Årsberättelse 2010: Om Parks and Resorts som PDF

Download Report

Transcript Årsberättelse 2010: Om Parks and Resorts som PDF 

parks and resorts scandinavia årsredovisning 2010
parks and Resorts scandinavia 2010
koncernchefen har ordet
En stark koncern i en stark bransch
Året som gått har kännetecknats av
ett allt större medvetande om turism­
branschen som den nya, svenska bas­
näringen. Detta i tider då tidigare starka
svenska näringar, som industrin, tappat
konkurrenskraft på grund av andra
billi­gare producentländer. I dag är vår
bransch en av de största arbetsgivarna i
landet med drygt 150 000 anställda.
Vi inom Parks and Resorts har under
året fortsatt att utveckla koncernen för
att säkra att vi kan ta tillvara den lång­
siktiga potential och utveckling som vi
alla inom branschen har i sikte.
Utöver ständiga investeringar i nya
attraktioner har vi också arbetat med
att förverkliga paradoxen ”decentralise­
rad stordrift”. Detta arbete har hittills
resulterat i en gemensam IT-baserad
infrastruktur, enhetlig ekonomifunk­
tion och gemensam personalavdelning
för rekrytering och internutbildning.
Under det nya året har vi dessutom
tagit de första stegen mot en delvis
gemensam marknadsfunktion. I kom­
bination med ett långsiktigt ägarper­
spektiv innebär detta att vi kan fortsät­
ta att säkra en hög, hållbar kvalitet och
attraktionskraft genom att större delen
av kassaflödet återinvesteras i verksam­
heten. Investeringar som kommer att
innebära att vi stärker våra redan väl­
•5•
kända och starka varumärken.
Vi är dock medvetna om att vi i allt
större utsträckning kommer att vara i
behov av samarbeten, inte minst vad
gäller destinationsutveckling. Med
starkare samarbeten skapas bättre för­
utsättningar för att gästen inte bara ska
välja oss, utan stanna längre inom ett
område eller på en ort.
En av förhoppningarna med denna
årsredovisning är därför att vår kon­
cern ska uppfattas som en attraktiv
samarbetspartner. Något som förhopp­
ningsvis inte bara gynnar vår bransch
– utan även utvecklingen av Sverige
JAN ROY
som turistland.
parks and resorts
Parks and Resorts Scandinavia är i dag Sveriges
ledande nöjesparkskoncern. Varje år ger vi 2,5 miljoner
besökare upplevelser i världsklass. Framgångsreceptet?
Passion, kunskap, erfarenhet – och övertygelsen
att ingenting är omöjligt.
Ända sedan starten år 2000 har
Parks and Resorts Scandinavia arbetat för
att leda förnyelsen av den nordiska upp­
levelseparksbranschen. Koncernen har
byggts upp långsamt och strategiskt och
äger i dag några av Sveriges mest fram­
stående och populära nöjesparker.
När Johan Tidstrand och hans syster
Helena Tidstrand köpte bolaget 2006 var
Gröna Lund, Skara Sommarland och
Kolmårdens djurpark redan en del av
koncernen. Senare har Aquaria Vatten­
museum och Furuviksparken införlivats.
– Det ska vara lönsammare att vara en
del av koncernen än att vara utanför den.
Samtidigt ska de enskilda varumärkena,
parkerna, vara mycket starka och det som
attraherar gästen. Vi kallar det för decen­
traliserad stordrift, säger Parks and
Resorts koncernchef Jan Roy.
Koncernens främsta målsättning,
berättar Jan Roy, är att leverera helhets­
upplevelser i världsklass – varje gång.
– För att kunna göra det behöver vi
attraktioner i toppklass. Oavsett om det
handlar om en berg- och dalbana, en
tigersafari eller en konsert ska gästen all­
tid kunna räkna med högsta kvalitet. Och
för att lyckas ”varje gång”, behöver par­
kerna dessutom utbildad personal som
ser till att våra gäster tas om hand ordent­
ligt. Först då blir parken en stimulerande
mötesplats för familjer, kompisar eller
arbetskollegor.
Hos upplevelsegiganten Disney är
uttrycket ”Making dreams come true” en
central del av tillväxtstrategin. Medarbe­
tarna ses som medlemmar i en teater­
ensemble och har till uppgift att förvand­
la varje upplevelse till något oförglömligt.
Parks and Resorts arbetar på liknande
sätt och rekryterar numera sina säsongs­
medarbetare som ”artister”.
– För att parkerna ska fortsätta att vara
framgångsrika krävs personal som har
fått en gedigen, gemensam, utbildning.
Det satsar vi stora resurser på just nu.
Investeringar är överhuvudtaget en
stor del av upplevelseindustrin. Sedan
2006 har Parks and Resorts investerat 800
miljoner kronor i sina anläggningar, vil­
ket på Gröna Lund bland annat har resul­
terat i fem nya attraktioner, tematisering
och en fördubbling av antalet konserter
på scenerna.
– Den här branschen kräver egentligen
alltid nyheter av något slag, det förväntar
sig gästen och det ingår i konceptet. För
att klara konkurrensen gäller det att för­
nya sig. Sedan behöver det inte nödvän­
digtvis vara en ny attraktion, men på
•6•
något sätt måste vi visa att det händer
saker. Dessutom utvecklas tekniken stän­
digt, säger Jan Roy.
Det gäller alltså att satsa på långsiktiga
investeringar. Men exakt vad man kon­
kurrerar med är faktiskt inte alldeles
enkelt att avgöra. I Stockholm finns upp
till 300 olika aktiviteter att välja emellan
en vanlig sommardag, och många av dem
är dessutom helt gratis.
– Konkurrensen kommer inte framför
allt från Liseberg eller andra stora nöjes­
parker. Det finns en fara, tror vi, med att
vara allt för snäv i sin konkurrensdefini­
tion. Det handlar om hur folk väljer att
fördela sin fritid, kan man säga. Vi vill
framför allt att man ska prioritera ett
besök hos oss i stället för att shoppa, gå
på bio, resa utomlands eller att stanna
hemma och kolla på tv.
sin konkurrenskraft sat­
sar Parks and Resorts mycket på att
utveckla konsertdelen i parkerna. Något
som kommer att märkas i programmen
säsongen 2011.
– Den konserttradition som finns i de
olika parkerna, och som i vissa fall går 100
år tillbaka i tiden, är enorm. Det vill vi
förvalta på ett bra sätt. Vi vill återuppliva
parken som en naturlig konsertplats.
För att öka
parks and resorts
En växande
bransch
Upplevelseindustrin – där bland
annat nöjesparker ingår – växer
snabbt i ett globalt perspektiv.
Omsättningen i amerikanska
nöjesparker fördubblades mellan
åren 1990 (5,7 miljarder dollar)
och 2007 (12 miljarder dollar).
Andra undersökningar visar att
den totala konsumtionen av varor
och tjänster från upplevelseindustrin förväntas öka med 5–7 procent årligen i världen. Enligt SCB,
Statistiska centralbyrån, ökar
även de svenska hushållens utgifter för ”rekreation och kulturella
tjänster” kontinuerligt. Sedan
1993 har hushållen mer än fördubblat sina utgifter inom denna
sektor.
•7•
Parks And Resorts i bilder 2010
•8•
•9•
parks and resorts
Sju trender som
förändrar världen
nöjes
Parks and Resorts gav Kairos Future, experter på omvärldsanalys,
uppdraget att titta närmare på nöjesparksbranschen. Sju internationella trender identifierades och det visar sig att Parks and
Resorts ligger i framkant såväl i Sverige som internationellt.
Koncernchef Jan Roy kommenterar trenderna som kommer att
skaka om hela branschen.
Ekologi
Sociala nätverk
”På det här området är vi väldigt
aktiva – flera personer jobbar
exempelvis med sociala medier
på heltid. Gröna Lund har 70
000 fans på sin Facebooksida.
När det gäller information och
extramaterial som har koppling
till våra konserter finns det
mycket intressant material att
jobba med. Det kan exempelvis
röra sig om att publicera intervjuer och extramaterial inför
våra konserter på Facebook och
Twitter. Information som sedan
kan spridas från person till person.”
Den ekologiska trenden är
kanske inte
ny, men det är
nytt att den
får genomslag även i
parkvärlden. Det finns
temaparker som enbart
har långsiktig hållbarhet
som sitt ”edutainmenttema”. Mer utbrett är
långsiktig hållbarhet som
en del av den dagliga verksamheten i parkerna.
3
1
Många parker satsar på appar för
Iphone och andra
koncept som
underlättar för
gästerna att dela med sig av
sina upplevelser online och
direkt.
Virtuell verklighet
– en större del av
framtidens nöje.
Virtuella upplevelser
2
Den virtuella upplevelsen glider in i den traditionella parkupplevelsen i 3D och 4D samt
genom samarbeten med exempelvis Nintendo
Wii och andra spelproducenter.
”Här finns det mycket att göra och utvecklingspotentialen är enorm. Aquaria introducerar nu virtuella guider,
vilket är ett exempel. Att gästen ska kunna ladda ner en guide
till sin mobil­telefon, och den typen av innovationer, är också på
planerings­stadiet. All form av 3D-teknik kommer starkt just nu
och på det här området kommer det att hända spännande saker
framöver.”
• 10 •
”Det här är en löpande
utmaning som vi ständigt
lägger ner mycket tid och
pengar på. Att parkerna är
rena, snygga och miljömedvetna är avgörande för
hur attraktiva de är för
besökarna. Sopsortering är
en del som vi arbetar med.
Men energi­frågan handlar
också om information.”
parks and resorts
Tiger World i Kolmården
var en av de första attraktionerna som de nya
ägarna tematiserade.
Tematisering
4
Konkurrensen om
besökarna
tilltar och
allt fler
parker väljer att profilera sig med ett tema för
att bli attraktiva. Ett
exempel är The Ark
Encounter i USA som på
ett miljövänligt sätt ska
åskådliggöra Noaks ark
(planeras öppna 2014),
Krishna Lila Theme Park
i Bangalore i Indien med
syfte att upplysa människor om Indiens vediska historia, Robot Land
Theme Park i Sydkorea
(planeras öppna 2013)
och Ice Land i Förenade
Arabemiraten.
”Att klä nöjesparken, eller
en särskild attraktion och
dess omgivning, i en sär-
Professionalisering
För att kunna höja gästens
upplevelse ännu ett snäpp,
skruva den ett steg till, krävs
kunskap om vad som egentligen driver fram riktiga wowupplevelser. Hela upp­levelseindustrin håller
på att professionaliseras. Den som lär
känna, och förstår, ­gästens perspektiv på
upplevelsen kan också optimera intrycken.
5
”Den här typen av professionaliserade upplevelser blir allt vanligare, framför allt
eftersom de innebär ett mervärde för gästen. Den nya linbanan på Kolmården – som
innebär att besökarna kommer sväva i
burar endast ett par meter ovanför lejon,
björnar och vargar – är ett exempel på hur
vi jobbar med det. Vi märker att besökare
på Parks and Resorts olika anläggningar är
vetgiriga. Efterfrågan på den här typen av
närkontakt med djuren är stor.”
skild kostym blir allt vanligare. Den här biten jobbar vi mycket med just
nu. Nya berg- och dalbanan Twister på Gröna
Lund och Tiger World på
Kolmården är två utmärkta exempel. De nöjesparker som inte jobbar med
tematisering i någon
utsträckning under de
närmaste åren kommer
att få det tufft.”
