Forskningsnotis:

Begåvningstestning med

U P P / / / I I I Q

Lennart Sjöberg Psykologisk Metod AB 2012-01-31 Det finns en mycket omfattande forskning om

g

-faktorn (allmänbegåvning), sedan den först upptäcktes av Spearman (1904), som har visat att den är en kraftfull prediktor för framgång i många sammanhang, samt att mera specifika intelligensmått (spatiala, numeriska etc.) knappast bidrar utöver

g

-faktorn (Gottfredson, 2003). Sternbergs ansats att mäta ”praktisk intelligens” (Sternberg et al., 2000) har inte visat sig ge något utöver

g

-faktorn(Gottfredson, 2003).

UPP/iq

ger, som vi ska se, snabbt och enkelt ett mått på denna viktiga dimension.

Testets grundläggande egenskaper

Jag redogör här för resultat med vårt kortfattade begåvningstest

UPP/iq.

UPP/iq

-testet gavs under tidsrestriktionen 8+8 minuter för de två deltesten (Sjöberg, 2011). Antalet testade var 102. Två typer av uppgifter används i

UPP/iq

: analogier (10 stycken) och induktiva icke verbala uppgifter kallade Pricktestet (8 stycken). Reliabiliteten för hela UPP/iq var 0.71, för Analogier 0.60 och för Pricktestet 0.58. Båda deltesten korrelerades med högskoleprovet (bästa resultatet). Hela

UPP/iq

korrelerade 0.47 med högskoleprovet, för enbart Analogier 0.55 och för enbart Pricktestet 0.29. Efter korrektion för mätfel var sambandet hela

UPP/iq

– högskoleprovet 0.59; om man antar att högskoleprovets reliabilitet var 0.90. Analogier och Pricktestet korrelerade 0.50, efter korrektion för mätfel 0.83. I en senare studie av sökande till Polishögskolan Visade det sig att sambandet mellan

UPP/iq

och Rekryteringsmyndighetens stora och sedan länge väletablerade begåvningstest var en korrelation på 0.88 efter korrektion för mätfel (Sjöberg & Annell, 2011). Slutsatser:  Båda deltesten är reliabla, om än marginellt vilket är rimligt med tanke på hur korta de är  Sambandet mellan deltesten är mycket högt och tyder på att de mäter en gemensam faktor 

UPP/iq

validerades även med framgång mot högskoleprovet och Rekryteringsmyndighetens stora I-prov. En mycket snabb mätning av begåvning förefaller alltså vara genomförbar och ger användbara mått på en gemensam faktor, nämligen

g

-faktorn. Det kan också nämnas att Pricktestet tidigare validerats mot en förkortad version av ett vanligt mått på g-faktorn, 1

nämligen Ravens matriser. Korrelationen var 0.59 mellan råvärdena i Raven och Pricktestet i en längre version än den som användes här. Även dessa resultat stödjer slutsatsen att testet mäter

g

-faktorn.

Personlighet och begåvning

Uppenbarligen är både personlighetsdimensioner och begåvning av betydelse i arbetslivet. Om de är svagt relaterade ger de oberoende tillskott och detta är en särskilt gynnsam situation. Test på g-faktorn kan förväntas ha en validitet mot arbetsresultat på 0.6 (Hunter & Hunter, 1984) medan väl fungerande personlighetstest kan ligga nästan lika högt. Ett sådant test är det fullständiga

UPP

-testet som i flera valideringsstudier har fått validiteter på nivån 0.5+ (Sjöberg et al., 2011; Sjöberg, 2010; de Colli, 2011). Det vanliga är att begåvning och personlighet är i stort sett orelaterade, se Tabell 1, som är tagen ur rapporten om testningar vid Polishögskolan (Sjöberg & Annell, 2011).

Tabell 1. Korrelationer mellan begåvningstesten och personlighetsskalorna (korrigerade för skönmålning).

