de sa att det aldrig
skulle fungera”, berättar Göran Flodin.
Arne Weise släpper ut de första smolten, det
vill säga tvååriga öringar, under stort kalas. Två
år senare står ett par feta, leksugna öringar i
trappan och det byggs kläckningsanordningar för
öringägg – med varierande framgång.
”De första försöken orsakade äggröra”, säger
Robban Tranefalk som ansvarar för odlingen.
Numera fungerar allt precis som det ska och
Aquaria sätter ut ett tusental smolt varje år.
En och annan besökare, och anställd, har dock
av ren iver lyckats dratta omkull i laxtrappan.
22
1991
En våt dröm blir verklighet
Det börjar egentligen några år tidigare, när regalskeppet
Vasa flyttar in i sitt nya museum. På tomten intill lämnas
skeppets tillfälliga hangar öde.
Akvarieentusiasten Göran Flodin ser möjligheterna och
satsar. Han får lov att disponera lokalerna i fem år (vilket
var drygt 20 år sedan) och reser till Costa Rica för att
hämta hem sten, sand och lianer. Regnskogen, som ska
bli Aquarias flaggskepp, byggs upp med hjälp av teaterteknik och utrustning som ärvts från Dramaten.
”Det var en barndomsdröm som gick i uppfyllelse, men
det var finanskris och jag sov varannan natt. Det gick
trögt i början, innan hajarna kom, sedan var det kö halvvägs till Gröna Lund”, minns Göran.
Giftiga
favoriter
Pilgiftsgrodorna flyttar in, ett av Aquarias
profildjur. En liten,
liten groda som har
en stor skara fans.
1993
Fint fikasällskap
1997
Serveringen invigs, med en av Stockholms
bästa utsikter. Dessutom det enda caféet i
staden där du kan fika med svenska malar,
abborrar och andra vattendjur som genom
åren huserat i dammen.
David Mårding (t v) är Aquarias mesta
veteran. Han började i december 1992.
Fem år senare är han med och bygger maldammen.
green room 4-2012
2012
Mer haj!
samir soudah
Bellman och Doris, av sorten Bonnetheadhaj, det vill
säga en småväxt hammarhaj, flyttar in. Muränan
­Sixten är dock fortfarande
störst i akvariet.
2004
Lära om miljön
200
7
Ny ägare
Parks and Resorts köper
Aquaria av Göran Flodin.
Ku ng Carl X
VI Gustaf i
glatt samsp
råk med
­Aq uarias Ro
bban Tranef
al
Kunglig glans
k
Östersjöns hus öppnar på
Aquaria. Huset byggs i
samarbete med bland
annat länsstyrelsen,
Världsnaturfonden och
­universitetet, för att skolbarn och vuxna ska uppleva och lära sig om Östersjöns fiskar, växter och
djur. Att få upp medvetandet om miljöfrågor hos besökarna har varit ett viktigt mål
sedan Aquaria grundades
och är alltid lika aktuellt.
2007
Kungligt besök på Aquaria i samband med att Världs­
naturfonden, som kungen är beskyddare för, får ny ord­
förande. Kungen verkar dock ha svårt att fokusera på sitt
uppdrag i den spännande miljön.
”Han smet undan för att kolla på öringarna”, berättar
Robban Tranefalk.
Tävla i guppy?
Det kanske är svårt att förstå för icke
invigda, men att husera EM i guppyodling är ingen liten grej. Aquaria fick
äran det här året och David Mårding,
regnskogsansvarig, minns evenemanget:
”För många guppyentusiaster världen
över är det blodigt allvar. Man korsar
olika exemplar för att få fram den perfekta guppyn och måste få fram tre likadana. Domarna låste in sig här i källaren,
mätte vinkeln på stjärtfenorna och allt
möjligt.”
1998
2000
Lyckligt samboskap
Ytterligare en djurart väljer självmant att komma till
­Aquaria. Ett svanpar lägger ägg precis utanför museet,
på några stenar som nätt och jämnt sticker upp ur vattnet. Personalen är dock inte sen att agera och bygger upp
ett rede som hindrar vågorna från att skölja bort äggen.