Tematisering är
en övergripande
trend där Parks and
Resorts ligger långt
fram. Här Rock-Jet
på Gröna Lund.
Edutainment
6
Traditionella besök på
dammiga museer får stå
tillbaka när parkerna också
erbjuder kunskap – till
exempel en inblick i historiska händelser eller naturvetenskapliga
fenomen.
”Att i större utsträckning arbeta med
utbildning är en oerhört spännande
utmaning. Gästerna på våra nöjesparker
ska ges möjlighet att lära sig något,
samtidigt som de har kul. För mig handlar affärsutveckling mycket om att låta
olika branscher och discipliner möta varandra. Aquaria, som satsar mycket på
utbildning och som har många skolklasser på besök, är ett bra exempel på hur vi
jobbar med den här biten.
• 11 •
Flöde och
tillgänglighet
7
Ingen tycker om att stå
länge i kö. Framöver
kommer digital teknik
att underlätta flödet
inom parkerna och vid
utformningen av nya parker blir
”trafikplaneringen” ännu viktigare.
”Givetvis arbetar vi mycket med trafikplanering, men man måste komma
ihåg att det på den här typen av
anläggningar praktiskt taget är
omöjligt att undvika köbildning.
Utmaningen ligger i att göra tiden i
kön så bekymmersfri och underhållande som möjligt. Samtidigt arbetar
vi mycket med kulisserna och satsar
på att göra miljön runt omkring ännu
härligare.”
parks and resorts
u
l
a
s
l
ej til
Investera och expandera för att leverera helhetsupplevelser
i världsklass. Men aldrig någonsin sälja. Johan Tidstrand,
Helena Tidstrand och Mattias Banker bygger en koncern
av glädje och nöje för nästa generation.
Något hårdraget skulle man
kunna säga att dagens Parks and Resorts
är resultatet av en mans stora passion.
I hela sitt liv har Johan Tidstrand varit
fascinerad, ja, snudd på besatt, av nöjes­
fält i allmänhet – och berg- och dalbanor
i synnerhet. Varje ledig stund har ägnats
åt att utforska världens alla nöjesparker.
Med åren började tanken spira att pas­
sionen skulle kunna bli mer än en hobby.
Drömmen om att äga och driva ett nöjes­
fält tog form, frågan var bara när och hur.
Som ägare eller delägare av något befint­
ligt eller genom att skapa något eget?
Oavsett vilket visste han vem han ville ha
med sig på resan: sin bäste vän Mattias
Banker.
– Jag stod på taket på mitt hus en som­
mardag när Johan ringde från Disneyworld
och sa ”Nu är det dags”. Jag höll nästan på
att ramla ner, säger Mattias Banker.
Året var 2005 och Johan hade fått veta att
Parks and Resorts-koncernen var till salu.
– Dag och natt i fyra månader hade vi
ångest och pendlade mellan att tänka
”Det här är inga problem” och ”Det är helt
kört”. Köpet handlade ju om snudd på
absurda summor, men det var ändå han­
terbart, berättar Mattias Banker.
I januari 2006 köpte Johan Tidstrand,
tillsammans med sin syster Helena Tid-
strand, Parks and Resorts där Gröna Lund,
Kolmården och Skara Sommarland ingick.
Strax efter kom Mattias Banker in som
delägare med en procent.
”Vi hoppas att våra
barn ska älska det
här lika mycket
som vi gör och
ta vid efter oss”
– När vi hade bestämt oss köpte vi en
anteckningsbok och skrev upp allt vi ville
göra. Och nu har vi snart betat av allt:
från förbättrade entréer till vilka känslor
vi vill förmedla och vilken mat som ska
serveras, säger Johan Tidstrand.
som arbetar
inom fastighetsvärlden, har en styrelseroll
men är inte involverad i det dagliga arbe­
tet med koncernen. Johan och Mattias är
å andra sidan engagerade och drivande i
det mesta, stort som smått. En av parets
prioriterade satsningar är tematisering av
attraktioner och delar av parkerna.
– År 2007 kände vi att vi för första
gången gjorde avtryck som ägare. Då var
Helena Tidstrand,
• 12 •
det premiär för Kvasten på Gröna Lund
och Tiger World i Kolmården. Det är bra
exempel på vad vi menar med tema­­
tisering. Det är inte något för små barn
eller stora barn – det är något för alla,
barn och vuxna, säger Mattias Banker.
Sedan ägarbytet har koncernen
utökats med två parker, Aquaria och
Furuvik. Härnäst ligger ett ombyggt
Aqua­ria på projektstadiet även om detalj­
planerna är långt ifrån klara. En sak är
säker, koncernen lär expandera. Om det
blir genom nyförvärv eller kanske en ny,
helt egen nöjespark får tiden utvisa.
– Vi kan inte sitta ned och ta det lugnt i
fem år, då hamnar vi efter. Men man kan
inte göra allt på en gång. Vi lägger lika
mycket vikt vid alla delar. Bra attraktioner
är lika viktiga som personalens kompe­
tens och fräscha toaletter, säger Johan
Tidstrand.
Under 2011 investerar koncernen
236 miljoner kronor i attraktioner och
förbättringar.
–Vi investerar på lång sikt och plante­
rar frön som inte betalar sig på många år,
för vi kommer aldrig att sälja. Det finns
ingen exit. Vi hoppas att våra barn ska
älska det här lika mycket som vi gör och
ta vid efter oss, säger Johan Tidstrand.
parks and resorts
Ägartrio med nöjeskompetens:
Helena Tidstrand, Mattias
Banker och Johan Tidstrand.
• 13 •
parks and resorts
Starkare tillsammans
för alla parker. Med en homogen datamiljö
är det bland annat enklare att hjälpas åt
över parkgränserna och behovet av externa
konsulter har minskat.
En bärande del av Parks and Resorts företagsstrategi är att det ska vara mer lönsamt för en park att ingå i koncernen än
att stå utanför. Effektivisering och synergiåtgärder står därför högt på agendan. För
att leva upp till koncernens målsättning,
att alltid leverera helhetsupplevelser i
världsklass, har en rad åtgärder genomförts för att stärka samarbeten mellan
parkerna och öka lönsamheten. Här är
några exempel:
Egen utbildningsakademi
Strategisk utveckling
IT-samarbete över
parkgränserna.
Göran Brunnberg,
Åsa Holmberg,
Joakim Gustavsson-Pihl.
Det räcker inte med att attraktionerna är hisnande och vädret perfekt. Om inte personalen motsvarar gästens förväntningar
kan parkbesöket ändå bli en
demy. Akademins utbildbesvikelse. Parks and
ningsplan utgår från den
Resorts arbetar därför konkompetensskattning som
sekvent med personalutalla anställda just nu
bildning. 2009 lanserades
Kompetensgenomför. Utifrån identien utbildning för säsongsanutvecklare
fierade kompetenser, styrställda på Gröna Lund, GäsIda Einarsson.
kor och svagheter ska såväl
ten i fokus. Pilotprojektet gav
generella som individuella utbildomgående positiv respons i Gröna
ningsalternativ skapas.
Lunds gästundersökningar. 2010 utbildades Skara Sommarlands säsongspersonal
Gemensam IT-avdelning
och 2011 går alla koncernens säsongsanÅr 2009 fick koncernen en gemensam ITställda Gästen i fokus.
avdelning som bland annat har infört
Under 2011 startas också en egen
gemensamma dataprogram och system
utbildningsakademi, Parks & Resorts Aca-
Avdelningen Strategisk utveckling (SU)
har sedan 2007 koordinerat koncernens
attraktionsinköp och skapat nya nöjeskoncept.
Utöver storskaliga nybyggen som Safari
och Twister bidrar SU även med ett helhetstänkande för andra projekt. Attraktionerna Lilla Fritt Fall och Vikingen har till
exempel flyttats från Gröna Lund till Skara
Sommarland där de har fått nytt liv och
nya namn: Fyren respektive Tranan.
Ny grafisk profil
Alla koncernens parker har sin unika karaktär, vilket också är det som gör dem konkurrensmässiga. Samtidigt är de en del av
Parks and Resorts. För att tydligare kommunicera gemenskapen har koncernens
grafiska profil uppdaterats.
Parks and Resorts fick en ny logotyp
2010, inspirerad av internationella, klassiska nöjesparker. Furuviks och Skara Sommarlands nya logotyper, som nyligen lanserats påvisar tydligare än förr släktskapet
med koncernen, samtidigt som de speglar
parkernas unika verksamhet.
Samtliga bolags
logotyper.
Parker – ett världsligt nöje
Europa Park i Tyskland är Europas näst största nöjespark.
Det finns över 300 tema- och
nöjesparker i Europa, över 400
i USA och uppskattningsvis
långt över 500 i Asien. International Association of Amusement Parks and Attractions
uppskattar antalet besökare till
runt 145 miljoner i Europas
parker och 300 miljoner i USA.
I Sverige attraherar Liseberg
2,9 miljoner besökare och
Gröna Lund 1,3 miljoner.
Världens tre
största parker:
Europas tre
största parker:
1. Magic Kingdom/Walt
Disney World i Florida,
USA. 17 miljoner besökare
per år.
2. Disneyland i Anaheim,
Kalifornien, USA. 16 miljoner
besökare per år.
3. Tokyo Disneyland Japan.
13 miljoner besökare per år.
1. Disneyland Paris, Frankrike.
12,7 miljoner besökare
per år.
2. Europa Park, Rust, Tyskland. 4,3 miljoner besökare
per år.
3. Efteling, Kaatsheuvel,
Nederländerna. 4 miljoner
besökare per år.
• 14 •
Omtanke
”Att känna sig omhändertagen och synlig är
en viktig del i gästens
helhetsupplevelse. Vi ska
därför med stor känsla
ständigt vara vakna för
våra gästers behov i
såväl stort som smått.
Det skall vara lätt att
vara gäst och ha kul.”
Upplevelse
”Att själva upplevelsen
blir optimal är en kombination av att attraktionen är av toppklass, och
att medarbetarna som
gör att den fungerar, har
hög kompetens. Det
centrala är att gästen
upplever att parken är
en bra mötesplats.”
• 15 •
Effektivitet
”Jag tror att både gästerna och vi själva uppskattar om det finns en
effektivitet. Det här
handlar mycket om hur
parken möter gästen.
Gästen ska aldrig vara
tvungen att stå i en kö
under onödigt lång tid
utan underhållning.
Detta är en viktig del för
att kunna leverera en
helgjuten upplevelse.”
2 563 065
parks and
Resorts:
543 185
237 153
Aquaria
Vattenmuseum:
229 326
Kolmårdens
djurpark:
Furuviksparken:
305 266
”Alla parker ska vara
säkra. Att gästen alltid
känner sig säker är helt
avgörande. I trygghetsbegreppet ingår också
att det ska vara snyggt,
rent och välskött. Parks
and Resorts ska alltid
visa stor omtanke för
både gäster och medarbetare.”
1 248 135
Säkerhet
Skara
Sommarland:
I en tid då konkurrensen om människors tid och pengar är stenhård gäller det
att vässa verksamheten för att ge parkbesökarna riktiga wow-upplevelser.
