Tala

 

om

 

det!

Svag

 

bega vning

 

hos

 

elever

 ‐

sanning

 

och

 

konsekvens

  Gunilla   Carlsson   Kendall Leg Gunilla.carlsson

  ‐ psykolog www.provivus.se

[email protected]

Utbildningskravet

 

i

 

samhället

  Eftergymn utb Gymnasium Eftergymn.

   

2012-09-07 Ett

 

oskrivet

 

blad

• • Alla   har   samma   förutsättningar   från   början Bara   alla   får   samma   möjligheter   från   början   så… • • • Gäller   det   fotboll   också?

  Konstnärlig   förmåga?

  Musikalitet?

Men   om   vi   givit   de   personer   som   har   svårt   att   lyckas   samma   förutsättningar   och   lite   mer   eller   t   o   m   mycket   mer   hjälp   och   de   ändå inte   lyckas… Vad   beror   det   då på?

  Vems   är   felet?

Olika

 

typer

 

av

 

begåvning?

• • • • • • Teoretisk Praktisk Social Musikalisk Kroppslig   Emotionell   osv Vilken   av   dessa   är   viktigast   för   att   nå målen   i   skolan?

Vad   är   intelligens   ?

• ”En   övergripande   förmåga   att   handskas   med   omvärlden” – Att   kunna   resonera   och   lösa   problem    – Tänka   abstrakt   – Förstå komplexa   idéer – Lära   sig   snabbt   – Lära   sig   av   sina   erfarenheter

Lärande 2012-09-07

Det   är   inte   en   art skillnad   mellan   utvecklingsstörning   och   normalbegåvning   utan   en   grad skillnad

Bild: Ingrid Adolfsson

Utvecklingsstörning Normalbegåvning

Normalfördelningskurva

IQ 70 100 130 Teoretiskt   tänkande Förmåga   att   förstå omvärlden

Lindrig

 

utvecklingstörning

• • • • Svårigheter   med   abstrakt   och   logiskt   tänkande   som   leder   till   inlärningssvårigheter   och   svårigheter   att   klara   de   krav   som   ställs   i   samhället Diagnosticeras   ofta   i   skolåldern Tidiga   tecken:   utvecklingsförsening,   klarar   inte   4 ‐ årskontrollen,   behöver   längre   tid   att   träna   på färdigheter 0,5 ‐ 2   %   av   befolkningen Generell   intelligens   (g)   – WISC ‐ testets   4   faktorer Verbal förståelse Perceptuell förmåga

g

Starkt samband med framgång i skolan Process hastighet Uppmärksamhet

2012-09-07 Vad

 

mäter

 

intelligenstest

 

INTE?

• • • Social   förmåga Kreativitet Ledaregenskaper • • Visdom Förmåga   att   samarbeta   med   andra Faktorer som också är betydelsefulla för framgång i arbetslivet Kognitiva     sv å righeter   vid   utvecklings ‐ ‐ st ö rning   och   svag     teoretisk   beg å vning • • Generella   sv å righeter   att     hantera   abstrakt     och   teoretiskt   • • Informations ‐ ‐ bearbetningen     g å r     l l å ngsammare

Vad

 

är

 

teoretiskt

 

och

 

abstrakt?

• • • • • • • • Siffror Att   bokstäver   blir   ord Tiden Att   föreställa   sig   sammanhang   ”i   huvudet” Tänka   i   flera   led Att   föreställa   sig   hur   något   blir Pengar Alla   kombinationer   som:   tid   +   pengar   +   planering   Tecken   på att   tankeförmågan   utvecklas   långsammare  ‐ i   förskoleåldern • • • • • • Behöver   upprepa,   träna   mer   än   andra   barn Svårt   att   vänta Leker   som   yngre   barn Koncentrationssvårigheter   i   tankekrävande   situationer Enkelt   tal,   bristande   förståelse Inte   uppgiftsorienterad,   vill   leka

Tecken

 

i

 

skolåldern

• • • • • • • • • Långsam   inlärning Ter   sig   som   ett   yngre   barn Osjälvständig,   behöver   mycket   stöd Koncentrationssvårigheter Kommer   ”för   nära” i   kontakten Enkelt   språk ”Bokstavlig” förståelse Svårt   att   bedöma   olika   situationer Svårt   att   ändra   sig

Från

 

tonåren

 

och

 

framåt

• • • • Kan   fungera   som   en   yngre   person   i   många   avseenden;   koncentration,   minne,   intressen,   socialt,   förmåga   att   styra   sig   själv   etc.