Svanparet tar tacksamt emot hjälpen och återvänder år
efter år. Aquarias personal bygger snällt upp boet åt dem
varje gång.
green room 4-2012 23
sommaren 2012
Blöt sommar
med nöjda gäster
Vad lärde vi oss av årets rekordblöta
sommar? Jo, att vi kan locka besökare
även när regnmolnen hopar sig. Nu
gäller det att hitta fler vädertåliga
arrangemang till nästa säsong.
Text: Eva Wrede
Med facit i hand kan både Grönan och
Furuvik konstatera att en satsning på
danskvällar, musikfestivaler och konserter hjälpt till att hålla besöksantalet uppe,
även när vädrets makter inte samarbetat.
Har man bestämt sig för att gå och se
Europe eller The Hives, ja, då gör man
det, även om det råkar regna.
På samma sätt är besökare som bokat
boende lojala. Det visar statistik från
24
bland annat Skara Sommarland. Till
skillnad från spontana dagsbesökare
avbokar de inte även om prognosen flaggar för dåligt väder.
– Det är en uppgift vi arbetar vidare
med nu: Hur vi ska utveckla flera olika
anledningar att besöka våra anläggningar
även när solen inte skiner, säger Christer
Fogelmarck, marknadsdirektör på Parks
and Resorts.
rekommenderar andra att besöka oss.
En faktor som enligt statistiken har
avgörande betydelse för lusten att
komma tillbaka som besökare, är matoch restaurangut­budet. Vägen till besökarnas hjärtan tycks inte sällan gå via
magen.
– Det stämmer, och maten är ett
område som nu prioriteras inom hela
koncernen, på alla nivåer, bekräftar
Christer Fogelmarck.
Höstens analys av gästundersökNågra dramatiska händelser under
ningen visar glädjande ett fortsatt högt
säsongen fick väldigt stort genomslag i
Glad Gäst Index i hela koncernen. Fler
medierna, framför allt tragedin i Kolmårän åtta av tio gäster är mycket nöjda med
dens varghägn. Även blixtnedslaget i
sitt besök och rekommenderar andra att
Fritt fall på Gröna Lund uppmärksambesöka oss. En annan siffra som Christer
mades.
Fogelmarck gärna lyfter fram,
Mot den bakgrunden
är att nio av tio besökare tyckkänns det extra bra att gäster att de får ett mycket trevligt
undersökningen visar att förbemötande.
troendet för säkerheten i par– Det är otroligt viktigt
kerna är orubbat högt. Högst
eftersom det finns ett starkt
är siffran för Kolmården, där
samband mellan hur våra gäs97 procent av besökarna uppter upplever att de blir bemötlever att det är tryggt och
ta och i vilken utsträckning de
säkert att vistas.
sedan kommer tillbaka och
Christer Fogelmarck
linus hallgren
Att fotbolls-EM och OS skulle konkurrera om folks uppmärksamhet under
sommaren 2012 var ingen överraskning.
Men Parks and Resorts tuffaste motståndare kom inledningsvis från ett helt
annat håll: Under juni regnade det 3,5
gånger mer än vanligt. Kallt var det
också. Sex högsommardagar under en
period som brukar bjuda på det fyrdubbla.
Jämfört med branschen som helhet,
där besökstappet på Europanivå ligger
runt 15–20 procent, har vi dock klarat
oss bra. En stark ”årets bragd”-kandidat
är förstås Gröna Lund, som lyckades med
konststycket att vända trenden och landa
på sin tredje bästa besökssiffra någonsin.
green room 4-2012
sommaren 2012
Antal besökare
januari–september 2012
grönans Åktopp
Totalt gjordes det fler än 9 miljoner
åk i alla Gröna Lunds attraktioner
över säsongen, alltså ungefär ett åk
per invånare i Sverige.
• Jetline: 759 552 åk
• Lustiga Huset: 726 679 åk
• Twister: 598 454 åk
• Kvasten: 560 822 åk
• Vilda Musen: 526 231 åk
… och säljtoppar
på kolmården
• 5 591 mjukdjursdelfiner
• 6 089 regnponchos för vuxna
• 28 547 Nacho Grande Meny
• 96 821 koppar te, kaffe och
O’boy
Gröna Lund
Furuvik Kolmården
Skara Sommarland
Aquaria
Totalt
Jämfört med
rekordåret 2011
1 334 160
222 388
480 534
260 376
192 050
2 489 508
– 4 %
– 2 %
– 11 %
– 10 %
– 5 %
Grönans säsongskort
– större än någonsin
Försäljningen av Gröna kort och Guldkort satte nya rekord under årets säsong.