Men hur gör man det? Parks and Resorts koncernchef Jan Roy framhäver koncernens fyra grundpelare: Säkerhet, omtanke, upplevelse och effektivitet.
Gröna Lunds
Tivoli:
Parks and Resorts fyra budord
Så här många besökare drog Parks and Resorts anläggningar 2010
parks and resorts
gröna lund
ska få folk att jubla
Gröna Lunds nya berg- och dalbana är tekniskt sett ett
av världens mest komplexa attraktionsbyggen. Vi har följt
Twister från dröm till verklighet – och håll i er,
här går det undan!
Fort går det. 61 kilometer i timmen,
närmare bestämt. Twister, Gröna Lunds
500 meter långa och 15 meter höga bergoch dalbana i trä, bjuder på fart, viktlös­
het och för den som vågar titta – en fan­
tastisk utsikt. Det som för två år sedan lät
som ett drömscenario har blivit verklighet.
Idén föddes av Peter Osbeck och Johan
Tidstrand, som arbetar med attraktions­
utveckling på Parks and Resorts. Visionen
var att skapa en ny, spektakulär träbana,
men de hade svårt att hitta tillräckligt
med utrymme på Gröna Lunds trånga
tomt.
Lösningen blev att förstärka taket till
Blå Tåget och bygga den nya berg- och
dalbanan ovanpå. Dessutom har banan
mer eller mindre byggts in i några andra
åkattraktioner. Namnet Twister känns
helt rätt när man vet att den korsar Jetline
åtta gånger, Kvasten tre gånger, Vilda
Musen en gång och sig själv 24 gånger.
– Har man tur så möter man både Jetli­
nes och Kvastens vagnar under en och
samma färd. Det är otroligt häftigt, säger
Peter Osbeck.
Och Peter Osbeck vet vad han pratar
om. Han har arbetat med utvecklingen av
Gröna Lunds attraktioner i 30 år och
under åren har han åkt uppåt 400 bergoch dalbanor världen över.
– När jag har varit ute och rest och tes­
tat andra nöjesfält återvänder jag alltid till
Gröna Lund och slås av hur hög kvalitet
• 16 •
vi har här. Det säger också entusiastgrup­
pen American Coaster Enthusiasts, ACE.
När de fick höra om Twister skrev de
”another unique roller coaster at Gröna
Lund in Stockholm” i sin tidning.
Bakom bygget av Twister står ameri­
kanska The Gravity Group som ses som
världens främsta ingenjörer inom bergoch dalbanor i trä. Men inte ens för dem
var Twister ett lätt uppdrag, just på grund
av platsbristen.
– De trodde att det skulle funka, men
det var långt ifrån självklart. Faktum är
att den nya attraktionen är så komplex att
den vore omöjlig att konstruera utan
dagens datorteknik.
– Nu gör vi något som ingen tidigare >>>
gröna lund
3 x gröna lund 2010
Antal besökare: 1 248 135
Antal öppetdagar: 132
Omsättning: 422 miljoner kronor
• 17 •
gröna lund
Twister
Längd: 480 meter
Höjd: 15,25 meter
Fallhöjd från första ”droppet”:
14,75 meter
Antal vagnar: 2
Platser per vagn: 12
Åktid: 60 sekunder
Hastighet: 61 kilometer i timmen
Kapacitet: 720 personer i timmen
Material: Stålgrund med bana av
southern yellow pine, ett träslag som
påminner om furu men är hårdare och
växer mellan östra Texas och Virginia
i USA.
Korsar sig själv: 24 gånger
Korsar Jetline: 8 gånger
Korsar Kvasten: 3 gånger
Korsar Vilda Musen: 1 gång
>>>
gjort – bygger ”The most twisted Twister
in the world”, säger Peter Osbeck.
Layouten till Twister gjordes först i ett
3D CAD-program, något som inte var
möjligt för bara fem år sedan. Designen
är unik och specialbyggd för Gröna
Lund. Enligt Korey T. Kiepert, ingenjör
och projektledare för bygget, är Twister
det mest komplicerade projekt som The
Gravity Group någonsin tagit sig an.
– Alla byggen har sina utmaningar,
men här är det så otroligt små utrym­
men. På ett ställe passerar Twister mellan
två andra banor med tre meters marginal.
Vi kallar den passagen ”threading the
needle”, säger han.
Berg- och dalbanor i trä bedöms
ofta utifrån hur mycket ”air time” de erbju­
der, det vill säga viktlösheten som uppstår
när vagnen lämnar en så kallad ”camel
back”, ett krön. Twister har air time på åtta
ställen, där en stor camel back längs stran­
den blir höjdpunken. Här får åkarna känna
viktlöshet under flera sekunder.
Twister blir den första träbanan på
Gröna Lund sedan 1965. Att bygga i trä
är populärt, men inte helt okomplicerat.
• 18 •
– Vi bygger banan av tolv lager brädor.
Det svåraste är att lägga brädorna och
såga till dem så det blir jämnt. Det måste
bli exakt och där kommer hantverket in i
bilden, säger Korey T. Kiepert.
Twister skulle alltså kunna beskri­
vas som en kombination av den senaste
datortekniken och klassiskt hantverk.
Och Peter Osbeck är förstås entusiastisk:
– Som liten älskade jag att bygga med
Meccano. Det här är som ett Meccano i
skala 1:1, med stora muttrar, reglar och
vinkeljärn. Hantverkarna är otroligt
skickliga och det är hantverket som gör
det där lilla sista, så att Twister blir mjuk
och fin att åka i.
Nu ser han fram emot att få folk att
jubla under sommaren och under många
år framöver.
– Den stora belöningen kommer när vi
får höra våra gäster jubla ”en gång till”.
Det är det som räknas. Vi jobbar ju med
glädje här.
Och Korey T. Kiepert håller med:
– Det bästa med mitt jobb är att se
människorna kliva av banan, skratta och
vilja åka igen. Inget slår den synen.
gröna lund
Dubbelt upp på scenen
Gröna Lund är sedan många år en knytpunkt i Stockholms musikliv.
2010 var inget undantag, snarare visades mer musikaliska muskler än
på länge. Nytt för säsongen var att Stora Scen – som under åren
gästats av storheter som Bob Marley, The Clash och Jimmy Hendrix –
fick sällskap av Lilla Scen som konsertarena. Gröna Lunds programchef
Kenny Mattsson delar med sig av sina favoriter från sommaren.
Kenny
Mattsson
programchef som
ansvarar för 2011
års program på
gröna lunds Stora
och Lilla scen.
Veronica Maggio, 27 augusti, Stora Scen
”Veronica trivs på Gröna Lund och det märktes verkligen. Hon har faktiskt jobbat hos oss en gång i tiden,
vilket naturligtvis gör att det känns extra roligt när
hon spelar hos oss.”
Ulf Lundell, 30 juli, Stora Scen
”Uffe hade inte spelat på Gröna Lund på
över 30 år och var väl kanske inte så
jätte­laddad när jag träffade honom innan
konserten. Två timmar och fyrtiofem
minuter inför 22 500 åskådare senare var
han desto gladare. Och det var vi med. Att
ha artister som Ulf Lundell hos oss betyder naturligtvis mycket”
Deathstars, 7 juni, Lilla Scen
”Dagen innan konserten fick jag ett samtal från Live
Nation som berättade att Kiss var i stan och att Gene
Simmons ville komma och titta på Deathstars. Både
publiken och bandet höll på att smälla av när Gene klev
in i lokalen, de trodde ju att de såg ett spöke. Hur kul
som helst och Gene var verkligen mycket trevlig.”
Hoffmaestro & Chraa, 10 september, Stora Scen
”En fantastisk kväll och enligt bandet själva deras
bästa spelning någonsin. Det kom så mycket folk att
vi var tvungen att stänga grindarna. En klassisk spelning som även utsågs till årets konsert på Gröna
Lund.”
• 19 •
Har ni några spännande
bokningar klara?
– Javisst! Två riktigt tunga
namn som redan är klara:
Håkan Hellström och Bryan
Adams. Till Stora Scen har vi
även bokat Alice Cooper, Orup,
Bo Kaspers, Oskar Linnros och
Jerry Williams. Det känns riktigt bra!
Hur ser det ut på Lilla
Scen?
– Lilla Scen tar in runt 1 000
åskådare och det är precis
lagom för många artister. Tove
Styrke, Jakob Hellman, Anders
Ekborg och Lisa Miskovsky är
bokade och klara.
Hur tänker ni när ni bokar
artister?
– Gröna Lund ska vara till
för alla och det gäller även på
konserterna, de ska passa alla
smaker. Ambitionen är också
att konserterna ska locka folk
de dagar då det annars är glesare bland besökarna, så det
gäller att hitta band som är
populära. Där är Facebook viktigt, eftersom folk kan önska
band den vägen.
Vilken blir årets konsert
2011?
– Det blir Sven-Bertil Taube.
Femtio år i rad har antingen
han eller Evert Taube stått på
Gröna Lunds scen och det firar
vi stort. Den vill man inte
missa, det kommer att bli
legendariskt.
gröna lund
Events i världsklass
Allt fler företag inser värdet i att bjuda
sina anställda, kunder och samarbetspartners på en upplevelse som både stärker de
kollegiala banden och blir ett minne för
livet. Efterfrågan på specialbokningar –
från någon enstaka timme till en exklusiv
heldag – blir allt större för varje år. Här är
några av fjolårets höjdpunkter:
• SEB Enskilda, 16 maj, 1770 gäster
• McDonalds klubbdag, 20 juni,
3349 gäster
• Nordea, 22 augusti, 1946 gäster
• Academic Work, 28 augusti,
1 165 gäster
• Tele 2, 4 september, 3242 gäster.
• Familjehemmens dag, 5 september,
3 442 gäster
• Edutainment matte & fysikdag,
9 september, 2330 gäster
• Ericsson-dagen, 25 september,
6573 gäster
Tyrols vilda julbord
Gröna Lund är så mycket mer än femkamp och bergoch dalbanor, och så mycket mer än ett sommarnöje.
Tack vare restaurang Tyrol kan parken hålla öppet
mer eller mindre året runt, och många av Tyrols konserter och kabaréer har blivit kultstämplade. De
senaste 26 åren har Tyrol också dukat upp sitt vilda
julbord med godsaker från nordisk flora och fauna.
2010 års julmatsälskare serverades bland annat:
2 ton lax
600 kilo ren
500 kilo björnköttbullar
205 kilo västerbottensost
1 000 liter glögg
1 ton sill
400 kilo kantareller
Nytänkande
rekrytering
Gröna Lund har hittat ett nytt, effektivt
sätt att rekrytera personal. Inför säsongen
2010 testades Facebook som kanal, där
Gröna Lunds ”vänner” kunde nominera personer som man trodde skulle passa för
jobb på nöjesfältet. Satsningen blev mycket framgångsrik och 2011 vidareutvecklades konceptet.
Ett annat nytänkande projekt är parkens
rekrytering av lite äldre medarbetare, för
att få en åldersmässig mix av personalen.
2010 var en procent av de säsongsanställda äldre än 50 år, och 2011 satsar man på
att höja andelen till fem procent. Det motsvarar 35 av de 1 200 som anställs inför
varje säsong. Den äldre personalen är bra
förebilder för de yngre och speglar mångfalden bland Gröna Lunds gäster.