Försöker   dölja   svårigheterna   genom   att   kopiera   förebilder Svårt   att   bedöma   sociala   situationer,   förstå det   sociala   samspelet   Svårt   att   hantera   pengar,   räkningar   osv

Pojkar

 

blir

 

bråkiga

 

och

 

flickor

 

tysta… 2012-09-07

Svårigheterna   blir   tydligare   med   åren   och   kan   se   ut   på olika   sätt: • • • • Lisa   ägnar   nästan   all   fritid   åt   skolarbete.

  Hon   lär   sig   saker   utantill   men   har   svårt   att   dra   egna   slutsatser.

Anna   sitter   av   lektionerna   och   har   för   länge   sedan   slutat   försöka.

  Hon   håller   inte   reda   på uppgifter   och   ger   upp   vid   minsta   motstånd.

Lasse   går   till   skolan   och   umgås   med   kompisarna   men   undviker   att   gå på lektionerna.

Axel   har   dragit   sig   undan   från   kamrater   när   han   kom   upp   i   högstadiet.

  Han   har   stor   frånvaro   och   sitter   mest   hemma   och   spelar   dataspel.

  • ”Vad   gör   vi   med   de   här   eleverna   som   inte   hör   hemma   i   särskolan   och   som   hamnar   någonstans   mitt   emellan.

  Alla   de   elever   som   hade   1:or   och   2:or,   på den   tiden   man   hade   sådana   betyg,   som   ändå var   okej   på nåt   vis   och   som   nu   får   IG.

  Var   hamnar   man   som   människa   när   man   är   icke   godkänd?” Lärare   intervjuad   i   uppsatsen   ”De   osynliga   eleverna” Karin   Åsebring

Vad

 

kan

 

skolmisslyckande

 

bidra

 

till?

• Att   misslyckas   i   skolan   är   en   välkänd   riskfaktor • Ökar   risken   för   att:   – att   hamna   i   socialt   utsatta   sammanhang,   missbruk,   kriminalitet – Att   råka   illa   ut   i   sådana   miljöer   • • • • Begåvningsnivå och   psykiska   problem.

  Anna   Kullman,   psykologexamensuppsats,   Lunds   Universitet 120   unga   kvinnor   (17 ‐ 20)   intagna   för   tvångsvård   (LVU   och   LVM)   på ett   behandlingshem   undersöktes Resultat:   13   hade   lindrig   utvecklingsstörning   2   hade   gått   i   särskola   Knappt   hälften   av   individerna   har   en   IQ   under   85,   dvs   en   standardavvikelse   från   genomsnittet.

• Skolrelaterad   information   om   LVU ‐ kohorten   (n=48)   Kullman • • • • • Ga tt   om   na gon   klass   15,2   %   Skolkat   i   ma nga   a ̈ mnen   60,6   %   Sva rt   att   ha ̈ nga   med   i   undervisningen   39,4% Sto ̈ rande   i   klassen   42,4%   Fa tt   specialundervisning   i   grundskolan    43,9%  

2012-09-07

”Svagbegåvade   barn   – en   stor   osynlig   grupp” Rapport:   Ingrid   Adolfsson   och   Gunilla   Carlsson   Kendall   2000,   Huddinge   sjukhus   • • • • • Remitterades   för   koncentrationssvårigheter,   inlärningssvårigheter,   språkliga   och   motoriska   problem.

  Många   var   i   tonåren,   genomsnitt   12   år   ung Alla   var   utredda   av   psykolog   innan   remissen   skrevs,   ibland   flera   gånger Nådde   inte   målen ”Nedsatt   allmäntillstånd”,   deppiga,   trotsiga,   risksökande   och   tillbakadragna

Största

 

problemet

 

i

 

skolan

 

just

 

nu

• • • • • • • • Kan   inte   tillgodogöra   sig   undervisningen.

  Tycks   sakna   förmåga/vilja   att   lära   sig.

Klarar   inte   kunskapskraven.

Behöver   hjälp   med   kunskapsinhämtandet.

  Kommer   inte   framåt.

Motivationen   i   skolarbetet.

  Fungerar   inte   alls,   obefintlig   koncentration.

Störande.

Mår   dåligt,   försvinner,   tystlåten,   stor   frånvaro,   undviker   andra   barn

Största

 

problemet

 

nu

 

– i

 

hemmet:

• • Oro   för   skolgången: – Störst   problem   i   8   av   15   familjer Känslomässiga   problem   och   beteendeproblem: – Bråk   mellan   syskonen – Aggressiv,   destruktiv,   utagerande – Deppig,   vill   inte   gå ut,   äter   dåligt,   mobbad.