Totalt såldes 114 306 Gröna kort (cirka 10 000 fler än 2011) och 9 036 Guldkort (cirka 1 000 fler än 2011).
500 000 kronor
har samlats in av Kolmårdens insamlingsstiftelse till olika
bevarandeprojekt. Enbart returburksamarbetet med
Pantamera drog in 30 000 kronor till stiftelsen.
jesper anhede
!
R ekDeno25rjulidkom
14 005 personer
till Skara Sommarland. Det är
besöksrekord sedan Parks and
Resorts tog över.
Prisvärt, gott och kul
Våra gäster ger oss höga och jämna
betyg i gästundersökningen. Skillnaderna
är små mellan parkerna, men de finns.
Här är ett urval av statistiken:
Aquaria har störst andel nya besökare (35 % är förstagångsbesökare).
Furuvik har koncernens mest rekommenderade restauranger (73 % av besökarna kan rekommendera en restaurang
på Furuvik).
Skara sommarland uppfattas
som mest prisvärd (75 % av besökarna
tycker det).
Gröna lund är bäst på att få besökarna att vilja komma tillbaka (93 %
anger att de absolut ska komma tillbaka).
Kolmården är bäst på att få betyget ”världsklass” (89 % anser att parken
”håller världsklass”).
Iggy & The
Stooges
lockade en publik på över
15 000 åskådare till Grönan
den 10 augusti. Lika många
kom för att se LMFAO.
8 500 gäster
Publiksuccé i Furuvik
den 4 augusti när
Europe stod på scenen.
green room 4-2012 25
sommaren 2012
Efter tusentals karusellåk, hundratals kamelridningar och utsålda konserter
var den då slut – sommaren 2012. Massor av erfarenheter, nya vänner och
minnen för livet har vi alla fått med oss. Efter en hel sommars intensivt
arbete hade alla gjort sig förtjänta av en riktigt härlig avslutningsfest. Så
här kul blev det. Tack för i år och hoppas vi ses igen!
Text: christina Bild
Lise-Lotte
Halldén, Eric
Ek, Kerim
Hanna och
Amanda Larsson hade kul.
Festmiddag
med havsutsikt
Attrak
tio
gänget nsDavid med
H
lund to agg ton.
Helkväll på stadshotell
Skara Sommarland firade säsongsavslutningen med en lyxig galakväll med härlig
stämning på Skara stadshotell. Både
säsongs- och tillsvidareanställda bjöds på
fördrink, sittande middag och dj. Och Årets
artister fick förstås sina utmärkelser: Årets
trotjänare: Malin Longborn, Årets topspinn:
26
Yvonne Persson, Årets eldsjäl: A
­ drian Pauli,
Årets stjärnskott: Robin Smedman, Årets
campare: Caroline Larsson, Årets baddare:
Marcus Hellgren, Årets nykomling: Irina
Eggimann, Årets stjärna: Sara Johansson,
Årets klippa: Martin Johansson och Årets
artist: Adam Strömberg.
Om man har en finrestaurang med
traktens bästa läge, som är en del
av parken, är det lätt att besluta var
säsongsfesten ska äga rum. Den 1
september samlades alla furuvikare,
både tillsvidareanställda och säsongare för en gemensam galamiddag på
Furuviks Brygga.
Coola Cool Pans Steelband (med
Gröna Lunds Annika Troselius) underhöll och som extra krydda i maten
serverades roliga anekdoter från
säsongen. En fest i världsklass – och
allra gladast var nog Gabriella Lötman, som utsågs till Årets furuvikare
och Johan Brodin som fick Årets
hederspris.
green room 4-2012
Storkalas på Kolmården
Ett rekordstort hej- och tackkalas blev det
när Kolmården markerade avslutningen av
högsäsongen. För första gången någonsin
samlades både säsongs- och tillsvidare-
anställda för fest, närmare 300 personer.