763329
kronor
skänktes till World Childhood Foundation
efter Childhooddagen den 23 maj 2010.
Den artistspäckade dagen sponsrades av
Parks and Resorts, Volvo, Ica och Vattenfall
och entréintäkterna fram till klockan 16
skänktes till välgörenhetsorganisationen.
Drottning Silvia tog personligen emot
checken under dagen. Här tillsammans
med Gröna Lunds vd Jan Roy.
• 20 •
gröna lund
2011
Twister, en ny
berg- och dalbana i trä, har premiär i maj 2011.
gröna lund i siffror 2010
24,5
Fritt fall öppnar. Korgar för fyra
personer dras upp till en höjd
av 80 meter och släpps därefter horisontellt nedåt i 100 kilometer i timmen.
2001
Gröna Lund
införlivas i
Parks and
Resorts.
ton glass
346
118 000
portioner sockervadd
1998
föreställningar
1 000 000
1967
Konserten med Jimi
Hendrix blir en av de
mest omtalade i Gröna
Lunds historia.
åk med Jetline
Lustiga Huset invigs
– fortfarande en av
Grönans absolut mest
populära attraktioner.
jan roy
vd gröna lund
tidsaxel
gröna lund
1883
Tysken Jacob Shultheis
bestämmer sig för att
starta ett nöjesfält. På
en dammig gårdsplan
på Djurgården sätter
han upp en ensam
karusell som blir starten på Sveriges äldsta
nöjes­fält.
1917
Varför blir 2011 Gröna Lunds bästa
säsong någonsin?
– I år har vi investerat stora summor i en
ny, klassisk och unik berg- och dalbana i trä:
Twister. Ur ingenjörssynpunkt är det ett av
världens mest komplexa attraktionsbyggen,
något som vi självklart är mycket stolta över.
Twister är 480 meter lång och byggs med
tvära kurvor, 15 meters fallhöjd och väldoserade g-krafter. Vi är övertygade om att den
här nyheten kommer att attrahera en hel del
besökare.
Finns några andra spännande nyheter?
– Även Blå Tåget – Spöktåget – har fått en
rejäl uppfräschning med nya spännande vagnar, modern teknik och många uppdaterade
överraskningar. Kalla kårar längs ryggen är
att vänta! Vid sidan om detta har vi också ett
gediget konsertprogram med både nationella
och internationella artister i världsklass. Nu
är det bara att hoppas på att vi har tur med
vädret – i så fall kommer det att bli en perfekt
säsong.
• 21 •
skara sommarland
Mer än vatten
SKARA SOMMARLAND har kommit en lång väg
sedan starten 1984. I dag är parken ett av landets i
särklass populäraste semestermål – framför allt tack
vare sitt vattenlekland. Med 2011 års satsning på tre
nya attraktioner fortsätter en uttalad strategi mot en
bredare och mer väderoberoende verksamhet.
Fullt hus
En förutsättning för att Skara Sommarlands bad- och
nöjeslystna gäster ska stanna mer än en dag är att det
finns möjlighet till övernattning. Sommarland har därför
anlagt en av Sveriges största campingar, med 300 stugor och 550 tält- och husvagnsplatser. Under toppveckorna 28 och 29 2010 gästades campingen av sammanlagt 38 000 personer. Och trendkurvan pekar uppåt,
inte minst för att tältandet har fått ett uppsving.
3 X sommarland 2010
Antal besökare: 305266
Antal öppetdagar: 85
Omsättning: 93 miljoner kronor
Klimatsmart varmvatten
Tack vare en investering i nya luftvärmepumpar höjdes vattentemperaturen i Skara Sommarlands
pooler till behagliga 25 grader
under 2010. De sju nya pumparna,
på närmare 2 000 kilowatt vardera, ersatte de 15 som förr var i
bruk med en effekt på 1 100 kilo-
watt per styck. Sommarland räknar
med att energiförbrukningen minskat med 70 procent med det nya
systemet.
Investeringen på två miljoner
kronor beräknas vara intjänad på
bara två säsonger samtidigt som
vattentemperaturen höjts en grad.
Sista natten med gänget.
En viking flyttar in
I 30 år har den stått på Gröna Lund, den klassiska jättegungan Vikingen. Skara Sommarland övertog det gungande skeppet 2008 men eftersom parken hade fullt upp
med den nya attraktionen Tranan, dröjde det till 2010
innan Vikingen monterades upp – restaurerad, ommålad
och nästan oigenkännlig. Som ny helt enkelt.
Sedan mitten av 1990-talet har det varit tradition att niondeklassare firar skolavslutningen på Sommarland. Arrangemanget ”Sista natten med gänget” har blivit allt större med åren och i juni 2010 kom 3 000 ungdomar, vissa ända från Jönköpings län.
• 22 •
skara sommarland
2011
Uppfräschning av
Tivoliland och tre
nya attraktioner.
skara sommarland i siffror 2010
Sveriges största lekland byggs: en ny
anläggning fylld av
klätterställningar,
studsmattor, rutschkanor och balans­
banor.
vattenrutschbanor
kvadratmeter parkyta
4 miljoner
2002
10
34 000
Framgångsrik säsong
för Skara Sommarland
då fler barnfamiljer än
någonsin gästar parken.
Skara Sommarland
införlivas i Parks and
Resorts.
liter vatten i poolerna
28 097
Vattenskidsjön, Månbilsbanan och Dinosaurieparken invigs.
Campingen med plats
för 300 husvagnar
och de 10 första
campingstugorna
etableras.
1999
15-årsjubileum med
nya attraktionen Vattenverkstan: en 500
kvadratmeter stor
anläggning med vattendrag, dammar,
slussar, vattenpumpar
och vattenhjul.
2001
chokladvinster
Fredrik Dahlbeck,
1985
TF vd Skara Sommarland
tidsaxel
skara
sommarland
1984
Skivbolagsmogulen
Bert Karlsson grundar
nöjesparken Skara
Sommarland. Carola,
Herrey’s, Lill-Babs,
Kikki Danielsson och
Vikingarna uppträder.
Vilka satsningar gör Skara Sommarland under 2011?
– Vi vill göra parken mer väderoberoende, vilket innebär att vi kommer att satsa
på de delar som inte är direkt vattenlandsrelaterade. Framför allt kommer vi att höja
kvaliteten på tivolidelen.
Det låter spännande – blir det några
nya attraktioner?
– Ja, tre stycken faktiskt. Inne på själva
Tivoliland har vi två nykomlingar. Den ena
heter Rodeo och ska som namnet antyder
ge samma upplevelse som att rida på en
tjur. Den andra är Lilla Fritt Fall som flyttar
hit från Gröna Lund. Dessutom målar vi
om, fräschar upp och ger hela Tivoliland
ett ansiktslyft. Den tredje nykomlingen
heter Spinner och är en ny berg-och-dalbana, men den ligger inte i Tivoliland bredvid Tranan, utan ute i parken.
• 23 •
kolmården
Safari
från ovan
Kolmårdens nya attraktion är inte bara parkens största
enskilda investering någonsin – linbanan Safari är också
en spektakulär upplevelse där besökarna ser djuren på ett
helt nytt sätt. Att den tekniskt avancerade konstruktionen
är världsunik är en extra bonus på upplevelsen.
När Kolmårdens portar öppnas
för säsongen 2011 är det samtidigt pre­
miär för Safari – djurparkens största
enskilda attraktionsbygge någonsin – en
investering med en budget på 132 miljo­
ner kronor. Safari är en världsunik åkatt­
raktion som ersätter den tidigare safariresan som gästerna gjorde i bil.
Från och med nu kommer besökarna
att uppleva djuren längs en 2 640 meter
lång linbana. I stället för att sitta i en her­
metiskt tillsluten bil, färdas de ljudlöst i
specialbyggda, gallerförsedda gondoler
där de kan se, höra – och inte minst
känna lukten av – djuren.
Själva åkturen är en upplevelse i sig.
Några master är på hisnande 24 meter
och på andra ställen är besökarna inte
mer än knappa tre meter ovanför mar­
ken. Åkturen tar cirka 27 minuter och
banan, som har flera kurvor, korsar sig
själv vid ett antal tillfällen.
– För att göra en grande finale så kor­
sar banan björn- och varganläggningen
två gånger och lejonen tre gånger, bara
för att få det där lilla extra. Det går inte
att komma ifrån att rovdjuren är spekta­
kulära och lejonen vill man ju verkligen
inte missa, säger Lennart Sundén, pro­
jektledare och initiativtagare till Safari.
Safari är inte bara en spännande
färd för gästerna utan innebär också ett
nytt sätt att tänka både teknik- och miljö­
mässigt.
– Safariparken byggdes 1972 och var
• 24 •
en häftig upplevelse för de som kom
under för- eller eftersäsong. Men under
juni och juli var det ingen upplevelse, då
var det en två timmar lång bilkö. Ur ett
gästperspektiv var det ingen bra produkt.
Inte heller ur ett miljöperspektiv med all
tomgångskörning, säger Lennart Sundén.
Liksom resten av Kolmården kommer
Safari att drivas med el från miljövarudeklarerade kraftverk vilket innebär
mycket begränsade koldioxidutsläpp.
Att bygga om safariparken följer en
europeisk parktrend där biltrafiken
ersatts med gångbroar, minitåg eller bus­
sar. Men ingen annan park har en linbana
– där är Kolmården först. Att vara pionjär
inom ett område innebär att vara först
med produktutveckling samt att möta
>>>
kolmården
Vagnarna svävar som
högst 20 meter och
som lägst 2,5 meter
över marken.
• 25 •
kolmården
”Banan korsar björnoch varganläggningen
två gånger och lejonen
tre gånger, bara för att
få det där lilla extra”
Lennart Sundén
är projektledare
och hjärnan
bakom Safari.
• 26 •
kolmården
>>>
utmaningar – och utmaningar har Kol­
mården och leverantören Doppelmayr
stått inför flera gånger sedan beslutet att
bygga Safari togs 2009.
Österrikiska Doppelmayr Seilbahnen
GmbH är specialister på att bygga kundanpassade linbärande och rälsgående
transportsystem. När det svenska dotter­
bolaget fick förfrågan om Kolmårdens
linbana skickades den första skissen till
Doppelmayrs konstruktionsavdelning i
Österrike, där de var mycket tveksamma.
– Det handlade om kurvtekniken och
att banan korsar sig själv, vilket innebär
en helt ny, och oerhört dyr och komplice­
rad, teknisk lösning, berättar Karin
Ekbro, projektledare på Doppelmayr
Scandinavia AB i Sunne.
En enskilt viktig faktor avgjorde att
Doppelmayr ändå antog projektet: Safaris
hastighet.
– Normalt sett är det en hög kapacitet
vi arbetar med. Våra gondoler och kabi­
ner opererar med maxhastigheter på fem
till sju meter per sekund. Med en sådan
hastighet skulle det bli en slänggungeef­
fekt i kurvorna. Men för Safari är hastig­
heten 1,5 meter per sekund för att få en
innehållsrik rundtur i Safariparken. Den
lägre hastigheten bidrog till att vi kunde
lösa det tekniska på ett vettigt sätt, förkla­
rar Karin Ekbro.