– Dåligt   tålamod,   lättledd

Lärarnas

 

svar

 

på frågor

 

om

 

hur

 

eleverna

 

fungerade

Långsam   inlärningstakt         Problem   med   läsa   – skriva   – räkna Behov   av    konkret/enskild   hjälp Svårt   att   arbeta   självständigt Svagt   aktivt   kunskapssökande Problem   med   tids   uppfattningen

Funktionshinder

Sekundära koncentrations svårigheter Krav i miljön

Funktionshinder

Personens funktionsnivå

Träning Pedagogik Biologiska förutsättningar Är målet möjligt att nå?

Självkänsla

 

och

 

självförtroende 2012-09-07

Alla

 

skall

 

nå målen

”du   kan   bara   du   vill!” Jag vill bara jag kan… Hur   går   det   när   vi   inte   når   målen?

Skyddsfaktorer

• • • Trygg   Annan anknytning     till betydelsefull     föräldrar positiv   vuxenkontakt • • Kompensera   för   svårigheter:   – Utveckla   något   man   är   bra   på,   intresse,   idrott,   musik   etc   stärker   självkänslan God   social   förmåga   Bra   kamratrelationer

Det

 

underlättar

 

om:

Det   finns   en   medvetenhet   om   att   variationen   finns   och   vad   det   innebär   att   ha   svårt   att   förstå Hjälpen   anpassas   efter   de   kognitiva   förutsättningarna Det   finns   olika   sätt   att   lyckas   på

Läraren

 

ska,

 

enligt

 

läroplanen:

• Organisera   och   genomföra   arbetet   så att   eleverna: – Utvecklas   efter   sina   förutsättningar   och   stimuleras   att   använda   hela   sin   förmåga – Upplever   att   kunskap   är   meningsfull   och   att   den   egna   kunskapsutvecklingen   går   framåt

Hur

 

lär

 

vi

 

oss

 

bäst?

• • • Genom Lagom     att   krav   lyckas – inte   för   höga   eller   för   låga När   vi   behärskar   ett   steg   – är   det   dags   att   ta   nästa

2012-09-07 Inlärning

 

om

 

man

 

har

 

svårt

 

för

 

teoretiskt

 

tänkande

• • • Lättare   att   lära   sig   saker   i   verkligheten   än   ur   böcker Behöver   längre   tid   för   att   lära   sig   saker Svårt   att   tänka   i   flera   led

Framgångsrikt

Motivation

 

+

   

lärande

förståelse

Nyckelfaktorer   för   ett   framgångsrikt   lärande ”För   att   bli   kunskap   måste   informationen   fästas   i   minnet   genom   repetition   eller   med   andra   metoder.

  Men   den   rikaste   formen   av   lärande   är   den   som   leder   till   att   eleverna  

förstår  

det   material   de   lär   sig.” Peter   Gärdenfors:  

Lusten   att   förstå

Minnet   är   de   kvarvarande   resterna   av   tänkandet • Få eleven   att   tänka   på det   du   vill   att   de   ska   lära   sig   – berättelser   som   form   underlättar   förståelsen • Det   som   eleven   ska   lära   sig   är   svaret   på en   fråga  ‐ lägg   tid   på att   förklara   varför   frågan   är   intressant Kunskap   som   ”försvunnit   under   lovet” • • • Inte   tillräckligt   befäst   i   minnet Tecken   på mekanisk   inlärning   och   bristande   förståelse?

Svårt   att   komma   ihåg   sådant   som   man   inte   förstår

Konkretisera

  • • • • Presentera   materialet   på olika   sätt:   bilder,   film,   iscensätta   osv Arbeta   med   konkret   och   laborativt   material,   hälla,   väga,   mäta,   visa   fysiskt   i   rummet Förförståelse   – förberedelse Upprepa,   berätta   samma   sak   på olika   sätt

2012-09-07 Att

 

tvätta

 

kläder

”Proceduren   är   faktiskt   ganska   enkel.

  Först   sorterar   man   föremålen   i   olika   grupper.

  En   hög   kan   förstås   vara   tillräcklig,   beroende   på hur   mycket   som   behöver   göras.

  Om   du   saknar   egen   utrustning   och   behöver   gå iväg   någon   annanstans,   är   detta   nästa   steg,   annars   är   du   redo   att   börja.

  Det   är   viktigt   att   inte   göra   för   mycket   på en   gång.

  Det   är   bättre   att   göra   för   få än   att   göra   för   många   samtidigt.” Willingham:   Why   don ´ t   Students   like   school?

  GCK   översättning • Hur   hjälpa   elever   med   inlärningssvårigheter?

Uppmuntra   ansträngning   – elever   med   inlärningssvårigheter   kommer   att   behöva   arbeta   hårdare   än   de   elever   som   har   lätt   för   sig • Räkna   inte   med   att   eleven   vet   HUR   han   eller   hon   ska   studera.