Årets supernovor fick diplom och sedan var
det god mat, musikunderhållning på nattklubben och party natten lång. Årets super-
Bernt ”Nisse” Karlsson har jobbat hela 48 år på Kolmården.
Det är väl värt ett eget diplom,
blommor och hotell/nöjespaket
i Stockholm!
novor blev: Sara Hedgren och Sanna Muttilainen (restaurang), Andreas Vester
(butik), Lisa Schäder (värd), Anders Marklund (Safari) och Tova Hansson (delfin).
hhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh
Stjärngalan
– ett rymdäventyr
Hela sommaren har kryptiska ledtrådar
dykt upp på Gröna Lund. SPI, Sveriges
Paranormala Intresseförening, har spridit
sitt budskap om en förestående ufoinvasion av Grönan via fyndiga flygblad, affischer och Youtubeklipp. Allt som en förberedelse för årets Stjärngala på temat ”Invasion”. Bakom idé och produktion återfanns
en stor projektgrupp ledd av Johan Lotsander.
Den 17 september möttes så alla
säsongare av ett hyllningsjubel från parkens tillsvidareanställda, astronauter och
ett jätte-ufo i taket på Tyrol, och allehanda
galaktiska kuligheter.
Efter trerättersmiddagen ökade
decibelnivån ytterligare med kvällens
överraskning: Maskinen.
Och Årets stjärnor prisades förstås:
Årets backstage: Elin Blick, Årets debut:
Teo Nordenström, Årets regi: Johan Lagnefeldt, Årets biroll: Olivia Neurath Eylis,
Årets manliga huvudroll: Henrik Graan och
Årets kvinnliga huvudroll: Jane Hartvig-Fredriksson. Mer info finns på Backstage
samt Flickr (Kul på Grönan).
mar
Sju tim att
t
e
tog d keup
a
fixa m yr
is
r
f
h
c
o
sa
för Ali
r.
Sterne
green room 4-2012 27
Mjukglass, sockervadd, popcorn och
varmkorv – alla är de givna tilltugg på
våra parker. Men vad vet vi egentligen
om det som vi smaskar i oss mellan
upplevelserna? Här är fyra smarriga
kuriosa du inte visste!
text: nathalie borgman peters
Rejäl korvstoppning
På det legendariska korvhaket Nathan’s Famous, i Coney
Island, New York, koras varje år världens glupskaste korvätare. Denna svullorgie beskådas ofta av 10 000-tals
människor och har blivit något av en kulttävling. Årets
vinnare, Joey Chestnut, tuggade i sig 68 korvar på tio
minuter och kammade därmed hem segern för sjätte
gången i rad.
Barbapapa döpt
efter sockervadd
Att sockervadd har någonting att göra
med den franska barnboksklassikern
Barbapapa låter kanske långsökt. Men
faktum är att den rosa figuren fått sitt
namn efter det spunna sockret. Barbapapa är nämligen en ordvits på ”barbe
à papa” som både betyder pappas skägg
och sockervadd på franska.
Bonusfakta: Gröna Lund sålde hela
121 763 sockervadd sommaren 2012.
Onda andar poppar upp
Att majskärnor vid uppvärmning kunde transformeras till vita små kuddar upptäcktes först
av aztekerna. De förklarade förvandlingen med
att kärnorna beboddes av andar. När kärnorna
hettades upp blev andarna arga och lämnade
kärnan – som då fick en annan form.
I dag vet vi bättre. Kärnorna består av vatten, skal och stärkelse. När de hettas upp bildas
vattenånga som spränger kärnan, gör att skalet vänder sig ut och in och att stärkelsen bildar
en fluffig vit massa.
Hård kvinna & mjuk glass
Visste du att en av världens hårdaste kvinnor, ”järnladyn” Margaret Thatcher, var med och skapade det
mjukaste man kan äta? Mjukglassen upptäcktes näm­
ligen av ett forskarteam där den blivande brittiska premiärministern, som var utbildad kemist, ingick. En av
huvudingredienserna i glass är luft, och Mrs Thatcher &
Co hittade ett nytt sätt att pumpa in ännu mer luft än
tidigare, så att resultatet blev just mjukglass.
100 gram mjukglass
= 154 kcal eller
samma mängd energi
som en 40-watts
glödlampa förbrukar
på 4,5 timmar.