Utmaningen passade också Doppel­
mayrs profil som ett innovativt företag.
De utvecklade den teknik som krävdes
för att Safari skulle fungera och byggde
en testanläggning i skala 1:1 för att testa
den unika kurvtekniken.
En annan utmaning bestod i att banan
korsar sig själv. Linan måste därmed löpa
på flera nivåer. Några av Safaris master är
därför de högsta i Sverige för sin typ av
bana, över 20 meter.
Projektet har krävt speciell
omsorg då arbetena har utförts väldigt
nära djuren. Bland annat har spräng­
ningar anpassats för att inte störa aporna
och vissa master har fått resas efter att
björnarna gick i ide.
Under den första säsongen kommer
Doppelmayr att stötta med driftledning
samt utbildning. Sedan kommer de att
kunna logga in via internet från Österrike
för att övervaka driftssystemet och se
exempelvis larm eller driftstörningar.
När banan har premiär den 30 april
2011 är det mer än fem år sedan embryot
till safariprojektet skapades. Idén fick
Lennart Sundén när han satt i en stollift
på en skidsemester 2006 – och resan till
dagens färdiga attraktion har varit lång.
Innan de konkreta planerna kunde ta
form gjordes bland annat filminspelning­
ar från biltak och med radiostyrda mini­
helikoptrar för att förmedla känslan av att
glida fram i gondolerna.
Det första spadtaget togs i februari
2010 och efter drygt ett år står nu de 26
masterna, fem kurvorna och stationen på
plats. I gondolgaraget finns 78 special­
konstruerade gondoler med antingen
zebra-, giraff- eller tigermönster.
– Vi kan anpassa hur många gondoler
vi vill ta fram varje dag, beroende på kötrycket. Vi har en teoretisk maxkapacitet
på 1 200 gäster per timme. Varje gondol
rymmer åtta personer och meningen är
att vi ska köra familjevis, men under hög­
säsong kan vi behöva fylla alla platser,
berättar Lennart Sundén.
Till skillnad från tidigare safari-
turer kommer avgiften för den nya linbanan att ingå i entrépriset. Själva entrébygget kommer däremot inte att vara
klart vid invigningen. Vinterns ihärdiga
kyla och snö har försenat bygget.
Entrén kommer nästan att bli en
attraktion i sig. I väntan på sin gondol
underhålls de köande gästerna med en
fiktiv historia om en biolog som gillade
djur och att flyga, allt enligt Parks and
Resorts visioner om tematiserade upplevelser i parkerna.
Andra djurparker har redan hört av
sig och visat intresse för Safari.
– Det här är den häftigaste referensanläggning man kan ha som linbane­
byggare. Det är få i världen som kan slå
Safari just nu, säger Karin Ekbro.
Safari
Byggstart: Februari 2010
Premiär: 30 april 2011
Budget: 132 miljoner kronor
Längd: 2 640 meter
Hastighet: 1,5 meter/sekund
Åktid: 26,5 minut
Kapacitet: 8 personer per vagn/
1 200 personer per timme
Antal vagnar: 78
Avstånd mellan vagnarna:
36 meter
Antal stolpar: 26 stycken
Höjd över marken: 2,5–20 meter
Antal kurvor: 5 stycken
Safari korsar sig själv: 4 gånger
Safari passerar björn- och
varganläggningen: 2 gånger
Safari passerar lejonanläggningen: 3 gånger
• 27 •
kolmården
n
e
t
ö
m
a
d
l
vi
på Kolmården
Utöver utmärkta möteslokaler har Kolmården något alldeles extra att erbjuda konferensgäster – en park fylld
med djur. Här finns flera olika animaliska aktiviteter och
Vilda möten tar besökarna väldigt, väldigt nära djuren.
stumma när en tiger
ryter till på en centimeters avstånd, andra
darrar av spänning när vargen kommer
emot dem, för att i nästa stund dela ut en
”vargpuss”. Och en och annan får tårar i
ögonen när de sitter vid bassängkanten
och klappar delfinerna. Konferenserna på
Kolmården är något utöver det vanliga.
Ända sedan Vildmarkshotellet byggdes
1982 har företag och organisationer kun­
nat förlägga sina konferenser till Kolmår­
den. 2010 hade Destination Kolmården
drygt 16 000 konferensgäster. Här finns
allt som förväntas – från bekväma, fullt
utrustade lokaler för allt från fyra till 370
personer – till boende, restauranger och
festvåningar. Men ingen annanstans kan
man boka mötesrum i ett Delfinarium
med undervattensfönster mot delfinernas
bassäng.
– Att kunna titta på delfinerna samti­
digt är inte bara rogivande. Det är inspi­
En del blir helt
rerande också. Det är verkligen en annor­
lunda miljö, och en annorlunda miljö har
en förmåga att kunna generera kreativa
idéer, säger Åsa Ahlin, försäljningschef på
Parks and Resorts.
För den riktigt stora gruppen går det
att sitta i själva Delfinarium där delfin­
uppvisningarna hålls. Här får 1 800 per­
soner plats på läktarna och föredragshål­
laren kan stå på en scen nere vid bassäng­
kanten.
– Att sedan lägga till en delfinuppvis­
ning efteråt är ett populärt inslag, säger
Åsa Ahlin.
Alla företag har olika upplägg och syfte
för sin vistelse i Kolmården. En del abon­
nerar hela parken en dag för sina anställ­
da och deras familjer, medan andra foku­
serar på själva mötet och bara adderar en
långpromenad genom djurparken. Men
många väljer att ta del av de specialaktivi­
• 28 •
teter som erbjuds både företag och privat­
personer. Några av de mest populära är
Vilda möten, där besökare kan komma
riktigt nära djurparkens olika djur –
ibland på puss- och klappavstånd.
– Mötena sker ihop med en professio­
nell guide och är väldigt säkra. Men även
om djuren är vana vid besökare är de
vilda djur. Det finns hela tiden en nerv
med och det är väldigt spännande tycker
många, säger Åsa Ahlin.
Inför alla aktiviteter möter en djur­
vårdare eller guide gruppen. De berättar
om djuren, om säkerhet och om vad man
får och inte får göra under mötet.
– Innan vi går in i varghägnet kollar vi
alltid vad personerna har på sig. Är det
päls, skinn, mocka eller hängande strop­
par så kan det vara väldigt intressant för
vargarna att dra i. Då har vi jackor att
låna ut, berättar Cecilia Håkansson som >>>
kolmården
Kolmårdens
vargar gillar
att bli klappade.
• 29 •
kolmården
• 30 •
kolmården
3 X kolmården 2010
Antal besökare: 543 185
Antal öppetdagar: 164
Omsättning: 312 miljoner kronor
• 31 •
kolmården
Ett fysiskt möte
med delfiner
brukar bli ett
minne för livet
för konferensdeltagarna.
>>>
är operativ chef för bland annat rovdjur.
Hon förklarar att mötet med vargarna
sker helt på deras villkor och det går inte
att utlova kontakt. Men i de flesta fall
tycker vargarna om att komma fram och
bli klappade. I bästa fall kan besökaren få
en ”vargpuss”.
– Efteråt är folk ofta helt lyriska över
att ha gått in i hägnet. En del kan tycka
det är lite läskigt innan, men de är ofta
stolta över att ha övervunnit sin rädsla
efteråt. Jag har arbetat med vargarna
sedan 2007 och det är bara en enda gång
jag har behövt lotsa ut en person som
tyckte att det var för läskigt.
Cecilia Håkansson ansvarar även för
den guidade visningen hos tigrarna i
Tiger World. Här får besökaren inte gå
fritt hos djuren, verkligen inte. I stället
går gruppen på 15 personer genom en
kulvert och kommer upp i en till hälften
nedgrävd buss inne hos tigrarna – som
då kan befinna sig i besökarens huvud­
höjd bara några centimeter bort.
– Folk är väldigt fascinerade av att
komma så nära och om tigern ryter till
brukar det gå ett sus genom bussen.
Kristina Hellman Rundgren är
operativ chef för Safari och ansvarar för
Lejonkulan. Principen här är densamma
som hos tigrarna. Besökarna befinner sig
i en bur med lejonen cirklandes utanför.
– Vi brukar ta in lejonen i ett stall
inför mötet. När vi öppnar luckan till
stallet kommer de utspringande mot
buren med besökarna – det är en väldigt
häftig effekt, säger Kristina Hellman
Rundgren.
Ett annat däggdjur som uppskattas av
konferensdeltagare är delfinen. Och
många förvånas över storleken.
– Delfinerna är bra mycket större än
många tror, säger Sunna Edberg, tränare
på Delfinarium.
Under mötet får besökaren ta på sig
våtdräkt och sitta på bassängkanten med
en delfin framför sig som de får klappa.
– Delfinerna älskar verkligen beröring
och njuter av att man tar på dem.
En annan populär aktivitet i Delfinari­
um är att titta in bakom kulisserna, i fisk­
köket och hur delfinerna tränas. Men
huvudpunkten är förstås själva mötet.
– Det uppstår ofta en sorts stum tyst­
nad och ibland lite tårar i ögonen hos
dem som träffar delfinerna.
Oavsett vilken lokal konferensen hålls
i och vilka eventuella aktiviteter och djur­
möten deltagarna får uppleva, så är det få
som lämnar en konferens på Kolmården
utan bestående intryck.
Upplevelser att toppa konferensen med
Tiger Tour med
tigerbussen
Stå öga mot öga med en tiger
och lär dig allt om tigrar. Max
30 personer delas upp i grupper om max 15 personer för
besök i tigerbussen.
Närkontakt Delfin
Närkontakt Varg
Här får man klappa delfinerna
i sitt rätta element och lära sig
allt om delfiner och deras liv,
både ute till havs och i Delfinarium. Minimiålder 15 år, 1–8
personer.
En timme i varghägnet med
möjlighet att klappa vargarna –
om vargarna vill. Djurvårdaren
finns med hela tiden och berättar om djuren. Åldersgräns 15
år. Max 15 personer.
• 32 •
Lejonkulan
– guidad visning
Här kommer man skrämmande
nära djurens konung och får
själv upptäcka hur det känns
att stå i en bur. 1–30 personer.
Safari, den nya linbanan genom Safariparken, öppnas den
30 april – den största
enskilda investeringen i Kolmårdens historia.
kolmården
Tiger World invigs.
Nytt rekord: mer än
en halv miljon besökare.
2011
kolmården i siffror 2010
750
206 498
2001
sålda årskort
Kolmården blir
en del av Parks
and Resorts
Scandinavia.
2007
13 391
1969
Delfinarium invigs.
Unik födsel när en
tiger får femlingar.
1984
Vildmarkshotellet
byggs.
djur att
titta på
sålda glassar
Invigning av Europas
längsta linbana som
rymmer fyra personer. Längden är 3,2
kilometer och turen
tar 25 minuter.
Magnus Nilsson
vd, Kolmården
tidsaxel
kolmården
1965
Kolmården invigs
den 27 maj efter tre
års förberedelser.
Bakom idén, som
många tycker är
”vanvettig”, ligger
kommunalkonsulten
Ulf Svensson. Bilköerna är milslånga
och inträdet kostar
4,50 kronor.
1967
I slutet av 2010 meddelades att Kolmårdens djurpark går samman med
Vildmarkshotellet – varför?