  Ta   inte   för   givet   att   alla   elever   har   den   studieteknik   som   behövs • Hjälp   till   att   planera   skolarbetet • Individuellt   arbete   ökar   risken   för   felinlärning

Viktiga

 

funktioner

 

för

 

lärande

Minne Teoretisk   tänkande                          Intelligens                                     Begåvning Arbetsminne Koncentration Exekutiva funktioner

Konsten

 

att

 

styra

 

sig

 

själv

• • • Utvecklas   under   uppväxten,   i   takt   med   övrig   utveckling Kräver   vi   mer   och   mer   av   idag   – både   i   samhället   och   i   skolan Är   en   grundbult   i   neuropsykiatrisk   problematik   som   exempelvis   ADHD

Symtom

Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet Långsammare utveckling än jämnåriga Svårt med socialt samspel och kommunikation ADHD

Diagnos Kognitiva problemområden

Exekutiva funktioner, Hämma impulser Utvecklingsstörning Förståndshandikapp Teoretiskt tänkande Processhastighet Autism Asperger syndrom Förstå andras tankar Förstå helhet Exekutiva funktioner

Att   skriva   om   en   fågel   och   vara   klar   till   påsklovet Vilken   skall   jag   välja?

  Hur   börjar   jag?

  Vad   skall   jag   ta   reda   på?

  Och   var?

  Vilken   tar   Karin?

  Vad   är   lagom   mycket   och   hur   mycket   tid   har   jag?

  Så himla   många   fåglar   det   finns.

  Kanske   tar   jag   bofinken,   eller   skatan,   eller..

   Hur   lång   tid   är   tre   veckor?

  GOTT   om   tid!!

  Behöver   inte   börja   ännu!

  Alla   har   valt   fågel,   men   inte   jag!

  Papegojor   är   fina,   Petra   har   en.

  I   naturen   i   Sverige?

   Å det   säger   du   nu,   jag   som   hade   ritat   en   sån   fin   papegoja!

  När   skall   jag   jobba   med   det,   det   är   ju   matte   jämt?

  Om   jag   hittar   23   fina   bilder   på nätet   kan   jag   ha   med   alla?

  Välja   en!?

  Vilken   då?

  Jag   hade   ju   börjat   skriva   om   skatan,   nu   har   någon   tagit   mitt   papper!!

  En   jättefin   bild   på en   örn!

  – jag   tar   den   istället,   jag   ändrar   mig.

  Va   är   det   redan   dags   att   lämna   in!

  Jag   har   ju   knappt   börjat...

2012-09-07 Förutsättningar

 

för

 

psykiskt

 

välbefinnande

Att   man   lever   i   ett   begripligt   och   meningsfullt   sammanhang   med   lagom   anpassade   krav   och   med   möjlighet   att   påverka   situationen Fritt   efter   Aaron   Antonovsky ”Hälsans   mysterium,   1991 Intelligens   – varför   skall   vi   tala   om   det?

• • • • Det   spelar   roll   för   individens   förmåga   att   lära   sig   i   skolan   och   fungera   i   samhället Inlärning   hänger   ihop   med   teoretisk   begåvning   – lättare   att   lära   sig   då det   är   lätt   att   förstå än   när   det   är   svårt Vet   vi   hur   problemet   ser   ut,   är   det   lättare   att   känna   igen Känner   vi   igen   det   är   det   lättare   att   hjälpa   på rätt   sätt Om   vi   INTE   pratar   om   det   – vems   ”fel” är   det   då om   det   inte   går   bra?

 

Sammanfattningsvis:

Det   finns   en   stark   önskan   att   alla   skall   ha   samma   förutsättningar   att   lyckas   med   teoretiska   studier   Det   är   svårt   att   inte   ”ha   läshuvud” i   kunskapssamhället.

Lästips:

• • • • • • Skolverket:   Särskilt   stöd   i   grundskolan   (2008) Adolfsson   I,   Carlsson ‐ Kendall   G,   Dahlström   K,   Fernell E.

  Svag   begåvning   – normalt,   men   inte   problemfritt.

  Läkartidningen.

  2002;99(16):1820 ‐ 2.

Anna   Kullman:   Begåvningsnivå och   psykiska   problem.

  Lunds   Universitet,   psykologexamensuppsats   Fernell E,   Ek   U.

   Borderline   intellectual functioning in   children and   adolescents ‐ insufficiently recognized difficulties.

  Acta   Paediatr.

  2010;99(5):748 ‐ 53.

  Tidskriften   Elevhälsa,   Gothia   förlag:   Svagbegåvade   elever,   nr   4/2010 ‐ 2011 Karin   Åsebring:De osynliga   barnen.

  Barn   och   ungdomar   med   svag   begåvning.

  Karlstads   Universitet.

  C ‐ uppsats