Verbalt deltest Spatialt-logiskt deltest Emotionell intelligens Noggrannhet Extraversion Positiv attityd Kreativitet Samarbetsvilja 0.07 0.03 -0.10 0.04 -0.01 -0.04 -0.03 -0.02 0.00 0.12 0.03 -0.12 Uthållighet -0.07 0.02 Det svaga sambandet mellan personlighet och begåvning är gynnsamt eftersom de ger av varandra oberoende bidrag till prognoser.

Jämförelse mellan svenskfödda och invandrare

Data från Katapult tillåter en jämförelse mellan de två testtyperna för svenskfödda (N=2829) och invandrare (N=690), se Fig. 1. 2

Genomsnittligt testresultat. stanine

6,0 5,5 5,0 Födda i Sverige Födda i utlandet 4,5 4,0 3,5 3,0

Verbalt test Icke-verbalt test Figur 1. Testresultat, svensk eller utländsk härkomst.

En jämförelse av data från skarpt läge (jobbansökan) visar att svenskfödda hade ett bettydligt bättre resultat på det verbala analogitestet (p<0.0005) medan skillnaden inte var signifikant för det icke-verbala pricktestet. I standardavvikelse-enheter var skillnaden betydande för det verbala testet, 0.33 enheter. Detta betyder att det är viktigt att kunna ta fram data på ett icke verbalt test om det i gruppen ingår personer födda i utlandet. Deras intellektuella kapacitet är troligen jämförbar med de svenskföddas, men det krävs ett test som inte är tungt laddat i verbal förmåga (svenska) för att påvisa det.

UPP/iq

-testet tillåter en analys av de två typerna av uppgifter var för sig. Ett s.k. omnibustest innehåller en blandning av många olika typer av uppgifter (av typ Wonderlich) och kan inte lika lätt analyseras i två uppgiftsgrupper. Stora flerfaktortest (av typ BasIQ) tillåter givetvis en gruppering i verbala och icke-verbala faktorer men de kostar mera och kräver mycket längre testtid än

UPP/iq

:

S

16 minuter. Dessutom ger de ingen ökad prognos- eller förklaringsförmåga.

Övervakad testning

Psykologisk Metod har även utvecklat ett parallelltest till

UPP/iq

som kan användas om man misstänker att ett testresultat som uppkommit vid oövervakad testning är otillförlitligt. Detta ges då under övervakning.

Referenser

de Colli, D. (2011).

Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen – samtidig validitet

: Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Gottfredson, L. S. (2003). Dissecting practical intelligence theory: Its claims and evidence.

Intelligence, 31

(4), 343-397. Gottfredson, L. S. (2003). g, jobs and life. In H. Nyborg (Ed.),

The scientific study of general intelligence: A tribute to Arthur R. Jensen

(pp. 293-342). Oxford, UK: Pergamon. 3

Hunter, J. E., & Hunter, R. F. (1984). Validity and utility of alternative predictors of job performance.

Psychological Bulletin, 96

, 72-98. Sternberg, R. J., Forsythe, G. B., Hedlund, J., Horvath, J. A., Wagner, R. K., Williams, W. M., et al. (2000).

Practical intelligence in everyday life

. New York: Cambridge University Press. Sjöberg, L. (2010).

UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Forskningsrapport 2010:6

. Stockholm: Psykologisk Metod AB. Sjöberg, L. (2011).

UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång

. Stockholm: Psykologisk Metod AB. Sjöberg, L., & Annell, S. (2011).

UPP/Screen vid antagning till polisutbildningen

. Karlstad: Rekryteringsmyndigheten. Sjöberg, L., Bergman, D., Lornudd, C., & Sandahl, C. (2011).

Sambandet mellan ett personlighetstest och 360-graders bedömningar av chefer i hälso- och sjukvården

. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME). Spearman, C. E. (1904). General intelligence, objectively determined and measured.

American Journal of Psychology, 15

, 201-293. 4