– Tidigare har Vildmarkshotellet och Kolmården varit två skilda bolag. För sju, åtta
år sedan hade vi även olika målsättningar.
Detta var långt ifrån optimalt. Sedan ett
par år tillbaka är vi ett och samma gäng
med samma riktlinjer: att skapa en destination i världsklass. Att samarbetet nu har
formaliserats är ett kraftigt styrkebesked.
På vilket sätt?
– Dels underlättar det praktiskt, det
finns många stordriftsfördelar. Jag är
också övertygad om att när vi nu svetsas
samman internt kommer det också att
märkas utåt. Hela verksamheten slipas och
i förlängningen kommer det att underlätta
för gästerna. Många som besöker djurparken vill ju gärna ha möjligheten att sova
över.
• 33 •
aquaria
forskning
under ytan
Aquarias uppdrag handlar inte bara om att visa vackra
fiskar i sin rätta miljö. Vattenmuseet satsar dessutom
stort på forskning. Ett av de mest uppmärksammade
projekten har varit att föda upp sjöhästar i fångenskap.
Marinbiologen Anna Björns arbete är på liv och död.
Det är tydligt att marinbiologen och
djurvårdaren Anna Björn brinner för sitt
arbete. Hon pratar inlevelsefullt om sina
avancerade insatser för sjöhästarnas över­
levnad.
– Vår art får många ungar, mellan 350
och 500 stycken. Ungefär en av hundra
överlever till vuxen ålder i naturen, vilket
säger ganska mycket om hur tufft det är.
Det finns för- och nackdelar för sjöhäs­
tarna att vara i fångenskap. I naturen har
de en mer varierad kost men där finns
samtidigt många hot som de slipper här,
berättar Anna Björn.
Den sjöhästart som odlas på Aquaria,
Hippocampus reidi, blir ungefär en deci­
meter hög och förekommer i olika färg­
variationer. Flera individer är över fem år
gamla, en mycket hög ålder för arten. När
sjöhästarna når en viss ålder måste de
handmatas med pipett – och då är Anna
Björn glad att de inte är fler än vad de är
(vattenmuseet har i dag tolv fullvuxna
sjöhästar). Det är knepigt med sjöhäst­
uppfödning, men på Aquaria har man
lyckats upprepade gånger.
– Andra generationen vuxna sjöhästar
har fött en kull, men den gången var det
ingen som överlevde. Hur som helst har
de visat att de är kapabla att föda ungar,
vilket är vansinnigt roligt. Det finns
många andra vattenmuseer runt om i
världen som föder upp sjöhästar fram­
gångsrikt. Det som skiljer oss från mäng­
den är en hög överlevnadsgrad trots
minimal interaktion från oss djurvårdare.
Genom ”trial and error” lär vi oss hela
tiden hur vi på bästa sätt ska minimera
riskerna.
Sjöhästarna är – tillsammans med
hajen – ett av de populäraste djuren på
Aquaria. Det märker Anna Björn och de
• 34 •
övriga djurvårdarna bland annat genom
att många besökare är särskilt nyfikna på
just dem.
– En fråga som vi ofta får är faktiskt
vad sjöhästarna är för slags djur. Efter­
som de simmar upprätt är det för många
inte helt självklart att det är en fisk.
på sjöhästar
är bara en del av Aquarias målsättning:
Att sprida kunskap om naturen i stort
och de olika hot som finns mot den.
Enligt krav från Länsstyrelsen måste alla
djurparker i Sverige som ägnar sig åt
”offentlig visning av djur” arbeta aktivt
med utbildning och forskning. Djuren
ska inte vara i fångenskap enbart för att
betraktas. Detta är något som Anna
Björn tycker är positivt.
– Som djurpark måste vi kombinera
nytta med nöje. Aquaria ska inte bara >>>
Den stora satsningen
aquaria
Anna Björn är marinbiolog med examen
i marin ekotoxikologi. Hennes hjärta
klappar lite extra för
sjöhästar och hajar.
sjöhäst [Hippocampus reidi]
Aquarias sjöhästar skiftar färg mellan svart, brun och gul efter ljus och ”humör” • Sjöhästar lever i
samma par hela livet och utför varje morgon och kväll en hälsningsdans ihop • Hanen har en ficka på
magen där honan lägger sina ägg som hanen sedan befruktar • Ur de färdigkläckta äggen kommer
ungar som är pyttesmå kopior av sina föräldrar. Höjd: Upp till 15 centimeter. Livslängd: 1–3 år i det
fria, cirka 5 år på Aquaria. Föda: Djurplankton och små kräftdjur.
• 35 •
aquaria
• 36 •
aquaria
3 x aquaria 2010
Antal besökare: 237 153
Antal öppetdagar: 323
Omsättning: 13 miljoner kronor
• 37 •
aquaria
3 frågor
till Morgan Lundberg, som
under 2011 forskar om
mysisräkor på Aquaria.
MYSISRÄKOR
Mysisräkor är en viktig del av fiskars föda. Mysisräkan, som oftast lever
i stim, tillhör gruppen pungräkor som innehåller 800 arter. Majoriteten är
mellan 2 och 30 millimeter. De flesta lever i havet men det finns runt ett
fyrtiotal arter som är sötvattenslevande.
>>> fungera som ett skyltfönster, ambitionen
är att gästerna ska lära sig något.
Och intresset från allmänheten är stort.
Under 2010 hade Aquaria över en kvarts
miljon besökare och museets djurvårdare
genomförde mängder av guidade visning­
ar och matningar inför publik.
Ett långsiktigt mål för Aquaria är också
att studenter på universitetsnivå ska
kunna bedriva forskning på plats. Och
med tanke på de biotoper som museet
rymmer – regnskog, mangroveträsk och
hav – är förutsättningarna helt unika.
Aquarias regnskog är till exempel den
enda plats i Sverige där man kan uppleva
stämningen under ett tropiskt oväder
med regn och åska och dessutom dygnets
Hej Morgan, berätta vad du gör på Aquaria.
– Jag har arbetat på Aquaria som timanställd under ett år samtidigt som jag studerat
på marinbiologiprogrammet vid Stockholms
universitet. När jag nyligen började söka efter
ett examensarbete kände jag att det vore perfekt om jag kunde göra det härifrån. Så nu har
vi startat ett projekt med uppfödning av
mysisräkor, sjöhästars favoritföda. Problemet
med att föda upp sjöhästar, är att det är svårt
att få dem att överleva när de kommer upp i
en viss storlek. När de är unga äter de bara
foder, men när de blir lite äldre bör de helst
äta levande mysisräkor.
Varför då?
– Rätt föda ökar sjöhästarnas överlevnadsmöjligheter radikalt. Tidigare har man i huvudsak matat sjöhästarna med fryst mysis samt
ett kräftdjur som kallas för artemia, men det
mår de inte alls lika bra av. När sjöhästarna
får levande mysis ser man hur de blir glada
och ivriga.
Vad är speciellt med just det här forskningsprojektet?
– Det jag ska undersöka är i vilken temperaturintervall som mysisräkorna förökar sig
snabbast. Och nyttan är dubbel: Stockholms
universitet tycker att initiativet är toppen
eftersom mysisräkor är en av Östersjöfiskarnas största födokällor. Själv ser jag framför
allt till den förmodade vinsten för sjöhästarna.
växlingar mellan dag och natt.
– På Stockholms universitet finns det
lektioner på vissa kurser som helt och
hållet handlar om de olika miljöer som
ryms på Aquaria. Att som student ha den
typen av närhet till en biotop som man
undersöker, är naturligtvis betydelsefullt.
Vi vill vara den naturliga plattformen i
Sverige för alla slags vattenfrågor, säger
Anna Björn.
Genom åren har Aquaria stöttat olika
naturbevarande insatser. Under flera år
skänktes en del av entréavgiften till en
stiftelse i Costa Rica som köper upp regn­
skogsmark. Under 2010 har pengarna gått
till organisationen Shark Trust som arbe­
• 38 •
tar för att skydda det i dag starkt hotade
hajbeståndet. Dessutom har Aquarias
besökare genom åren bidragit med när­
mare 100 000 kronor via Världsnaturfon­
dens insamlingspanda i entréhallen.
Ett nytt forskningsprojekt, som påbör­
jats i vår, är kopplat till sjöhästarna. Mor­
gan Lundberg är student vid Stockholms
universitet och kommer att bedriva forsk­
ning på mysiskräkor med Aquaria som
bas.
– Morgan Lundbergs forskning på
mysisräkor är ett av de första stora projekt
som vi har. Målsättningen på sikt är att vi
ska kunna ha flera olika studier av den
här storleken som kan löpa parallellt,
säger Anna Björn.
aquaria
2010
arter finns
representerade
800
Aquaria införlivas i
Parks and Resorts.
kilo vägde den
rekordstora havsöring som tog sig
upp för Aquarias
laxtrappa 2001.
175
2006
11,2
National Geographic
uppmärksammar
Aquarias laxtrappa i
en längre artikel om
”Urban fishing.”
aquaria i siffror 2010
Serveringen med utsikt
över Nybroviken invigs.
Svenska malar flyttar in
i Nordiska delen.
Nordiska delen öppnar. Här brusar också
forsen vars vatten
pumpas upp från
Nybroviken 0ch rinner
ut via slättsjön och
laxtrappan i Östersjön. I november och
december hoppar laxöringarna uppför laxtrappan för att leka.
1996
Fiskväggen med korall- och grottakvarium
med bland annat sjöstjärnor, havsborstmaskar och clownfiskar invigs.
liter vatten cirkulerar
i systemen varje timme
1997
1 000 000
djur bor på Aquaria
Sandra Wilke
1994
driftschef, Aquaria
Vattenmuseum
tidsaxel
aquaria
1991
Aquaria Vattenmuseum byggs på initiativ
av akvarieentusiasten
Göran Flodin. Museet
flyttar in i det gamla
Wasavarvet på Djurgården. Projektet startade med en resa till
Costa Rica, där man
samlade in grenar,
rötter, stenar och frön.
Aquaria gör en stor utbildningssatsning
under 2011 – berätta mer!
– Aquaria erbjuder löpande pedagogiska guidningar på museet, men nu tar vi det ett steg
längre. Bland annat har vi tagit fram en guidebok som innehåller ett tilläggshäfte med olika
uppgifter och instuderingsfrågor. Det är kort
sagt ett pedagogiskt skolmaterial som är kopplat till våra biotoper: regnskog, mangroveträsk,
tropiska hav och svenska vatten.
Vad är syftet?
– I Aquarias uppdrag ingår inte bara att visa
upp våra miljöer och djur, utan även att utbilda
besökarna. Och det är ju känt sedan tidigare att
det är lättare att ta in fakta om man samtidigt
får en upplevelse. I första hand riktar sig satsningen till ungdomar. Därför kommer vi under
året, tillsammans med Spånga gymnasium, att
arbeta för att skapa en pedagogisk och levande
undervisning.
• 39 •
furuvik
Kärlek på apstadiet
Furuvik bjuder inte bara på en perfekt kombination av
attraktioner och djur. Parken är också centrum för forskning
och bevarandeprojekt av hotade arter. Möt en eldsjäl som
brinner för djurens bästa: Ing-Marie Persson.
För Ing-Marie Persson fanns det
aldrig något alternativ. Djur har varit hen­
nes stora intresse så länge hon kan min­
nas. Efter barndomens fåglar, marsvin och
smådjur blev det hästar, en kärlek som
varar än i dag. Hästintresset tog henne
också till Furuvik, där hon började jobba
med ponnyridning som tolvåring. Redan
då hade hon siktet inställt på det som
skulle bli hennes kall i livet: primaterna.
– På den tiden satt schimpanserna i en
bur på 20 kvadrat med ett bildäck – och
kastade skit på folk i brist på stimulans.
Ing-Marie fascinerades av schimpan­
serna och kastade sig över Jane Goodalls
då nyutgivna, banbrytande bok In the
shadow of man. Sedan var hon fast.
– I boken framkom det för första gång­
en vad schimpanser har innanför pann­
benet och att de till exempel kan tillverka
verktyg. Jane Goodalls upptäckter möttes
av mycket tvivel från gamla forskare.
I dag är det svårt att förstå att man
fortfarande sålde schimpanser i djuraffä­
rer i slutet av 60-talet – och strax efter
• 40 •
gjorde Pippi Långstrump-filmerna ”Herr
Nilsson-apor” till populära husdjur. Men
på 70-talet började synen på djur föränd­
ras. En ökad medvetenhet om miljö och
om­värld ledde till att jordbruksverket
skärpte normerna för djurhållning och
parkerna började organisera sig. I dag är
information, forskning och bevarande­
projekt prioriterade områden för parkerna.
– När besökarna går från parken ska de
veta mer än när de kom, säger Ing-Marie
som numera är primat- och utbildnings­
ansvarig i Furuvik.
>>>
furuvik
schimpans
[Pan troglodytes]
Höjd: Upp till 160 cm Vikt: 40–65 kg
Livslängd: Upp till 35 år i det vilda, upp
till 50 år i djurpark. Föda: Frukt, blad,
grönsaker, viss animalisk föda.
Schimpansfakta: Schimpansen delar
98,6 procent av sina gener med människan och är mer släkt med människan än
med gorillan. De kommunicerar med upp
till 30 olika ljud, har många ansiktsuttryck, varierat kroppsspråk och kan tillverka och använda redskap. Ungarna
dias upp till fyra års ålder och är beroende av mamman ytterligare något år.
För 50 år sedan fanns det flera miljoner
schimpanser, i dag max 100 000 –
200 000. Det största hotet är skövlingen av deras boendemiljö, regnskogen,
men också jakt då schimpanskött anses
vara en delikatess i vissa kulturer.
Ing-Marie Persson har
arbetat för schimpansernas bästa i hela sitt liv.
Här med schimpans­hanen
Santinos konst i handen.
• 41 •
furuvik
I dag finns 14
2
orangutanger Sumatrai
varav två i Fu Europa,
ru
och Dunja på vik, Naong
bilden.
3 x furuvik 2010
Antal besökare: 229 326
Antal öppetdagar: 96
Omsättning: 57 miljoner kronor
>>>
Starka samarbeten nationellt och
internationellt har varit avgörande för
den verksamhet som bedrivs i dag.
Furuvik är dels medlem i Svenska Djur­
parksföreningen som representerar djur­
parker, akvarier och tropikhus. Dessutom
ingår parken i EAZA, European Associa­
tion of Zoos and Aquaria. Organisatio­
nen har 322 medlemsparker i 36 länder
och samarbetar i sin tur med systerorga­
nisationer i andra världsdelar.
medlem i EAZA måste en
djurpark uppfylla vissa krav på hur de
arbetar och på djurens miljö. EAZA sam­
ordnar bland annat avelsprogram för
utrotningshotade djur i europeiska djur­
parker genom EEP, European Endange­
red species Programme, vilket innebär att
de organiserade djurparkerna fungerar
som en genbank.
Furuvik och Ing-Marie Persson ligger
också bakom den ideella föreningen Swe­
den Chimpanzee Trust och Jane Goodall
Institute Sweden. Genom dessa stöds
konkreta bevarandeprojekt i Afrika. Nyli­
gen släpptes tolv schimpanser ut från ett
reservat och Sweden Chimpanzee Trust
bekostade djurens GPS-sändare.
– Nu vet vi att en av honorna har fött
ungar i det vilda och en annan har flyttat
in i en vild grupp. Det är helt fantastiskt.
Det är därför man håller på med det här.
Vi ser oss som en genbank, som en
Noaks ark, säger Ing-Marie.
Hennes arbete har gjort henne världs­
känd inom primatforskning. Hon är
För att bli
Människoleksaker
är lika kul för
schimpanser.
furuviks
schimpanser
Linda, troligen född 1984 i Liberia.
Kom till Furuvik 1986 via Kolmården.
Manda, född 2004 i Kolmården. Kom
till Furuvik vid fyra månaders ålder.
Maria-Magdalena (Magda), född
2000 i Borås djurpark. Kom till Furuvik
2006. SVT:s Bolibompa har sänt TVprogram om Manda.
Penny, född 1980 i Borås djurpark.
Kom till Furuvik 1984. Penny har ärftlig diabetes och har behandlats med
insulinsprutor i 16 år.
Santino, född 1978 i München Zoo.
Kom till Furuvik 1983.
Selma, född i Kolmården 2008. Kom
till Furuvik en månad gammal.
nämligen ensam om att kunna gå in till
vuxna schimpanser och bli accepterad av
flocken. Frågan är vad som gör just
henne så speciell?
– Dels har jag haft förmånen att få
jobba med en ny grupp från början.
Sedan är jag ju som jag är också. Man
måste visa känslor, vara dominant och ha
ett tydligt kroppsspråk när man är med
djuren. Vi människor har exakt likadana
känslocentra som schimpanserna och
kan känna samma sorg och glädje.
Schimpanser, som är närmare släkt
med människor än med gorillor, har
också unika egenskaper. Bland annat kan
de planera för framtiden genom att spara
mat eller saker de kan behöva.
Furuviks ledarhane Santino samlar
till exempel stenar inför morgondagen.
Stenarna kastar han för att visa sin domi­
• 42 •
nans, ett vanligt sätt att agera för alla
schimpanshanar.
Tillsammans med Santino står Ing-Marie
högst i rangordning i Furuviks flock.
– Att jag har kunnat komma så nära
flocken är mycket tack vare Santino. När
han kom hit som fyraåring bodde vi till­
sammans i karantän i fyra månader. Där
byggdes vår starka relation. Han är också
väldigt speciell; klok, intelligent och har­
monisk.
Santino har väl utvecklade konstnärli­
ga talanger. Han gillar att måla tavlor och
byter omsorgsfullt penslar, väljer färger
och gör mönster. Tavlorna säljs av
Furuvik och hittills har Santinos konst
genererat flera hundra tusen kronor till
bevarandeprojekt för hans artfränder i
Afrika.
Genom åren har Ing-Marie flera
gånger fått agera fostermamma åt schim­
pansungar som av olika anledningar inte
har kunnat tas omhand av sina mammor.
Små ungar kan inte sättas in i en flock då
de precis som småbarn måste ha mat på
natten. Upp till tio månaders ålder har
ungarna sovit på Ing-Maries mage,
matats med nappflaska och burits i bärsele medan de successivt anpassats till
flocken. Ett heltidsjobb med andra ord,
innan flockens adoptivmamma, Linda,
har tagit över.
– Jag har valt bort egna barn för att bo
och leva med schimpanser. Det är tur att
min man älskar djur lika mycket som jag.
Det här är verkligen min håriga familj.
furuvik
Ny i familjen
Sommaren 2010 förvärvade Parks and Resorts Furuviksparken.
Med nöjesparkens unika historia och framstående position inom
djurvård spänner koncernen sina muskler ytterligare. Men vad
innebär uppköpet? Furuviks vd Tom Widorson och Parks and
Resorts koncernchef Jan Roy svarar.
Den 1 juli 2010 meddelade Parks and
Resorts Scandinavia att koncernen stärkts
ytterligare. Sveriges näst äldsta nöjespark
– renommerade Furuviksparken utanför
Gävle – hade förvärvats. Tom Widorson,
vd på Furuvik, förklarar att förändringen
inte inneburit så stora förändringar i det
dagliga, operativa arbetet men att de
övergripande skillnaderna är enorma.
– Vi har i dag en helt annan kompe­
tens inom exempelvis personalutveckling
och marknadsföring. De rekordstora
investeringar som vi har gjort inför
säsongen 2011 hade inte heller varit möj­
liga utan Parks and Resorts.
Tom Widorson nämner bland annat
programsättningen för sommaren 2011,
som påverkats på ett mycket konkret
sätt.
– En rad svenska och internationella
toppartister kommer att uppträda på
Furuviks stora scen. Den typen av stora
bokningar hade vi inte kunnat driva
igenom utan Parks and Resorts.
En stor anledning till att Furu­
viksparken gick in i samarbetet var att
man hade samma visioner menar Tom
Widorson:
– Att få ingå i en koncern som har ett
sådant brinnande engagemang för upp­
levelseindustrin känns ovärderligt.
• 43 •
Jan Roy – koncernchef för Parks and
Resorts – är odelat positiv till att
Furuvik i dag är en del av koncernen.
– Furuvik var tidigare ett familjeföre­
tag och det är man fortfarande på ett
sätt. Skillnaden är bara att den familjen
är lite större nu. Vi är stolta över att
vara ny ägare till Furuviken, det kom­
pletterar och stärker det utbud av djuroch nöjesparker som vi i dag driver.
Förvärvet, menar Jan Roy, är ytterli­
gare ett led i att kunna erbjuda parker
över hela landet i absolut högsta klass.
– Parken är dessutom ett välskött och
populärt turistmål som har stor poten­
tial att utvecklas och växa.
furuvik
Safarikänsla ända ner i
baljan med nya vattenrutschbanorna.
Ola Lindholm är populär
programledare för Wild Kids.
Vilda barn
i parken
Mer för poolare
Furuviks poolområde håller på att förvandlas till ett fantasieggande äventyrsbad. Första steget var bygget av Djungeltornet i juni 2010: ett 15 meter högt
torn med två gröna, häftiga vattenrutschbanor. Runt poolen har det också
lagts nytt trädäck, och toaletter och duschar har fått ett spännande djungel­
stuk. Och mer ska det bli. Nästa projekt är en vågmaskin med planerad invigning 2012.
Furuviksparken är inte bara en nöjespark – den är också arena för tvinspelning sommartid. Sedan 2009
dokumenteras nämligen den populära
realityserien Wild Kids här. Serien,
som är en slags Expedition Robinson
för barn, baseras på en tävling mellan
två lag, Lejonen och Björnarna. Deltagarna är 10 till 12 år och programledare är Ola Lindholm. 2010 fick Wild
Kids priset som Årets barn- och ungdomsprogram på Kristallengalan.
Julfröjd i Furuvik
De senaste sju åren har Furuvik kraftsamlat för
julmarknad. Så även 2010, när mer än en miljon
ljuspunkter lyste upp vintermörkret. Under
adventshelgerna fylldes parken av gäster som tittade på djuren, shoppade hantverk och frossade i
julbordet på Furuviks Brygga. Höjdpunkten enligt
barnen var förstås att tomten var på plats – och
att karusellåken var gratis.
Tennessee Drifters från
Uddevalla, i tidstrogen
hillbilly-stil, spelade den
12 augusti.
Ny tivolidel 2011
Countrykalas
Furuviks Tivoli får en rejäl ansiktslyftning inför 2011. När portarna slås
upp för säsongsöppning den 28 maj
står inte mindre än fyra nya attraktioner på plats, med den nya 600 meter
långa och 14 meter höga berg- och
dalbanan Rocket som juvelen i kronan.
Dessutom snyggas områdets markbeläggning upp, samtidigt som det
byggs ett nytt tivolitorg med bland
annat en grillrestaurang.
Efter 29 år har den blivit en riktig
tradition i trakten, Countryfestivalen i
Furuvik. Den 12–14 augusti samlades
tusentals countryfantaster i sommar­
solen för att lyssna på country, rockabilly
och rock eller för att dansa linedance.
På scenen syntes bland andra Pam
Tillis, John Lindberg trio och The
Refreshments.
• 44 •
furuvik
2011
Den enskilt största
investeringen – 25
miljoner kronor – görs
inför den kommande
säsongen. Den nya
nöjesdelen, med
bland annat en ny
berg- och dalbana,
inspireras av Coney
Island i New York.
furuvik i siffror 2010
Äventyrsön, där SVT:s
Wild Kids spelas in,
och Wild Track invigs.
Det byggs även två 67
meters vattenrutschbanor vid poolen.
Parken förvärvas av
Parks and Resorts.
57
2010
527
Gävle kommun tar över
Furuvik och parken får
ett nytt aplandskap.
Schimpanshannen Santino flyttar in. Numera
har han sällskap av fem
andra schimpanser.
djur att
titta på
11 500
1983
meter sålda
godisremmar
Countryfestivalen
arrangeras för
första gången.
88 456
sålda mål mat
ter
rar
dju
13 000
1981
planterade
blommor
Jussi Björling uppträder i Furuvik för en
rekordpublik: 24 000
personer.
tom widorson
vd, furuvik
furuvik
tidsaxel
1900
Oscar Jakobsson,
trafikchef i Uppsala,
grundar nöjesparken
Furuvik efter amerikansk modell. Jakobsson får idén till parken
efter en studieresa till
Amerika.
1957
Inför säsongen 2011 genomför Furuvik den
största satsningen i parkens historia – 25 miljoner kronor. Vad kommer att hända?
– Först och främst utför vi en rejäl ansiktslyftning. Tillsammans med fyra nya åkattraktioner –
varav en är en berg- och dalbana – kommer gästerna dessutom att märka av ett förbättrat och
upprustat mat- och dryckesutbud. Designen är delvis inspirerad av hur nöjesparken Coney Island i
New York såg ut under dess glansdagar. En annan
nyhet som vi är stolta över, är att Furuviksparken
stora scen återigen kommer att gästas av svenska
och internationella toppartister.
Och syftet är förstås att locka ännu fler
besökare?
– Våra gäster är främst barnfamiljer med barn
upp till 12 år. Men med den stora omdaningen som
görs till nästa år så hoppas vi kunna attrahera en
bredare målgrupp. Målet är att vi ska fördubbla
besöksantalet inom fem år. Den magiska gränsen
är en halv miljon besökare per säsong.
• 45 •
STYRELSEN 2010
jan roy
Koncernchef och vd
sedan: 2009
Övriga styrelseuppdrag:
Samtliga Parks and Resorts
dotterbolag, Touring Exhibition, Kvadrat Holding AB,
Sjömarken gruppen och
Kungliga Djurgårdens
Intressenter
Favoritattraktion hos
Parks and Resorts:
Delfinexpressen
Favoritdjur hos Parks
and Resorts: Elefant
göran sundström
I styrelsen sedan: 2006
Övriga styrelseuppdrag:
Logitall AB
Favoritattraktion hos
Parks and Resorts: Jetline
Favoritdjur hos Parks
and Resorts: Rovfågelsuppvisningen på Kolmården
Johan Tidstrand
I styrelsen sedan: 2006
Övriga styrelseuppdrag:
Inga
Favoritattraktion hos Parks
and Resorts: Insane
Favoritdjur hos Parks and
Resorts: Orangutang
mattias banker
I styrelsen sedan: 2006
Övriga styrelseuppdrag:
Samtliga PRS dotterbolag
Favoritattraktion hos
Parks and Resorts:
Tranan
Favoritdjur hos Parks
and Resorts: Spottfisk
Saknas på bilden:
Helena Tidstrand, i
styrelsen sedan 2006
• 46 •
sverker thufvesson
Ordförande sedan: 2006
Övriga styrelseuppdrag:
Lancelot Holding AB,
Nordier Property Group AB
Favoritattraktion hos
Parks and Resorts:
Insane
Favoritdjur hos Parks
and Resorts: Lejon och
tigrar i Närkontakt på Kolmården (fast inte för nära)
tom beyer
I styrelsen sedan: 2007
Övriga styrelseuppdrag: Kungsträdgården
Park & Evenemang,
Matchmeeting, Midfield
Media, Wasahamnen, MCI
Favoritattraktion hos
Parks and Resorts: Fritt
Fall
Favoritdjur hos Parks
and Resorts: Delfin
Parks and
Resorts
Scandinavia
2010
i siffror.
Året i korthet
• Nettoomsättningen ökade till 854,9 mkr, vilket är en ökning
med 67,3 mkr jämfört med föregående år (787,6 mkr).
• Koncernens rörelseresultat uppgick till 40,6 mkr (66,4 mkr).
I rörelseresultatet 2010 ingår poster av engångskaraktär på
i storleksordningen 20 mkr.
• Det egna kapitalet uppgick till 811 mkr (800 mkr) vilket innebär en
soliditet om 58,5% (61,4%).
• Arbetet med utvecklingen av parkerna har fortsatt med bland annat
en sjätte berg- och dalbana på Gröna Lund och en ombyggnation
av Kolmårdens entré.
• Årets största händelse är förvärvet av Furuviksparken. En klassisk
park vars profil på ett utmärkt sätt passar in i koncernen.
• Under året har fastigheten Köpstaden i Skara förvärvats.
•Dotterföretagen Vildmarkshotellet Kolmården Holding AB och
Kolmårdens Djurpark AB fusionerades med Vildmarkshotellet i
Kolmården AB. Efter fusionens verkställande har Vildmarkshotellet
i Kolmården ändrat sin firma till Kolmårdens Djurpark AB.
• Många av branschens aktörer har under året sett en minskning av
antalet gäster. En effekt som sannolikt bland annat är att hänföra
till konjunkturen och i vissa fall även vädret. Effekter som även
märkts av hos Parks and Resorts. Undantag från trenden är dock
Furuvik, Gröna Lund och Vildmarkshotellet, som visat på fortsatt
positiv utveckling.
• 48 •
Resultaträkning koncernen
Belopp i tkr
Nettoomsättning
Övriga rörelseintäkter
2010
2009
834 182
761 353
20 744
26 203
854 926
787 555
-74 212
-67 354
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter
-27 361
-27 586
Övriga externa kostnader
-285 086
-239 257
Personalkostnader
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella
anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretags resultat
-334 827
-298 267
-90 117
-2 698
-87 934
-760
40 624
66 397
Handelsvaror
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
434
1 109
Räntekostnader och liknande resultatposter
-6 850
-8 419
Resultat efter finansiella poster
34 207
59 087
Resultat före skatt
34 207
59 087
-11 739
-18 565
22 468
40 522
Ränteintäkter och liknande resultatposter
Skatt på årets resultat
Årets resultat
• 49 •
Balansräkning koncernen
2010-12-31
2009-12-31
Varumärken
284 985
273 447
Goodwill
184 749
195 957
469 734
469 404
Byggnader och mark
348 915
333 985
Park- och tivolianläggning
239 916
266 496
Maskiner och andra tekniska anläggningar
21 238
16 589
Inventarier, verktyg och installationer
53 122
45 225
1 123
1 419
168 340
832 654
6 777
670 491
4 845
1 990
158
10
4 558
2 707
9 561
4 707
1 311 949
1 144 602
2 994
1 918
Belopp i tkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Djur
Pågående nyanläggningar och förskott avseende
materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i intresseföretag
Andra finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Råvaror och förnödenheter
Förskott till leverantörer
Handelsvaror
1 870
2 838
12 346
10 455
17 210
15 211
Kortfristiga fordringar
10 371
12 237
Skattefordringar
6 295
3 921
Övriga fordringar
17 671
11 039
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
11 975
6 928
46 312
34 124
12 087
109 170
Kundfordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
• 50 •
75 610
158 506
1 387 559
1 303 108
Belopp i tkr
2010-12-31
2009-12-31
10 000
10 000
1 068
7 809
777 952
742 163
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital (1 000 000 aktier)
Bundna reserver
Fria reserver
Årets resultat
22 468
40 522
811 488
800 494
155 893
141 721
155 893
141 721
219 187
150 122
Avsättningar
Avsättningar för uppskjuten skatt
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut
Övriga långfristiga skulder
164
–
219 351
150 122
2 289
28 194
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Checkräkningskredit
17 451
–
Leverantörsskulder
61 633
42 543
Skulder till moderföretag
54 775
89 207
Övriga skulder
21 994
15 114
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
42 683
35 713
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
• 51 •
200 826
210 771
1 387 559
1 303 108
Kassaflödesanalys koncernen
2010
2009
Resultat efter finansiella poster
34 207
59 087
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm
98 299
88 694
132 506
147 781
-1 227
-775
131 279
147 006
-444
-1 741
-5 646
1 805
Belopp i tkr
Den löpande verksamheten
Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
16 527
-9 272
141 716
137 798
Investeringsverksamheten
Förvärv av rörelse
Investering i intressebolag
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
-20 514
–
-2 000
-93 702
-226 589
160 020
123
–
7
Förändring av finansiella tillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-248 973
66 318
238 928
63 000
-178 754
-170 585
-50 000
–
10 174
-107 585
Årets kassaflöde
-97 083
96 431
Likvida medel vid årets början
109 170
12 739
12 087
109 170
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
Amortering av lån
Minskning av skuld till moderföretag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Likvida medel vid årets slut
• 52 •
Tilläggsupplysningar till
kassaflödesanalys koncernen
2010
2009
90 117
87 934
Resultatandel i intresseföretag
2 698
760
Utrangeringar och kostnadsförda poster som aktiverats tidigare år
5 492
_
Belopp i tkr
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m
Av- och nedskrivningar av tillgångar
Orealiserade valutakursdifferenser
-8
–
98 299
88 694
12 087
109 170
–
–
12 087
109 170
Likvida medel
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och bank
Checkräkningskredit
• 53 •
Produktion: Spoon Publishing AB Projektledare: Gabriella Wiiala Redaktör: Christina Bild
Art Director: Erik Westin
Tryck: Rolf Skövde 2011Illustrationer: Gustav Dejert
Fotografer: Sofia Andersson, Jesper Anhede, Johan Gramén, Linus Hallgren, Marie-Therese Karlberg,
Gabriel Liljevall, Thomas Lind, Roine Magnusson, Samir Soudah, Jörgen Svendsen.
Skribenter: Christina Bild, Henrik Emilson, Jonathan Leijonber, Johan Kellman Larsson, Johan Åberg.